Tisdagen den 5 juli 2011
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)

På kommissionens begäran offentliggjordes den 25 februari 2009 en rapport av en grupp experter på hög nivå, med Jacques de Larosière som ordförande. I denna drogs slutsatsen att tillsynsramarna behövde stärkas, för att begränsa riskerna för och omfattningen av framtida finanskriser. Det rekommenderades också långtgående reformer av tillsynsstrukturen för unionens finanssektor, inklusive inrättandet av ett europeiskt system för finansiell tillsyn bestående av tre nya europeiska tillsynsmyndigheter: en vardera för värdepapperssektorn, för försäkrings- och tjänstepensionssektorn och för banksektorn samt inrättandet av en Europeisk systemrisknämnd.

(2)

I kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 med titeln ”Främja återhämtning i Europa” föreslogs att unionens regelverk för finansiella tjänster skulle stärkas. I sitt meddelande av den 3 juli 2009 om effektiva, säkra och solida derivatmarknader analyserade kommissionen derivatens roll i samband med finanskrisen och i sitt meddelande av den 20 oktober 2009 med titeln ”Effektiva, säkra och solida derivatmarknader: förestående initiativ” angav den vilka åtgärder den avsåg att vidta för att begränsa riskerna med derivat.

(3)

Den 23 september 2009 antog kommissionen förslag till tre förordningar om inrättande av ett europeiskt system för finansiell tillsyn, inklusive inrättandet av tre europeiska tillsynsmyndigheter (ESA), för en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen och införande av gemensamma standarder och praxis av hög kvalitet för tillsyn och övervakning, nämligen Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (EBA) (3), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (Eiopa) (4) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (Esma) (5). Dessa myndigheter har en central roll att spela för att säkra finanssektorns stabilitet. Det är därför mycket viktigt att hela tiden säkerställa att utvecklingen av deras arbete får hög politisk prioritet och att de ges tillräckligt med resurser.

(4)

OTC-derivat (”over-the-counter”, OTC) är inte transparenta, eftersom de är privata kontrakt och alla uppgifter om dem vanligtvis bara är tillgängliga för kontraktsparterna. De skapar ett komplicerat nät av beroenden som kan göra det svårt att bedöma deras riskers natur och omfattning. Finanskrisen har visat att sådana egenskaper vid marknadsoro ökar osäkerheten och därmed innebär risker för den finansiella stabiliteten. I denna förordning skapas förutsättningar för att begränsa dessa risker och förbättra derivatkontrakts transparens.

(5)

På toppmötet i Pittsburgh den 26 september 2009 kom G20-ledarna överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt senast från slutet av 2012 ska clearas via centrala motparter och att OTC-derivatkontrakt ska inrapporteras till transaktionsregister. I juni 2010 i Toronto bekräftade G20-ledarna sitt åtagande och åtog sig även att påskynda genomförandet av kraftfulla åtgärder för att förbättra transparens och tillsyn på ett internationellt sett konsekvent och icke-diskriminerande sätt i syfte att förbättra OTC-derivatmarknaderna och skapa kraftfullare verktyg för att kunna ställa företag till svars för de risker de tar . Kommissionen kommer att sträva efter att dessa åtaganden genomförs på ett liknande sätt av våra internationella partner.

(6)

I sina slutsatser av den 2 december 2009 var Europeiska rådet ense om det fanns ett behov av att väsentligt begränsa motpartsrisker och att det var viktigt att förbättra derivattransaktioners transparens, effektivitet och integritet. I Europaparlamentets resolution ”Derivatmarknader: förestående initiativ” av den 15 juni 2010 efterlyses obligatorisk clearing och rapportering av OTC-derivat.

(7)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) bör inom förordningens tillämpningsområde verka för värnande av finansmarknadernas stabilitet i kritiska situationer och tryggande av att nationella tillsynsmyndigheter konsekvent tillämpar unionens regler och löser inbördes tvister. Esma är också ålagd att utveckla bindande tekniska standarder för tillsyn och har en central roll vid auktorisation och övervakning av centrala motparter och transaktionsregister.

(8)	Enhetliga regler krävs för derivatkontrakt som anges i avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (6).

(8a)

I sitt meddelande av den 2 februari 2011 med titeln ”Råvaror och marknader för basprodukter: att möta utmaningarna” identifierade kommissionen den ökade ”finansialiseringen” av internationella råvarumarknader som en strategisk utmaning för unionens ekonomier. Kommissionen bekräftade behovet av mer transparens i handeln med råvaror och den potentiellt positiva effekten av positionslimiter i derivathandeln med råvaror. I syfte att uppnå en faktisk minskning av de osunt höga handelvolymerna på råvarumarknaderna bör kommissionen i synnerhet bedöma effekterna av att endast låta fysiska handlare få tillträde till handel med råvaror på börser och därmed utestänga finansinstitut. I de kommande översynerna av direktiv 2004/39/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (7) bör kommissionen särskilt ta upp problemet med prisvolatilitet på livsmedels- och jordbruksmarknaderna och införa lämpliga krav för att förhindra systemrisker och manipulationer, inbegripet marginalkrav, positionslimiter och sanktionsmässiga återkrav av vinster.

(9)	Stimulanser till ökad användning av centrala motparter har inte visat sig räcka för att se till att OTC-derivat faktiskt clearas. För de OTC-derivat som kan clearas krävs därför obligatoriska krav på clearing via centrala motparter.

(10)

Det är sannolikt att medlemsstater kommer att vidta skiljaktiga nationella åtgärder som kan skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad och vara till nackdel för marknadsaktörer och finansiell stabilitet. För att trygga ett starkt investerarskydd och åstadkomma likvärdiga konkurrensvillkor för marknadsaktörerna krävs det också att clearingkravet tillämpas enhetligt i unionen.

(11)

För att kunna se till att clearingkravet begränsar systemriskerna, krävs det ett förfarande där de derivatklasser som ska omfattas av kravet kartläggs. I förfarandet bör det beaktas att inte alla OTC-derivat som clearas via centrala motparter kan anses vara lämpade för obligatorisk clearing via sådana motparter.

(12)

I förordningen anges urvalskriterier för clearingkravet. På grund av sin centrala roll bör Esma , efter att ha hört kommissionen och Europeiska systemrisknämnden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (8) (ESRB), besluta om en derivatklass uppfyller urvalskriterierna, om clearingkravet bör tillämpas och från när clearingkravet ska gälla , och även vid behov eventuella genomförandestandarder för en “infasning”. Ett successivt införande av clearingkravet skulle kunna ske i form av en andel av de godtagbara klasserna som måste clearas eller i form av de typer av marknadsaktörer som måste uppfylla clearingkravet. Bilateral clearing bör även i fortsättningen vara tillåten om de rättsliga förutsättningarna för clearingen saknas för vissa derivatkontrakt inom en viss derivatklass, vilket kan vara fallet för säkerställda obligationer.

(12a)

Vid sitt beslut om huruvida en derivatklass ska bli föremål för clearingkravet bör Esma sträva efter att minska systemrisken och undvika systemåterverkningar. Detta innebär att bedömningen bland annat ska beakta faktorer som det framtida datum från vilket clearingkravet ska börja gälla, den relevanta derivatklassens kopplingar på marknaden, nivån på den kontraktsmässiga och ekonomiska standardiseringen av kontrakten, effekten på EU-företagens prestationer och konkurrenskraft på de globala marknaderna, de centrala motparternas operativa och riskrelaterade förmåga att hantera volymen och skyldigheterna enligt detta direktiv, nivån på avvecklingsrisk och motpartsrisk och kostnadseffekterna på den reala ekonomin, i synnerhet investeringar.

(12b)

Med tanke på valutamarknadens särdrag (daglig transaktionsvolym, valutapar, vikten av transaktioner med tredjeländer, avvecklingsrisker som hanteras genom en befintlig solid mekanism) vore det påkallat med en lämplig ordning som framför allt skulle grundas på internationell konvergens och ömsesidigt erkännande av relevant infrastruktur.

(12c)

Vid utarbetandet av delegerade akter och tekniska standarder för genomförande bör särskild uppmärksamhet fästas vid de behov som institut för långsiktigt sparande har att erbjuda långsikta sparprodukter till konsumenterna. Därför bör denna förordning inte leda till alltför stora kostnader för institut för långsiktigt sparande. Ett av sätten att uppnå detta mål är en korrekt tillämpning av proportionalitetsprincipen.

(12d)

För institut för långsiktigt sparande bör statsobligationer och högkvalitativa företagsobligationer kunna ställas som säkerhet som ett alternativ till kontanter för att fungera som initial- och variationssäkerheter.

(13)

För att ett OTC-derivat ska kunna clearas, krävs det att båda kontraktsparterna samtycker. Därför bör undantagen från kravet anges noga, eftersom de kan minska kravets effektivitet och fördelarna med clearing via centrala motparter samt leda till regelarbitrage bland vissa grupper av marknadsaktörer. Kommissionen och Esma bör icke desto mindre se till att obligatoriska clearingarrangemang också skyddar investerare.

(13a)

Rent generellt bör kraven i denna förordning endast gälla framtida transaktioner. På så sätt blir en smidig övergång möjlig som förstärker stabiliteten i systemet samtidigt som behovet av senare justeringar minskas. I detta sammanhang bör clearing- och rapporteringskrav hanteras på olika sätt. Ett retroaktivt clearingkrav är knappast genomförbart av rättsliga skäl eftersom det skulle kräva ställande av säkerheter i efterhand, men detta gäller inte ett retroaktivt rapporteringskrav. I detta fall skulle ett retroaktivt rapporteringskrav kunna införas, på grundval av resultaten från en konsekvensanalys och med hjälp av regler som är skräddarsydda för olika derivatklasser, tekniska krav och återstående löptid.

(14)	OTC-derivat som inte anses lämpade för clearing via centrala motparter är fortfarande förenade med motpartsrisker och därför bör regler införas för att hantera dessa risker. Dessa regler bör bara vara tillämpliga på marknadsaktörer som omfattas av clearingkravet.

(14a)

Det är viktigt att den med nödvändighet skilda behandlingen av icke-finansiella motparter i denna förordning förankras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (9) och direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (10). Motparter som inte är ålagda att cleara centralt bör inte bli föremål för högre kapitalkrav på grund av fortsatta bilaterala arrangemang.

(14b)

Kapitalkravet för finansiella motparter som handlar med OTC-derivat som clearas bilateralt och inte genom centrala clearingorganisationer bör kunna beräknas som en funktion av de potentiella förluster som är förknippade med obeståndsrisken, beräknad för varje motpart.

(15)

Regler om clearing, rapporteringskrav respektive regler om riskbegränsningsteknik för derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart bör tillämpas på finansiella motparter, nämligen värdepappersföretag med auktorisation enligt direktiv 2004/39/EG, kreditinstitut med auktorisation enligt direktiv 2006/48/EG, försäkringsföretag med auktorisation enligt rådets direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (11), försäkringsföretag med auktorisation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (12), återförsäkringsföretag med auktorisation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäkring (13), företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) med auktorisation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (14) samt alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som förvaltas av AIF-förvaltare som auktoriserats eller registrerats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (15).

(15a)

Verksamheten i fondföretag som endast utför derivattransaktioner med låg volym bör därför studeras i syfte att avgöra på vilken närmare grund de bör klassificeras som finansiella motparter enligt denna förordning. Åtgärder bör i detta sammanhang vidtas för att förhindra konkurrenssnedvridning och minska möjligheterna till missbruk. Clearingtröskeln för icke-finansiella motparter bör därför inte automatiskt tillämpas på fondföretag. I stället bör ett snävt definierat undantag övervägas och införas.

(15b)

Fondföretag bör falla inom denna förordnings räckvidd eftersom fondföretags diversifierade investeringspolicy även omfattar transaktioner med derivatkontrakt. Fondföretag har ökat avsevärt under senare år och motsvarar nu uppskattningsvis 50 % av unionens BNP och de har också global systemvikt med tanke på deras betydande investeringskapacitet.

(15c)

Pensionsfonder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (16) med en lågriskprofil och som använder derivat för att säkra sina pensionsåtaganderisker bör omfattas av rapporteringskraven och riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart enligt denna förordning. Dessa pensionsfonder bör dock inte omfattas av clearingkravet för att undvika oproportionerliga kostnader för pensionsspararna.

(16)

I lämpliga fall bör regler för finansiella motparter också tillämpas på icke-finansiella motparter. Det är känt att icke-finansiella motparter använder OTC-kontrakt för att skydda sig mot affärsrisker med direkt koppling till deras affärsverksamhet. Vid bedömningen av om en icke-finansiell motpart för omfattas av clearingkravet, bör det därför beaktas i vilket syfte den icke-finansiella motparten använder OTC-derivat och eller hur stor dess exponering mot dessa instrument är. Icke-finansiella motparter bör förklara derivatanvändningen i sina årsrapporter eller på annat lämpligt sätt. När den fastställer ett tröskelvärde för clearingkravet, bör Esma samråda med alla berörda myndigheter, exempelvis tillsynsmyndigheter för råvarumarknader och de icke-finansiella motparterna för att se till att dessa sektorer helt och fullt beaktas. Dessutom bör kommissionen till den 31 december 2013 utvärdera vilken systemvikt de icke-finansiella företagens transaktioner med OTC-derivat har inom olika sektorer, inklusive energisektorn. Om en jämförbar uppsättning EU-regler som är skräddarsydda för enskilda sektorer skulle träda i kraft bör kommissionen omedelbart överväga huruvida sektorn bör undantas från denna förordnings tillämpningsområde och lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.

(16a)

Clearingtröskeln för icke-finansiella motparter är en mycket viktig storhet för alla marknadsaktörer. Både kvalitativa och kvantitativa kriterier bör bedömas och ges en lämplig viktning när clearingtröskeln fastställs. I samband med detta bör lämpliga insatser göras för att i betydande grad standardisera OTC-kontrakten och erkänna vikten av riskbegränsning för icke-finansiella motparter inom ramen för deras normala affärsverksamhet. Införandet av trösklar grundat på företagets relevans för marknaden som helhet eller för ett visst OTC-marknadssegment skulle kunna kompletteras av operativa risktal.

(16b)

I syfte att undanta små och medelstora företag från clearingkravet bör man också beakta sektorspecifika OTC-clearingtrösklar på grundval av den totala volymen kontrakt som ingås av ett företag. Esma bör dessutom undersöka huruvida en de minimis-regel bör införas för små och medelstora företag när det gäller rapporteringskravet.

(16c)

Kommissionen bör se till att framtida lagstiftningsförslag inte leder till att icke-finansiella motparters nödvändiga och motiverade användning av OTC-derivat för att säkra marknadsrisker inom affärsverksamheten undermineras i form av pris eller tillgänglighet.

(17)	Om ett kontrakt ingåtts av en fond bör det omfattas av förordningen, oberoende av om fonden förvaltas av en fondförvaltare.

(18)

Från förordningens tillämpningsområde bör undantas centralbanker och andra nationella organ med liknande funktioner, andra offentliga organ med uppdrag att förvalta eller delta i förvaltningen av offentlig skuld samt multilaterala utvecklingsbanker som förtecknas i del 1 punkt 4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, Banken för internationell betalningsutjämning och vissa offentliga organ enligt definitionen i artikel 4.18 i direktiv 2006/48/EG, för att undvika att deras befogenheter begränsas till att vid behov intervenera för att stabilisera marknaden. Redan i förväg bör frågan övervägas huruvida det vore försvarbart att bevilja undantag från clearingkravet till offentliga organ enligt artikel 4.18 i direktiv 2006/48/EG som ägs av nationella regeringar och som har uttryckliga garantiordningar som motsvarar fullt ansvar från denna nationella regering.

(19)

Eftersom inte alla marknadsaktörer som omfattas av clearingkravet kan bli den centrala motpartens clearingmedlemmar (eller kunder till clearingmedlemmar) , bör de ha möjlighet att få tillgång till centrala motparter såsom kunder eller genom värdepappersföretag eller kreditvärderingsinstitut som själva är kunder .

(20)

En oavsiktlig snedvridning av konkurrensen på OTC-derivatmarknaden kan bli följden av att ett clearingkrav införs, samtidigt med ett förfarande för att fastställa vilka centrala motparter som kan omfattas av detta krav. Exempelvis kan en central motpart vägra att cleara transaktioner som verkställs på en viss handelsplats, eftersom motparten ägs av en konkurrerande handelsplats. För att undvika sådan diskriminerande praxis bör centrala motparter acceptera att cleara transaktioner som genomförs på olika handelsplatser, förutsatt att de senare uppfyller den centrala motpartens operativa och tekniska krav, utan hänvisning till de centrala dokument på grundval av vilka parterna ingick OTC-derivattransaktionerna i fråga, under förutsättning att dessa dokument är förenliga med marknadens standarder. Allmänt bör kommissionen fortsätta att nära övervaka hur OTC-derivatmarknaden utvecklas och bör vid behov ingripa för att förhindra sådan snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

(21)

Tillförlitliga uppgifter behövs för att kunna bestämma OTC-derivatklasser som bör omfattas av clearingkravet, tröskelvärden och systemviktiga icke-finansiella motparter. I regleringssyfte är det därför viktigt att ett enhetligt rapporteringskrav för uppgifter om OTC-derivat införs på EU-nivå. Dessutom behövs, i så hög utsträckning som möjligt, ett retroaktivt rapporteringskrav, för både finansiella motparter och icke-finansiella motparter över tröskeln, så att Esma får jämförbara uppgifter. Om en sådan retroaktiv rapportering inte är möjlig för en viss klass av OTC-derivat bör en lämplig motivering ges till respektive transaktionsregister.

(22)

Det är viktigt att marknadsaktörerna till transaktionsregister rapporterar in alla uppgifter om OTC-derivatkontrakt som de ingått. På detta sätt kommer information om de inneboende riskerna på OTC-derivatmarknaderna att lagras centralt och vara lätt tillgängliga för Esma, berörda behöriga myndigheter och berörda centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet. Kommissionen och Esma bör överväga att utvidga rapporteringskravet till inbäddade derivat.

(22a)

Tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6 a i direktiv 2003/41/EG eller arrangemang som erbjuder samma riskbegränsningsnivå och som erkänns enligt nationell lag när det gäller pensionsinstitutsverksamhet som använder derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som har en direkt koppling till solvensen för ett institut som driver en pensionsplan, bör bli föremål för bestämmelserna om bilaterala säkerheter enligt denna förordning som ska ses över 2014.

(23)	För att möjliggöra en mer omfattande överblick över marknaden och för att bedöma systemriskerna bör både clearade och ej clearade kontrakt inrapporteras till transaktionsregister.

(23a)

Esma, Eiopa och EBA bör ges tillräckliga resurser för att effektivt utföra de uppgifter som de ges genom denna förordning.

(24)

Kravet att inrapportera varje ändring eller avslut av kontrakt bör gälla kontraktets ursprungliga motparter och alla andra enheter som rapporterar på dessa motparters vägnar. En motpart eller deras anställda som, i enlighet med förordningen och på en annan motparts vägnar rapporterar in alla kontraktsuppgifter till ett transaktionsregister, ska inte anses bryta mot stadganden om konfidentiella uppgifter.

