Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62008CA0137

    Mål C-137/08: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 9 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság — Republiken Ungern) — VB Pénzügyi Lízing Zrt. mot Ferenc Schneider (Direktiv 93/13/EEG — Oskäliga villkor i konsumentavtal — Bedömningskriterier — Nationell domstols prövning ex officio av frågan huruvida en prorogationsklausul är oskälig — Artikel 23 i domstolens stadga)

    EUT C 13, 15.1.2011, p. 2–2 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    15.1.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 13/2


    Domstolens dom (stora avdelningen) av den 9 november 2010 (begäran om förhandsavgörande från Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság — Republiken Ungern) — VB Pénzügyi Lízing Zrt. mot Ferenc Schneider

    (Mål C-137/08) (1)

    (Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga villkor i konsumentavtal - Bedömningskriterier - Nationell domstols prövning ex officio av frågan huruvida en prorogationsklausul är oskälig - Artikel 23 i domstolens stadga)

    2011/C 13/02

    Rättegångsspråk: ungerska

    Hänskjutande domstol

    Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Kärande: VB Pénzügyi Lízing Zrt.

    Svarande: Ferenc Schneider

    Saken

    Begäran om förhandsavgörande — Budapesti II. és III. Kerületi Bíróság — Tolkningen av artikel 23 första stycket i protokollet om domstolens stadga och rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169) — Prorogationsklausul enligt vilken en domstol är behörig som är belägen närmare den yrkesutövandes säte än konsumentens bostad — Den nationella domstolens befogenhet att i samband med bedömningen av huruvida den är behörig, ex officio, göra en bedömning av huruvida en prorogationsklausul är oskälig — Kriterier för bedömning av huruvida klausulen är oskälig

    Domslut

    1.

    Artikel 23 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol utgör inte hinder för en bestämmelse i den nationella lagstiftningen i vilken det föreskrivs att en domstol som begär förhandsavgörande samtidigt ex officio ska underrätta justitieministeriet i den berörda medlemsstaten om detta.

    2.

    Artikel 267 FEUF ska tolkas så, att Europeiska unionens domstols behörighet omfattar tolkningen av begreppet oskäligt villkor i artikel 3.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och i bilagan till detta samt de kriterier som den nationella domstolen kan eller ska tillämpa när den prövar ett avtalsvillkor mot bestämmelserna i direktivet, varvid det ankommer på sistnämnda domstol att, med beaktande av dessa kriterier, mot bakgrund av de specifika omständigheterna i det aktuella fallet ta ställning till hur ett visst avtalsvillkor konkret ska kvalificeras.

    3.

    Den nationella domstolen ska ex officio vidta åtgärder för bevisupptagning, för att fastställa huruvida en prorogationsklausul om exklusiv lokal behörighet i det avtal som är aktuellt i målet som den har att avgöra, vilket har slutits mellan en näringsidkare och en konsument, faller inom tillämpningsområdet för direktiv 93/13 och, om så är fallet, ex officio bedöma huruvida en sådan klausul eventuellt är oskälig.


    (1)  EUT C 183 av den 19.7.2008.


    Top