(1)

I en rapport som utförs på begäran av kommissionen och som offentliggjordes den 25 februari 2009 av en expertgrupp på hög nivå med Jacques de Larosière som ordförande drogs slutsatsen att ramarna för tillsynen behövde stärkas för att minska risken för och svårighetsgraden av framtida finanskriser. Rapporten rekommenderade långtgående reformer av tillsynsstrukturen för finanssektorn i Europeiska unionen. Expertgruppen fann även att ett europeiskt system för finansiell tillsyn borde inrättas, med en tillsynsmyndighet för värdepapperssektorn, en för försäkrings- och tjänstepensionssektorn och en för banksektorn samt en europeisk systemrisknämnd. I sitt meddelande av den 4 mars 2009, ”Främja återhämtning i Europa”, föreslår kommissionen att unionens rättsliga ram för finansiella tjänster förstärks och särskilt att förstärka skyddet för investerare. I september 2009 lade kommissionen fram lagförslagspaketet för att införa de nya myndigheterna, bland annat den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3), vars uppgift särskilt ska vara att bidra till en konsekvent tillämpning av EU-lagstiftningen och bidra till upprättandet av gemensamma standarder och metoder av hög kvalitet för reglering och tillsyn.

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (4) måste ändras för att förtroendet för det finansiella systemet ska bevaras och för att ge investerare ett bättre skydd med hänsyn till utvecklingen av unionens lagstiftning, finansmarknadernas utveckling och de problem med tillämpningen av det direktivet som har uppstått i medlemsstaterna när värdepappersföretag inte har kunnat återlämna tillgångar de har innehaft för kunders räkning.

(3)

Vid den tidpunkt då direktiv 97/9/EG antogs kompletterade det rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (5) för att säkerställa att varje medlemsstat skulle inrätta ett system för ersättning till investerare som skulle garantera en lägsta gemensam skyddsnivå, åtminstone för mindre investerare, om ett värdepappersföretag inte skulle vara i stånd att fullgöra sina skyldigheter gentemot sina kunder. När Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (6) upphävde direktiv 93/22/EEG infördes samtidigt en ny förteckning över investeringstjänster och investeringsverksamheter för att hela utbudet av investerarorienterade verksamheter skulle omfattas, för att säkerställa den harmonisering som krävdes för att investerare skulle kunna erbjudas en hög skyddsnivå och för att värdepappersföretag skulle kunna erbjuda tjänster i hela unionen. Därför måste direktiv 97/9/EG anpassas till direktiv 2004/39/EG för att säkerställa att systemen även i fortsättningen i tillräcklig grad omfattar tillhandahållande av alla investeringstjänster och investeringsverksamheter.

(4)

Vid den tidpunkt då direktiv 97/9/EG antogs tog direktivet hänsyn till tillämpningsområdet för och funktionen av insättningsgarantisystem enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (7). Därför är det lämpligt att även i fortsättningen ta hänsyn till eventuella ändringar av direktiv 94/19/EG.

(5)

Det kan hända att investerare inte är medvetna om gränserna för värdepappersföretags att värdepappersföretag kan sakna eller ha begränsade auktorisationer. Därför måste investerarna skyddas i situationer när värdepappersföretag handlar utan eller i strid med sin auktorisation, särskilt när det gäller innehav av kunders tillgångar eller tillhandahållande av tjänster till en viss typ av kund utan eller i strid med villkoren för auktorisationen. Därför bör systemen omfatta kundtillgångar som i praktiken innehas av värdepappersföretag i samband med all investeringsverksamhet. [Ändr. 1]

(6)

Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag och definitioner för tillämpning av det direktivet (8) tillåter att värdepappersföretag placerar finansiella instrument som de innehar för sina kunders räkning på ett konto eller konton som öppnats hos en tredje part. Den tredje parten är inte nödvändigtvis föremål för specifik reglering och övervakning. Oavsett efterlevnaden av direktiv 2006/73/EG kan den tredje partens underlåtenhet påverka investerarnas rättigheter om den tredje parten inte kan återlämna de finansiella instrumenten till värdepappersföretaget. För att stärka investerarnas förtroende är det lämpligt att utvidga ersättningen enligt direktiv 97/9/EG, utan att det påverkar tillämpliga nationella system för ansvarsskyldighet, till ett värdepappersföretags oförmåga att återlämna kunders finansiella instrument på grund av tredje parts underlåtenhet när de finansiella instrumenten har placerats av värdepappersföretaget eller dess säkerhetsdepåhållare.

(7)

Enligt direktiv 2006/73/EG måste värdepappersföretag placera alla kundmedel som de tar emot direkt på ett eller flera konton som öppnats hos en tredje part. Dessa tredjeparter innefattar centralbanker, kreditinstitut, banker som auktoriserats i ett tredje land eller en kvalificerad penningmarknadsfond. Det strikta system som säkerställs genom direktiv 2006/73/EG innebär att det inte är nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet till underlåtenhet från tredje part hos vilken medlen har placerats.