(25)

Det bör finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i fråga om clearing- och rapporteringskraven. Medlemsstaterna bör tillämpa dessa sanktioner så att det inte minskar reglernas effektivitet. Medlemsstaterna bör se till att de sanktioner som åläggs redovisas offentligt och att bedömningsrapporterna om existerande reglers effektivitet regelbundet offentliggörs.

(26)

Ett minsta startkapital bör vara ett villkor för auktorisation av en central motpart. Den centrala motpartens kapital, inklusive balanserade vinstmedel och reserver, bör alltid vara proportionerligt mot denna motparts storlek och verksamhet, för att säkerställa att den har tillräckligt stort eget kapital i förhållande till operativa eller återstående risker och att den vid behov kan genomföra en ordnad avveckling eller omstrukturering av rörelsen.

(27)

Eftersom det genom förordningen införs en rättslig skyldighet att i regleringssyfte cleara via särskilda centrala motparter, är det viktigt att se till att dessa är säkra och sunda och alltid uppfyller förordningens strikta krav på organisation, styrformer och riskhantering. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning bör dessa krav gälla för clearing av alla finansiella instrument som den centrala motparten hanterar.

(27a)

Den berörda behöriga myndigheten bör förvissa sig om att en central motpart har tillräckligt med finansiella resurser tillgängliga (vilket bör inbegripa ett minimibelopp för den centrala motpartens eget kapital), i enlighet med riktlinjer från Esma.

(28)	Av reglerings- och harmoniseringsskäl bör det därför säkerställas att finansiella motparter bara anlitar centrala motparter som uppfyller förordningens krav.

(29)

Direkta regler för centrala motparters auktorisation och tillsyn är en viktig konsekvens av kravet på clearing av OTC-derivat. Det är lämpligt att nationella behöriga myndigheter får fortsatt ansvar för alla aspekter på centrala motparters auktorisation och tillsyn, inklusive kontroll av att en ansökande central motpart följer förordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (17). Motivet är att dessa myndigheter har bäst möjligheter att granska de centrala motparternas dagliga verksamhet, genomföra regelbundna kontroller och vid behov vidta lämpliga åtgärder.

(30)

Om en central motpart riskerar insolvens kan det finanspolitiska ansvaret främst ligga på medlemsstaten där den är etablerad. Följaktligen bör motsvarande behörig myndighet i den medlemsstaten ansvara för denna centrala motparts auktorisation och tillsyn. Emellertid kan en central motparts clearingmedlemmar vara etablerade i olika medlemsstater och kommer att vara de första som påverkas av motpartens obestånd. Därför bör Esma involveras i auktorisations- och tillsynsprocessen. På detta sätt undviks skiljaktiga nationella åtgärder eller praxis och hinder för den inre marknaden. Esma bör i arbetet med att utarbeta rekommendationer och beslut delaktiggöra andra behöriga myndigheter i berörda medlemsstater.

(31)

Det är nödvändigt att stärka reglerna om informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och att öka kraven på dessas samarbete och bistånd. ▐ För informationsutbytet krävs strikt tystnadsplikt. OTC-derivatkontraktens omfattande påverkan gör det viktigt att andra berörda tillsynsmyndigheter ▐ har tillgång till information som krävs för att fullgöra deras uppdrag.

(31a)

Ingenting i denna förordning bör begränsa eller förhindra en central motpart i en jurisdiktion från att cleara en produkt som är utställd i en annan medlemsstats valuta eller ett tredjelands valuta eller ställa krav på att en central motpart ska ha banklicens för att få tillgång till daglig centralbankslikviditet.

(32)

Finansmarknadernas globala karaktär gör att det krävs överenskommelser med centrala motparter som är etablerade i tredjeland om tillhandahållandet av clearingtjänster inom unionen. Sådana överenskommelser bör omfatta att Esma och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparter avser att tillhandahålla clearingtjänster auktoriserar den centrala motparten i ett tredjeland eller att kommissionen beviljar ett undantag från villkoren och förfarandet för auktorisering. Detta förutsätter att kommissionen har slagit fast att det tredjelandet har regelverk och tillsynssystem som överensstämmer med unionens och att nödvändiga krav uppfylls. I detta sammanhang kommer överenskommelser med unionens viktigaste internationella parter att vara särskilt viktiga för att åstadkomma globalt likvärdiga konkurrensvillkor och finansiell stabilitet.

(32a)

Den 16 september 2010 enades Europeiska rådet om att unionen behöver främja sina intressen och värden mer energiskt och i en anda av ömsesidighet och gemensam nytta inom ramen för unionens yttre förbindelser och vidta åtgärder för att, bland annat, säkra mer omfattande marknadstillträde för europeiska företag och fördjupa regleringssamarbetet med viktigare handelspartner.

(33)

Oberoende av ägarstrukturen bör centrala motparter ha stabila styrformer, en företagsledning med gott anseende och oberoende styrelseledamöter. Åtminstone en tredjedel av styrelseledamöterna, men inte färre än två personer, bör vara oberoende ledamöter. Dessa oberoende ledamöter bör inte fungera som oberoende ledamöter i mer än en annan central motpart. Deras ersättning bör inte på något sätt vara kopplad till den centrala motpartens resultat. Emellertid kan centrala motparters olika styr- och ägarstrukturer påverka deras villighet eller förmåga att cleara vissa produkter. Därför bör de oberoende styrelseledamöterna och den riskkommitté den centrala motparten ska inrätta ta upp eventuella intressekonflikter inom denna motpart. Clearingmedlemmar och kunder behöver vara lämpligt representerade, eftersom de kan påverkas av den centrala motpartens beslut.

(34)	En central motpart kan lägga ut andra funktioner än riskhanteringsfunktionen, under förutsättning att de utkontrakterade funktionerna inte menligt inverkar på dess verksamhet och förmåga att hantera risker. Utkontrakterade funktioner bör godkännas av den centrala motpartens riskkommitté.

(35)	En central motparts deltagandekrav bör därför vara transparenta, proportionerliga och icke-diskriminerande. De bör också möjliggöra fjärråtkomst, i den mån detta inte utsätter motparten för ytterligare risker.

(36)

Kunder till clearingmedlemmar som clearar sina OTC-derivat via centrala motparter bör säkerställas en hög skyddsnivå. Den faktiska skyddsnivån är avhängig av vilken nivå av separering som dessa kunder väljer. Intermediärer bör separera sina tillgångar från kundernas. Av detta skäl bör centrala motparter hålla uppdaterade och lätt identifierbara register. Dessutom bör konton för medlemmar på obestånd kunna överföras till andra medlemmar.

(36a)

En central motparts stabilitet skulle undermineras av varje form av rättslig osäkerhet kring giltigheten och verkställbarheten i de regler och förfaranden som gäller för en central motpart när det gäller separering av tillgångar, clearingmedlemmar och deras kunders förpliktelser och överföringen av positioner när en i förväg bestämd händelse inträffar. De händelser som skulle kunna utlösa en överföring av positioner bör vara fastställda i förväg för att skapa nödvändig säkerhet om räckvidden på det skydd som ges.

(37)

En central motpart bör ha ett sunt riskhanteringssystem för hantering av kreditrisker, likviditetsrisker, operativa och andra risker, inbegripet risker som det utsätts för eller utsätter andra enheter för till följd av beroendeförhållanden. En central motpart bör ha lämpliga förfaranden och mekanismer som klarar en clearingmedlems obestånd. För att minimera obeståndets spridningsrisker bör den centrala motparten ha strikta deltagandekrav, erhålla lämpliga marginalsäkerheter, ha en obeståndsfond och andra finansiella medel för att täcka eventuella förluster. En mycket solid riskhantering bör förbli en central motparts främsta mål. Den bör dock kunna anpassa dess egenskaper till clearingmedlemmarnas kunders specifika verksamhet och riskprofiler och, om så anses lämpligt, bland de mycket likvida tillgångar som accepteras som säkerhet ta med åtminstone kontanter och statsobligationer med lämpliga värderingsavdrag ("haircuts").

(37a)

En central motparts riskhanteringsstrategier bör vara sunda och bör inte överföra risker till skattebetalarna.

(37b)

Rådet för finansiell stabilitet har konstaterat att centrala motparter är systemviktiga institut. Det finns ingen etablerad praxis internationellt eller inom unionen när det gäller villkoren för centrala motparter att få tillgång till likviditetsfaciliteter från centralbanker eller behovet av att ha licens som kreditinstitut. Genomförandet av det clearingkrav som denna förordning inför kan öka centrala motparters systemvikt och likviditetsbehoven. Kommissionen bör därför uppmanas att beakta alla resultat från pågående arbete centralbanker emellan för att tillsammans med ECBS bedöma det eventuella behovet av åtgärder för att underlätta centrala motparters likviditetsfaciliteter i en eller fler valutor samt att rapportera till Europaparlamentet och rådet.

(38)

Marginalsäkerhetskrav och värderingsavdrag (”haircuts”) på säkerheter kan få procykliska effekter. Centrala motparter, behöriga myndigheter och Esma bör därför besluta om åtgärder för att förhindra och kontrollera de eventuella procykliska effekter som centrala motparters riskhanteringspraxis kan få, förutsatt att dessa motparters ekonomiska sundhet och säkerhet inte påverkas negativt.

(39)	Hantering av exponeringen är en väsentlig del av clearingförfarandet. Tillgång till eller användning av relevanta källor för prisuppgifter bör tryggas för allmänna clearingtjänster. Sådana källor bör omfatta indexuppgifter som används som referenser till derivat eller andra finansiella instrument.

(40)

Marginalsäkerheter är en central motparts främsta försvarslinje. Förvisso bör centrala motparter investera erhållna säkerheter på ett säkert och försiktigt sätt, men samtidigt bör de vinnlägga sig om lämpligt skydd av säkerheterna så att de i tid kan återställas till de clearingmedlemmar som inte är på obestånd eller till en samverkande central motpart, om den som erhållit säkerheterna skulle hamna på obestånd.

(40a)

Att ha tillgång till tillräckliga likviditetsresurser är avgörande för en central motpart. En sådan likviditet kan tillhandahållas av en centralbank och/eller en kreditvärdig och pålitlig affärsbank.

(41)

Genom ”European Code of Conduct for Clearing and Settlement” av den 7 november 2006 (18) inrättades ett frivilligt regelverk för skapandet av kopplingar mellan centrala motparter och transaktionsregister. Emellertid följer clearing- och avvecklingssektorn fortfarande nationsgränserna, vilket fördyrar gränsöverskridande handel och hindrar harmonisering. Därför bör villkor föreskrivas för slutandet av samverkansöverenskommelser mellan centrala motparter, så att dessa inte utsätter relevanta centrala motparter för risker som inte hanteras på lämpligt sätt.

(42)

Samverkansöverenskommelser kan generellt sett vara viktiga verktyg för att öka integreringen av clearing- och avvecklingsmarknaden inom unionen, varför en reglering bör ske. Emellertid kan de utsätta centrala motparter för ytterligare risker. Eftersom ökad komplexitet är en aspekt på samverkansöverenskommelser mellan centrala motparter som clearar OTC-derivatkontrakt, är det på detta stadium lämpligt att kräva en frist på fem år mellan mottagandet av clearingtillstånd för derivat och möjligheten att ansöka om auktorisering för samverkan liksom att begränsa senare samverkansöverenskommelser till kontantsäkerheter. Esma bör dock senast den 30 september 2014 lämna en rapport till kommissionen om huruvida och i så fall när detta bör utvidgas till andra finansiella instrument.

(43)	I transaktionsregister samlas i regleringssyfte uppgifter in som är relevanta för myndigheterna i alla medlemsstater. Esma bör få ansvaret för registrering, upphävande och tillsyn.

(44)	Eftersom regleringsmyndigheter, centrala motparter och andra marknadsaktörer är beroende av transaktionsregistrens uppgifter, bör det säkerställas att transaktionsregistren omfattas av stränga krav på registerhållning och datahantering.

(45)	De centrala motparternas, deras medlemmars och transaktionsregistrens tjänster bör förknippas med transparenta priser och avgifter, så att marknadsaktörerna kan fatta välgrundade beslut.

(45a)

Det finns områden inom sektorn för finansiella tjänster och handel med derivatkontrakt där det också kan finnas kommersiella och immateriella rättigheter. Om dessa gäller produkter eller tjänster som har blivit eller påverkar en branschstandard, bör det krävas att sådana licenser görs tillgängliga på proportionerliga, rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

(46)

Esma bör kunna föreslå kommissionen att förelägga viten. Syftet med sådana viten är att en överträdelse som Esma konstaterat fås att upphöra, att fullständig och korrekt information som myndigheten begärt ska lämnas in och att transaktionsregister, centrala motparter, deras medlemmar och andra personer underkastar sig en utredning. I avskräckande syfte och för att få transaktionsregister, centrala motparter och deras medlemmar att följa förordningen bör dessutom kommissionen på begäran av Esma kunna ålägga böter, om det avsiktligt eller genom försummelse har brutits mot vissa bestämmelser i förordningen. Böterna bör vara avskräckande och proportionerligt mot överträdelsens natur och allvar, dess varaktighet samt det berörda transaktionsregistrets, centrala motpartens eller medlemmens ekonomiska styrka.

(47)	För en effektiv tillsyn av transaktionsregister, centrala motparter och deras medlemmar bör Esma ha befogenhet att genomföra utredningar och kontroller på plats.

(48)

Medlemsstaterna och Esma bör skydda fysiska personers rätt när det gäller bearbetning av personuppgifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (19).

(49)

Det är viktigt att åstadkomma en internationell samsyn kring kraven på centrala motparter och transaktionsregister. Denna förordning följer de rekommendationer som utvecklats av CPSS-IOSCO och ECBS-CESR och skapar en EU-ram, så centrala motparter kan fungera säkert. Esma bör beakta denna utveckling, när den utformar de tekniska standarder för tillsyn, riktlinjer och rekommendationer som föreskrivs i förordningen.

(50)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och befogenheten att godkänna tekniska tillsynsstandarder i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 bör delegeras till kommissionen med avseende på vilka uppgifter som ska ingå i anmälan till europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och i registret, om myndighetens beslutskriterier för om clearingkravet är godtagbart, om informations- och clearingtröskel, om avtals maximala löptid, om likviditet, om minsta styrningsregler, om registerhållning, om minsta kontinuerlig verksamhet och garanterade tjänster, om marginalsäkerheters procentandelar och tidshorisonter, om extrema marknadsförhållanden, om mycket likvida säkerheter och värderingsavdrag (”haircuts”), om mycket likvida finansiella instrument och koncentrationsbegränsningar, om hur tester ska genomföras, om vilka uppgifter en registreringsansökan till värdepappers- och marknadsmyndigheten ska innehålla, om böter och om vilken information ett transaktionsregister bör tillhandahålla, i enlighet med vad som anges i denna förordning. När den utformar delegerade akter, bör kommissionen anlita EU-tillsynsmyndigheternas sakkunskap (värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten). Men tanke på Esmas sakkunskap om värdepapper och värdepappersmarknader bör den spela en central rådgivande roll, när kommissionen förbereder delegerade akter. Om så är lämpligt, bör denna myndighet dock samråda närmare med EBA och Eiopa . [Ändr. 16]

(50a)

Som ett led i utarbetandet av tekniska riktlinjer och tekniska standarder för tillsyn, särskilt när det gäller att fastställa clearingtrösklar för icke-finansiella motparter enligt denna förordning, bör Esma anordna offentliga utfrågningar med marknadsaktörerna.

(51)

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (20) . [Ändr. 17]

(52)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att ange enhetliga krav på OTC-derivatkontrakt samt på centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och de därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(53)	Reglerna för samverkande system gör det lämpligt att ändra direktiv 98/26/EG, för att skydda rättigheterna för en systemoperatör som ställer kompletterande säkerhet för en systemoperatör, i fall av insolvensförfaranden mot den senare systemoperatören.

(53a)

För att säkerställa en enhetlig och effektiv lagstiftning och med tanke på de nära kopplingarna mellan handel och clearing- och avvecklingstjänster bör denna förordning avstämmas med direktiv 2004/39/EG, vilket kommer att avgöra de lämpliga marknadsplatskraven som ska gälla för de handelsplatser där transaktioner med derivat enligt definitionen i EMIR utförs. Dessa krav kan omfatta transparens, tillgång, orderutförande, övervakning, stabilitet och systemsäkerhet samt andra nödvändiga krav.

(53b)

Försäljning av komplexa derivatprodukter till lokala myndigheter behöver särskilt uppmärksammas. Kommissionen bör inkludera specifika förslag i den kommande översynen av direktivet 2004/39/EG för att ta itu med denna fråga. Dessa förslag kommer att omfatta specifika krav på vederbörlig skicklighet, aktsamhet och omsorg, samt informations- och offentliggörandekrav.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I

Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I denna förordning föreskrivs enhetliga krav för derivatavtal, särskilda bestämmelser för att förbättra transparensen och riskhanteringen på marknaden för OTC-derivat samt enhetliga krav för centrala motparters och transaktionsregisters verksamhet.

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förordning ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka det fastställs riktlinjer för tolkning och tillämpning av avsnitt C punkterna 4–10 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG i förhållande till denna förordning.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 18]

2.   Förordningen ska tillämpas på centrala motparter och deras clearingmedlemmar , finansiella motparter och transaktionsregister. Den ska tillämpas på icke- finansiella motparter när så anges.

3.   Avdelning V ska bara tillämpas på överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, som definieras i artikel 4.18 a–b och 4.19 i direktiv 2004/39/EG.

4.    Clearingkraven i denna förordning ska inte tillämpas på följande:

a)	Medlemmar i Europeiska centralbankssystemet och andra nationella organ som fyller likartade funktioner och andra offentliga organ som har som uppdrag att hantera eller delta i hanteringen av offentlig skuld.

b)	Multilaterala utvecklingsbanker som förtecknas i del 1 punkt 4.2 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG.

ba)	Banken för internationell betalningsutjämning (BIS).

4a.     Ytterligare undantag från denna förordning kräver att Europaparlamentet och rådet antar en särskild förordning som utarbetas på grundval av internationella standarder och motsvarande sektorsvisa unionsbestämmelser.

