1.4.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 87/70

A.

För att energitrygghet ska kunna garanteras under de kommande decennierna kommer det att krävas att diversifieringen av energitillförsel och energikällor, energibesparingar och energieffektivitet uppmärksammas i allt högre grad på EU-nivå.

B.

Det blir alltmer angeläget att utveckla en konsekvent och mångsidig energipolitik för gemenskapen för att åstadkomma försörjningstrygghet i och med Europeiska unionens växande importberoende.

C.

Olja är en begränsad resurs.

D.

Oljeproduktionen i Europeiska unionen och Norge tillfredsställde 2007 över 30 procent av den inhemska efterfrågan.

E.

Många oljeresurser, vissa av dem lätt utvinningsbara, är till följd av miljöpolitiska åtgärder eller inom ramen för resursförvaltningen i många länder i världen inte helt tillgängliga i nuläget. Kostnaderna för oljeutvinning har fördubblats sedan 2005, till följd av allmänt stigande kostnader för råvaror och material.

F.

Enligt beräkningar av amerikanska Energy Information Administration kommer den globala efterfrågan på olja att ligga mer än en tredjedel högre 2030 jämfört med 2006. Efterfrågan i Europeiska unionen kommer att stiga med i genomsnitt 0,25 procent årligen mellan 2005 och 2030, framför allt till följd av en ökad efterfrågan inom transportsektorn, och det innebär att andelen olja i efterfrågan på primärenergi kommer att ligga på 35 procent i Europeiska unionen 2030.

G.

Europeiska unionens beroende av oljeimport kommer att stiga till 95 procent fram till 2030 och att det kommer samtidigt att ske en tilltagande koncentration av konventionella oljetillgångar till stater som tillhör ”den strategiska ellipsen”. Vid tilltagande efterfrågekonkurrens kan osäkerhet uppstå när det gäller försörjningen.

H.

Oljepriserna förväntas stiga på lång sikt.

I.

Inflationsökningen som sattes igång av höjda priser på olja och råvaror har lett till minskad köpkraft.

J.

De fluktuationer i priserna som förekommit under 2008 kan inte bara härledas till den tillgång och efterfrågan som råder i nuläget, och de påverkar ekonomin på ett negativt sätt.

K.

Utvecklandet av nya investeringsinstrument på marknaden för olja och andra basråvaror har förstärkt dessa råvarors prisvolatilitet. Det finns ett behov av att säkerställa större insyn på energimarknaderna.

1.

Europaparlamentet konstaterar att försörjningstrygghetsaspekten återigen har hamnat i centrum i kommissionens ovannämnda meddelande om den andra strategiska energiöversynen. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte har lärt sig av den ekonomiska krisen, vilken visat att enbart ett fullständigt skifte i EU:s energipolitik kommer att leda till en lösning när det gäller försörjningstryggheten, solidariteten bland medlemsstaterna, sysselsättningen och sociala, miljömässiga och ekonomiska förhållanden. Parlamentet beklagar vidare avsaknaden av ett tydligt åtagande när det gäller en vidareutveckling av energipolitiken och energistrukturen.

2.

Europaparlamentet betonar uttryckligen att man vid sidan av kortsiktiga åtgärder för försörjningstrygghet också bör ta hänsyn till situationen på lång sikt.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, innan lagförslagen läggs fram, analysera de indirekta, utöver de direkta, effekterna av föreslagna åtgärder för försörjningstryggheten och kostnaderna.

4.

Europaparlamentet konstaterar att enligt olika uppgifter kommer det att kunna utvinnas tillräckligt med olja för att täcka efterfrågan också under nästkommande årtionden men att det eventuellt kommer att betyda att konsumenterna måste betala högre priser. Dessutom måste investeringsvillkoren förbättras. Parlamentet betonar vidare i detta hänseende att den ihållande efterfrågan på olja i allt större utsträckning drivit tillgången mot kapacitetsgränsen.

5.

Europaparlamentet visar på osäkerheten i fråga om när och i vilken utsträckning en lucka kommer att uppstå mellan ökad efterfrågan och minskad tillgång. Parlamentet utgår ifrån att denna osäkerhet i allt högre grad kommer att återspeglas i en ökande prisvolatilitet. Parlamentet är därför övertygat om att alla åtgärder som kan minska efterfrågan på olja aktivt måste vidtas.