(8)

Eftersom ersättningen nu är högre enligt direktiv 94/19/EG än i systemet enligt det här direktivet måste det högsta skyddet för investerare tillhandahållas I de fall då båda direktiven 94/19/EG och 97/9/EG skulle kunna omfattatillgångar som innehas av banker skulle kunna omfattas av direktiven 94/19/EG eller 97/9/EG bör investerare . Därför bör investeraren i dessa fallersättas enligt direktiv 94/19/EG. [Ändr. 2]

(9)

För att medel som har utbetalats som ersättning ska kunna återfås bör system som betalar ut ersättning till investerare för underlåtenhet från ett förvaringsinstitut eller en tredje part ha rätt att träda i investerarens, eller värdepappersföretagets eller fondföretagets ställe avseende rätten till ett belopp motsvarande de som betalats ut. Detta direktiv bör inte minska värdepappersföretags eller fondföretagsansvar för att återvinna tillgångar från ett förvaringsinstitut eller en säkerhetsdepåhållare. [Ändr. 3]

(10)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (9) kräver att fondföretagens tillgångar ska förvaras av ett förvaringsinstitut. Om Kommissionen kommer under 2011 att lägga fram förslag för att ändra direktiv 2009/65/EG för att klargöra förvaringsinstitutets ansvar när förvaringsinstitutet eller någon av dess underdepåhållare underlåter att uppfylla sina åtaganden och inte kan återlämna de finansiella instrument som förvaras . Efter översynen av direktiv 2009/65/EG bör kommissionen analysera de situationer där påverkar dettavärdet av fondföretagets andelar eller aktier skulle kunna påverkas om ett fondföretags förvaringsinstitut eller underdepåhållare underlåter att uppfylla sina åtaganden. En rapport om denna analys bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med lagstiftningsförslag. För att öka skyddet i denna situation bör andels- och aktieinnehavare i fondföretag åtnjuta samma skyddsnivå som om de hade investerat direkt i berörda finansiella instrument, om det organ som innehar de finansiella instrumenten skulle bli oförmöget att återlämna dem. Andels- och aktieinnehavare i fondföretag bör ersättas om de har gjort en nedskrivningsförlust avseende sina andelar eller aktier. Samtidigt bör de kunna behålla andelarna eller aktierna i fondföretaget för att kunna bevara sin rätt att lösa in dem när de anser det lämpligt. [Ändr. 4]

(11)

Direktiv 97/9/EG utesluter redan ersättning från system för ersättning till investerare krav som härrör från transaktioner i samband med något för vilket en fällande dom för penningtvätt har meddelats enligt direktiv Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (10).Det är också lämpligt att utesluta krav på ersättning när berörda tillgångar härrör från beteenden som är förbjudna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (11) i vilka den skadelidande har varit delaktig.

(12)

Miniminivån för ersättning fastställdes 1997 och har inte ändrats sedan dess. Denna nivå bör höjas till 50 000 euro 100 000 EUR för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna och av unionslagstiftningen. Detta belopp tar hänsyn till inflationseffekterna i unionen och behovet av en bättre anpassning av ersättningen till det genomsnittliga värdet av investeringar som innehas av icke-professionella kunder i medlemsstaterna. För att ge investerarna ett bättre skydd måste medlemsstaternas befintliga möjligheter att begränsa eller utesluta medel i andra valutor än medlemsstaternas från ersättningssystemens tillämpningsområde tas bort. [Ändr. 5]

(13)

För att säkerställa att investerare får den ersättning som direktiv 97/9/EG föreskriver och ett jämförbart investerarskydd i alla medlemsstater måste gemensamma regler införas för finansieringen av systemen för ersättning till investerare. Systemen bör finansieras i förhållande till sina åtaganden. En lämplig förfinansiering bör säkerställas och systemen bör ha tillräckliga arrangemang för att bedöma och uppnå sin målnivå för finansiering innan någon förlust som har relevans enligt direktiv 97/9/EG inträffar. En gemensam miniminivå för finansiering bör nås så snart som möjligt, och i alla händelser inom en tioårsperiod femårsperiod . [Ändr. 6]

(14)

Vid behov bör undantagsvis begäranden om bidrag från medlemmarna i systemet eller tillgång till kreditkällor, till exempel affärsbanker eller offentliga institutioner på kommersiell grund, kunna användas för att i tid säkerställa täckning av behov som inte täcks av medel som har samlats in från medlemmarnai systemet innan förlusten inträffade.

(15)

Systemens funktionssätt skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och detta direktiv syftar till ökad harmonisering samtidigt som medlemsstaterna har kvar viss flexibilitet när det gäller detaljorganisationen av systemen. Kommissionen bör vara behörig Befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen för vissa nödvändiga egenskaper hos systemens funktionssättenligt artikel 290 i fördraget. Särskilt bör delegerade akter antas när det gäller metoden för att fastställa systemens potentiella ansvarsskyldighet, vilka faktorer som måste beaktas vid bedömning av om ytterligare bidrag kan äventyra stabiliteten hos en medlemsstats finansiella system, alternativa finansieringsarrangemang som system måste ha för att vid behov kunna erhålla kortfristig finansiering, kriterier för att bestämma bidragen från organ som omfattas av systemen. Esma .Befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör också delegeras till kommissionen när det gäller fastställande av den metod för beräkning av målnivån för finansiering som ska införas av systemen och ändring av denna målnivå, procentandelen av det fastställda taket för medel som ska finns tillgängliga för utlåning mellan nationella system för ersättning, förfarandet för att hantera investerares krav och de tekniska kriterierna för beräkning av förluster för fondföretag under de omständigheter som omfattas av detta direktiv. Kommissionen bör också ges behörighet att genom delegerade akter ändringar av den procentandel av medlen som finns tillgängliga för utlåning, med hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna [Ändr. 7 och ändr. 12]