Artikel 2

Definitioner

1.   I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)   central motpart: en enhet som juridiskt sett träder emellan motparterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare samt svarar för driften av ett clearingsystem,

(2)   transaktionsregister: en enhet som centralt samlar in och registerför uppgifter om OTC-derivat,

(3)   clearing:

processen genom vilken en tredje part direkt eller indirekt träder emellan transaktionsmotparterna för att överta deras rättigheter och förpliktelser,

(4)   derivatklass:

en underkategori derivat som har gemensamma och väsentliga egenskaper som åtminstone omfattar förhållandet med den underliggande tillgången, typen av underliggande tillgång, betalningsprofil och valutan. Derivat som hör till samma klass kan ha olika löptider,

(5)   OTC-derivat: derivatkontrakt som inte genomförs på en reglerad marknad eller på en tredjelandsmarknad som anses vara likvärdig med en reglerad marknad eller på någon annan organiserad handelsplats som är inrättad enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (21) där sådana kontrakt clearas genom en central motpart,

(5a)    reglerad marknad:

ett multilateralt system enligt definitionen i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG,

(5b)    multilateral handelsplattform eller MTF-plattform:

ett multilateralt system enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG,

(6)   finansiell motpart: ett företag etablerat i unionen som är ett auktoriserat värdepappersföretag enligt direktiv 2004/39/EG, ett auktoriserat kreditinstitut enligt direktiv 2006/48/EG, ett auktoriserat försäkringsföretag enligt direktiv 73/239/EEG, ett auktoriserat försäkringsföretag enligt direktiv 2002/83/EG, ett auktoriserat återförsäkringsföretag enligt direktiv 2005/68/EG, ett auktoriserat fondföretag enligt direktiv 2009/65/EG, ett auktoriserat tjänstepensionsinstitut enligt direktiv 2003/41/EG eller en auktoriserad alternativ investeringsfond enligt direktiv 2011/61/EU,

(7)   icke-finansiell motpart: ett i unionen etablerat annat företag än de som anges i punkterna 1 och 6,

(7a)    tjänstepensionsinstitut:

en pensionsplan som inrättats enligt direktiv 2003/41/EG, inbegripet auktoriserade enheter som ansvarar för driften av tjänstepensionsinstitut och agerar för deras räkning enligt artikel 2.1 i det direktivet eller kapitalförvaltare som utsetts enligt artikel 19.1 i det direktivet eller något annat arrangemang som enligt nationell lag erkänns som en pensionsplan,

(8)   motpartsrisk: risken för att en transaktions motpart hamnar i obestånd före slutavvecklingen av transaktionens kassaflöden,

(9)   samverkansöverenskommelse: en överenskommelse mellan två eller flera centrala motparter som innebär att transaktioner verkställs med hjälp av olika system,

(10)   behörig myndighet: den myndighet som en medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 18 eller en eller flera av ESA-myndigheterna , [Ändr. 5]

(11)   clearingmedlem: ett företag som deltar i en central motpart och med ansvar för att fullgöra de finansiella skyldigheter som deltagandet föranleder,

(12)   kund: ett företag med en direkt eller indirekt avtalsrelation till en central motparts clearingmedlem eller något närstående företag till denna som gör det möjligt för företaget att cleara sina transaktioner genom denna clearingmedlems användning av den centrala motparten,

(13)   kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i en central motpart som motsvarar minst 10 % av kapitalet eller av rösträtten enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG, med beaktande av villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet, eller som gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av den centrala motpart eller det transaktionsregister som innehavet avser,

(14)   moderföretag: ett moderföretag enligt artiklarna 1 och 2 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (22),

(15)   dotterföretag: ett dotterföretag enligt artiklarna 1–2 i direktiv 83/349/EEG, inbegripet varje dotterföretag till ett dotterföretag till det moderföretag som är det yttersta moderföretaget till dessa företag,

(16)   kontroll: kontroll som denna definieras i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG,

(17)   nära relationer: en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade genom

Som nära relation ska även anses en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig relation till en och samma person genom en kontrollrelation.

(18)   kapital: kapital i den mening som avses i artikel 22 i direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, till den del det är inbetalt, samt överkurs vid aktieemission, om det helt absorberar förluster i en fortlevnadssituation och vid konkurs eller likvidation prioriteras efter alla andra krav,

(19)   reserver: reserver i den mening som avses i artikel 9 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (23) och balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår,

(20)   styrelsen: administrativ styrelse och/eller tillsynsråd, i enlighet med nationell bolagsrätt,

(21)   oberoende styrelseledamot: en styrelseledamot som inte har någon tidigare eller aktuell affärs-, familje- eller annan relation som kan föranleda en intressekonflikt med den centrala motparten, dess majoritetsaktieägare, ledning eller clearingmedlemmar eller motsvarande ledning,

(22)   företagsledning: den/de person/er som faktiskt leder den centrala motpartens affärsverksamhet samt arbetande styrelseledamot eller styrelseledamöter.

(22a)    clearingmotpart från tredjeland:

företag som är etablerade i tredjeland och som anses vara likvärdiga med finansiella motparter eller icke-finansiella motparter enligt artikel 7.2; sådan likvärdighet ska anses gälla när ett företag som är etablerat i ett tredjeland skulle, om det vore etablerat inom unionen, klassificeras som en finansiell motpart eller en icke-finansiell motpart enligt artikel 7.2,

(22b)    separering:

en separering som innebär att åtminstone en persons tillgångar och positioner inte ska utnyttjas för att fullgöra åtaganden från eller anspråk på en annan person som det är tänkt att denne är separerad från, och de inte ska vara tillgängliga för sådana ändamål, särskilt inte vid en clearingmedlems insolvens,

(22c)    handelskomprimering: processen att rättsligt ersätta en given uppsättning av derivatkontrakt med en annan uppsättning av kontrakt som ur varje marknadsaktörs perspektiv kännetecknas av

(22d)    samordnat utnyttjande:

samordnat utnyttjande enligt definitionen i artikel 10 a i direktiv 2004/109/EG.

2.     För att säkerställa en konsekvent tillämpning av punkt 1.22a ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare specificerar de kriterier som ska användas i klassificeringen av företag från tredjeland som clearingmotparter från tredjeland.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Avdelning II

Clearing, rapportering och riskbegränsning av OTC-derivat

Artikel 3

Clearingkravet

1.   En finansiell motpart eller en icke-finansiell motpart enligt artikel 7.2 ska cleara alla OTC-derivatkontrakt som anses godtagbara enligt artikel 4 och som ingåtts med andra finansiella motparter eller icke-finansiella motparter enligt artikel 7.2 till de relevanta centrala motparter som är förtecknade i registret enligt artikel 4.4.

Clearingkravet ska också tillämpas på finansiella motparter och icke-finansiella motparter enligt första stycket som ingår godtagbara derivatkontrakt med clearingmotparter från tredjeland.

OTC-derivatkontrakt som ingåtts före den dag då clearingkravet börjar gälla för den derivatklassen är undantagna från clearingkravet.

Detta clearingkrav ska gälla alla OTC-derivat som klassificeras som godtagbara för clearingkravet efter det att Esma offentliggjort sitt beslut enligt artikel 4.2 a.

(1a)     Inga clearingkrav ska gälla för derivatkontrakt mellan dotterföretag till samma moderföretag eller mellan ett moderföretag och ett dotterföretag. Moderföretag och dotterföretag i denna bestämmelse är företag som definieras som sådana enligt relevanta EU-regler. Detta undantag ska inte påverka rapporteringskravet enligt artikel 6 eller kraven avseende riskbegränsningsteknikerna enligt artikel 8.

Undantagen är endast tillämpliga om det berörda moderföretaget först har skriftligen underrättat den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat att det avser att utnyttja undantaget. Underrättelsen ska göras minst trettio kalenderdagar innan undantaget utnyttjas. Den berörda myndigheten ska se till att undantaget endast tillämpas för derivatkontrakt som uppfyller följande villkor:

a)	Derivatkontrakten mellan dotterföretag till samma moderföretag eller mellan ett moderföretag och ett dotterföretag är ekonomiskt motiverade.

b)	Utnyttjandet av undantaget ökar inte systemrisken i det finansiella systemet.

c)	Det finns inga rättsliga begränsningar för kapitalflödena mellan dotterföretagen till samma moderföretag eller mellan moderföretaget och dotterföretaget.

2.   Vid tillämpning av clearingkravet enligt punkt 1 ska finansiella motparter och de icke- finansiella motparter som avses i artikel 7.2 antingen vara clearingmedlem eller cleara sina transaktioner i den centrala motparten genom ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut som omfattas av kraven i direktiv 2004/39/EG.

Artikel 4

Clearingkravets godtagbarhet

1.   När en behörig myndighet har auktoriserat en central motpart för clearing av en derivatklass i enlighet med artikel 10 eller 11, ska den omedelbart anmäla auktorisationen till Esma och begära ett beslut om huruvida clearingkravet enligt artikel 3 är godtagbart.

1a.     När en central motpart som är etablerad i ett tredjeland har godkänts i enlighet med artikel 23 ska den berörda tillsynsmyndigheten i det tredjelandet informera Esma, i enlighet med de samarbetsavtal som avses i artikel 23.4, om de klasser av derivatkontrakt för vilka denna centrala motpart har beviljats rätten att erbjuda clearingtjänster till clearingmedlemmar och/eller kunder som är etablerade i unionen.

2.   Efter mottagande av anmälan och begäran enligt punkt 1 ska Esma inom sex månader rikta ett beslut till den behöriga myndighet som så begärt och uppge följande:

a)	Om derivatklassen är godtagbar för clearingkravet enligt artikel 3.

b)	Det framtida datum från vilket clearingkravet ska gälla inbegripet den tidshorisont inom vilken motparter eller kategorier av motparter blir föremål för clearingkravet. Detta datum ska inte vara tidigare än det datum då clearingkravet införs.

ba)	Om och på vilka villkor clearingkravet gäller för transaktioner med personer i tredjeländer.

Innan ett beslut fattas ska Esma genomföra ett offentligt samråd med marknadsaktörerna och med icke marknadsaktörer med expertkunskap eller intresse för ämnet samt kontakta ESRB och behöriga myndigheter i tredjeländer. En sammanfattning av dessa samråd ska offentliggöras inom en månad och ytterligare information om de offentliga samråden samt om andra samråd ska tillhandahållas på begäran. [Ändr. 21]

2a.     Esma ska, på eget initiativ och i enlighet med kriterierna i punkt 3 samt efter att ha genomfört ett offentligt samråd och ha rådfrågat ESRB, och vid behov behöriga myndigheter i tredjeländer, identifiera och meddela kommissionen vilka klasser av derivatkontrakt som ska omfattas av clearingkravet men som ingen central motpart ännu auktoriserats för.

Efter att ha kartlagt en sådan klass av derivatkontrakt ska Esma offentliggöra en förslagsinfordran för clearing av denna klass av derivatkontrakt.

3.   Esma ska grunda sitt beslut på följande kriterier:

a)	Begränsning av systemrisker i det finansiella systemet , inbegripet potentiell underlåtenhet från i högsta grad sammankopplade motparter att uppfylla sina betalningsförpliktelser och en brist på transparens avseende positionerna.

b)	Kontraktens likviditet.

c)	Tillgängligheten till skäliga, pålitliga och allmänt accepterade priskällor .

▐

Vid tillämpningen av ovanstående kriterier ska Esma också beakta internationell konsensus.

Före beslut ska Esma genomföra ett offentligt samråd och vid behov rådfråga behöriga myndigheter i tredjeländer.

4.   Esma ska utan dröjsmål offentliggöra beslut enligt punkt 2 i ett register. Registret ska innehålla de godtagbara derivatklasserna och de centrala motparter som är auktoriserade att cleara dem. Myndigheten ska löpande uppdatera registret.

Den ska regelbundet se över sina beslut och vid behov ändra dem.

5.   På eget initiativ och i samråd med ESRB ska Esma kartlägga och meddela kommissionen den klass av derivatkontrakt som bör ingå i dess offentliga register och vara godtagbar för clearingkravet , men som ingen central motpart ännu auktoriserats för . Efter att ha identifierat en sådan kategori av derivat ska Esma offentliggöra en förslagsinfordran från centrala motparter att cleara dem och offentliggöra en förteckning över vilka derivat en sådan infordran gjorts.

5a.     En derivatklass ska upphöra att anses godtagbar för clearingkravet om det inte längre finns någon central motpart som är auktoriserad eller som av Esma anses vara auktoriserad att cleara dem enligt denna förordning eller om ingen central motpart är beredd att cleara denna derivatklass.

6.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsynmed närmare uppgifter om följande:

a)	Uppgifter som ska ingå i anmälan enligt punkt 1.

b)	Kriterierna enligt punkt 3.

c)	Uppgifter som ska ingå i registret enligt punkt 4.

I uppgifterna enligt punkt 4 ska det åtminstone korrekt och entydigt anges vilken derivattyp som omfattas av clearingkravet.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010 .

Innan ett beslut fattas enligt punkt 1 ska Esma genomföra ett offentligt samråd med marknadsaktörerna. [Ändr. 20]

Artikel 4a

I syfte att främja en effektiv och enhetlig global reglering av derivatkontrakt får kommissionen överlämna förslag till rådet om ett lämpligt förhandlingsmandat som syftar till att uppnå en överenskommelse om likvärdig lagstiftning som tillämpas på transaktioner som utförs i ett tredjeland av finansiella motparter och icke-finansiella motparter enligt artikel 7.

Artikel 4b

Offentligt register

1.     För tillämpningen av clearingkravet ska Esma inrätta och sköta ett offentligt register. Registret ska vara offentligt tillgängligt på Esmas webbplats.

2.     Registret ska åtminstone innehålla uppgifter om följande:

a)	De klasser av derivatkontrakt som är föremål för clearingkravet enligt artikel 3.

b)	De centrala motparter som kan utnyttjas för att uppfylla clearingkravet.

c)	De datum från och med clearingkravet börjar gälla, inbegripet eventuella infasningsperioder.

d)	De klasser av derivat som kartlagts av Esma i enlighet med artikel 4.5.

3.     När en behörig myndighet eller den relevanta behöriga myndigheten i ett tredjeland återkallat auktorisationen att cleara en viss klass av derivatkontrakt ska Esma genast stryka en sådan central motpart från registret avseende denna derivatklass.

4.     Esma ska regelbundet uppdatera registret.

5.     För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel får Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som specificerar de uppgifter som ska tas med i det offentliga register som avses i punkt 1.

Esma ska överlämna sådana förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Artikel 5

Tillgången till central motpart

1.    En central motpart som auktoriserats för clearing av godtagbara OTC-derivatkontrakt ska acceptera clearing av sådana på ett transparent, rättvist och icke-diskriminerande sätt, oberoende av handelsplats, och om möjligt på basis av öppna internationella branschstandarder, förutsatt att detta inte påverkar riskbegränsningen negativt. För att undvika diskriminerande praxis ska centrala motparter acceptera att cleara transaktioner som genomförs på olika handelsplatser, förutsatt att dessa handelsplatser uppfyller den centrala motpartens operativa, tekniska och rättsliga krav, formulerade av eller tillämpliga på den centrala motparten, samt dess tillgångs- och riskhanteringskrav, utan hänvisning till de kontraktshandlingar på grundval av vilka parterna ingick OTC-derivattransaktionerna i fråga.

1a.     Den centrala motparten ska ge den handelsplats som ansöker om auktorisation för clearing av ett OTC-derivatkontrakt ett tydligt negativt eller positivt svar inom tre månader efter det att handelsplatsens ansökan har behandlats.

Om en central motpart nekar att cleara ett OTC-derivatkontrakt från en handelsplats ska handelsplatsen ges ett till fullo motiverat och utförligt svar.

Om ansökan avslagits kan handelsplatsen efter en väntetid på minst tre månader lämna in en ny ansökan om tillgång.

Om oenighet uppstår ska Esma lösa alla tvister mellan behöriga myndigheter i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010.

1b.     När det gäller de rapporter till kommissionen och Europaparlamentet som avses i artikel 68 ska Esma övervaka tillgången till centrala motparter och vissa metoders effekter på konkurrenskraften, inklusive användningen av exklusiva licensieringsmetoder.

Artikel 6

Rapporteringskravet

1.    Alla derivatkontrakt ska rapporteras till ett transaktionsregister som registrerats i enlighet med artikel 51. Motparter ska rapportera in uppgifter om derivatkontrakt som de har ingått och alla materiella ändringar , novationer eller avslut av kontrakt . Uppgifterna ska rapporteras in senast vardagen efter avtalets ingående, ändring , novation eller avslut, med undantag för när detta fastställs i akter som antagits enligt punkt 5 . I detta sammanhang ska ett avtal som enligt avtalsvillkor avslutas eller en affär som löper ut – i motsats till en förtida uppsägning – inte betraktas som ändring. Uppgifterna om en derivataffär får inte rapporteras senare än en bankdag efter genomförandet av affären eller ändringen. Som bankdagar ska räknas sådana dagar som är bankdagar för båda motparterna och för den berörda centrala motparten om avtalet clearas via en central motpart. De ska även under en femårsperiod bevara alla de uppgifter som behövde rapporteras.

Tredje parter har rätt att genomföra den rapportering som regleras i första stycket för de ursprungliga motparterna under förutsättning att inga uppgifter i avtalet rapporteras dubbelt.

Rapporteringskraven enligt första stycket ska uppfyllas av den centrala motparten vid clearing av derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet. Om derivatkontrakt omfattas av en handelskomprimeringsprocess ska rapporteringskraven enligt första stycket uppfyllas av tillhandahållaren av handelskomprimeringstjänsten.

Esma ska ges befogenhet att undersöka om det kan införas ett retroaktivt rapporteringskrav när dessa uppgifter är oundgängliga för tillsynsmyndigheterna. Esma ska vid beslutet beakta följande kriterier:

(a)	De tekniska förutsättningarna för en rapportering (särskilt om transaktionerna är registrerade elektroniskt).

b)	Återstående löptid för utestående transaktioner.

Innan ett beslut fattas ska Esma genomföra ett offentligt samråd med marknadsaktörerna. [Ändr. 14 och 15]

2.    All rapportering ska i möjligaste mån ske i enlighet med öppna, internationella branschstandarder.

3.   En motpart som omfattas av rapporteringskravet får till den andra motparten eller tredje part delegera inrapporteringen av uppgifterna i derivatkontraktet.

En motpart som på en annan motparts vägnar rapporterar in alla kontraktsuppgifter till ett transaktionsregister ska inte anses bryta mot kontraktets stadganden om konfidentiella uppgifter eller mot annan rättslig, regleringsmässig eller administrativ bestämmelse.

Den rapporterande enheten, dess ledning eller anställda eller andra personer som agerar för dess räkning är befriade från ansvar för detta utlämnande av uppgifter.

4.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i samråd med EBA, ECBS och ESRB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att fastställa uppgifter och typer av rapporter enligt punkterna 1 och 2 för de olika klasserna , grupperna eller kategorierna av derivat samt för eventuella retroaktiva effekter, inbegripet villkoren för den retroaktiva rapporteringen och rapportering av elektroniskt registrerade handelstransaktioner för alla derivat samt kriterier och villkor för retroaktiv rapportering av utestående kontrakt som ingåtts före denna förordnings ikraftträdande.

Rapporterna ska minst innehålla följande:

(a)	Kontraktsparterna och i annat fall förmånstagaren till kontraktets rättigheter och skyldigheter.

(b)	Kontraktets väsentliga kännetecken inklusive typ, underliggande instrument, löptid, utövande, leveransdatum, prisuppgift och nominellt värde.

(ba)	För derivat som inte uppfyller ett standardformat ska det finnas ett platshållarformat som ger de behöriga myndigheterna möjlighet att upptäcka om sådana transaktioner förekommer och vidta de åtgärder som eventuellt krävs.

(bb)	En unik kontraktsbeteckning.

Esma ska, i samarbete med EBA, Eiopa och ESRB, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Om förslagen till tekniska standarder för tillsyn avser grossistenergiprodukter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/2011 [om integritet och öppenhet på energimarknaderna] (24)  (25) ska Esma samråda med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer).

