8.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 184/35

A.

Den politiska definitionen av TEN-T-politiken, såsom den beskrivs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (3) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG av den 29 april 2004 om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (4), ledde till en ”önskelista” på 30 prioriterade projekt som i huvudsak inspirerats av nationella intressen.

B.

Den yttre konkurrenskraften för godstransporter på järnväg och sjöfart i förhållande till vägtransporter måste förbättras, i syfte att säkerställa en välavvägd användning av höghastighetsleder till sjöss och korridorer för järnvägsfrakt.

C.

30 prioriterade projekt ledde till ett förslag från kommissionen om att bevilja cirka 20 miljarder EUR i EU-medel inom ramen för budgetplanen 2007–2013 till det transeuropeiska transportnätet i sin helhet, ett belopp som slutligen minskades till cirka 8 miljarder EUR, varav endast 5,3 miljarder EUR avsatts till de 30 prioriterade projekten, efter krav från rådet.

D.

Europeiska unionens uppenbara oförmåga att efterleva finansieringsreglerna för TEN-T, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (5), leder till osäkerhet i projektfinansieringsplaneringen.

E.

Det är nödvändigt att öka kommissionens kapacitet att genomföra stora gränsöverskridande projekt, särskilt järnvägsprojekt, som kräver en förstärkt och kontinuerlig samordning mellan de involverade medlemsstaterna och en flerårig finansiering som överskrider budgetramens tidsramar.

F.

Av bilagorna till kommissionens ovannämnda meddelande av den 14 maj 2008 framgår det visserligen att det inom ramen för transportprojekten kommer att anslås ca 49 % för vägar, ca 31 % för järnvägar och ca 9 % för stadstrafik, men det preciseras inte vilka konkreta projekt som kommer att samfinansieras.

1.

Europaparlamentet konstaterar att de första försöken att utveckla en transportinfrastrukturpolitik inom EU, som inspirerades av de felande länkarna från European Roundtable of Industrialists (ERT), stimulerades av kommissionens meddelande av den 2 december 1992 om den framtida utvecklingen av den gemensamma transportpolitiken, med motiveringen att få till stånd ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning och inleddes av f.d. transportkommissionären Karel Van Miert. Parlamentet konstaterar att man i rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (6) och i beslut nr 884/2004/EG försökte orientera sig mot ovannämnda mål. Man bör även betona de insatser för att främja denna politik som gjordes av kommissionens förra vice ordförande med ansvar för energi och transport, Loyola de Palacio.

2.

Europaparlamentet anser att rapporterna från TEN-T-samordnarna är intressanta exempel för framtida samordning och integrering av ett begränsat urval viktiga projekt, och uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete med att förbättra de prioriterade projekten. Investeringar på medellång och lång sikt bör fortlöpa i enlighet med målsättningen att färdigställa nätverket.

3.

Europaparlamentet välkomnar det tidiga framläggandet av det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 4 februari 2009, som syftar till att grundligt se över EU:s transportinfrastruktur och TEN-T-politiken i enlighet med nuvarande och framtida utmaningar vad gäller transport, gränsöverskridande rörlighet, finanser, ekonomiska, regionala (inklusive regioner med bestående handikapp) och sociala frågor samt säkerheten och miljön.

4.

Europaparlamentet ser i detta avseende ingen logisk grund till att införa ett vagt begrepp som ”begreppsbaserad pelare” för TEN-T, vilket endast skulle överbelasta prioriteringslistan. Tvärtemot kommissionens påstådda målsättning kan en pelare som uttryckligen beskrivs som begreppsmässig inte förbättra TEN-T-politikens trovärdighet, vilken ligger i dess förmåga att utveckla konkreta projekt.

5.

