52003AE1169

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "'Förslag till rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer' ('EG:s koncentrationsförordning')"

(KOM(2002) 711 slutlig - 2002/0296 (CNS))

(2004/C 10/10)

Den 14 januari 2003 beslutade rådet att i enlighet med artikel 308 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 september 2003. Föredragande var María Candelas Sánchez Miguel.

Vid sin 402:a plenarsession den 24 och 25 september 2003 (sammanträdet den 24 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 102 röster för, 27 röster emot och 16 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Syftet med kommissionens förslag till förordning är att i en sammanhållen text samla förordning (EEG) nr 4064/89, de ändringar som gjordes i samband med Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning samt förordning (EG) nr 1310/97 om ändring av den första förordningen. Målet med detta nya förslag är å ena sidan att göra rättsakterna lättare att förstå för dem som är involverade i företagskoncentrationer på EU-nivå och å andra sidan att uppfylla förpliktelserna i förordningen om översyn av de tröskelvärden för omsättning som avgör om en koncentrationen har gemenskapsdimension.

1.2. I grönboken(1) om översynen av förordningen föreslås några områden där ändringar kan göras: hur tröskelvärdena för omsättning fungerar, det substanstest som skall gälla för kommissionens prövning av koncentrationer samt processuella frågor. EESK har utarbetat ett yttrande(2) om grönboken där alla dessa områden behandlades.

1.3. Efter det att förordningen trädde i kraft har domstolen utfärdat flera domar som har haft stor betydelse för hur koncentrationsbestämmelserna skall tolkas och för kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och kommissionen. För att ta hänsyn till detta har den reform som föreslås i grönboken getts större räckvidd.

1.4. Resultatet skall utvärderas när den nya förordningen har trätt i kraft. I nuläget, efter det att kommissionen har hört vissa institutioner, verkar det som om reformen välkomnas eftersom de svårigheter som konstaterats minskar bestämmelsernas effektivitet.

1.5. Dessutom är det förmodligen mycket viktigt att den nya förordningen antas före EU:s utvidgning. Den ekonomiska koncentration som sannolikt kommer att äga rum i många av anslutarländerna kan underlättas om förfarandena förenklas och särskilt om det fastställs vilka tröskelvärden för omsättning som skall användas för att avgöra om koncentrationer har en gemenskapsdimension.

2. Förslagets innehåll

2.1. I stora drag har förslaget till ny förordning följande innehåll:

- frågor om jurisdiktion

- materiella frågor

- förfarandefrågor

- andra ändringar

2.2. Frågor om jurisdiktion

2.2.1. Här föreslår kommissionen ett system med effektivare hänskjutanden i syfte att optimera fördelningen av ärenden mellan nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen så att man uppnår

- en förbättring av kriterierna för hänskjutande, vilket även inbegriper en närmare överensstämmelse mellan kriterierna för hänskjutande i båda riktningar,

- tillämpning av artiklarna 9 och 22 redan i skedet före anmälan, vilket understödjer de anmälande parternas initiativrätt i detta skede av förfarandet,

- en överföring av ärenden till kommissionen i enlighet med artikel 22, i de fall då alla, eller åtminstone tre, medlemsstater beslutar att hänskjuta ärendet,

- införandet av en möjlighet för kommissionen att begära att få ett fall hänskjutet till sig i enlighet med artikel 22; därigenom fastställs en formell initiativrätt.

2.2.2. De materiella kriterierna, särskilt kriterierna för hänskjutande, förbättras genom att medlemsstaterna inte längre som hittills enligt artikel 9.2 a skall bedöma huruvida den föreslagna koncentrationen hotar att skapa en dominerande ställning; medlemsstaterna skall i stället tillåtas göra förfrågningar om hänskjutande på grundval av att konkurrensen påtagligt skulle påverkas på en avgränsad marknad inom en viss medlemsstat. Artiklarna 9 och 22 är också tillämpliga i skedet före anmälan på parternas begäran eller om minst tre medlemsstater berörs.

2.2.3. Tack vare klargörandet och effektiviseringen av förfarandereglerna rörande gemensamma hänskjutanden, med tidsfrister för medlemsstaternas begäran om och anslutning till hänskjutande, uppnås en anpassning till kommissionens praxis i konkreta ärenden(3).