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

4a.     Vid utarbetandet av förslagen till tekniska standarder för tillsyn ska Esma beakta bland annat förteckningen över de uppgifter som ska rapporteras enligt tabell 1 bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG.

5.   För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska Esma i samarbete med EBA, Eiopa och ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa hur rapporterna enligt punkterna 1 och 2 ska utformas samt deras frekvens.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn och överlämna dem till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Om förslagen till tekniska standarder för genomförande avser grossistenergiprodukter i den mening som avses i förordning (EU) nr …/2011 av den … [om integritet och öppenhet på energimarknaderna] (26) ska Esma samråda med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 7

Icke-finansiella motparter

1.    En icke-finansiell motpart ska omfattas av rapporteringskravet enligt artikel 6.1.

2.   Om en icke-finansiell motpart tar positioner i OTC-derivatkontrakt så att den rullande genomsnittspositionen under 50 bankdagar i följd överskrider den tröskel som ska fastställas enligt punkt 3 b, ska den omfattas av clearingkravet enligt artikel 3 ▐.

Clearingkravet ska fortsätta att gälla så länge som den icke-finansiella motpartens nettopositioner och nettoexponeringar i OTC-derivatkontrakt överskrider clearingtröskeln och ska upphöra så snart som dessa nettopositioner och nettoexponeringar underskrider clearingtröskeln under en viss tidsperiod.

Den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 48 i direktiv 2004/39/EG ska se till att kravet enligt första stycket efterlevs.

Det clearingkrav som avses i första stycket ska uppfyllas inom sex månader.

2a.     Vid beräkningen av positionerna enligt punkt 2 ska inte OTC-derivatkontrakt beaktas som en icke-finansiell motpart har ingått och som på ett objektivt mätbart sätt är direkt kopplade till denna motparts säkring av affärsverksamhet eller likviditetsfinansiering.

3.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, efter samråd med ESRB och andra berörda myndigheter, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

▐

b)	Clearingtröskeln.

ba)	Kriterier för att avgöra vilka OTC-derivatkontrakt som är direkt kopplade till motpartens affärsverksamhet eller likviditetsfinansiering på ett objektivt mätbart sätt.

Dessa trösklar ska fastställas med utgångspunkt från vilken systemvikt en motparts samlade nettopositioner och nettoexponeringar har per derivatklass.

Esma ska, efter samråd med EBA och ESRB och andra berörda myndigheter, överlämna dessa förslag till standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Esma ska inom ramen för förberedelserna för fastställandet av clearingtröskeln och kriterierna för att avgöra vilka OTC-derivatkontrakt som är direkt kopplade till motpartens affärsverksamhet eller företagsfinansiering på ett objektivt mätbart sätt, anordna offentliga utfrågningar och ge icke-finansiella motparter möjlighet att yttra sig.

▐

5.   Kommissionen ska, efter samråd med ESA-myndigheterna och andra berörda myndigheter, regelbundet se över tröskelvärdena enligt punkt 3 och vid behov ändra dem.

Artikel 8

Riskbegränsningsteknik för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart

1.   Finansiella motparter eller icke-finansiella motparter enligt artikel 7.2, vilka ingår ett derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart, ska med vederbörlig noggrannhet se till att det har införts lämpliga kontrollförfaranden och system för att mäta, övervaka och begränsa operativa risker samt marknads - och kreditrisker, och då minst följande:

a)	Lämpliga elektroniska verktyg som säkerställer att OTC-derivatkontraktets villkor godkänns i tid.

b)	Standardiserade förfaranden som är stabila, motståndskraftiga och kontrollerbara för att stämma av portföljer, hantera därmed förknippade risker och tidigt upptäcka tvister mellan parter och lösa dem samt övervaka värdet av utestående kontrakt.

För tillämpningen av punkt b ska utestående kontrakts värde uppdateras regelbundet och riskhanteringsförfarandena ska kräva att en exakt och väl separerad säkerhet överlämnas i tid eller kräva ett kapitalstöd som står i proportion till risken, i enlighet med tillämpliga lagstadgade kapitalkrav för finansiella motparter.

Finansiella motparter och icke-finansiella motparter enligt artikel 7.2 ska erbjuda motparter möjlighet till separering av initialsäkerheter innan kontraktet ingås.

Esma ska regelbundet övervaka aktiviteten kring derivat som inte är godtagbara för clearing i syfte att kartlägga fall då en viss kontraktsklass kan ge upphov till systemrisk. Esma ska efter samråd med ESRB vidta åtgärder för att hindra ytterligare ackumulering av kontrakt i en sådan klass.

De behöriga myndigheterna och Esma ska se till att tillsynsförfaranden och tillsynsarrangemang syftar till att undvika regelarbitrage mellan clearade och ej clearade derivattransaktioner och återspeglar risköverföringar till följd av derivatkontrakt.

Esma och behöriga myndigheter ska se över marginalsäkerhetsstandarder i syfte att undvika regelarbitrage i enlighet med artikel 37.

1b.     För pensionsinvesteringar enligt direktiv 2003/41/EG eller en plan där medlemsstatens lagstiftning erkänner denna som pensionsplan kan man vid motståndskraftiga bilaterala säkerheter för derivat som används som riskbegränsning beakta motpartens kreditvärdighet. Kapitalkraven i tillsynsbestämmelserna ska vara linje med kraven i centralt clearade kontrakt.

2.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger riktlinjer för lämpliga tillsynsförfaranden och tillsynsarrangemang samt marginalsäkerhetsstandarder enligt punkt 1 samt längsta tidsintervallet mellan ingåendet av ett OTC-derivatkontrakt och godkännandet enligt punkt 1 a.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

3.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska ESA-myndigheterna utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn om erforderliga system och säkerhets- och kapitalnivåer för att uppfylla punkt 1 b och punkt 1 andra stycket.

ESA-myndigheterna ska överlämna dessa gemensamma förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Beroende av partens rättsliga form ska kommissionen tilldelas befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, i förordning (EU) nr 1094/2010 och i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 9

Sanktioner

1.    Med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i finanssektorn, och efter samråd med Esma , ska medlemsstaterna införa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna avdelning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska åtminstone innebära administrativa böter. Sanktionerna i fråga ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.   Medlemsstaterna ska se till att de myndigheter som ansvarar för tillsynen av finansiella motparter, och i tillämpliga fall icke-finansiella motparter, offentliggör alla sanktioner som utdömts för överträdelser av artiklarna 3–8, förutsatt att detta inte allvarligt drabbar finansmarknaden eller åsamkar de berörda parterna oproportionerligt stora skador. Medlemsstaterna ska regelbundet offentliggöra bedömningsrapporter om hur effektiva de tillämpade bestämmelserna om sanktioner är.

Senast den 30 juni 2012 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om bestämmelserna enligt punkt 1. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om senare ändringar av dem.

3.   Med Esmas bistånd ska kommissionen granska om böterna enligt punkt 1 och tröskelvärdena enligt artikel 7.1 och 7.2 tillämpas effektivt och konsekvent.

3a.     En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning ska inte påverka giltigheten av ett OTC-derivatkontrakt eller parternas möjligheter att verkställa bestämmelserna i ett OTC-derivatkontrakt. En överträdelse av bestämmelserna i denna avdelning utgör inte grund för skadeståndsanspråk mot en part i ett OTC-derivatkontrakt.

Avdelning III

Auktorisation och tillsyn av centrala motparter

Kapitel 1

Villkor och förfaranden för auktorisation av centrala motparter

Artikel 10

Auktorisation av centrala motparter

1.   Om en central motpart är en i unionen etablerad juridisk person med tillgång till tillräcklig likviditet och avser att tillhandahålla tjänster och utöva verksamhet, ska den ansöka om auktorisation hos behörig myndighet i den medlemsstat där den är etablerad.

Likviditeten kan tillhandahållas av en centralbank och/eller en kreditvärdig pålitlig affärsbank. Tillgången till likviditet kan vara relaterad till en auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 2006/48/EG eller till andra lämpliga arrangemang.

2.   Auktorisationen ska gälla inom hela unionen.

3.   Auktorisationen av den centrala motparten ska beviljas endast för verksamheter relaterade till clearing och det ska anges vilka tjänster och verksamheter som den centrala motparten är auktoriserad för, inklusive vilka klasser av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

4.   En central motpart ska alltid uppfylla villkoren för den ursprungliga auktorisationen.

En central motpart ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om väsentliga förändringar som är relevanta för villkoren för den ursprungliga auktorisationen.

5.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare kriterier för tillräcklig likviditet enligt punkt 1.

Esma ska, efter samråd med EBA överlämna förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 11

Utvidgning av verksamheter och tjänster

1.   En central motpart ska lämna in en begäran om utvidgning, om den vill utvidga sin affärsverksamhet till verksamheter och tjänster som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen. Det ska betraktas som en utvidgning av auktorisationen, om clearingtjänster tillhandahålls i annan valuta eller för finansiella instrument som har väsentligt andra riskegenskaper än de som den centrala motparten auktoriserats för.

Utvidgningen av en auktorisation ska följa förfarandet enligt artikel 13.

2.   Om en central motpart önskar utvidga sin verksamhet till en annan medlemsstat än där den är etablerad, ska den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten.

Artikel 12

Kapitalkrav

1.   För att få auktoriseras enligt artikel 10 ska en central motpart ha ständig tillgång till ett startkapital på minst 10 miljoner EUR .

2.   Den centrala motpartens kapital ska, inklusive balanserade vinstmedel och reserver, stå i proportion till storleken på och riskerna i den centrala motpartens affärsverksamhet. Kapitalet ska alltid vara tillräckligt för att vid behov och inom rimlig tid kunna genomföra en ordnad avveckling eller omstrukturering av rörelsen och erbjuda tillräckligt skydd mot operativa eller återstående risker.

3.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om krav avseende en central motparts kapital, balanserade vinstmedel och reserver enligt punkt 2, inbegripet med vilken frekvens eller vid vilka tidpunkter dessa ska uppdateras.

Esma ska, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Artikel 13

Förfarande för att bevilja och avslå auktorisation

1.   Den behöriga myndigheten ska bara bevilja auktorisation, om den finner att den ansökande centrala motparten uppfyller alla förordningens krav och kraven som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (27), och under förutsättning att Esma avgivit ett positivt yttrande enligt artikel 15.

2.   Den ansökande centrala motparten ska för den ursprungliga auktorisationen lämna in alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna fastslå att den sökande vid den ursprungliga auktorisationen vidtagit alla mått och steg för att uppfylla förordningens krav. Den behöriga myndigheten ska omgående överlämna alla uppgifter som mottagits från den ansökande centrala motparten till Esma och det kollegium som avses i artikel 14.1.

3.    När det gäller den ursprungliga auktorisationen ska den behöriga myndigheten senast fyra månader efter inlämnandet av en fullständig ansökan skriftligen underrätta den sökande om huruvida auktorisation beviljats.

För auktorisation för en utvidgning av verksamheterna och tjänsterna ska den behöriga myndigheten senast två månader efter inlämnandet av en fullständig ansökan skriftligen underrätta den sökande om huruvida auktorisation beviljats.

Artikel 14

Samarbete

1.   Den behöriga myndigheten i en central motparts etableringsmedlemsstat ska i samarbete med Esma inrätta ett kollegium för att främja fullgörandet av de uppgifter som anges i artiklarna 10, 11, 46 och 48.

Kollegiet ska ha Esma som ordförande och bestå av högst sju ledamöter, däribland den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat och den myndighet som ansvarar för tillsynen av den centrala motparten och de centralbanker som utger de clearade finansiella instrumentens mest relevanta valutor samt de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar och som är etablerade i de tre medlemsstaterna med de sammanlagt största bidragen till den centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 40.

2.   Kollegiet ska sörja för följande, utan påverkan på de behöriga myndigheternas befogenheter enligt förordningen:

a)	Utarbetande av ▐ yttrandet enligt artikel 15.

b)	Informationsutbyte, inklusive begäran om information enligt artikel 21. ▐

d)	Samordning av kontrollprogram för tillsynen, baserade på en riskbedömning av den centrala motparten.

e)	Förbättring av tillsynens effektivitet genom att i onödan upprepade tillsynskrav tas bort.

f)	Konsekvens i tillsynspraxis.

g)	Fastställande av förfaranden och beredskapsplaner för krissituationer enligt artikel 22.

3.   Kollegiets inrättande och verksamhet ska baseras på en skriftlig överenskommelse mellan samtliga medlemmar.

I överenskommelsen ska i synnerhet de praktiska villkoren för samarbetet mellan den behöriga myndigheten och Esma anges och kan uppgifter åläggas den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat eller åläggas Esma .

Om en majoritet av medlemmarna av kollegiet anser att den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat inte utför sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att det utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten, ska Esma utfärda ett beslut om huruvida man anser att den tillsyn som utövas av den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat är lämplig och huruvida den utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten.

Om Esma anser att tillsynen är olämplig får Esma tillämpa korrigerande åtgärder gentemot behöriga myndigheter i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

3a.     För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om den riskbedömning som avses i artiklarna 14.2 och 15.1.

Esma ska, i nära samarbete med ECBS och i samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Artikel 15

Yttrande från kollegiet

1.    För den ursprungliga auktorisationen ska den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat genomföra en riskbedömning av den centrala motparten och lämna en rapport till Esma senast fyra månader efter det att den centrala motparten lämnat in en fullständig ansökan.

1a.     För auktorisation för en utvidgning av verksamheterna och tjänsterna ska den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat genomföra en riskbedömning av utvidgningen av den centrala motpartens verksamheter och tjänster och inom en månad lämna en rapport till kollegiet.

Senast en månad efter mottagandet ska kollegiet på grundval av denna rapport enas om ett yttrande om huruvida den bedömda risknivån medverkar till att den centrala motparten kan fungera säkert.

2.    Ett positivt eller negativt yttrande från kollegiet kräver att en enkel majoritet av medlemmarna, inbegripet den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat, är överens om den bedömning som gjorts av den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat. Vid dröjsmål eller oenighet ska Esma främja att ett ▐ yttrande antas i enlighet med sina tvistlösningsbefogenheter enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 1095/2010 och dess allmänna samordningsfunktion enligt artikel 21 i samma förordning. ▐

Artikel 16

Upphävande av auktorisation

1.   Den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten ska upphäva auktorisationen om den centrala motparten

a)	i tolv månader inte har utnyttjat sin auktorisation, uttryckligen har frånsagt sig auktorisationen eller inte har tillhandahållit några tjänster eller utövat någon verksamhet under de föregående sex månaderna,

b)	har erhållit auktorisationen genom att lämna osanna uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

c)	inte längre uppfyller de villkor som gällde för auktorisationen, eller

d)	allvarligt och upprepade gånger har åsidosatt förordningens krav.

1a.     Förfarandet för beslut om att upphäva auktorisationen ska kräva ett positivt yttrande från samma kollegium som avsågs i den ursprungliga auktorisationen samt även ett positivt yttrande från Esma.

2.   Esma får när som helst begära att den behöriga myndigheten i den centrala motpartens etableringsmedlemsstat ska kontrollera om denna motpart fortfarande uppfyller villkoren som gällde för auktorisationen.

3.   Den behöriga myndigheten får begränsa upphävandet till viss tjänst, verksamhet eller finansiellt instrument. Ett beslut om att dra tillbaka en auktorisation gäller för hela unionens territorium.

Artikel 17

Översyn och utvärdering

De behöriga myndigheterna ska minst årligen se över en central motparts system, strategier, processer och mekanismer med avseende på hur förordningen efterlevs samt utvärdera marknaden, operativa risker och likviditetsrisker som denna motpart är eller kan vara exponerad mot.

Översynen och utvärderingen ska avse verksamhetens storlek, systemvikt, art, omfattning och komplexitet när det gäller den centrala motparten samt de kriterier som fastställs i artikel 4.3 .

Den behöriga myndigheten ska uppmana de centrala motparter som inte följer kraven i denna förordning att vidta nödvändiga åtgärder.

Den centrala motparten ska bli föremål för Esmas inspektioner på plats.

Kapitel 2

Tillsyn och övervakning av centrala motparter

Artikel 18

Behöriga myndigheter

1.   Medlemsstaterna ska utse den behöriga myndighet som ska svara för att uppgifterna enligt denna förordning utförs när det gäller auktorisation, tillsyn och övervakning av centrala motparter som är etablerade på deras territorium och ska underrätta kommissionen och Esma därom.

▐

2.   Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har tillräckliga tillsyns- och utredningsbefogenheter för att fullgöra sina uppdrag.

3.   Medlemsstaterna ska se till att lämpliga administrativa åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning kan vidtas eller införas mot ansvariga fysiska eller juridiska personer, om förordningens bestämmelser inte efterlevs.

Dessa åtgärder ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

4.   Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de behöriga myndigheter som utsetts enligt punkt 1.

Artikel 18a

Sekretess

1.     Sekretesskrav ska gälla för alla personer som arbetar eller har arbetat på de behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 18, Esma eller revisorer och sakkunniga som de behöriga myndigheterna eller Esma bemyndigat. Utan att det påverkar fall som omfattas av straffrättsliga eller skatterättsliga bestämmelser eller övriga bestämmelser i förordningen, får de inte till någon person eller myndighet röja konfidentiell information som de fått i tjänsten, utom i sammandrag eller i aggregerad form som omöjliggör identifiering av enskilda centrala motparter, transaktionsregister eller annan person.

2.     Om en central motpart har försatts i konkurs eller tvångslikvideras, får konfidentiell information som inte rör tredje part röjas i tvistemål eller handelsmål, om det är nödvändigt för att genomföra förfarandet.

3.     Utan att det påverkar fall som omfattas av straffrättsliga och skatterättsliga bestämmelser får konfidentiell information enligt förordningen användas av de behöriga myndigheterna, Esma, organ eller andra fysiska eller juridiska personer än behöriga myndigheter som mottar den, fast i de behöriga myndigheternas fall enbart för att utföra sina uppgifter och fullgöra sitt uppdrag inom förordningens ram, eller i andra myndigheters, organs eller fysiska eller juridiska personers fall i det syfte för vilket informationen lämnades till dem och/eller inom ramen för administrativa eller rättsliga förfaranden som har ett samband med fullgörandet av respektive uppdrag. Om Esma, den behöriga myndigheten eller annan myndighet, organ eller person som lämnar information ger sitt samtycke, får den mottagande myndigheten emellertid använda den i andra icke-kommersiella syften.

4.     Bestämmelserna om sekretess i punkterna 1, 2 och 3 ska gälla för allt mottagande, utbyte eller förmedling av konfidentiell information i enlighet med förordningen. Dessa villkor skall emellertid inte hindra att Esma, de behöriga myndigheterna eller berörda centralbanker utbyter eller förmedlar konfidentiell information i enlighet med denna förordning, och annan lagstiftning som är tillämplig på värdepappersföretag, kreditinstitut, pensionsfonder, fondföretag, AIF-förvaltare, försäkrings- och återförsäkringsförmedlare, försäkringsföretag, reglerade marknader eller marknadsplatsoperatörer, eller annars med medgivande av den behöriga myndighet eller annan myndighet eller ett organ eller en fysisk eller juridisk person som meddelade informationen.