Europaparlamentet håller därför med om att man bör utveckla ett mer sammanhängande och integrerat nätverk som återspeglar behoven av intermodala anslutningar för medborgare och gods. Parlamentet betonar därför att järnvägar, hamnar, hållbara yttre och inre vattenvägar och deras inlandsförbindelser eller intermodala knutpunkter i infrastrukturlänkar mellan och inom nya medlemsstater måste ges prioritet, och att särskild vikt även bör fästas vid gränsöverskridande transportförbindelser samt bättre förbindelser med flygplatser och hamnar inom det transeuropeiska nätet. Parlamentet betonar att de olika men kompletterande behoven inom passagerar- och godstrafiken måste uppmärksammas. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och de regionala myndigheterna förbättrar mellanliggande stationer och lokala förbindelser som fungerar som förbindelser till TEN-T i syfte att minimera kostnaderna relaterade till ett avlägset läge.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt stödja prioriterade projekt för intermodala förbindelser med permanent driftskompatibilitet som löper genom flera medlemsstater. Parlamentet påpekar att det är en nationell uppgift att sammanlänka de ekonomiska områdena längs dessa prioriterade projekt.

7.

Europaparlamentet håller med om att miljövänliga transportsätt i förteckningen över prioriterade projekt proportionellt sett ska betonas mer än andra. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att snarast se till att denna proportionella prioritet även bibehålls i samband med genomförandet av projekten.

8.

Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatskydd och hållbara utvecklingsstrategier i alla transportslag i den europeiska infrastrukturpolitiken och att uppfylla EU:s mål att minska koldioxidutsläppen.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att medlemsstaterna ska integrera den europeiska miljölagstiftningen i beslutsfattandet om och planeringen av TEN-T-projekt, såsom Natura 2000, SMB, MKB, luftkvalitet, vattenramdirektivet, habitat- och fågeldirektivet samt rapporter från transport- och miljörapporteringsmekanismen (TERM) om indikatorer för transport och miljö från Europeiska miljöbyrån.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska oklara eller motsägelsefulla bestämmelser rörande förklaringar av allmänt intresse och tillämpning av miljölagstiftning. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna inte får missbruka den EU-lagstiftning som nämns i punkt 9 för att blockera genomförande av TEN-T-projekt när ett projekt väl beviljats TEN-T-status.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta den senaste tidens utveckling, såsom den globala finanskrisen, de demografiska förändringarna, utvidgningen, de nya grannländerna, samt de intensifierade förbindelserna med länderna i Östeuropa och Medelhavsområdet, som viktiga faktorer som påverkar den europeiska transportinfrastrukturpolitiken.

12.

Europaparlamentet understryker, särskilt med tanke på den ekonomiska krisen, att utvecklingen av TEN-T och samordningen av EU:s transporter med transporterna i grannländerna är det säkraste sättet att garantera långsiktig hållbarhet för den inre marknaden och ekonomisk och social sammanhållning i EU.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att garantera en bättre europeisk samordning av den territoriella utvecklingen (EU:s territoriella agenda och principen för territoriell sammanhållning) och transportplaneringen, så att man genom att i ökad utsträckning upprätta nätverk mellan regionerna tar hänsyn till regional tillgänglighet. Stora skillnader mellan bergs-, kust- och öregioner samt mellan centrala, perifera och andra gränsöverskridande regioner måste tas i beaktande, såväl som behovet av bättre integrering av stadstrafiksystemen i TEN-T.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt prioritera projekt som omfattar de viktigaste järnvägs-, väg- och inlandsvattenlederna och syftar till att upprätta gränsöverskridande förbindelser med nya medlemsstater och tredjeländer.

15.

Europaparlamentet föreslår i detta sammanhang att programmet för regional utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv (ESDP) ska utgöra grund för planeringen och att tillgängliga ESPON-undersökningar bör inbegripas som vetenskaplig och regionalt inriktad bakgrundsinformation för transportutvecklingen.

16.