6.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag till de kortsiktiga åtgärder som vid behov ska vidtas för att mildra framtida oljepristoppar. Medlemsstaterna uppmanas att ge finansiellt stöd till investeringar i alternativa energikällor såsom energi från förnybara energikällor och att prioritera åtgärder för att öka konsumenternas medvetenhet, så att de köper energieffektiva produkter och tjänster för att minimera de långsiktiga kostnaderna och mildra en framtida minskning av oljeutbudet.

7.

Europaparlamentet kräver ökade ansträngningar för att göra icke konventionella oljeresurser kommersiellt användbara och på så sätt också bidra till en diversifiering. Parlamentet kräver att man dessutom utvecklar miljövänliga utvinningsmetoder. Parlamentet betonar att ett livscykelsynsätt på växthusgasutsläpp från bränslen som saluförs på EU:s marknad, enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG när det gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och om införande av ett system för hur utsläpp av växthusgaser skall övervakas och minskas i samband med användning av vägtransportbränslen och om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG när det gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (KOM(2007)0018), verkligen kommer att stimulera oljebranschen att minska sin klimatpåverkan genom en förbättring av produktionsprocesserna.

8.

Europaparlamentet menar att användningen av olja och andra koldioxidintensiva energikällor bör minskas, både genom utökad energieffektivitet och genom övergång till mer koldioxidneutrala lösningar, som kärnenergi eller energi från förnybara källor.

9.

Europaparlamentet anser att utvinningen av de befintliga reserverna i allt högre grad påverkas av politiska faktorer, bland annat politisk instabilitet och bristande rättsskydd men också miljöpolitiska åtgärder och resursförvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera dialogen med produktionsländerna på alla nivåer och att försöka lösa konflikterna på ett pragmatiskt sätt i båda parters intresse.

10.

Parlamentet uppmanar kommissionen att i dialog med oljebolagen och produktionsländerna försöka hitta lösningar för hur investeringarna ska kunna fortsätta trots volatiliteten i priser och vinster.

11.

Europaparlamentet förväntar sig att oljebolagen ska återinvestera sina stora vinster från den senaste tiden i utforskning och utvinning av nya oljereserver och i främjande av energibesparande teknik och forskning i ersättningsvaror för olja (särskilt för transportändamål).

12.

Europaparlamentet uppmanar till ett mer dynamiskt förhållande mellan Europeiska unionen och de oljeproducerande länderna som inbegriper en vilja att ge och ta från båda håll och som syftar till en stabilare och jämnare tillgång och prissättning på olja, vilket skulle ligga i alla inblandade parters och hela världsekonomins intresse.

13.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till en global politisk dialog i form av ett toppmöte på hög nivå mellan oljekonsumerande och oljeproducerande länder i syfte att uppnå en rättvis balans mellan efterfrågan och tillgång på oljemarknaden och hindra oljeproducerande länder från att på konstgjord väg hålla oljepriserna på en hög nivå.

14.

Europaparlamentet oroar sig över den tilltagande och betydande prisvolatilitet som förekommit under 2008 när det gäller oljepriserna och som påverkar hela Europeiska unionens ekonomi och dess konsumenter på ett negativt sätt.

15.

Europaparlamentet anser att förändringarna i oljepriserna återspeglar en ökad efterfrågan på olja, stegvis uttömning av oljereserverna, demografiska förändringar och ökad urbanisering särskilt i de nya framväxande ekonomierna, där högre medelinkomster förorsakar en efterfrågeökning, spekulation på råvarumarknaderna och globala ekonomiska cykler. Olja och andra råvaror har i allt större utsträckning använts för portföljdiversifiering som ett resultat av den amerikanska dollarns sjunkande värde.

16.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över volatiliteten i oljepriserna och dess inverkan på den ekonomiska och den finansiella stabiliteten. Samtidigt som parlamentet erkänner fördelarna med aktiva marknader för olja och andra energiprodukter, uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att garantera största möjliga insyn i energimarknaderna.

17.

Europaparlamentet noterar att också oljeexportörernas ekonomier skadas av en sådan volatilitet och att en stabilisering av oljepriserna därför är i alla parters intresse.

18.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 13 juni 2008 om åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna och delar dess oro över den senaste tidens volatila oljepriser och de negativa effekter som detta får för inflationen, konkurrenskraften, handeln och den ekonomiska tillväxten.

19.