5.     Punkterna 1, 2 och 3 ska inte hindra de behöriga myndigheterna från att i enlighet med nationell lagstiftning utbyta eller förmedla konfidentiell information som inte har mottagits från en annan medlemsstats behöriga myndighet.

Kapitel 3

Samarbete

Artikel 19

Myndigheters samarbete

1.   Behöriga myndigheter ska ha ett nära samarbete med varandra, med Esma och vid behov med ECBS. Esma ska av EU-institutionerna ges de resurser som krävs för att effektivt kunna utföra de uppgifter som den tilldelats genom denna förordning.

2.   På grundval av tillgängliga uppgifter ska de behöriga myndigheterna vid utövandet av sina allmänna uppgifter vederbörligen beakta sina besluts potentiella effekter på det finansiella systemets stabilitet i övriga berörda medlemsstater, särskilt i krissituationer enligt artikel 22.

▐

Artikel 21

Informationsutbyte

1.   De behöriga myndigheterna ska förse Esma och varandra med de upplysningar som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.   Behöriga myndigheter och andra organ eller fysiska eller juridiska personer som mottar konfidentiell information vid utförandet av sina uppgifter enligt förordningen får inte använda den för annat syfte och får inte offentliggöra eller på annat sätt göra sådan konfidentiell information tillgänglig för andra syften än vad som uttryckligen fastställs i denna förordning.

3.   Till de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över centrala motparter ska Esma lämna konfidentiell information som är relevant för fullgörandet av dessas uppdrag. Till Esma och andra behöriga myndigheter ska behöriga myndigheter och andra berörda myndigheter lämna information som krävs för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt förordningen.

4.   Behöriga myndigheter ska lämna information till centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet, om denna är relevant för fullgörandet av dessas uppdrag.

Artikel 22

Krissituationer

Den behöriga myndigheten eller annan myndighet ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma, kollegiet och andra berörda myndigheter om centrala motparters krissituationer, inklusive sådan utveckling på finansmarknaderna som negativt kan inverka på marknadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i någon av de medlemsstater där den centrala motparten eller någon av dess clearingmedlemmar är etablerad.

Kapitel 4

Relationer med tredjeländer

Artikel 23

Tredjeländer

1.   En i tredjeland etablerad central motpart får tillhandahålla clearingtjänster till i unionen etablerade enheter, om denna motpart är godkänd av Esma.

Auktorisation, utvidgning av auktorisation och upphävande av auktorisation omfattas av villkoren och förfarandena enligt artiklarna 10–16.

Centrala motparter från tredjeland ska genomgå en översyn enligt ett förfarande av det slag som EU-etablerade centrala motparter omfattas av.

Kommissionen får anta ett beslut om att bevilja ett fullständigt eller delvis undantag från villkoren och förfarandena för auktorisationen när ömsesidighet är säkerställd och följande villkor är uppfyllda:

a)	Kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med punkt 3.

b)	De i unionen etablerade centrala motparterna beviljas motsvarande undantag i det berörda tredjelandet.

2.   Esma ska, i samråd med de behöriga myndigheterna inom unionen och med EBA och relevanta ECBS-medlemmar i de medlemsstater där den centrala motparten tillhandahåller eller har för avsikt att tillhandahålla clearingtjänster och relevanta ECBS-medlemmar som ansvarar för tillsynen av centrala motparter med vilka samverkansöverenskommelser ingåtts, godkänna en central motpart från tredjeland om följande villkor är uppfyllda:

a)	Kommissionen har antagit en delegerad akt i enlighet med punkt 3, eller

b)	den centrala motparten är auktoriserad och omfattas av effektiv tillsyn i detta tredjeland.

ba)

Tredjelandet omfattas av ett beslut av kommissionen enligt vilket dess standarder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller de krav som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och är lika långtgående som kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (28).

bb)

Tredjelandet har undertecknat en överenskommelse med den auktoriserade centrala motpartens hemmedlemsstat, vilket till fullo uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuellt multilaterala skatteavtal.

bc)	Den centrala motpartens riskhanteringsstandarder har granskats av Esma och bedömts uppfylla standarderna enligt avdelning IV.

bd)	Den förfogar över tillräckliga uppgifter för att anse att tredjelandets regelverk inte är diskriminerande gentemot EU-etablerade juridiska personer.

be)	Tredjelandet tillämpar villkor för ömsesidig tillgång för EU-baserade centrala motparter och ett system för ömsesidig auktorisering har införts i det tredjelandet.

bf)	De villkor som fastställts för ett tredjelands centrala motparter ska innebära lika behandling av EU-baserade centrala motparter och detta tredjelands motparter.

3.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel -68, och på grundval av ett gemensamt yttrande från Esma, EBA, ECBS och de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de tre clearingmedlemmar som är etablerade i EU-medlemsstater och som står för de sammanlagt största bidragen till den centrala motpartens obeståndsfond, och ange att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att de centrala motparter som är auktoriserade i detta land följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med kraven enligt denna förordning och att de löpande är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i detta land.

4.   Esma, EBA, ECBS och de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av de tre clearingmedlemmar som är etablerade i EU-medlemsstater och som står för de sammanlagt största bidragen till den centrala motpartens obeståndsfond , ska upprätta samarbetsavtal med de berörda behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsliga och tillsynsmässiga regelverk har bedömts vara likvärdiga med denna förordning i enlighet med punkt 3. I sådana avtal ska minst följande anges:

a)	Mekanismen för informationsutbyte mellan Esma, de behöriga myndigheterna enligt punkt 1 och tredjelandets berörda behöriga myndigheter.

b)	Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.

ba)	Förfarandena relaterade till upphävande av den auktorisation som beviljats den centrala motparten.

Avdelning IV

Krav på centrala motparter

Kapitel 1

Organisatoriska krav

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

1.   En central motpart ska ha stabila styrformer, som omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att lokalisera, hantera, övervaka och rapportera de risker som denna motpart är eller kan bli utsatt för samt ha tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning.

2.   En central motpart ska införa politik och förfaranden som är så effektiva att de säkerställer att förordningen följs, inklusive ledningens och de anställdas efterlevnad av alla förordningens bestämmelser.

3.   En central motpart ska ha en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämpliga och passande system, resurser och förfaranden.

4.   En central motpart ska klart skilja på rapporteringsgången för dess riskhantering och för dess övriga verksamhet.

5.   En central motpart ska införa, tillämpa och vidmakthålla en lönepolitik som främjar sund och effektiv riskhantering och inte stimulerar en sänkning av dess nivå.

6.   En central motpart ska ha IT-system som kan hantera dess tjänsters och verksamhets komplexitet, mångfald och inriktning, så att den tryggar hög säkerhetsstandard och att dess uppgifter är säkra och konfidentiella.

6a.     En central motpart ska se till att transaktions- och kunduppgifter som erhållits avseende OTC-derivatkontrakt som clearas i enlighet med kraven i denna förordning endast används för att uppfylla förordningens krav och inte utnyttjas kommersiellt, såvida inte den kund till vilken dessa uppgifter hör gett sitt skriftliga förhandsgodkännande.

7.   En central motpart ska kostnadsfritt offentliggöra uppgifter om sina styrelseformer och regelverket för verksamheten, inbegripet inträdeskriterier för clearingmedlemskap.

8.   Den centrala motparten ska ofta vara föremål för oberoende revisioner. Resultaten av dessa ska meddelas styrelsen och tillhandahållas den behöriga myndigheten.

9.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vad regler och styrformer enligt punkterna 1–8 minst ska omfatta.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 25

Företagsledning och styrelsen

1.   Företagsledningen ska ha sådant anseende och erfarenhet att det säkerställer en sund och stabil ledning av den centrala motparten.

2.   En central motpart ska ha en styrelse, där minst en tredjedel och då minst två av ledamöterna är oberoende. Clearingmedlemmarnas kunder ska vara representerade i styrelsen. Ersättningen till de oberoende och andra icke verkställande styrelseledamöterna får inte vara kopplad till den centrala motpartens affärsresultat.

Styrelseledamöterna, inklusive de oberoende ledamöterna, ska ha nöjaktigt anseende och adekvat sakkunskap om finansiella tjänster, riskhantering och clearingtjänster.

3.   En central motpart ska klart ange styrelsens roll och ansvar samt tillhandahålla styrelsemötenas protokoll till den behöriga myndigheten och revisorer.

Artikel 26

Riskkommitté

1.   En central motpart ska inrätta en riskkommitté som ska bestå av olika grupper av företrädare, inbegripet företrädare för dess clearingmedlemmar, dess clearingmedlemmars kunder, oberoende experter och företrädare för den centrala motpartens behöriga myndighet, förutsatt att företrädarna för kunderna inte är samma som företrädarna för clearingmedlemmarna. Ingen av grupperna av företrädare ska ha majoritet i riskkommittén. Riskkommittén får låta den centrala motpartens anställda delta i dess möten men då utan rösträtt. Riskkommitténs råd får inte direkt påverkas av den centrala motpartens ledning.

2.   En central motpart ska klart ange riskkommitténs mandat, styrmekanismer för att trygga dess oberoende, verksamhetsregler, valbarhetskriterier och valförfarande för ledamöterna. Styrmekanismerna ska vara tillgängliga för de behöriga myndigheterna och det ska åtminstone fastställas att riskkommitténs ordförande ska vara en oberoende expert , som rapporterar direkt till styrelsen eller till den administrativa styrelsen om det rör sig om ett dualistiskt system, samt att kommittén ska hålla regelbundna möten.

3.   Riskkommittén ska ge råd till styrelsen , eller den administrativa styrelsen om det rör sig om ett dualistiskt system, om omständigheter som kan påverka den centrala motpartens riskhantering, exempelvis en betydande ändring av dess riskmodell, obeståndsförfarandena, kriterierna för godkännande av clearingmedlemmar eller clearing av nya klasser av instrument eller utkontraktering av funktioner . Riskkommitténs råd ska inte krävas för den centrala motpartens löpande verksamhet. Rimliga ansträngningar ska göras för att samråda med riskkommittén i krissituationer.

4.   Utan påverkan på behöriga myndigheters rätt att bli informerade, ska riskkommitténs ledamöter ha tystnadsplikt. Om riskkommitténs ordförande konstaterar att det för en medlen föreligger eller kan föreligga en intressekonflikt i ett särskilt ärende, får denne inte rösta om ärendet.

5.   En central motpart ska skyndsamt underrätta den behöriga myndigheten om alla beslut där styrelsen beslutar att inte följa riskkommitténs råd.

6.   En central motpart ska tillåta clearingmedlemmars kunder att ingå i riskkommittén, alternativt införa lämpliga samrådsmekanismer som tryggar att dessa kunders intressen tillvaratas.

Artikel 27

Registerhållning

1.   En central motpart ska i minst fem år bevara alla registeruppgifter om sina tjänster och sin verksamhet, så att den behöriga myndigheten kan övervaka den centrala motpartens efterlevnad av förordningens krav.

2.   En central motpart ska i minst fem år efter att kontrakt löpt ut bevara alla uppgifter om alla kontrakt som den har behandlat i register. Informationen ska åtminstone möjliggöra fastställande av de ursprungliga villkoren i en transaktion, innan den clearades av den centrala motparten.

3.   På begäran av den behöriga myndigheten och Esma ska en central motpart tillhandahålla registeruppgifter och information enligt punkterna 1–2 och all information om clearade kontrakts positioner, oberoende av den handelsplats där transaktionerna verkställdes.

4.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om bevararandet av registeruppgifter och information enligt punkterna 1–2, och vid behov en längre tid för bevarande av registeruppgifter.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

5.   För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkterna 1–2, ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att fastställa formatet på de uppgifter och den information som ska bevaras. Esma ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

▐

Artikel 28

Aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav

1.   Den behöriga myndigheten får inte auktorisera en central motpart, förrän den har fått upplysningar om vilka av dess aktieägare eller medlemmar, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav och upplysningar om storleken på sådana innehav.

2.   Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation av en central motpart, om den tvivlar på att dess aktieägare eller medlemmar med kvalificerade innehav är lämpliga. Den ska då beakta att en central motpart måste tillförsäkras en sund och ansvarsfull ledning.

3.   Om det finns nära förbindelser mellan den centrala motparten och andra fysiska eller juridiska personer, ska den behöriga myndigheten endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar myndigheten från att effektivt utöva sin tillsynsfunktion.

4.   Om personerna enligt punkt 1 inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att få detta att upphöra eller upphäva den centrala motpartens auktorisation.

5.   Den behöriga myndigheten ska avslå auktorisation, om en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka värdepappersföretaget har nära förbindelser omfattas av lagar och andra författningar i ett tredjeland och om dessa, eller svårigheter vid tillämpningen av dem, förhindrar ett effektivt utövande av myndighetens tillsynsfunktion.

Artikel 29

Information till behöriga myndigheter

1.   En central motpart ska till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den centrala motparten är etablerad anmäla alla förändringar av sin ledning och ska också lämna in alla upplysningar som krävs för att denna ska kunna bedöma om styrelseledamöterna har nöjaktigt anseende och tillräcklig erfarenhet.

Om en styrelseledamots agerande sannolikt inverkar menligt på en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motparten, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, inklusive utesluta ledamoten ur styrelsen.

2.   Alla fysiska eller juridiska personer eller sådana personer i samråd ( nedan kallade tilltänkta förvärvare) som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav i en central motpart eller om att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i en central motpart, varigenom andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att uppgå till eller överstiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motparten kommer att få ställning av dotterföretag (nedan kallat tilltänkt förvärv), ska först skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna för den centrala motpart i vilken de avser att förvärva eller ytterligare öka ett kvalificerat innehav om storleken på det tilltänkta innehavet samt lämna relevanta uppgifter enligt artikel 30.4.

Alla fysiska eller juridiska personer som har fattat ett beslut om att direkt eller indirekt avyttra ett kvalificerat innehav i en central motpart (nedan kallade tilltänkta säljare) ska först skriftligen underrätta den behöriga myndigheten därom och meddela storleken på det tilltänkta innehavet. En sådan person ska även underrätta den behöriga myndigheten, om den har fattat ett beslut om att minska sitt kvalificerade innehav så att andelen av röstetalet eller aktiekapitalet kommer att understiga 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller så att den centrala motpartens ställning som dotterföretag kommer att upphöra.

De behöriga myndigheterna ska skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkte förvärvaren eller säljaren, utan dröjsmål och senast två arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen enligt punkt 2 eller efter mottagandet av uppgifterna enligt punkt 3.

De behöriga myndigheterna ska göra bedömningen enligt artikel 30.1 (nedan kallad bedömningen) inom sextio arbetsdagar från och med den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av underrättelsen och av alla de handlingar som medlemsstaten kräver ska bifogas den i enlighet med förteckningen i artikel 30.4 (nedan kallad bedömningsperioden).

Vid tidpunkten för mottagningsbeviset ska den behöriga myndigheten informera den tilltänkte förvärvaren eller säljaren om när bedömningsperioden löper ut.

3.   Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden vid behov, och senast bedömningsperiodens femtionde arbetsdag, begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen. Denna begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Bedömningsperioden ska avbrytas mellan det datum då den behöriga myndigheten begär in uppgifter och det datum då svar tas emot från den tilltänkte förvärvaren. Avbrottet får inte överstiga tjugo arbetsdagar. Den behöriga myndigheten får därefter besluta om att begära in ytterligare uppgifter för att komplettera eller förtydliga informationen, vilket dock inte får leda till att bedömningsperioden avbryts.

4.   Den behöriga myndigheten får förlänga avbrottet enligt punkt 3 andra stycket till högst trettio arbetsdagar, om den tilltänkte förvärvaren eller säljaren är

a)	etablerad utanför unionen eller omfattas av tillsyn utanför unionen,

b)

en fysisk eller juridisk person och inte underställd tillsyn enligt denna förordning eller direktiv 73/239/EEG, rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (29), rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (30), eller direktiven 2002/83/EG, 2003/41/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG, 2006/48/EG, 2009/65/EG eller 2011/61/EU.

5.   Om den behöriga myndigheten efter avslutad bedömning beslutar att motsätta sig det tilltänkta förvärvet, ska den inom två arbetsdagar och inom bedömningsperioden skriftligen underrätta förvärvaren och ange skälen för beslutet. Om inget annat föreskrivs i nationell lagstiftning, kan en lämplig motivering av beslutet offentliggöras på den tilltänkte förvärvarens begäran. Detta får dock inte hindra medlemsstater från att ge en behörig myndighet befogenhet att offentliggöra detta, utan att den tilltänkte förvärvaren så begärt.

6.   Om den behöriga myndigheten inom bedömningsperioden inte motsätter sig det tilltänkta förvärvet, ska det anses vara godkänt.

7.   Den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och vid behov förlänga denna.

8.   Strängare krav än de som föreskrivs i denna förordning får medlemsstater inte införa, när det gäller underrättelse till den behöriga myndigheten om direkta eller indirekta förvärv av rösträtter eller kapital och dennas godkännande av sådana förvärv.

Artikel 30

Bedömning

1.   Vid bedömningen av underrättelsen enligt artikel 29.2 och uppgifterna enligt artikel 29.3 ska den behöriga myndigheten på grundval av samtliga följande kriterier bedöma om den tilltänkte förvärvaren är lämplig och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt, för att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av den centrala motpart som förvärvet gäller, och med beaktande av den tilltänkte förvärvarens sannolika påverkan på denna motpart:

a)	Den tilltänkta köparens anseende och soliditet.

b)	Det anseende och de erfarenheter personerna har som kommer att leda den centrala motpartens verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet.

c)	Om den centrala motparten kommer att kunna uppfylla och fortsätta uppfylla bestämmelserna i denna förordning.

d)	Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 1 i direktiv 2005/60/EG, eller också försök till eller ökade risker för detta.

Vid sin bedömning av den tilltänkte förvärvarens ekonomiska ställning ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma vilken typ av verksamhet som bedrivs eller ska bedrivas av den centrala motpart som det tilltänkta förvärvet gäller.

Vid sin bedömning av den centrala motpartens förmåga att följa förordningen ska den behöriga myndigheten särskilt uppmärksamma om den koncern som den kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt fastställande av ansvarsfördelningen mellan de behöriga myndigheterna.

2.   De behöriga myndigheterna får bara motsätta sig det tilltänkta förvärvet, om det finns rimlig anledning att göra detta enligt kriterierna i punkt 1 eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkte förvärvaren är ofullständiga.

3.   Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor för storleken på förvärvet av ägarandel eller tillåta sina behöriga myndigheter att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

4.   Medlemsstaterna ska se till att en förteckning offentliggörs med de uppgifter som krävs för att göra bedömningen och som måste lämnas till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för underrättelsen enligt artikel 29.2. Uppgiftskraven ska vara proportionerliga och anpassade till den tilltänkte förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får inte kräva uppgifter som är irrelevanta för en stabilitetsbedömning.

5.   Utan hinder av artikel 29.2, 29.3 och 29.4 ska en behörig myndighet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke-diskriminerande sätt, om den har fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i en och samma centrala motpart.