(15a)

För att det ska gå att fastställa säkerställa enhetliga villkoren för tillämpning av bestämmelserna om finansiering av systemen bör Esma utveckla förslag till tekniska genomförandestandarder för de uppgifter som ska offentliggöras av systemen

(16)

För att säkerställa att investerarna får ersättning i god tid bör en sista utväg i form av en kreditmekanism mellan systemen för ersättning till investerare i unionen införas. Kreditmekanismen bör innebära att system för ersättning till investerare i undantagsfall kan låna medel från andra system om de tillfälligt saknar finansiering. Därför ska en andel av förhandsfinansieringen för varje system finnas tillgänglig för utlåning till andra system för ersättning till investerare.

(16a)

Behöriga myndigheter bör nära samarbeta med varandra och med Esma för att upptäcka och förhindra bedrägerier, administrativa oegentligheter eller fel i hanteringen som görs av värdepappersföretag i unionen. [Ändr. 8]

(16b)

För att förhindra ytterligare ersättningsfall bör medlemsstaterna uppmuntra en institutionaliserad dialog mellan konsumentskyddsorganisationer och myndigheter, behöriga myndigheter och systemen för ersättning till investerare. Medlemsstaterna bör etablera en ram för dialoger för att upptäcka problem på ett tidigt stadium, och rapportera till tillsynsorgan och till systemen för ersättning till investerare om problem som t.ex. dysfunktionell marknadspraxis eller misstänkta leverantörer, produkter eller företagsstrukturer. [Ändr. 9]

(17)

Kreditmekanismen bör inte inkräkta på medlemsstaternas skatteansvar. De lånande systemen ska kunna utnyttja den kreditmöjlighet som föreskrivs i detta direktiv efter att ha uttömt medel som har samlats in för att nå målnivån för finansiering och ytterligare begäranden om bidrag från systemets medlemmar. Esma bör respektera att system för ersättning till investerare övervakas av medlemsstaterna, men bör bidra till uppnåendet av måletgenom att göra det lättare för investeringfirmor och för fondföretag värdepappersföretag att genomföra sin verksamhet, samtidigt som investerare garanteras effektivt skydd. I detta syfte bör Esma bekräfta att villkoren för lån mellan system för ersättning till investerare enligt direktiv 97/9/EG är uppfyllda och bör inom ramen för de stränga gränser som anges i detdirektivetange de belopp som varje system lånar ut, den ursprungliga räntan samt lånets löptid. I detta sammanhang bör Esma också samla information om system för ersättning till investerare, och särskilt om mängden täckta medel och finansiella instrument i varje system, enligt bekräftelse från de behöriga myndigheterna. Esma bör informera de övriga systemen för ersättning till investerare om deras skyldighet att låna ut. [Ändr. 10]

(18)

För att förenkla låneprocessen om mer än ett system finns i en medlemsstat bör medlemsstaten utse ett system som fungerar som utlånande system för den medlemsstaten och bör underrätta Esma om detta. Kreditmöjligheten ska vara begränsad till att täcka ersättning enligt direktiv 97/9/EG.

(19)

Det måste säkerställa att de totala medel som finns tillgängliga för utlåning kan användas för att tillmötesgå flera ansökningar från lånande system. Därför får inget lån överstiga en förutbestämd gräns för medel som är tillgängliga för utlåning.

(20)

För att skynda på ersättningsförfarandet bör en behörig myndighet så snabbt som möjligt fastställa om ett värdepappersföretag inte kan uppfylla åtaganden som uppkommer genom investerares krav.

(21)

De förfaranden som krävs för att fastställa det berättigade i kravet och beloppet för ersättningen, vilka ofta beror på nationella lagar och andra författningar om insolvens, kan orsaka långa fördröjningar av utbetalningarna till investerare. För att förkorta utbetalningsfristerna i system eller situationer när det berättigade i kravet och beloppet beror på insolvensförfaranden eller rättsliga förfaranden som rör de organ som inte uppfyller sina åtaganden måste det säkerställas att systemen kan delta i förfarandena. Dessutom bör en preliminär utbetalning av en delersättning föreskrivas vid utbetalningsfrister som överstiger tolv månader för att investerare ska kunna få en del av den ersättning de begär. Det bör finnas mekanismer för att återlämna pengarna till systemet om det fastställs att kravet inte var berättigat.

(22)

Enligt direktiv 97/9/EG får medlemsstaterna utesluta professionella och institutionella investerare från systemen, men den relevanta förteckningen är inte anpassad till klassificeringen av kunder hos värdepappersföretag i direktiv 2004/39/EG. För att säkerställa överensstämmelse mellan direktiven 97/9/EG och 2004/39/EG, för att förenkla ersättningssystemens bedömning och för att begränsa möjligheterna till uteslutning när det gäller företag till stora företag bör direktiv 97/9/EG hänvisa till investerare som betraktas som professionella kunder enligt direktiv 2004/39/EG. För att säkerställa en adekvat skyddsnivå för alla berörda investerare bör medlemsstaterna kunna låta mikroföretag, icke vinstdrivande organisationer och lokala myndigheter omfattas av direktiv 97/9/EG. [Ändr. 11]

(23)

[Skäl 23 är flyttat till skäl 15]

(24)

Direktiv 97/9/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Följande krav ska uteslutas från ersättning enligt system för ersättning till investerare:

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

5.