Europaparlamentet betonar att både målen i Lissabonstrategin och målen i återhämtningsplanen måste integreras i utvecklingen av TEN-T-politiken, med beaktande av att frågor som rörlighet, tillgänglighet och logistik är viktiga för EU:s konkurrenskraft samt för att sammanhållningen mellan territorierna ska kunna förbättras.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera gröna korridorer, järnvägsnät för godstransporter, korridorer för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), höghastighetsleder till sjöss, såsom närsjöfart, befintliga inre vattenvägar med begränsad kapacitet eller slussar med otillräcklig kapacitet, torrhamnar, logistikplattformar och knutpunkter för rörlighet i städerna, samt den planerade utvidgningen av TEN-T till att omfatta länderna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och länderna i Östeuropa och Medelhavsområdet, i ett intermodalt TEN-T-koncept som grundar sig på planerade åtgärder till förmån för mer miljövänliga, mindre oljekonsumerande och säkrare transportslag, för att garantera en optimal användning av alla transportslag och främja kompabilitet mellan de olika transportslagen, särskilt för järnvägsförbindelser i hamnar. Parlamentet begär dessutom att det nuvarande och framtida ramverket för TEN-T och den föreslagna lagstiftningen om korridorer för järnvägsfrakt samordnas.

18.

Europaparlamentet noterar att hittills endast 1 % av EU:s infrastrukturmedel använts till inre vattenvägar enligt de senaste undersökningarna. Parlamentet anser att tillräckliga EU-medel behövs för att utveckla EU:s infrastruktur för inre vattenvägar, så att de inre vattenvägarnas fulla potential som ett hållbart och pålitligt transportslag kan utnyttjas.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hänsyn till kravet på ökad näteffektivitet och snabbare transporter verka för en snabbare ökning av godstrafiken på järnväg.

20.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (KOM(2008)0852) och det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 18 oktober 2007.

21.

Europaparlamentet understryker vikten av att möjliggöra informationsutbyte inom den intermodala transporten, för att främja och stödja växelverkan mellan mjuk och hård infrastruktur (informationssystem såsom ERTMS/flodinformationstjänster (RIS)/intelligenta transportsystem (ITS)/Sesar/Galileo), att förbättra driftskompatibiliteten, rullande järnvägsmateriel (ERTMS hård- och mjukvara i tåg och ljuddämpning av godsvagnar), grön logistik, intermodala anslutningar och knutpunkter, decentraliserade leveranskedjetjänster från dörr till dörr och trafikstyrning.

22.

Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla harmoniserade och standardiserade intelligenta transportsystem för TEN-T för att få till stånd en effektivare, smidigare, säkrare och miljövänligare transportförvaltning.

23.

Europaparlamentet föreslår att man förbättrar genomförandet av TEN-T genom att inrätta en öppen samordningsmetod som inkluderar prestandamätning och utbyte av bästa praxis för att på detta sätt underlätta tillgången till information med hjälp av informationssystem som TENtec.

24.

Europaparlamentet fokuserar på behovet av att främja effektiviteten i den infrastruktur som redan finns inom TEN-T-projekten på kort sikt, särskilt när genomförandet av sådana projekt redan inletts, i syfte att göra korridorerna mer hållbara och effektiva och utan att bara vänta på det långsiktiga förverkligandet av mycket stora projekt inom dessa korridorer.

25.

Europaparlamentet stöder grönbokens strukturella alternativ 3 för utformningen av 5TEN-T, det vill säga, två nivåer som består av ett övergripande nät som grundar sig på de nuvarande TEN-T-kartorna och ett intermodalt ”stomnät” som ännu ska fastställas och där man prioriterar järnvägar, hållbara vattenvägar och hamnar samt deras anslutning till logistiska knutpunkter.

26.

Europaparlamentet stöder idén med ett ”stomnät” som består av en ”geografisk pelare” och en ”begreppsbaserad pelare”, där den ”begreppsbaserade pelaren” innehåller kriterier och projekt, vilket gör det möjligt att under tidens gång fastställa projekt, korridorer och nätdelar på ett flexibelt sätt, och inte strikt i början av budgetperioden för hela perioden. Parlamentet anser att TEN-T måste kunna utvidgas flexibelt under budgetperioden så att hänsyn kan tas till ändrade marknadsvillkor.