6.   Berörda behöriga myndigheter ska i fullt samråd med varandra bedöma om den tilltänkte förvärvaren tillhör någon av följande kategorier:

a)	Andra centrala motparter , kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, förvaltare av UCITS-fond eller AIF-förvaltare med auktorisation i annan medlemsstat.

b)	Moderföretag till andra centrala motparter , kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller alternativa investeringsfonder med auktorisation i annan medlemsstat.

c)

Fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över andra centrala motparter , kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, marknadsplatsoperatörer, operatörer av värdepappersavvecklingssystem, fondföretag eller alternativa investeringsfonder med auktorisation i annan medlemsstat.

7.   De behöriga myndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för bedömningen. Härvid ska de behöriga myndigheterna på begäran överlämna alla relevanta uppgifter till varandra och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter. Eventuella synpunkter eller reservationer från den behöriga myndighet som ansvarar för den tilltänkte förvärvaren ska anges i beslut av den behöriga myndighet som auktoriserat det kreditinstitut som förvärvet gäller.

Artikel 31

Intressekonflikter

1.   En central motpart ska ha och tillämpa organisatoriska och administrativa skriftliga förfaranden för att påvisa och hantera eventuella intressekonflikter mellan motparten, inklusive dess ledning, anställda eller personer med direkt eller indirekt kontrollförhållande eller nära förbindelser, och dess clearingmedlemmar eller kunder eller inbördes. Den ska ha och tillämpa lämpliga förfaranden för undanröjande av intressekonflikter.

2.   Om en central motparts organisatoriska och administrativa förfaranden för hantering av intressekonflikter inte med tillfredsställande säkerhet kan utesluta risken att en clearingmedlems eller kunds intressen skadas, ska motparten klart och tydligt underrätta clearingmedlemmen om intressekonfliktens allmänna karaktär eller orsaker, innan den accepterar nya transaktioner från denne. ▐

3.   Om den centrala motparten är ett moder- eller dotterföretag, ska de skriftliga förfarandena också beakta sådana omständigheter som kan skapa intressekonflikter som motparten är eller bör vara medveten om och som är en följd av strukturen och affärsverksamheten på andra företag som den är moder- eller dotterföretag till.

4.   De skriftliga förfarandena enligt punkt 1 ska innehålla följande:

a)	Omständigheter som kan innebära eller skapa en intressekonflikt som medför en betydande risk för att en eller flera clearingmedlemmars eller kunders intressen skadas.

b)	Vilka förfaranden som ska tillämpas och åtgärder som ska vidtas för att hantera sådana konflikter.

5.   En central motpart ska vidta alla rimliga mått och steg ta för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska undvika att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet. Känslig information som registrerats på en central motpart får inte användas i kommersiella syften av annan fysisk eller juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till den motparten.

Artikel 32

Kontinuerlig verksamhet

1.   En central motpart ska utforma, tillämpa och upprätthålla en lämplig strategiplan för kontinuerlig verksamhet och en lämplig katastrofplan för att trygga verksamheten, snabbt återuppta den och fullgöra den centrala motpartens skyldigheter. En sådan plan ska åtminstone göra det möjligt att återställa alla transaktioner som de var vid tidpunkten för störningen, så att den centrala motpartens verksamhet är fortsatt säker och den kan fullfölja avvecklingen vid fastställd tidpunkt.

1a.     En central motpart ska upprätta, genomföra och upprätthålla ett adekvat förfarande som säkerställer en avveckling eller överföring vid rätt tidpunkt och på rätt sätt av en kunds tillgångar om en auktorisation skulle upphävas till följd av ett beslut enligt artikel 16.

2.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om planen för kontinuerlig verksamhet och den lägsta servicenivå som katastrofplanen ska trygga.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 32a

Direkthantering

1.     I syfte att främja direkthantering (straight-through processing, STP) i hela transaktionsflödet ska centrala motparter, i sina system för aktörerna och den marknadsinfrastruktur som de har ett gränssnitt till och i sina kommunikationsmetoder med aktörerna och med den marknadsinfrastruktur som de har ett gränssnitt till, använda eller ta hänsyn till de relevanta internationella kommunikationsmetoder och kommunikationsstandarder för meddelandehantering och referensuppgifter så att en effektiv clearing och avveckling kan underlättas i hela systemet.

2.     För att säkerställa en konsekvent tillämpning ska kommissionen utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om processen för fastställandet av vilka internationella kommunikationsmetoder och standarder för meddelandehantering och referensuppgifter som anses relevanta i enlighet med punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Artikel 33

Utkontraktering

1.   Om en central motpart lägger ut operativa funktioner, tjänster eller verksamheter, ska den fortfarande fullgöra samtliga skyldigheter enligt förordningen och ska alltid uppfylla följande krav:

a)	Utkontraktering får inte innebära delegerat ansvar.

b)	Den centrala motpartens förbindelser och skyldigheter mot sina clearingmedlemmar alternativt kunder får inte ändras.

c)	Villkoren för den centrala motpartens auktorisation får inte förändras.

d)	Utkontraktering får inte inverka negativt på tillsyns- och kontrollfunktioner, inbegripet tillgång på plats till berörd interninformation hos tjänsteproducenten.

e)	Utkontraktering får inte innebära att den centrala motparten berövas sina nödvändiga riskhanteringssystem och -kontroller.

ea)	Tjänsteproducenten ska tillämpa krav för kontinuerlig verksamhet som är likvärdiga med de krav som den centrala motparten måste uppfylla enligt sitt inhemska tillsynssystem.

f)

Den centrala motparten ska ha nödvändig sakkunskap och resurser för att kunna bedöma tillhandahållna tjänsters kvalitet, tjänsteproducentens organisatoriska kompetens och kapitaltäckning, och effektivt kunna övervaka den utkontrakterade verksamheten, hantera riskerna med utkontraktering samt löpande övervaka denna verksamhet och hantera dessa risker.

g)	Den centrala motparten ska ha direkt tillgång till relevanta uppgifter om de utkontrakterade verksamheterna.

h)	Om så krävs, och utan att det påverkar den centrala motpartens ansvar att efterleva bestämmelserna i denna förordning, ska tjänsteproducenten samarbeta med den behöriga myndigheten med avseende på utkontrakterad verksamhet.

i)	Tjänsteproducenten ska skydda all konfidentiell information som avser den centrala motparten och dennas clearingmedlemmar och kunder. Om tjänsteproducenten är etablerad i ett tredjeland ska dataskyddsstandarderna i denna medlemsstat vara likvärdiga med dem i unionen.

ia)	Tjänsteproducenten omfattas i sitt land av likvärdig lagstiftning som den centrala motparten när det gäller kontinuerlig verksamhet och uppgiftsskydd.

ib)	Verksamheter som är kopplade till riskhanteringen ska inte utkontrakteras.

2.   Den behöriga myndigheten ska begära att den centrala motparten i ett skriftligt avtal klart anger sina respektive tjänsteproducenters rättigheter och skyldigheter.

3.   En central motpart ska på begäran tillhandahålla alla uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma om de utkontrakterade verksamheterna uppfyller förordningens krav.

Kapitel 2

Uppföranderegler

Artikel 34

Allmänna bestämmelser

1.   När en central motpart tillhandahåller tjänster till sina clearingmedlemmar eller i förekommande fall till deras kunder, ska den agera rättvist och professionellt i sådana clearingmedlemmars eller kunders intresse och i enlighet med sund riskhantering.

2.   En central motpart ska ha tillgängliga , transparenta och rättvisa regler för snabb hantering av klagomål.

Artikel 35

Deltagandekrav

1.   En central motpart ska fastställa kategorier av godtagbara clearingmedlemmar och inträdeskraven. Sådana krav ska vara icke-diskriminerande, transparenta och objektiva, så att rättvist och öppet inträde i den centrala motparten säkerställs och ska trygga att clearingmedlemmarna har tillräckliga ekonomiska medel och operativ förmåga för att fullgöra skyldigheterna som följer av deltagande i en central motpart. Inträdesbegränsningar ska bara tillåtas, om syftet är att kontrollera den centrala motpartens risker. Finansinstituten får inte hindras från att bli clearingmedlemmar på ett sätt som hämmar konkurrensen eller är oskäligt.

2.   En central motpart ska löpande se till att kraven enligt punkt 1 efterlevs och ska i god tid få tillgång till för bedömningen relevanta uppgifter. En central motpart ska minst årligen göra en omfattande genomgång av om dess clearingmedlemmar följer denna artikel.

3.   Clearingmedlemmar som clearar transaktioner för sina kunder ska ha nödvändiga extra finansiella medel och operativ förmåga för denna verksamhet. Den centrala motpartens regler för clearingmedlemmarna ska göra det möjligt att samla in grundläggande information för att identifiera, övervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i samband med tillhandahållandet av tjänster till kunderna. På begäran ska clearingmedlemmar informera den centrala motparten om de krav och förfaranden de tillämpar för sina kunders tillgång till motpartens tjänster. Ansvaret för tillsynen och för kundernas förpliktelser ska ligga kvar hos clearingmedlemmarna. Dessa krav ska vara icke-diskriminerande.

4.   En central motpart ska ha objektiva och transparenta förfaranden för att suspendera och regelrätt utesluta clearingmedlemmar som inte längre uppfyller kraven enligt punkt 1.

5.   Clearingmedlemmar som uppfyller kraven enligt punkt 1 får en central motpart bara neka tillträde, om detta vederbörligen motiveras skriftligt och grundar sig på en omfattande riskanalys.

6.   En central motpart får införa särskilda ytterligare krav på clearingmedlemmar, exempelvis på deltagande i utauktionering av en position som tillhör en clearingmedlem på obestånd. Sådana ytterligare krav ska vara proportionerliga mot de risker clearingmedlemmen medför och får inte begränsa deltagandet till vissa kategorier av clearingmedlemmar.

Artikel 36

Transparens

1.   En central motpart ska offentliggöra priserna och avgifterna för de tjänster som tillhandahålls. Priser och avgifter för varje enskild tjänst och funktion som utförs ska offentliggöras separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa. Den ska erbjuda sina clearingmedlemmar, och i förekommande fall sina kunder, separat tillgång till specifika tjänster.

2.   En central motpart ska underrätta clearingmedlemmar och kunder om de tillhandahålla tjänsternas ekonomiska risker.

3.   En central motpart ska till sina clearingmedlemmar och behöriga myndigheter rapportera den prisinformation som använts för att med sina clearingmedlemmar beräkna sina exponeringar vid dagens slut.

En central motpart ska i aggregerad form offentliggöra clearade transaktionsvolymer per klass av instrument som clearats av den centrala motparten.

3a.     En central motpart ska offentliggöra de operativa och tekniska kraven med avseende på kommunikationsprotokollen för de format för innehåll och meddelanden som den använder för att kommunicera med tredje parter, inklusive de som avses i artikel 5.

3b.     En central motpart ska offentliggöra alla eventuella överträdelser av kriterierna i artikel 35.1 och 35.2 som clearingmedlemmar gör sig skyldiga till, utom i de fall då den behöriga myndigheten, efter samråd med Esma, anser att ett sådant offentliggörande skulle utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet.

Artikel 37

Separering och överförbarhet

1.   En central motpart ska ha register och bokföring som gör att man när som helst och utan dröjsmål kan lokalisera och separera en clearingmedlems tillgångar och positioner från en annans och från motpartens egna tillgångar. När en central motpart deponerar tillgångar och medel hos en tredje part ska den centrala motparten se till att tillgångar och medel som tillhör en clearingmedlem separeras från de tillgångar och medel som tillhör den centrala motparten eller andra clearingmedlemmar och från tillgångar och medel som tillhör denna tredje part.

2.   En clearingmedlem ska i separata konton hos den centrala motparten hålla sina egna positioner åtskilda från sina kunders.

2a.     Clearingmedlemmarna ska avskilja varje kunds positioner på separata konton hos den centrala motparten (”fullständig separering”). Clearingmedlemmarna ska ge kunderna möjlighet att få sina positioner registrerade på samlingskonton hos den centrala motparten om de gör en skriftlig begäran om detta.

3.     Den centrala motparten och clearingmedlemmarna ska offentliggöra de olika skyddsnivåer och kostnaderna för de olika separeringsnivåer som de tillhandahåller. Närmare uppgifter om de olika separeringsnivåerna ska inbegripa en beskrivning av de viktigaste rättsliga konsekvenserna av de olika separeringsnivåer som erbjuds, även information om de berörda jurisdiktionernas tillämpliga insolvenslagstiftning. Den centrala motparten ska begära att clearingmedlemmarna informerar sina kunder om dessa risker och kostnader.

3a.     En central motpart ska ha register som gör att den när som helst och utan dröjsmål kan identifiera de placerade tillgångarna när det gäller varje konto som förs i enlighet med denna artikel.

3b.     En central motpart ska strukturera sitt system så att den kan säkerställas att denna motpart kan underlätta överföringen av positioner och säkerheter som tillhör kunder till en medlem som är på obestånd till en eller flera andra deltagare.

4.   Förutsatt att en kund har fullständig separering ska del 2 punkt 6 i bilaga III till direktiv 2006/48/EG tillämpas.

5.    Medlemsstaterna ska se till att deras insolvenslagstiftning innehåller de undantag som krävs för att centrala motparter ska kunna uppfylla målen och kraven i dessa bestämmelser.

De avgörande händelserna är bland annat en clearingmedlems insolvens och sådana händelser som att gällande krav inte uppfylls.

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vilka dessa händelser är.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i tredje stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Kapitel 3

Försiktighetskrav

Artikel 38

Exponeringshantering

En central motpart ska mäta och bedöma sin likviditet och kreditexponering mot varje clearingmedlem och i tillämpliga fall mot annan central motpart som den ingått samverkansöverenskommelse med, på nära realtidsbasis. En central motpart ska, i den mån det är möjligt, identifiera, övervaka och hantera de potentiella risker som följer av clearingmedlemmars clearingtransaktioner för sina kunder. För effektiv mätning av sin exponering ska en central motpart ha snabb och icke-diskriminerande tillgång till relevanta prisuppgifter. Detta ska ske på en rimlig kostnadsbasis och med respekt för internationell immaterialrätt.

Artikel 39

Krav på marginalsäkerheter

1.   En central motpart ska tillämpa, kräva och driva in marginalsäkerheter från sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelse med. Behöriga myndigheter ska se till att de centrala motparterna iakttar minimimarginalsäkerhetsstandarderna i enlighet med punkt 5. Dessa minimistandarder ska kalibreras i enlighet med risknivån och regelbundet ses över för att återspegla aktuella marknadsförhållanden och särskilt för att bemöta krissituationer i de fall då detta anses begränsa systemriskerna. Sådana säkerheter ska vara tillräckliga för att täcka eventuell exponering som den centrala motparten beräknar kommer att föreligga tills motsvarande positioner avvecklats. De ska med lämplig tidshorisont kunna täcka förluster från minst 99 % av exponeringsrörelserna och ska trygga att en central motpart åtminstone på dagsbasis har fullständiga säkerheter från alla sina clearingmedlemmar och i tillämpliga fall från de centrala motparter som den har samverkansöverenskommelse med.

I enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1095/2010 får Esma kalibrera marginalsäkerheterna i krissituationer när detta skulle minska systemrisken.

2.   För fastställandet av sina marginalsäkerheter ska en central motpart tillämpa modeller och parametrar som fångar de clearade produkternas riskegenskaper och tar hänsyn till intervallet mellan indrivningar av marginalsäkerheter, till marknadens likviditet och till möjliga förändringar under transaktionens löptid. Modellerna och parametrarna ska godkännas av den behöriga myndigheten, efter ett yttrande enligt artikel 15.

3.   En central motpart ska kräva och driva in marginalsäkerheter under dagen, åtminstone när förutfastställda tröskelvärden överskridits.

3a.     En central motpart ska kräva och driva in marginalsäkerheter som är tillräckliga för att täcka de positioner som registrerats på varje konto som förs i enlighet med artikel 37 för särskilda finansiella instrument. En central motpart får beräkna marginalsäkerheter med avseende på en portfölj med finansiella instrument endast då priskorrelationen mellan de finansiella instrument som ingår i portföljen är hög och stabil.

▐

5.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i samråd med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om olika klasser av finansiella instrument om lämpliga %tal och tidshorisont enligt punkt 1 samt om de villkor som anges i punkt 3a.

Esma ska, efter samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 40

Obeståndsfond

1.    För att ytterligare begränsa sin kreditexponering mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart ha en obeståndsfond för att täcka förluster som överskrider de förluster som ska täckas av marginalsäkerheter enligt artikel 39 , till följd av att en eller flera clearingmedlemmar råkar i obestånd, inklusive att ett insolvensförfarande inleds.

2.   En central motpart ska fastställa lägsta bidrag till obeståndsfonden och beräkningskriterierna för de enskilda clearingmedlemmarnas bidrag. Bidragen ska vara proportionerliga mot respektive clearingmedlems exponering, för att trygga att bidragen till obeståndsfonden åtminstone säkerställer att den centrala motparten klarar att de två clearingmedlemmar som den har störst exponering mot råkar i obestånd.

2a.     En central motpart ska utarbeta scenarier för extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden. Scenarierna ska inkludera de mest volatila perioder som har förekommit på de marknader där den centrala motparten tillhandahåller sina tjänster och en rad potentiella framtidsscenarier. De ska ta hänsyn till plötsliga utförsäljningar av finansiella medel och snabbt minskad marknadslikviditet. Obeståndsfondens storlek ska inkludera de marginalsäkerheter som beräknats i överensstämmelse med artikel 39 för de positioner som härrör från de hypotetiska scenarierna.

En central motpart ska vid beräkningen av sin kreditexponering mot sina clearingmedlemmar ta hänsyn till:

a)	Varje clearingmedlems exponering, som registrerats på varje konto som förs i enlighet med artikel 37, och

b)	huruvida vinster på egna positioner kan användas för att täcka förluster på kunders positioner.

3.   För de olika klasser av instrument som den clearar får en central motpart inrätta mer än en obeståndsfond.

3a.     För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med EBA, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om de obeståndsfonder som avses i punkterna 1 och 3.

Esma ska, i nära samarbete med ECBS och efter samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

Artikel 41

Annan riskkontroll

1.   Utöver kapitalkraven enligt artikel 12 ska en central motpart disponera över tillräckliga finansiella medel för att kunna täcka eventuella förluster som överskrider de förluster som ska täckas av marginalsäkerheter och obeståndsfonden. Sådana medel kan avse andra clearingmedel från clearingmedlemmar eller andra parter, förlustdelningssystem, försäkringar, en central motparts egna medel, garantier från moderföretaget eller liknande bestämmelser. Sådana medel ska den centrala motparten ha fri tillgång till och de får inte användas för att täcka driftsunderskott.

2.   ▐ Obeståndsfonden enligt artikel 40 och de andra finansiella medel som avses i punkt 1 ska säkerställa att den centrala motparten alltid kan bära möjliga förluster under extrema men rimliga marknadsförhållanden. En central motpart ska utveckla scenarier för sådana extrema men rimliga marknadsförhållanden.