Följande artiklar ska införas:

"Artikel 4a

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att systemen för ersättning till investerare innehåller lämpliga delsystem för att fastställa deras potentiella ansvarsskyldighet. Medlemsstaterna ska säkerställa att finansieringen av system för ersättning till investerare står i proportion till systemens ansvarsskyldighet. Medlemsstaterna ska regelbundet förse Esma med relevant information om potentiell ansvarsskyldighet och därmed sammanhängande proportionerlig finansiering. [Ändr. 28]

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att varje system för ersättning till investerare fastställer en målnivå för finansiering på minst 0,5 0,3 procent av värdet av de medel och finansiella instrument som innehas, handhas eller förvaltas av värdepappersföretag eller fondföretag och omfattas av skyddet från system för ersättning till investerare. Värdet av de medel och finansiella instrument som omfattas av skyddet ska beräknas årligen den 31 december . [Ändr. 29]

Kommissionen ska genom ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 13a och på de villkor som anges i artiklarea 13b och 13c anta åtgärder för att fastställa metoden för den beräkning av värdet av medel och finansiella instrument som omfattas av skyddet från systemen för ersättning till investerare som används för att fastställa systemens målnivå för finansiering finansieringsnivå och ändra målnivån för finansiering med hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.

Kommissionen ska, med beaktande av värdet på de täckta medel som beräknas årligen i enlighet med första stycket och med beaktande av utvecklingen på finansmarknaderna och behovet att säkerställa en effektiv ersättning till investerare, även ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra minimimålnivån för finansiering i enlighet med artikel 13a. Kommissionen ska under alla omständigheter, senast den … (22) till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om behovet av att justera den målnivå för finansiering som avses i denna punkt .

För att kommissionen ska kunna beräkna en lämplig målnivå för finansiering i enlighet med tredje stycket, ska varje medlemsstat årligen förse kommissionen och Esma med nödvändiga uppgifter om finansieringen av systemen för ersättning till investerare inom deras territorium per den 31 december. Medlemsstaterna ska överlämna uppgifterna till kommissionen senast den 31 mars påföljande år.

Medlemsstaterna ska också förse kommissionen och Esma med följande uppgifter:

3.   Målnivån för finansiering ska vara finansierad före och oberoende av händelser som har relevans enligt artikel 2.2. Medlemsstaterna ska säkerställa att målnivån för finansierings för varje system för ersättning till investerare nås senast … (23) inom en tioårsperiod från det att detta direktiv har trätt i kraftoch att varje system antar och följer en lämplig plan för att uppfylla detta mål. [Ändr. 21 och 31]

Bidrag som insamlas för att uppnå målnivån för finansiering ska endast investeras i kontantdepositioner och lågrisktillgångar med en återstående löptid på 24 månader eller mindre som kan avvecklas inom en tidsperiod som inte överstiger en månad.

3a.     Varje medlems bidrag till systemet för ersättning till investerare ska fastställas utifrån den risk de tar. För att tillämpningen av denna punkt till viss grad ska harmoniseras i medlemsstaterna, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 13a för att klargöra hur varje medlems bidrag till ett system för ersättning till investerare ska fastställas. [Ändr. 32]

3b.     Behöriga myndigheter får minska bidragen från medlemmarna av systemet för ersättning till investerare för de medlemmar som frivilligt vidtar ytterligare åtgärder för att minska de operativa riskerna.

Behöriga myndigheter får också minska bidragen när medlemmar av systemet för ersättning till investerare kan visa att de underdepåhållare som de anlitar uppfyller samma standarder när det gäller att minska de operativa riskerna.

Systemets målnivå för finansiering ska inte påverkas av några sådana minskningar. [Ändr. 33]

3c.     För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpning av punkt 3b, ska Esma utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att fastställa villkoren för minskning av bidragen till ett system för ersättning till investerare.

Esma ska årligen överlämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Bedömningen av villkoren för riskbaserad minskning ska utgå från kriterier såsom penningvolym och finansiella instrument, kapitalkrav och varje medlems stabilitet, med beaktande av deras rättsliga status och det rättssystem som gäller där de har sitt säte. [Ändr. 34]

4.   Medlemsstaterna ska tillåta att systemen för ersättning till investerare begär extra bidrag från systemets medlemmar i det fall målnivån för finansiering är otillräcklig för betalning av sådana ersättningskrav som avses i artikel 9.2. Dessa ytterligare bidrag ska inte överstiga 0,5 3 procent av de skyddade medel och finansiella instrument som avses i punkt 2i den här artikeln. Dessa ytterligare bidrag ska inte äventyra det finansiella systemets stabilitet i den berörda medlemsstaten och ska bygga på överkomlighetskriterier. Medlemsstaterna får kräva ytterligare bidrag efter att ha rådfrågat Esma och den europeiska systemrisknämnden, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (24). [Ändr. 35]