27.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som medlemsstaterna, i samråd med regionala och lokala myndigheter, intressenter från det civila samhället och lokalbefolkningen, spelar när det gäller att besluta, planera och finansiera transportinfrastruktur, inklusive europeisk gränsöverskridande samordning och samarbete. Parlamentet förväntar sig ökad samstämmighet i Europeiska rådet mellan krav på TEN-T-projekt och beslut om TEN-T-budgetar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, mot bakgrund av halvtidsutvärderingen av EU:s budgetram och med anledning av den pågående diskussionen om EU:s återhämtningsplan, ingående överväga att göra frågan om behovet av ekonomiskt stöd till infrastruktur som ingår i TEN-T-nätet till en prioritering, i enlighet med de strategier som hittills utarbetats inom EU.

28.

Europaparlamentet ställer sig bakom gemenskapens mål om att minska den administrativa bördan, och uppmuntrar således med kraft kommissionen att se över finansieringsramen för prioriterade TEN-T-projekt i syfte att ytterligare minska byråkratin.

29.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbättra samordningen av den politik som bedrivs på nationell nivå för att uppnå enhetlighet i samfinansieringen och genomförandet av TEN-T-programmet, i enlighet med artiklarna 154 och 155 i EG-fördraget.

30.

Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att finanskrisen sätter större tryck på EU, medlemsstaterna och regionerna att grunda beslut om transportinfrastrukturprojekt på sunda kostnadsnyttoanalyser, hållbarhet och europeiskt gränsöverskridande mervärde.

31.

Europaparlamentet framhåller dock att investeringar i transportinfrastruktur är ett nyckelområde för att hantera den ekonomiska och finansiella krisen, och uppmanar kommissionen att påskynda TEN-T-relaterade infrastrukturprojekt som finansieras med hjälp av strukturfonderna och/eller Sammanhållningsfonden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva sina investeringsprioriteringar med hänsyn till denna ståndpunkt, i syfte att påskynda de TEN-T-projekt som de är ansvariga för, särskilt i gränsöverskridande avsnitt.

32.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att EU:s samfinansiering av transportinfrastrukturprojekt via TEN-T, Sammanhållningsfonden och de regionala fonderna och Europeiska investeringsbanken måste överensstämma med följande kriterier: ekonomisk bärkraft, förstärkning av konkurrenskraften, främjande av den gemensamma marknaden, en hållbar miljö, insyn för skattebetalare och medborgarnas medverkan (partnerskapsprincipen). Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att utveckla offentlig-privata partnerskap för finansieringen av TEN-T samt behovet av att föreslå flexibla lösningar på problem som uppstår i projekt av denna storleksklass (svårigheter relaterade till terrängförhållanden, tekniska svårigheter, motstånd från allmänheten m.m.).

33.

Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se till att det i projekt som bedöms inom ramen för EU:s finansiella program tas hänsyn till eventuella återverkningar på den nationella finansieringen av andra nödvändiga investeringar (som inte stöds med EU-medel). Parlamentet anser framför allt att medlemsstaternas utnyttjande av medel för att utvidga EU-finansierade projekt inte får ske på bekostnad av upprätthållande av eller investeringar i matartrafik. Parlamentet anser däremot att projekt därför åtminstone delvis bör fastställas och bedömas på basis av möjligheterna att integrera (och inte åsidosätta) utveckling och upprätthållande av nödvändig kompletterande infrastruktur för matartrafik.

34.

Europaparlamentet påpekar det snabbt ökande behovet av investeringar i den europeiska marknaden för lufttransporter inom ramen för paketet för ett gemensamt europeiskt luftrum, SES II, såväl som i det föreslagna ”total aviation system approach”, och uppmanar följaktligen kommissionen att överväga att tilldela en större del av de tillgängliga medlen till flygplatser och flygledning/ flygtrafiktjänster när TEN-T:s budgetram ses över.