3.    En central motpart ska beräkna sina potentiella likviditetsbehov. En central motpart ska alltid ha tillgång till tillräcklig likviditet för att utföra sina tjänster och utöva sin verksamhet. En central motpart ska därför säkra nödvändiga krediter eller liknande arrangemang för att kunna täcka sina likviditetsbehov, om den inte kan få omedelbar tillgång till sina finansiella medel. Clearingmedlemmar, clearingmedlemmens moder- eller dotterföretag får inte svara för mer än 25 % av den kredit som den centrala motparten behöver.

4.   En central motpart får begära att clearingmedlemmar som inte är på obestånd tillhandahåller ytterligare medel, om en annan clearingmedlem skulle råka i obestånd. En central motparts clearingmedlemmar ska ha begränsad exponering mot denna motpart.

5.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma efter samråd med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vilka extrema förhållanden enligt punkt 2 som den centrala motparten ska kunna bära.

Esma ska, efter samråd med EBA överlämna dessa förslag tilltekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 42

Vattenfallsprincipen vid obestånd

1.   Om en clearingmedlem råkar i obestånd, ska en central motpart innan andra medel tas i anspråk för förlusttäckning använda de marginalsäkerheter som denne ställt.

2.   Om marginalsäkerheter ställda av en clearingmedlem på obestånd inte räcker för att täcka den centrala motpartens förluster, ska den centrala motparten använda clearingmedlemmens bidrag till obeståndsfonden för att täcka dem.

3.   En central motpart ska använda bidragen till obeståndsfonden och andra bidrag från clearingmedlemmar som inte är på obestånd, först sedan bidragen från clearingmedlemmen på obestånd och ▐ den centrala motpartens egna medel enligt artikel 41.1 har uttömts.

4.   En central motpart får inte använda de marginalsäkerheter som ställts av clearingmedlemmar som inte är på obestånd för att täcka förlusterna, när en annan clearingmedlem råkar i obestånd.

Artikel 43

Krav på säkerheter

1.   För att täcka sin inledande och fortlöpande exponering mot sina clearingmedlemmar ska en central motpart godta mycket likvida säkerheter såsom kontanter, guld, statspapper och högkvalitativa företagsobligationer med minimala kredit- och marknadsrisker. För icke-finansiella motparter får centrala motparter acceptera bankgarantier och beakta sådana garantier i exponering mot en bank som är en clearingmedlem. Den ska göra lämpliga avdrag (”haircuts”) vid värderingen som återspeglar den potentiella värdeminskningen mellan den senaste värderingen av dem och den tidpunkt då de rimligen bör vara avvecklade. Den ska beakta att likviditetsriskerna med att en marknadsaktör råkar i obestånd och koncentrationsriskerna vid vissa tillgångar kan påverka fastställandet av godtagbar säkerhet och lämpliga värderingsavdrag. Dessa minimistandarder ska kalibreras i enlighet med risknivån och regelbundet ses över för att återspegla nuvarande marknadsförhållanden och särskilt för att bemöta krissituationer i de fall då detta anses begränsa systemriskerna.

2.   För att tillgodose sitt krav på marginalsäkerheter får en central motpart, i lämpliga fall och med tillräcklig försiktighet, som säkerhet godta ett derivatkontrakts underliggande tillgång eller det finansiella instrument som den centrala motpartens exponering utgår från.

3.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma efter samråd med EBA och ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om vilken typ av säkerhet som kan anses vara mycket likvid samt värderingsavdragen enligt punkt 1.

Esma ska, efter samråd med EBA och ESRB, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 44

Investeringspolitik

1.   En central motpart ska endast investera sina medel i mycket likvida finansiella instrument med minimala marknads- och kreditrisker , t.ex. i reserver hos en centralbank i EU. Investeringarna ska kunna avvecklas snabbt och med minimala negativa priseffekter.

1a.     Kapitalbeloppet, inklusive en central motparts balanserade vinstmedel och reserver, om dessa inte har investerats i enlighet med punkt 1, ska inte beaktas vid tillämpning av artikel 12.2.

2.   De finansiella instrument som ställts som marginalsäkerheter ska deponeras hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som erbjuder centrala motparter icke-diskriminerande tillgång och fullt skydd av instrumenten. En central motpart ska vid behov ha snabb tillgång till de finansiella instrumenten. Centrala motparter ska ha solida kontroller över återpantsättning av clearingmedlemmars säkerheter, något som ska prövas av Esma.

3.   En central motpart får inte investera sitt kapital, eller medel kopplade till kraven i artiklarna 39, 40 och 41, i sina egna eller sitt moder- eller dotterföretags värdepapper.

4.   Vid sina investeringsbeslut ska en central motpart beakta sin totala kreditriskexponering mot enskilda gäldenärer och ska se till att dess totala kreditriskexponering mot varje enskild gäldenär håller sig inom rimliga gränser vad gäller koncentration.

5.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma efter samråd med EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om mycket likvida finansiella instrument enligt punkt 1 och gränser vad gäller koncentration enligt punkt 4.

Esma ska, efter samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 45

Obeståndsförfaranden

1.   En central motpart ska ha detaljerade förfaranden som ska tillämpas, när en clearingmedlem inte följer kraven enligt artikel 35 inom tidsfristen och enligt de förfaranden som den centrala motparten uppställt. En central motpart ska ange i detalj vilka förfaranden som ska tillämpas, om det inte är den centrala motparten som finner att clearingmedlemmen är insolvent. Dessa förfaranden ska ses över årligen.

2.   En central motpart ska vid obestånd snabbt agera för att begränsa förluster och likviditetstryck och ska se till att utförsäljning av en clearingmedlems positioner inte stör dess verksamhet eller utsätter clearingmedlemmar som inte är på obestånd för förluster som de inte kan förutse eller kontrollera.

3.   Den centrala motparten ska snabbt underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten med ansvar för den clearingmedlem som är på obestånd, om den centrala motparten anser att clearingmedlemmen inte kommer att kunna fullgöra sina framtida skyldigheter och om motparten avser att konkursförklara den.

4.   En central motpart ska fastslå att dess obeståndsförfaranden är tillämpliga. Den ska vidta alla mått och steg för att säkerställa att den har rättslig befogenhet att avveckla de positioner som den clearingmedlem som är på obestånd äger och att överföra eller avveckla kundens positioner i den clearingmedlemmen.

Artikel 46

Översyn av modeller, stresstester och utfallstester

1.   En central motpart ska regelbundet se över sina modeller och parametrar för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll. Det ska utsätta modellerna för stränga och återkommande stresstester för att bedöma deras motståndskraft vid extrema men samtidigt möjliga marknadsförhållanden och ska genomföra utfallstester för bedömning av den använda metodens tillförlitlighet. Den centrala motparten ska underrätta den behöriga myndigheten om de genomförda testernas resultat och ska få dess godkännande, innan den förändrar modellerna eller parametrarna.

2.   En central motpart ska regelbundet testa sina obeståndsförfarandens nyckelkomponenter och vidta rimliga åtgärder för att se till att samtliga clearingmedlemmar förstår dem och har lämpliga förfaranden för att agera vid obestånd.

2a     Esma ska överlämna information om resultaten av stresstesten i punkt 1 till ESA-myndigheterna så att de kan bedöma finansiella företags exponeringar mot en central motparts obestånd.

3.   En central motpart ska offentliggöra nyckeluppgifter om sin riskhanteringsmodell och sina antaganden för genomförandet av stresstesterna enligt punkt 1 och resultaten från stresstesten, utom i de fall då den behöriga myndigheten, efter samråd med Esma, anser att ett sådant offentliggörande skulle utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet.

4.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

a)	Typen av tester som ska genomföras för olika klasser av finansiella instrument och portföljer.

b)	Clearingmedlemmarnas och andra parters deltagande i testerna.

c)	Testernas frekvens.

d)	Testernas tidshorisonter.

e)	Nyckeluppgifterna enligt punkt 3.

Esma ska, efter samråd med EBA, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 47

Avveckling

1.   För avveckling av sina transaktioner ska en central motpart använda centralbanksmedel, om detta är praktiskt genomförbart och sådana är tillgängliga. Om centralbanksmedel inte används ska åtgärder vidtas för att strikt begränsa kontantavvecklingsrisker .

2.   En central motpart ska klart ange sina skyldigheter i fråga om leveranser av finansiella instrument, inklusive om den är skyldig att leverera eller motta ett finansiellt instrument eller om den ersätter parter vid leveransförluster.

3.   Om en central motpart är skyldig att leverera eller motta finansiella instrument, ska den i möjligaste mån eliminera huvudrisken genom att använda system för leverans mot betalning.

Artikel 48

Samverkansöverenskommelser

1.   En central motpart får ingå en samverkansöverenskommelse med annan central motpart, om kraven enligt artiklarna 49 och 50 uppfylls.

1a     För att inte utsätta centrala motparter för ytterligare risker ska samverkansöverenskommelser i denna förordning begränsas till överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument, som definieras i artikel 4.1 led 18 a–b och led 19 i direktiv 2004/39/EG. Esma ska dock senast den 30 september 2014 lämna en rapport till kommissionen om huruvida detta bör utvidgas till andra finansiella instrument.

2.   När en central motpart ingår en samverkansöverenskommelse med annan central motpart för att tillhandahålla tjänster till en särskild handelsplats, ska den centrala motparten ha icke-diskriminerande tillgång till de uppgifter den behöver från den handelsplatsen för att fullgöra sitt uppdrag samt tillgång till relevant avvecklingssystem.

3.   Ingåendet av en samverkansöverenskommelse eller tillgången till en uppgiftskälla eller ett avvecklingssystem enligt punkterna 1 och 2 ska bara direkt eller indirekt begränsas för att kontrollera eventuella risker med en sådan överenskommelse eller tillgång.

Artikel 48a

Den centrala motpartens tillgång till transaktionsuppgifter

1.     En central motpart ska ha rätt till icke-diskriminerande tillgång till de uppgifter den behöver från en viss handelsplats för att fullgöra sitt uppdrag liksom tillgång till relevanta avvecklingssystem.

2.     När det gäller de rapporter till kommissionen och Europaparlamentet som avses i artikel 68 ska Esma övervaka tillgången till centrala motparter och vissa metoders effekter på konkurrenskraften, inklusive användningen av exklusiva licensieringsmetoder.

Artikel 49

Riskhantering

1.   Centrala motparter som ingår en samverkansöverenskommelse ska göra följande:

a)	Införa lämplig politik, förfaranden och system för att effektivt kartlägga, övervaka och hantera de ytterligare risker som följer av överenskommelsen, så att de i tid kan fullgöra sina förpliktelser.

b)	Avtala om sina respektive rättigheter och skyldigheter, inklusive lagval för sina förbindelser.

c)	Kartlägga, övervaka och effektivt hantera kredit- och likviditetsrisker, så att en central motparts clearingmedlems obestånd inte påverkar en central motpart den har samverkansöverenskommelse med.

d)	Kartlägga, övervaka och åtgärda eventuella beroenden och växelverkan som kan uppkomma genom en samverkansöverenskommelse och kan inverka på kredit- och likviditetsrisker genom clearingmedlemmars koncentration och inverka på sammanförda finansiella medel.

I tillämpliga fall ska centrala motparter vid tillämpningen av punkt b i första stycket tillämpa samma regler för tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i deras respektive system och för tidpunkten då den blir oåterkallelig som anges i direktiv 98/26/EG.

För tillämpningen av punkt c i första stycket ska det i överenskommelsen anges hur konsekvenserna av obestånd ska hanteras, när en av de centrala motparter som en samverkansöverenskommelse ingåtts med är på obestånd.

För tillämpningen av punkt d i första stycket ska centrala motparter ha fast kontroll över återpantsättning av clearingmedlemmars säkerhet enligt överenskommelsen, om deras behöriga myndigheter tillåter detta. I överenskommelsen ska det anges hur dessa risker hanteras, där tillräcklig täckning och behovet att begränsa spridning ska beaktas.

2.   Om de centrala motparterna använder olika riskhanteringsmodeller för att bevaka sin exponering mot sina clearingmedlemmar och sin inbördes exponering, ska motparterna kartlägga dessa skillnader, bedöma riskerna det kan ge upphov till och vidta åtgärder, inklusive säkrande av ytterligare finansiella medel, för att begränsa effekterna på samverkansöverenskommelsen liksom potentiella effekter som spridningsrisker och säkerställa att dessa skillnader inte påverkar respektive central motparts förmåga att hantera effekterna av en clearingmedlems obestånd.

Artikel 49a

Tillhandahållande av marginalsäkerheter bland centrala motparter

1.     En central motpart ska separera de säkerheter den mottagit från centrala motparter med vilken den ingått en samverkansöverenskommelse.

2.     Säkerheter i form av kontanter ska finnas på separata konton.

3.     Säkerheter i form av finansiella instrument ska finnas på separerade konton hos operatörer av avvecklingssystem för värdepapper som anmälts enligt direktiv 98/26/EG.

4.     Säkerheter som är separerade enligt punkterna 1, 2 och 3 ska bara vara tillgängliga för den mottagande centrala motparten i händelse av obestånd hos den centrala motpart som tillhandahållit säkerheten i samband med en samverkansöverenskommelse.

5.     I händelse av obestånd för den centrala motpart som fått säkerheterna i samband med en samverkansöverenskommelse, ska de separerade säkerheterna enligt punkterna 1, 2 och 3 snarast återlämnas till den tillhandahållande centrala motparten.

Artikel 50

Godkännande av samverkansöverenskommelser

1.   En samverkansöverenskommelse ska godkännas på förhand av de berörda centrala motparternas behöriga myndigheter. Förfarandet enligt artikel 13 ska tillämpas.

2.   De behöriga myndigheterna ska bara godkänna en samverkansöverenskommelse, om de inblandade centrala motparterna auktoriserats för clearing enligt förfarandet i artikel 13 och kontinuerligt utfört sin uppgift att cleara derivatkontrakten enligt denna auktorisation i enlighet med tillsynskraven under en period av minst tre år , om kraven i artikel 49 är uppfyllda och om de tekniska clearingvillkoren för transaktioner enligt överenskommelsen överensstämmer med smidigt och väl fungerande finansmarknader och överenskommelsen inte undergräver effektiv tillsyn.

3.   Om en behörig myndighet anser att kraven enligt punkt 2 inte är uppfyllda, ska den lämna skriftliga förklaringar om sina riskbedömningar till övriga behöriga myndigheter och berörda centrala motparter. Den ska också underrätta Esma, som ska yttra sig om hur vägande riskbedömningarna är för avslag på en samverkansöverenskommelse. Esmas yttrande ska tillhandahållas alla berörda centrala motparter. Om Esmas bedömning skiljer sig från den berörda behöriga myndighetens, ska den myndigheten överväga sitt ställningstagande med beaktande av Esmas yttrande.

4.   Senast den 30 juni 2012 ska Esma utfärda riktlinjer eller rekommendationer för konsekventa, effektiva och ändamålsenliga samverkansöverenskommelser, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 8 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Avdelning VI

Registrering och tillsyn av transaktionsregister

Kapitel 1

Villkor och förfaranden för registrering av ett transaktionsregister

Artikel 51

Registrering av ett transaktionsregister

1.   För tillämpningen av artikel 6 ska ett transaktionsregister registreras hos Esma.

2.   För att bli godtagbar för registrering enligt denna artikel ska ett transaktionsregister vara en i unionen etablerad juridisk person och uppfylla kraven i avdelning VII.

3.   Registrering av ett transaktionsregister ska gälla inom hela unionen.

4.   Ett registrerat transaktionsregister ska ständigt uppfylla de ursprungliga registreringsvillkoren. Ett transaktionsregister ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje materiell ändring i förhållande till registreringsvillkoren.

Artikel 52

Registreringsansökan

1.   Ett transaktionsregister ska lämna registreringsansökan till Esma.

2.   Inom tio arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig.

Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken transaktionsregistret ska lämna ytterligare information.

När Esma finner att ansökan är fullständig, ska den underrätta transaktionsregistret därom.

3.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om registreringsansökan till Esma enligt punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

4.   För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkt 1 ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för registreringsansökan till Esma.

Esma ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

▐

Artikel 53

Granskning av ansökan

1.   Inom 40 arbetsdagar från underrättelsen enligt artikel 52.2 tredje stycket ska Esma granska registreringsansökan med utgångspunkt från hur transaktionsregistret uppfyller kraven i artiklarna 64–67 och med fullständig motivering besluta om registrering eller avslag.

2.   Esmas beslut enligt punkt 1 ska få verkan fem arbetsdagar efter att beslutet fattats.

Artikel 54

Underrättelse om beslutet

1.   När Esma beslutar om registrering, avslag eller upphävande av registrering, ska den inom fem arbetsdagar meddela transaktionsregistret sitt beslut med fullständig motivering.

2.   Esma ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattas enligt punkt 1.

3.   Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över transaktionsregister som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt punkt 1.

Artikel 55

Böter

1.    Esma får besluta att ålägga transaktionsregistret böter, om det avsiktligt eller av försumlighet har brutit mot artiklarna 63.1, 64, 65, 66 , 67.1 och 67.2 i förordningen.

2.   Böterna enligt punkt 1 ska vara avskräckande och proportionella mot överträdelsens natur och allvar, dess varaktighet samt det berörda transaktionsregistrets ekonomiska styrka. ▐

3.   Om transaktionsregistret direkt eller indirekt har vunnit en mätbar fördel genom överträdelsen, ska bötesbeloppet trots punkt 2 minst motsvara den fördelen.

4.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om följande:

(a)	Närmare kriterier för fastställande av bötesbeloppet.

(b)	Förfarandena för utredningar, därmed sammanhängande åtgärder och rapportering samt beslutsförfaranden, inklusive bestämmelser om rätt till försvar, tillgång till akten, rättsliga ombud, sekretess och tidsfrister samt beräkning och indrivning av böterna.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 6].

▐

Artikel 56

Viten

1.    Esmas tillsynsstyrelse ska fatta beslut om att vite ska åläggas för att tvinga

a)	ett transaktionsregister att upphöra med en överträdelse,

b)	personer involverade i transaktionsregistret eller anknutna tredje parter att lämna begärda fullständiga upplysningar,

c)

personer involverade i transaktionsregistret eller anknutna tredje parter att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner eller annat begärt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning,

d)	personer involverade i transaktionsregistret eller anknutna tredje parter att underkasta sig en kontroll på plats,

2.   Fastställt vite ska vara effektivt och proportionellt. Vitesbeloppet ska åläggas per förseningsdag. ▐

2a.     Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet vara 3 % av den genomsnittliga dagsomsättningen under det föregående verksamhetsåret. Det ska beräknas från det datum som fastställs i beslutet om åläggande av vite.

2b.     Vite ska åläggas för en period av upp till maximalt sex månader från och med att Esma meddelar sitt beslut. Efter denna period på sex månader ska Esma överväga dessa åtgärder.

Artikel 57

Hörande av berörda personer

1.   Innan beslut fattas om böter eller vite enligt artiklarna 55 och 56, ska Esma ge de berörda personerna möjlighet att höras om de frågor där den har invändningar.

Esma ska endast grunda sina beslut på invändningar som de berörda personerna har fått tillfälle att yttra sig om.