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att systemen för ersättning till investerare har tillräckliga alternativa finansieringsarrangemang för att kunna erhålla kortfristig finansiering för att tillgodose krav på systemet när det förfinansierade beloppet har uttömts. Dessa arrangemang kan inkludera kreditmöjligheter kommersiella lånearrangemang och faciliteter för lån från affärsbanker och offentliga institutioner. De kan också inkludera kreditmöjligheter, inklusive från medlemsstaterna, förutsatt att dessa möjligheter bygger på kommersiella grunder. [Ändr. 36]

6.   Medlemsstaterna ska säkerställa att kostnaden för finansiering av systemen för ersättning till investerare slutligen bärs i förhållande till investeringsverksamhet och endast av värdepappersföretag som omfattas av systemet. eller utomstående säkerhetsdepåhållaresinvesteringsverksamhet som omfattas av systemet och i förhållande till fondföretags eller deras förvaringsinstituts eller tredje parters fondföretagsverksamhet som omfattas av systemet. Regelbundna bidrag ska samlas in årligen. [Ändr. 37]

För att göra det ännu enklare för systemen för ersättning till investerare att fungera väl ska medlemsstaterna se till att

7.   Medlemsstaterna ska årligen informera Esma om målnivån för finansiering enligt punkt 2 och finansieringsnivån enligt punkt 3 för systemen för ersättning till investerare inom deras territorium. Denna information ska bekräftas av de behöriga myndigheterna och tillsammans med denna bekräftelse skickas till Esma årligen, senast den 31 januari.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som avses i första stycket offentliggörs på webbplatserna för systemen för ersättning till investerare minst en gång per år.

7a.     Medlemsstaterna ska se till att systemen för ersättning till investerare från sina medlemmar, när som helst och på ländernas begäran, kan få den information som krävs för att förbereda återbetalning till investerare. [Ändr. 39]

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa att 5 10 procent av det förhandsfinansieringsbelopp för systemen för ersättning till investerare som avses i artikel 4a.2 punkt 2 finns tillgängligt för utlåning till andra system för ersättning till investerare på de villkor som fastställs i artikel 4c artikel 4b . En sådan finansieringsmetod ska användas endast när inga normala finansieringssätt finns att tillgå.

Kommissionen får genom delegerade akter i enlighet med artikel 13a och på villkoren i artiklarna 13b och 13c ändra den procentandel av förhandsfinansieringsbeloppet som ska finnas tillgänglig för utlåning till andra system, med hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna. [Ändr. 40]

9.   Kommissionen ska antadelegerade akter enligt artikel för att fastställa

10.   För att garantera enhetliga villkor för tillämpning av punkt 7.2 ska Esma utveckla förslag till tekniska genomförandestandarder standarder för de uppgifter som systemen ska offentliggöra.

Esma ska överlämna de dessa förslag på tekniska standarder som avses i första stycket genomförandestandarder till kommissionen senast den 31 december 2012.

Kommissionen kan ges befogenhet att anta de förslag tilltekniska standarder genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet meddet förfarande som anges i artikel 7e i förordning …/… [ESMA] artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010 . [Ändr. 42]

Artikel 4b

1.    Efter den … (25) får ett system för ersättning till investerare ska ha rätt att låna från alla andra system för ersättning till investerare som avses i artikel 2 i Europeiska unionen, förutsatt att alla nedanstående villkor uppfylls: [Ändr. 43]

Det belopp som avses i punkt f i första stycket ska fastställas på följande sätt:

[kravbelopp som ska betalas enligt artikel 2.2a och artikel 2.2c] – [finansieringsnivå enligt artikel 4a.7] + [maximalt belopp för extra bidrag enligt artikel 4a.4] [Ändr. 22]

Ett system för ersättning till investerare som inte har återbetalat ett lån till andra system enligt denna artikel ska varken låna till eller låna från andra system för ersätning till investerare.

Övriga system för ersätning till investerare ska fungera som utlånande system. För detta ändamål ska medlemsstater i vilka mer än ett system finns utse ett system som utlånande system och underrätta Esma om detta. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att alla intressenter ska bli informerade om vilket system som står för utlåning, och hur detta fungerar . Medlemsstaterna får besluta om och hur det utlånande systemet ska få ersättning från andra system för ersätning till investerare i samma medlemsstat. [Ändr. 45]

2.   Följande villkor ska gälla för lånet:

Det totala belopp som lånas ut till varje lånande system för ersättning till investerare ska inte överstiga 20 procent av det totala belopp för medel tillgängliga på EU-nivå för utlåning som avses i artikel 4a.8.

Återbetalning enligt först stycket punkt b får ske genom årliga amorteringar. Ränta ska erläggas endast vid tidpunkten för återbetalning.

3.   Esma ska bekräfta att de villkor som avses i punkt 1 är uppfyllda, ange lånebeloppet för varje system för ersättning till investerare beräknat enligt punkt 2 a och den initiala räntesatsen enligt punkt 2 c ovan samt lånets löptid.