Europaparlamentet anser att den huvudsakliga orsaken till de stigande oljepriserna under de senaste åtta åren beror på en starkt ökad efterfrågan som har lett till flaskhalsar vid oljeproduktion, transport och raffinering och till stora oväntade vinster för ett fåtal stora oljeoligopol. Parlamentet noterar att kraftigt stigande råvarupriser och spekulativa överföringar på finansmarknaderna starkt har påverkat utvecklingen av oljepriset.

20.

Europaparlamentet betonar att man bör prioritera övervakningen av konkurrensen inom bearbetning och försäljning av olje- och petroleumprodukter samt öka insynen när det gäller uppgifter om kommersiella oljelager.

21.

Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att förbättra insynen på marknaden för att stabilisera oljepriserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet på detta område. Parlamentet påpekar att även insynen i produktionsländerna absolut måste öka och att särskilt produktionsmängden och nivån på reserverna måste offentliggöras på ett öppnare sätt. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vid dialogen med produktionsländerna verka för en ökad insyn.

22.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget om en studie över fördelarna och kostnaderna med att varje vecka offentliggöra storleken på de befintliga lagren. Kommissionen uppmanas att inkorporera resultatet av studien i sina kommande lagstiftningsförslag när det gäller minimilager av olja. Parlamentet betonar också att en världsomfattande insyn måste uppnås i detta avseende.

23.

Europaparlamentet påpekar att olika tekniska specifikationer för oljeprodukter på de huvudsakliga marknaderna leder till en fragmentering av marknaden, som vid fall av försörjningsavbrott skulle kunna leda till stora prisökningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att kunna undanröja sådana begränsningar av marknadstillgången.

24.

Europaparlamentet anser att de strategiska reservernas funktion är att hantera de fysiska flaskhalsar som uppstår till följd av försörjningsavbrott. Parlamentet motsätter sig av den anledningen, och även på grundval av en hållbar budgetpolitik, alla försök att motverka volatila oljepriser med användning av dessa reserver.

25.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att arbeta aktivt för att göra ny alternativ energi tillgänglig för småföretag då detta gör dem mindre beroende av fluktuationer i oljepriset. Parlamentet erkänner de små- och medelstora företagens betydelse för produktionen av biobränslen och andra former av förnybar energi, men är bekymrat över de tekniska och regleringstekniska hinder som kvarstår angående produktionen och marknadsföringen av dessa produkter och uppmanar kommissionen att arbeta för att underlätta marknadstillträde för dessa bränslen.

26.

Europaparlamentet betonar att ett effektivt system för handeln med utsläppsrätter samt ett antagande av en lång rad andra energibesparande åtgärder bör vara viktiga instrument för att stimulera utvecklandet av en vittomfattande spjutspetsmarknad för energieffektiv teknik och energieffektiva produkter. Vidare understryker parlamentet betydelsen av tillämpa principen om att förorenaren ska betala. Parlamentet påminner om att ju fler länder som inför samma åtgärder, desto mer begränsas dessa åtgärders inverkan på den sektorsvisa konkurrenskraften.

27.

Europaparlamentet påpekar att det enligt IEA krävs årliga investeringar på upp till 350 miljarder US-dollar inom oljeindustrin fram till 2020 för att försörjningstryggheten ska kunna garanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa investeringsincitament i sin nuvarande politik, även och framför allt inom Europeiska unionen. Parlamentet understryker på så sätt vikten av en långsiktig investeringssäkerhet. Parlamentet säger dock nej till att ersätta privata investeringar och kapital med statliga medel.

28.

Europaparlamentet oroar sig över konsekvenserna av den aktuella kreditkrisen på oljeindustrins investeringsmöjligheter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina ansträngningar för att övervinna denna kris.

29.

Europaparlamentet välkomnar det bidrag som ökad användning av biobränslen inom transportsektorn skulle kunna ge i fråga om en ökad försörjningstrygghet. Parlamentet konstaterar att detta kommer att leda till en förstärkning och omstrukturering av oljebearbetningsindustrin. Parlamentet konstaterar vidare att man också inom transportsektorn måste vidta strukturella åtgärder för att minska efterfrågan på olja.

30.

Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna och ägarna ska se till att det trots denna utveckling finns en tillräcklig reservkapacitet i Europeiska unionen för att uppväga flaskhalsar som uppstår, t.ex. till följd av naturkatastrofer.