35.

Europaparlamentet noterar att mer forskning och utveckling behövs om bästa och effektivaste metoder inom transportinfrastrukturfinansieringen och dess positiva effekter på konkurrenskraften och på den kvantitativa och kvalitativa sysselsättningen, inklusive erfarenheten av offentlig-privata partnerskap i detta avseende, något som redan påpekats i kommissionens studier.

36.

Europaparlamentet understryker behovet av att inrätta en arbetsgrupp inom den verkställande byrån för TEN-T i syfte att öka användningen av offentlig-privata partnerskap för att finansiera vissa prioriterade projekt eller avsnitt och för att sprida bästa praxis-lösningar.

37.

Europaparlamentet understryker att den ökande tilliten till offentlig-privata partnerskap och Europeiska investeringsbanken inte kan ersätta betydliga budgetanslag till storskaliga projekt med generationsöverskridande återbetalningsperioder.

38.

Europaparlamentet stöder en omprövning av TEN-T-budgeten av medlemsstaterna i samband med halvtidsöversynen av budgetramen för 2009–2010, för att motverka den drastiska nedskärningen av övriga projekt och minskad ambition att utveckla järnvägar och vattenvägar relaterade till dessa projekt.

39.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att avsätta en del av avgifterna för väginfrastruktur till att finansiera TEN-T-projekt för att öka hävstångseffekten på lånen.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett antal exempel på regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser, som har avvecklats eller övergivits, och som särskilt gynnar dem som kan ansluta sig till TEN-T.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se det europeiska cykelnätverket EuroVelo och järnridåleden som en möjlighet att främja ett europeiskt gränsöverskridande infrastrukturnätverk för cyklar, stödja ett miljövänligt resande och en hållbar turism.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av dess mandat lägga fram ett lagstiftningsinitiativ angående en öppning av de inhemska järnvägsmarknaderna för persontransporter från och med den 1 januari 2012, i syfte att främja hela TEN-T-järnvägsnätets konkurrenskraft.

43.

Europaparlamentet beklagar det långsamma genomförandet av prioriterade projekt som berör gränsöverskridande avsnitt, särskilt i Pyrenéerna, och som är av avgörande betydelse för Iberiska halvön och Frankrike.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet och Europeiska rådet engagerat i sina fleråriga/årsvisa förslag och val om medfinansiering av TEN-T-projekt.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet och minst en gång per år rapportera till Europaparlamentet och rådet om varje enskilt prioriterat projekt. Rapporten ska redogöra för hur långt varje projekt har kommit, tillförlitligheten i de uppgivna projektkostnaderna, projektets genomförbarhet och tidsplanen för genomförandet.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att i analogi med samfinansieringen av TEN-T årligen lägga fram en förteckning för parlamentet och rådet över konkreta samfinansierade projekt även när det gäller TEN-T-projekt som samfinansieras via regionalfonden, Sammanhållningsfonden och EIB.

47.

Europaparlamentet betonar att det ur ekologisk och ekonomisk synvinkel ofta är endast multimodala trafikmodeller – som gör det möjligt att utnyttja olika transportsätt på en transportsträcka – som har framtidspotential och är hållbara.

48.

Europaparlamentet understryker att transportinfrastrukturen mellan Väst- och Östeuropa är förknippad med en ekonomisk tillväxtpotential och därför har en enorm betydelse inom det nyligen utvidgade Schengenområdet, särskilt i de nya medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga ut och främja transnationella väg- och järnvägsförbindelser mellan Öst- och Västeuropa genom att särskilt stödja gränsöverskridande transportinfrastruktur via ett särskilt handlingsprogram som genomförs i samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter. Parlamentet påminner även om att en bättre förbindelse mellan de europeiska transportnäten och utvecklingsländernas transportnät skulle förbättra särskilt gränsområdenas ställning och bidra med ett mervärde för samarbetet mellan regionerna och för hela EU.

49.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.