Esma ska översända bekräftelsen tillsammans med de uppgifter som avses i punkt 1 g till de utlånande systemen inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av dessa uppgifter från de lånande systemen. De utlånande systemen ska utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av bekräftelsen och uppgifterna från Esma, effektuera utbetalning av lånet till det lånande systemet för ersättning till investerare.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de bidrag som tas upp av det lånande systemet för ersättning till investerae räcker för att ersätta det lånade beloppet och så snart som möjligt, och senast inom en tioårsperiod femårsperiod efter mottagande av lånet, återetablera målnivån för finansiering . [Ändr. 47]

Alla andra krav ska underordnas kravet från systemet för ersättning till investerare som beviljade lånet. Ett sådant systeme för ersttning till investerare ska anses vara en prioriterad fordringsägare och ska stå först i prioritetsordningen för fordringsägare. [Ändr. 48]

Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemsstaterna upprätta andra prioritetsordningar mellan olika kategorier av fordringsägare. [Ändr. 49]

5.   För att underlätta ett effektivt samarbete mellan system för ersättning till investerare ska systemen, eller i tillämpliga fall behöriga myndigheter, ha ingå skriftliga samarbetsavtal. Dessa avtal ska ta hänsyn till de villkor som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (26) . [Ändr. 50]

De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om att sådana avtal som avses i första stycket finns och om deras innehåll. Esma kan utfärda yttranden om sådana avtal enligt artikel 8.2 g och artikel 34 i förordning(EU) nr 1095/2010. Om behöriga myndigheter eller system för ersättning till investerare inte kan nå en överenskommelse eller om en tvist uppkommer om tolkningen av ett sådant avtal ska Esma lösa tvisten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Frånvaron av sådana avtal som avses i första stycket ska inte påverka krav från investerare enligt artikel 2.2a. eller artikel 2.2c. [Ändr. 22]

6.

Artiklarna 5 och 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 5

1.   Om ett värdepappersföretag, ett fondföretag, ett förvaringsinstitut eller en tredje part som enligt artikel 2.1 är skyldigt att vara anslutet till ett system inte uppfyller dess förpliktelser som medlem av detta system, ska de behöriga myndigheter som har utfärdat auktorisationen för värdepappersföretaget eller fondföretagunderrättas, och, i samarbete med systemet för ersättning till investerare, vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive användande av sanktioner, för att säkerställa att värdepappersföretaget, fondföretaget, förvaringsinstitutet eller den tredje parten uppfyller sina förpliktelser.

2.   Om de åtgärder som avses i punkt 1 inte leder till att värdepappersföretaget, fondföretaget, förvaringsinstitutet eller den tredje parten uppfyller sina förpliktelser, kan systemet för erättning till investerare med förbrhåll för de behöriga myndigheternas uttryckliga samtycke och med minst tolv månaders sex månaders frist, meddela att det ämnar utesluta värdepappersföretaget, fondföretaget, förvaringsinstitutet eller den tredje parten från medlemskap i systemet. Systemet för erättning till investerare ska fortsätta att tillhandahålla skydd enligt artikel 2.2 a och 2.2c för investeringsverksamhet eller fondföretagsverksamhetsom utförts under denna period. Om värdepappersföretaget, fondföretaget, förvaringsinstitutet eller den tredje parten vid utgången av den perioden fortfarande inte har uppfyllt sina förpliktelser kan systemet för erättning till investerare, med förbehåll för att ha erhållitde behöriga myndigheternas uttryckliga samtycke, utesluta.

3.   Ett värdepappersföretag, ett fondföretag, ett förvaringsinstitut eller en tredje part som har uteslutits från ett system för ersättning till investerare får fortsätta tillhandahålla investeringstjänster eller sin fondföretagsverksamhet eller anförtros investerares och fondföretagsfinansiella instrument på följande villkor:

4.   Om ett värdepappersföretag eller ett fondföretagsom har föreslagits för uteslutning enligt punkt 2 inte kan vidta andra åtgärder som uppfyller de villkor som anges i punkt 3, ska de behöriga myndigheter som utfärdade dess auktorisation omedelbart återkalla autorisationen.

5.   Om ett förvaringsinstitut elleren tredje part som har föreslagits för uteslutning enligt punkt 2 inte kan vidta andra åtgärder som uppfyller de villkor som anges i punkt 3, får förvaringsinstitutet eller den tredje parten inte anförtros investerares eller fondföretagetstillgångar. [Ändr. 51]

Artikel 6

Skyddet enligt artikel 2.2 a och 2.2c ska fortsätta att gälla efter det att värdepappersföretagets eller fondföretagetsauktorisation återkallats för investeringsverksamhet som utförts fram till tidpunkten för återkallandet.”[Ändr. 52]

7.

Artiklarna 8 och 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

1.   Det skydd som avses i artikel 4.1 och 4.3 ska tillämpas på investerarens sammanlagda krav på samma värdepappersföretag eller samma fondföretagenligt detta direktiv, oavsett antalet konton, valuta och lokalisering inom unionen. [Ändr. 53]

2.   Varje investerares andel i en gemensam investeringsverksamhet ska tas med i beräkningen av det skydd som avses i artikel 4.1 och 4.3.