2.   Berörda personers rätt till försvar ska iakttas fullt ut under förfarandena.

Dessa ska ha rätt att få tillgång till Esmas akt, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiella uppgifter och Esmas interna handlingar. [Ändr. 8]

Artikel 58

Gemensamma bestämmelser om böter och viten

1.    Esma ska offentliggöra alla böter och viten som ålagts i enlighet med artiklarna 55 och 56.

2.   Böter och viten som ålagts i enlighet med artiklarna 55 och 56 har administrativ karaktär.

2a.     Om Esma beslutar att inte utdöma några böter eller viten ska den informera kommissionen, medlemsstatens behöriga myndigheter, Europaparlamentet och rådet om detta och motivera sitt beslut. [Ändr. 9rev]

Artikel 59

Domstolens prövning

Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt böter eller viten. Domstolen får undanröja, sänka eller höja beslutade böter eller viten. [Ändr. 10]

Artikel 60

Upphävande av registrering

1.   Esma ska upphäva ett transaktionsregisters registrering, om något av följande gäller:

a)	Transaktionsregistret säger uttryckligen upp registreringen eller har inte tillhandahållit några tjänster under de senaste sex månaderna.

b)	Transaktionsregistret har beviljats registrering efter att ha lämnat osanna uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder.

c)	Transaktionsregistret uppfyller inte längre de villkor som gällde för registreringen.

d)	Transaktionsregistret allvarligt eller upprepade gånger brutit mot förordningens bestämmelser.

2.   I en medlemsstat där transaktionsregistret tillhandahåller sina tjänster och är verksamt får den behöriga myndigheten begära att Esma ska granska om villkoren för återkallande av registrering är uppfyllda, om den behöriga myndigheten anser att något av villkoren i punkt 1 gäller. Om Esma beslutar att inte återkalla transaktionsregistrets registrering, ska den lämna en fullständig motivering.

2a.     Esma ska vidta alla de steg som krävs för att se till att det transaktionsregister från vilket registreringen återkallats ersätts på ett välordnat sätt, inbegripet överföring av uppgifter till andra transaktionsregister och omdirigering av rapporteringsflöden till andra transaktionsregister.

Artikel 61

Tillsyn av transaktionsregister

1.   Esma ska övervaka tillämpningen av artiklarna 64–67.

2.   För fullgörandet av sina uppgifter enligt artiklarna 51–60, 62 och 63 ska Esma ha följande befogenheter:

a)	Få tillgång till varje slag av handling och infordra kopior av eller själva kopiera dem,

b)	Begära upplysningar från personer och vid behov kalla och höra personer för att inhämta upplysningar,

c)	Rätt att genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan.

d)	Begära in uppgifter över tele- och datatrafik.

Kapitel 2

Relationer med tredjeländer

Artikel 62

Internationella överenskommelser

Vid behov ska kommissionen föreslå rådet att förhandla om internationella överenskommelser med ett eller flera tredjeländer om ömsesidig tillgång till och utbyte av uppgifter om OTC-derivatkontrakt i transaktionsregister som är registrerade i tredjeländer, om dessa uppgifter är relevanta för fullgörandet av de behöriga myndigheternas uppgifter enligt förordningen.

Artikel 63

Likvärdighet och godkännande

1.   Ett i tredjeland etablerat transaktionsregister får bara tillhandahålla tjänster och uppdrag till i unionen etablerade enheter i enlighet med artikel 6, om det har en separat etablerad filial i unionen som är godkänd av Esma.

2.   Esma ska godkänna ett transaktionsregister från tredjeland endast om följande villkor är uppfyllda:

a)	Transaktionsregistret är auktoriserat och omfattas av effektiv tillsyn i detta tredjeland.

b)	Kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med punkt 3.

c)	Unionen har ingått en internationell överenskommelse med detta tredjeland, i enlighet med artikel 62.

d)	Samarbete har inrättats enligt punkt 4 för att se till att unionens myndigheter har direkt och ständig tillgång till alla nödvändiga uppgifter.

da)	Tredjelandet omfattas av ett beslut av kommissionen enligt vilket dess standarder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller de krav som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och är lika långtgående som kraven i direktiv 2005/60/EG.

db)

Tredjelandet har undertecknat en överenskommelse med den auktoriserade centrala motpartens hemmedlemsstat, vilket till fullo uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuellt multilaterala skatteavtal.

dc)

De relevanta myndigheterna i ett tredjeland har ingått en internationell överenskommelse med unionen enligt artikel 62 under förutsättning att de accepterar att gottgöra transaktionsregistret och EU:s myndigheter för alla utgifter till följd av rättstvister i samband med upplysningar som transaktionsregistret lämnat.

dd)	Tredjelandet tillämpar villkor för ömsesidig tillgång för EU-baserade centrala motparter och ett system för ömsesidig auktorisering har införts i det tredjelandet.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel -68 , där det anges att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att i detta land auktoriserade transaktionsregister följer rättsligt bindande krav som är likvärdiga med kraven i denna förordning och att detta lands transaktionsregister löpande är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning.

4.   Esma ska ingå samarbetsavtal med lämpliga behöriga myndigheter i tredjeländer vars rättsregler och tillsynsregelverk har bedömts vara likvärdiga med förordningen enligt punkt 3. Sådana avtal ska säkerställa att unionens myndigheter har direkt och ständig tillgång till alla uppgifter som krävs för fullgörandet av deras uppgifter och direkt tillgång till transaktionsregister i tredjelandsjurisdiktioner. I sådana samarbetsavtal ska minst följande anges:

(a)	Modaliteterna för informationsutbytet mellan Esma, andra unionsmyndigheter med ansvar enligt förordningen, de behöriga myndigheterna i berörda tredjeländer och transaktionsregistren i berörda tredjeländer. Detta inbegriper Esmas inspektioner på plats av transaktionsregister i tredjeländer.

(b)	Förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.

Avdelning VII

Krav på transaktionsregister

Artikel 64

Allmänna krav

1.   Ett transaktionsregister ska ha stabila styrformer, i vilka en tydlig organisationsstruktur ingår med väl definierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning, vilket förhindrar att konfidentiell information lämnas ut.

2.   Ett transaktionsregister ska ha politik och förfaranden som tryggar att alla bestämmelser i förordningen följs, inklusive att ledning och anställda följer dem.

3.   Ett transaktionsregister ska ha en organisationsstruktur som säkerställer en kontinuerlig och väl fungerande verksamhet och tillhandahållande av tjänster. Det ska använda lämpliga och passande system, resurser och förfaranden.

4.   Företagsledningen ska ha anseende och erfarenhet som säkerställer en sund och stabil ledning av transaktionsregistret.

5.   Ett transaktionsregister ska ha objektiva, icke-diskriminerande och offentliggjorda villkor för åtkomst och deltagande. Begränsningar av åtkomsten ska bara tillåtas, om syftet är att kontrollera riskerna för transaktionsregistrets uppgifter.

6.   Ett transaktionsregister ska offentliggöra priserna och avgifterna för de tjänster som tillhandahålls. Priser och avgifter för enskilda tillhandahållna tjänster och uppdrag ska det offentliggöra separat, inklusive avdrag och rabatter och villkoren för att åtnjuta dessa. Det ska tillåta rapporterande enheter separat tillgång till särskilda tjänster. Ett transaktionsregisters priser och avgifter ska inte vara högre än transaktionsregistrets faktiska kostnader.

Artikel 65

Driftssäkerhet

1.   Ett transaktionsregister ska kartlägga operativa riskkällor och minimera dem genom att utveckla lämpliga system, kontroller och förfaranden. Sådana system ska vara tillförlitliga och säkra och ha tillräcklig kapacitet för hantering av mottagen information.

2.   Ett transaktionsregister ska utforma, tillämpa och upprätthålla en lämplig plan för kontinuerlig verksamhet och katastrofplan för att upprätthålla dess funktioner, snabbt återuppta verksamheten och fullgöra transaktionsregistrets skyldigheter. En sådan plan ska åtminstone omfatta inrättande av säkerhetskopiering.

Artikel 66

Skyddsåtgärder och registrering

1.   Ett transaktionsregister ska säkerställa konfidentialitet, tillförlitlighet och skydd, när det gäller de uppgifter som mottas enligt artikel 6. Ingen information får användas för kommersiella syften utan samtycke från derivatkontraktets båda motparter.

2.   Ett transaktionsregister ska omgående registrera de uppgifter som mottas enligt artikel 6 och bevara dem i minst tio år efter det att motsvarande kontrakt löpt ut. Det ska ha snabba och effektiva registerförfaranden för att dokumentera förändringar av registrerade uppgifter.

3.   Ett transaktionsregister ska beräkna positioner per derivatklass och rapporterande enhet, utifrån de närmare uppgifter om derivatkontrakt som inrapporterats enligt artikel 6.

4.   Ett transaktionsregister ska tillåta parterna att ingå avtal om ständig åtkomst till uppgifterna och möjlighet att ändra dem.

5.   Ett transaktionsregister ska vidta alla rimliga mått och steg för att undvika att uppgifter i dess system missbrukas och ska undvika att sådana uppgifter används för annan affärsverksamhet.

Konfidentiella uppgifter som registrerats i ett transaktionsregister får inte användas i kommersiella syften av annan fysisk eller juridisk person med ställning som moder- eller dotterföretag till transaktionsregistret.

Artikel 67

Transparens och tillgång till uppgifter

1.   Ett transaktionsregister ska regelbundet och på ett lättillgängligt sätt offentliggöra totala positioner per derivatklass i de kontrakt som inrapporterats till det, och vid sådan rapportering utnyttja öppna internationella branschstandarder när så är möjligt.

Transaktionsregistret ska säkerställa att alla behöriga myndigheter har direkt och omedelbar tillgång till de närmare uppgifter om derivatkontrakt som de behöver för att fullgöra sina uppdrag.

2.   Ett transaktionsregister ska tillhandahålla nödvändiga uppgifter till följande enheter, förutsatt att tillgång till sådan information är absolut nödvändig för att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter och manda:

a)

Esma.

aa)

ESRB.

b)	De behöriga myndigheter som utövar tillsyn över företag som omfattas av rapporteringskravet enligt artikel 6.

c)	De behöriga myndigheter som utövar tillsyn över centrala motparter som utnyttjar transaktionsregistret.

(ca)	Den behöriga myndighet som övervakar handelsplatsen för de rapporterade kontrakten.

d)	Relevanta centralbanker inom Europeiska centralbankssystemet.

da)

Allmänheten, i aggregerad form varje vecka och i ett meningsfullt format som gör det möjligt för andra än marknadsaktörer att få vederbörlig information om konkreta volym-, positions-, pris- och värderingsuppgifter, om trender och risker samt annan relevant information som förbättrar transparensen på marknaden för OTC-derivat.

Esma ska ges befogenhet att fastställa och se över kriterierna för informationsformaten, och att besluta om huruvida sådant offentliggörande sköts bättre av behöriga myndigheter på nationell nivå eller på unionsnivå.

3.   Esma ska till andra behöriga myndigheter förmedla uppgifter som dessa behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

4.    För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna artikel ska Esma utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med närmare uppgifter om i informationen enligt punkterna 1 och 2 samt operativa standarder som krävs för att aggregera och jämföra uppgifter från flera transaktionsregister och när det är nödvändigt för de myndigheter som avses i punkt 2 att få tillgång till denna information. Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska säkerställa att ingen part till något kontrakt ska kunna identifieras genom den information som offentliggörs i enlighet med punkt 1.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2012.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010. [Ändr. 19]

▐

Artikel 67a

För att säkerställa att transaktionsregistren kan fullgöra sin uppgift ska de vara adekvat organiserade så att de kan ge Esma och de relevanta behöriga myndigheterna direkt och omedelbar tillgång till detaljerade uppgifter om derivatkontrakten, enligt vad som avses i artikel 6.

Avdelning VIII

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel -68

Delegerade akter

1.     Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.     Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 23 och 63 ska ges till kommissionen på obestämd tid.

3.     Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva efter att samråda med Esma.

4.     Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 23 och 63 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

5.     Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.     En delegerad akt som antas i enlighet med denna artikel ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 68

Rapporter och översyn

1.   Senast den 31 december 2013 ska kommissionen se över och rapportera om de institutionella arrangemang och tillsynsarrangemang som föreskrivs i avdelning III, särskilt när det gäller Esmas roll och ansvar. Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet, eventuellt åtföljd av lämpliga förslag.

Vid samma tidpunkt ska kommissionen i samarbete med Esma och relevanta sektorsmyndigheter utvärdera vilken systemvikt icke-finansiella företags transaktioner med OTC-derivat har.

2.   Esma ska lämna rapporter till kommissionen om tillämpningen av clearingkravet enligt avdelning II och om eventuella framtida regler om samverkansöverenskommelser.

Dessa rapporter ska tillställas kommissionen senast den 30 september 2014.

3.   Efter begäran hos Europeiska centralbankssystemet om en bedömning ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och Esma ta fram en årsrapport som bedömer samverkansöverenskommelsers möjliga systemrisker och kostnadseffekter.

Rapporten ska behandla sådana överenskommelsers antal och komplexitet samt hur adekvata riskhanteringssystem och riskmodeller är. Kommissionen ska lägga fram denna rapport för Europaparlamentet och rådet, eventuellt åtföljd av lämpliga förslag.

Europeiska centralbankssystemet ska till kommissionen lämna sin bedömning av samverkansöverenskommelsers möjliga systemrisker och kostnadseffekter.

3a.     Senast den…  (31) ska kommissionen i samarbete med Esma utarbeta en första allmän rapport samt en första rapport om specifika inslag när det gäller genomförandet av denna förordning

Kommissionen ska i samarbete med Esma särskilt utvärdera utvecklingen av centrala motparters policy för marginalsäkerheter och säkerhetskrav och deras anpassning till användarnas specifika verksamhet och riskprofiler.

Artikel 68a

Esma ska få adekvat extra finansiering så att den effektivt kan utföra de reglerings- och tillsynsuppgifter som fastställs i denna förordning.

Artikel 69

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG (32). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (33).

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

▐

Artikel 70

Ändring av direktiv 98/26/EG

I artikel 9.1 i direktiv 98/26/EG skall följande stycke läggas till:

Artikel 70a

Upprätthållande av en webbplats för Esma

1.     Esma ska upprätthålla en webbplats där följande uppgifter tillhandahålls:

a)	Kontrakt som är godtagbara för clearingkravet enligt artikel 4.

b)	Sanktioner som ålagts för överträdelser av artiklarna 3–8.

c)

Centrala motparter som är i unionen etablerade juridiska personer, auktoriserade för tillhandahållande av tjänster eller verksamheter i unionen, samt de tjänster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive de klasser av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

d)	Sanktioner som ålagts för överträdelser av avdelningarna IV och IV.

e)	I tredjeland etablerade centrala motparter som är auktoriserade för tillhandahållande av tjänster eller verksamheter i unionen, samt de tjänster eller verksamheter som de auktoriserats att tillhandahålla eller utföra, inklusive de klasser av finansiella instrument som auktorisationen omfattar.

f)	Transaktionsregister som är auktoriserade att tillhandahålla tjänster eller verksamheter i unionen.

g)	Böter och viten som ålagts i enlighet med artiklarna 55 och 56.

h)	Det offentliga register som avses i artikel 4b.

2.     Med avseende på punkt 1 b, c och d ska medlemsstaternas behöriga myndigheter upprätthålla webbplatser som är länkade till Esmas webbplats.

3.     Alla webbplatser som avses i denna artikel ska vara tillgängliga för allmänheten, uppdateras regelbundet och ska tillhandahålla information i ett tydligt format.

Artikel 71

Övergångsbestämmelser

1.   En central motpart som i sin etableringsmedlemsstat och innan förordningen träder ikraft har auktoriserats att tillhandahålla tjänster eller en central motpart från tredjeland som har auktoriserats att erbjuda tjänster i en medlemsstat enligt nationella bestämmelser i denna medlemsstat ska ansöka om auktorisering enligt artikel 10 eller ett godkännande enligt artikel 23 senast … (34) vid tillämpningen av denna förordning.

1a.     Ett transaktionsregister som före denna förordnings ikraftträdande i sin etableringsmedlemsstat har auktoriserats för insamling och registerföring av uppgifter om derivat eller ett transaktionsregister etablerat i ett tredjeland som före denna förordnings ikraftträdande har tillåtits att samla in och registerföra uppgifter om derivat i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning, ska ansöka om registrering enligt artikel 51 eller godkännande enligt artikel 63 senast den…  (35) .

2.   Derivatkontrakt som har ingåtts före registreringsdagen för ett transaktionsregister för den kontraktstypen ska rapporteras till det transaktionsregistret senast 120 dagar efter Esmas registrering av transaktionsregistret i fråga.

2a.     Derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som är direkt kopplade till den finansiella solvensen i en pensionsplan enligt direktiv 2003/41/EG eller en plan där medlemsstatens lagstiftning erkänner denna som pensionsplan ska undantas från clearingkravet enligt artikel 3 för period på tre år efter denna förordnings ikraftträdande om det skulle innebära en omotiverad börda för investeraren till följd av kravet att omvandla tillgångarna. Om rapporten enligt artikel 68 visar att denna omotiverade börda förblir oproportionerlig ska kommissionen ha befogenhet att förlänga undantaget så att återstående frågor kan lösas.

Detta undantag ska inte påverka rapporteringskravet enligt artikel 6 eller kraven avseende riskbegränsningsteknikerna enligt artikel 8.1 b.

2b.     Kraven på motparterna enligt artiklarna 3, 6 och 8 ska träda i kraft sex månader efter offentliggörandet av de tekniska standarder för tillsynna, de tekniska standarderna för genomförande samt de riktlinjer som enligt denna förordning ska utarbetas av Esma och antas av kommissionen.

Artikel 71a

Esmas personal och resurser

Senast den 15 september 2011 ska Esma bedöma personal- och resursbehoven till följd av de befogenheter och uppgifter Esma får enligt denna förordning, och förelägga Europaparlamentet, rådet och kommissionen en rapport.

Artikel 72

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT C 54, 19.2.2011, s. 44.

(2)  EUT C 57, 23.2.2011, s. 1

(3)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

(4)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

(5)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

(6)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(7)   EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

(8)   EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.

(9)   EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(10)   EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

(11)  OJ L 228, 16.8.1973, p. 3.

(12)  EUT L 345, 19.12.2002, s. 1.

(13)  EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.

(14)  EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(15)  EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

(16)  EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.

(17)  EUT L 166, 11.6.1998, s. 45.

(18)  http://ec.europa.eu/internal_market/financial-markets/docs/code/code_en.pdf

(19)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(20)   EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(21)   EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(22)  EUT L 193, 18.7.1983, s. 1.

(23)  EUT L 222, 14.8.1978, s. 11.

(24)  

+	Nummer, datum och titel för förordningen (COM(2010)0726).

(25)  EUT L ….

(26)  

++	Nummer för förordningen (COM(2010)0726).

(27)  EUT L 166, 11.6.1998, s. 45.

(28)  EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

(29)  EGT L 375, 31.12.1985, s. 3.

(30)  EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.

(31)  

+	Tre år efter denna förordnings ikraftträdande.

(32)  EUT L 191, 13.7.2001, s. 45.

(33)  EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(34)  

+	två år efter denna förordnings ikraftträdande.

(35)  

++	ett år efter denna förordnings ikraftträdande.