31.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och oljebolagen att ombesörja en adekvat utbildning av specialister som behövs för utforskningen av oljereserver och även för oljeproduktionen.

32.

Europaparlamentet välkomnar de framgångar som nåtts inom ramen för Inogateprogrammet på området för förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi som med hjälp av kompletterande åtgärder kan stödja och samordna sådana projekt bättre.

33.

Europaparlamentet erinrar om den centrala betydelsen av goda grannskapsförbindelser mellan transitländerna, liksom mellan dem och deras grannländer, och uppdrar åt medlemsstaterna och kommissionen att öka sina ansträngningar i detta avseende.

34.

Europaparlamentet konstaterar att oljeledningar inte ingår i de transeuropeiska energinäten (TEN-E) och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undersöka om oljeinfrastrukturen kan ingå i dessa med tanke på den aktuella utvecklingen, särskilt den minskande egenproduktionen och det stigande importberoendet samt behovet av nya transportkapaciteter.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för den gemensamma utrikes-, handels- och säkerhetspolitiken verka för en stabilisering, särskilt i länder som hotas av politisk instabilitet, eftersom stabilitet är grunden för investeringar och välstånd.

36.

Parlamentet betonar att nya oljeinfrastrukturprojekt som Odessa-Gdansk och Constanta-Trieste bör förbli högprioriterade projekt av europeiskt intresse.

37.

Europaparlamentet oroar sig över den ökade förekomsten av piratverksamhet som hotar den internationella sjöfarten och därmed också oljetransporterna. Parlamentet välkomnar rådets gemensamma åtgärd (8) i detta avseende.

38.

Europaparlamentet oroar sig vidare över det hot mot transportrutter och den strategiska infrastrukturen som terrorismen utgör, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera dialogen med centrala aktörer.

39.

Europaparlamentet erinrar om energibesparingspotentialen inom byggsektorn, genom vilken efterfrågan på fossila energikällor som olja och gas skulle kunna minskas, och välkomnar de aktuella ansträngningarna från kommissionens och medlemsstaternas sida att utnyttja denna potential i ännu högre grad.

40.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens ansträngningar att få till stånd en diversifiering av energikällorna inom transportsektorn. Parlamentet förordar marknadsbaserade modeller för införande av ny teknik. Parlamentet erkänner att priset är den bästa indikatorn för konkurrenskraften hos ny teknik. Parlamentet beklagar dock bristen på ambition när det gäller att utnyttja den potential som energieffektiva, bättre utformade och lättare fordon utgör.

41.

Europaparlamentet uttrycker tvivel över hur lämpliga den första generationens biobränslen är som ersättning för olja på medellång och lång sikt. Parlamentet kräver större ansträngningar på området för forskning om syntetiska bränslen.

42.

Europaparlamentet är övertygat om att oljeförbrukningens tillväxt inom transportsektorn bara kan minskas på medellång och lång sikt om EU och medlemsstaterna vidtar ytterligare åtgärder för att övergå från godstrafik och annan trafik till mer hållbara transportsätt som inte alls eller i liten utsträckning förbrukar olja, exempelvis järnväg, vattentransporter och intermodala ”transportkedjor” i tätorter (gångtrafik – cykling – kollektivtrafik – samåkning). Parlamentet är också övertygat om att kraftiga energibesparningar kan uppnås genom att fler moderna trafikledningssystem införs som minskar väntetiderna och omvägarna i väg- och lufttrafiken och vattentransport och genom att grön logistik främjas.

43.

Europaparlamentet anser att energipolitiska frågor i högre grad måste beaktas i unionens yttre förbindelser med länder med en kraftigt stigande oljeförbrukning, och att Europeiska unionen måste arbeta för att avveckla den statliga subventioneringen av oljeprodukter.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den gemensamma utrikes-, handels- och grannskapspolitiken integrera åtgärder som kan bidra till att driva på en frikoppling över hela världen av den ekonomiska tillväxten och oljeförbrukningen.

45.

Europaparlamentet påpekar att framför allt de geopolitiska följderna av de förändrade globala förutsättningarna för den internationella energitryggheten och följderna för kommande internationell systempolitik ännu inte har beaktats och diskuterats i tillräcklig utsträckning av EU. Parlamentet anser att nationella lösningar måste ersättas av nya och nära politiska och ekonomiska former för samarbete mellan EU, Förenta staterna, Ryssland och Kina, former som på medellång sikt även måste institutionaliseras.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.