Om särskilda bestämmelser saknas, skall krav fördelas lika mellan investerarna. [Ändr. 54]

En investerare vars krav inte till fullo kan skyddas ska åtnjuta samma grad av skydd för det sammanlagda kravet. [Ändr. 55]

Medlemsstaterna kan besluta att krav som hänför sig till en gemensam investeringsverksamhet som två eller flera personer är berättigade till som medlemmar i ett kompanjonskap, en sammanslutning eller en gruppering av liknande natur, som inte är en juridisk person, kan läggas samman och behandlas som om de kom från en investering gjord av en enda investerare vid beräkning av de beloppsgränser som anges i artikel 4.1 och 4.3.

3.   Om inte investeraren är berättigad till de innehavda medlen eller värdepapperen instrumenten , ska den person som är faktiskt berättigad erhålla ersättningen, förutsatt att den personen har blivit identifierad eller kan identifieras före dagen för det konstaterande eller det avgörande som avses i artikel 2.2 och 2.2b.

Om flera personer är berättigade ska, då de beloppsgränser som anges i artikel 4.1 och 4.3 beräknas, hänsyn tas till vars och ens andel enligt de för förvaltningen av medlen eller värdepapperen instrumenten gällande arrangemangen. [Ändr. 56]

Artikel 9

1.   I systemet för ersättning till investerare ska lämpliga åtgärder vidtas för att informera investerare om det konstaterande eller det avgörande som avses i artikel 2.2 och 2.2b, om de ska få ersättning, betala ut denna till dem så snart som möjligt. Systemet får fastställa en tidsfrist inom vilken investerare ska inkomma med sina krav. Denna period får inte vara kortare än fem månader från dagen för det konstaterande eller avgörande som avses i artikel 2.2 och 2.2b eller från dagen när konstaterandet eller avgörandet offentliggörs.

Att en sådan tidsfrist som avses i första stycket har löpt ut får inte åberopas av systemet för ersättning till investerare i syfte att vägra en investerare heltäckande skydd, när denne varit oförmögen att i tid framföra sina anspråk. [Ändr. 57]

Värdepappersföretag ska på sina webbplatser offentliggöra all information om villkoren avseende skydd och de åtgärder som ska vidtas för att få betalning i enlighet med detta direktiv. [Ändr. 58]

2.   I systemet för erättning till investerare ska ersättning med anledning av investerares krav kunna betalas ut så fort som möjligt och under alla omständigheter inom tre månader från det att det berättigade i kravet och ett belopp har fastställts.

Under exceptionella omständigheter får ett system för erättning till investerare ansöka hos den behöriga myndigheten om en förlängning av tidsfristen. En sådan förlängning får inte överstiga tre månader. Behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta Esma om förlängningar som beviljats ett system för erättning till investerare och de omständigheter som motiverar en sådan förlängning.

Medlemsstaterna ska säkerställa att system för ersättning till investerare kan delta i insolvensförfaranden eller rättsliga förfaranden som kan ha relevans för att fastställa det berättigade i kravet och kravbeloppet.

Tredje stycket ska inte hindra system för ersättning till investerare från att anta andra metoder för att fastställa det berättigade i ett krav.

Om slutbetalning inte har gjorts inom nio månader från det konstaterande eller det avgörande som avses i artikel 2.2 eller 2.2b ska medlemsstaterna säkerställa att systemet för ersättning till investerare föreskriver att en preliminär delutbetalning ska göras av minst en tredjedel av kravet, baserat på en initial uppskattning av kravet. Återstoden ska utbetalas inom tre månader efter att det berättigade i kravet och kravbeloppet har fastställts. Medlemsstaterna ska säkerställa att systemet för ersättning till investerare har medel för att återvinna preliminärt utbetalda belopp om det fastställs att kravet inte var berättigat.[Ändr. 21]

Kommissionen ska anta genomförandeåtgärder, genomdelegerade akter i enlighet med artikel 13a och i enlighet med bestämmelserna i artikel 13b och 13c, för att närmare ange förfarandet för att hantera krav från investerareoch tekniska kriterier för att beräkna nedskrivningsförlusten avseende andelar i fondföretag som en följd av de händelser som anges i artikel 2.2b och 2.2c. [Ändr. 59]

3.   Om en investerare eller en annan person som är berättigad till eller har ett intresse i en investeringsverksamhet har anklagats för, när det gäller pengar som omfattas av detta direktiv, en lagöverträdelse som har samband med penningtvätt enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2005/60/EG, som härrör från ett beteende som är förbjudet enligt direktiv 2003/6/EG, eller som har samband med direkt eller indirekt finansiering av terroristgrupper som är föremål för rådets rekommendation av den 9 december 1999 om samarbete i kampen mot finansiering av terroristgrupper, kan systemet för ersättning till investerare tillfälligt inhibera alla betalningar i väntan på domstolens dom eller beslut fån en behörig myndighet, oavsett den tidsfrist som fastställs i punkt 2.”[Ändr. 60]

8.

Artikel 10.1 ska ersättas med följande:

"1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att varje värdepappersföretag eller fondföretagvidtar lämpliga åtgärder för att ge personer som redan har gjort eller avser att göra investeringar tillgång till den information som de behöver för att avgöra vilket system för ersättning till investerare som värdepappersföretaget eller fondföretagetoch dess filialer är anslutna till inom Europeiska unionen eller vilka andra alternativa åtgärder som har vidtagits enligt artikel 2.1 andra stycket eller artikel 5.3. Investerarna ska informeras om bestämmelserna för investerarskyddssystemet eller andra alternativa åtgärder som har vidtagits, inklusive nivån på och omfattningen av det skydd som systemet för ersättning till investerare ger och andra bestämmelser som medlemsstaterna fastställt enligt artikel 2.3. Informationen ska göras tillgänglig på ett lättförståeligt sätt. [Ändr. 61]

På begäran ska information också ges om villkoren för ersättning och de formaliteter som ska uppfyllas för att ersättning skall erhållas.

Den information som tillhandahålls ska vara rättvisande, tydlig och får inte vara vilseledande. Särskilt gäller att den ska förklara vilka situationer och krav som omfattas av det relevanta systemet för ersättning till investerare och hur systemet tillämpas i gränsöverskridande situationer. Denna information ska även ge exempel på situationer och krav som inte omfattas av skydd enligt systemet.

1a.     Medlemsstaterna ska säkerställa det belopp som en investerare betalar till ett system för ersättning till investerare är tydligt angivet och öppet. Det belopp som varje enskild investerare avkrävs för ett system, antingen som procent av investeringarna eller som ett belopp utöver själva investeringen, ska tydligt meddelas denne investerare eller potentielle investerare." [Ändr. 62]

9.

Artikel 12 ska ersättas med följande:

"Artikel 12

1.   Utan att det påverkar eventuella rättigheter enligt nationell lagstiftning får system för ersättning till investerare som betalar ut ersättning till investerare vara berättigade att vid likvidationsförfaranden träda iinvesterarnas de berördas ställe avseende rätten till ett belopp motsvarande det som betalas ut. [Ändr. 63]

2.   Vid förlust på grund av den finansiella ställningen för en tredje part som innehar finansiella instrument som tillhör en investerare i samband med investeringsverksamhet enligt artikel 2.2 får system för ersättning till investerare som gör utbetalningar för att ersätta investerare vara berättigade att vid likvidationsförfarandet träda i investerarnas ställe avseende rätten till ett belopp motsvarande det som betalas ut.

3.   Vid förluster enligt artikel 2.2c på grund av den finansiella ställningen hos ett förvaringsinstitut eller en tredje part till vilken fondföretagets tillgångar har anförtrotts, ska system som gör utbetalningar för att ersätta andelsinnehavare i fondföretag vara berättigade att vid likvidationsförfarandet träda i andelsinnehavarnas ställe avseende rätten till ett belopp motsvarande det som betalas ut. [Ändr. 64]

4.   Om den tredje part som innehar finansiella instrument som tillhör en investerare i samband med investeringsverksamhet eller det förvaringsinstitut eller den tredje part till vilken fondföretagets tillgångar har anförtrottsär lokaliserad i ett tredje land i vilket rättssystemet inte tillåter att systemet för ersättning till investerare träder i värdepappersföretagets eller fondföretagetsställe, ska medlemsstaterna säkerställa att värdepappersföretageteller fondföretaget till systemet för ersättning till investerare återlämnar belopp motsvarande eventuella utbetalningar de mottar vid likvidationsförfarandet."[Ändr. 65]

10.

Följande artikellar 13a, 13b och 13cska införas:

"Artikel 13a

1.    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som fastställs i denna artikel. Rätten att anta delegerade akter som nämns i artikel 4a.2, 4a.8, 4a.9 och artikel 9.2 ska tills vidare delegeras till kommissionen.

1a .    Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artikel 4.1a, 4a.2 andra och tredje stycket , 4a.3a, 4a.3c tredje stycket, 4a.9 och artikel 9.2 sjätte stycket ska delegeras till kommissionen för en period på fyra år från och med … (27) . Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenheter ska automatiskt förlängas för perioder av samma längd om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning.

1b .   Delegeringen av befogenheten som avses i artikel 4.1a, 4a.2 andra och tredje stycket, 4a.3a, 4a.3c tredje stycket, 4a.9 och artikel 9.2 sjätte stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

2.   När kommissionen antagit en delegerad akt, ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

2a.     En delegerad akt som antas enligt artikel 4.1a, 4a.2 andra och tredje stycket, 4a.3a, 4a.3c tredje stycket, 4a.9 och artikel 9.2 sjätte stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ."

3.   Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 13b och 13c.

Artikel 13b

1.   Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 4a.2, 4a.8, 4a.9 och artikel 9.2 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.   Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som återkallas och skälen därtill.

3.   Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet ska få omedelbar verkan, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13c

1.   Europaparlamentet och rådet får göra invändning mot en delegerad akt inom två månader från den dag akten överlämnats till dem. På Europaparlamentets eller rådets initiativ får fristen förlängas med en månad.

2.   Om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom denna period ska den delegerade akten offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och ska träda i kraft på det datum som anges däri.

Den delegerade akten kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra invändningar.

3.   Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt, får den inte träda i kraft. Den institution som invänt mot en delegerad akt, ska ange skälen därtill."[Ändr. 66]

11.

Följande artikel ska införassom artikel 14a:

”Artikel 14a

Medlemsstaterna får sluta samarbetsavtal om utbyte av information med behöriga myndigheter i tredje länder i enlighet med artikel 63 i direktiv 2004/39/EG och artikel 102 i direktiv 2009/65/EG."

12.

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

(+)

Det datum då ändringsdirektivet träder i kraft

(+)

(++)

(+++)

(+)