2.2.4. Definitionen av koncentrationsbegreppet i artikel 3 har ändrats så att den uttryckligen omfattar kriterierna om att koncentration innebär en förändring av kontrollförhållandena och att denna förändring måste ha varaktig karaktär. Dessutom föreslås det att flera transaktioner som är villkorade av varandra eller har nära anknytning skall anses utgöra en enda transaktion.

2.3. Materiella frågor

2.3.1. De materiella kriterier som kommissionens ingripande baseras på, särskilt kriteriet "märkbar begränsning av konkurrensen", diskuterades i grönboken. För att öka rättssäkerheten föreslås att det införs ett nytt stycke 2 i artikel 2, där begreppet "dominerande ställning" skall klargöras i enlighet med de kriterier som fastställts av domstolen(4), så att även oligopol omfattas (även om inga samordningsavtal föreligger)(5).

2.3.2. Vid behandlingen av de materiella frågorna har man beaktat effektivitetsvinsterna i koncentrationskontrollen genom att det i artikel 2.1 b anges att hänsyn skall tas till den tekniska och ekonomiska utvecklingen, förutsatt att detta är till gagn för konsumenterna och inte utgör ett hinder för konkurrensen.

2.4. Förfarandefrågor

2.4.1. I artikel 4.1 stryks tidsfristen på en vecka för att inge förhandsanmälan om koncentration, men skyldigheten att inge en förhandsanmälan fastslås klart och tydligt.

2.4.2. När det gäller uppskjutande av genomförandet av en anmäld koncentration, fram till det att kommissionen beslutar att godkänna den, finns två automatiska undantag för

- förvärv via fondbörsen,

- koncentrationer enligt det förenklade förfarandet.

2.4.3. Tidsfrister uttrycks i arbetsdagar.

2.4.4. Tidsramarna görs mer flexibla både i den första och i den andra etappen, eftersom det har visat sig att det i vissa komplicerade ärenden har uppstått tidspress. Följaktligen föreslås följande:

- Första etappen: 35 arbetsdagar om åtaganden föreslås.

- Andra etappen: frivillig förlängning med 20 dagar och automatisk förlängning med 15 dagar.

2.4.5. När det gäller förfarandet efter ogiltigförklaring vid domstolen föreslås en precisering av artikel 10.5 för att nya koncentrationskrav skall kunna beaktas.

2.4.6. Verkställighetsföreskrifterna, både för förfaranden och för möjliga påföljder, har bland annat följande innehåll:

- Som allmän princip bör verkställighetsföreskrifterna överensstämma med de motsvarande bestämmelserna på antitrustområdet.

- Högre tak för böter i samband med insamling av uppgifter.

- Även de viten som föreläggs för att se till att vissa typer av kommissionsbeslut iakttas skall höjas.

- Kommissionen ges befogenhet att inhämta upplysningar från privatpersoner.

2.5. Andra föreslagna ändringar

2.5.1. Rapport från kommissionen till rådet om hur tröskelvärdena fungerar. Denna rapport skall avläggas senast den 1 juli 2007.

2.5.2. Tidsfristerna för hänskjutande före anmälan ändras i enlighet med artikel 1.

2.5.3. När det gäller kommissionens befogenheter att förbjuda en koncentration som redan är genomförd ger artikel 8.4 möjlighet att kräva att sammanförda tillgångar delas upp, att gemensam kontroll upphör eller att andra åtgärder som är lämpliga för att återupprätta förutsättningarna för en effektiv konkurrens vidtas.

2.5.4. Behandlingen av accessoriska begränsningar är direkt knuten till behandlingen av koncentrationer, och tanken är att ett godkännande från kommissionen skall krävas även när det gäller dem.

3. Allmänna kommentarer

3.1. EESK välkomnar förslaget till ny koncentrationsförordning som i enlighet med principen om förenklad lagstiftning samlar olika rättsakter i en, så att bestämmelserna lättare kan tillämpas på inre marknaden(6). Den rådfrågning som genomförts i samband med grönboken har visat att det finns ett behov av att skapa flexibla och lättförståeliga bestämmelser som dels kan underlätta kommissionens och medlemsstaternas myndigheters arbete, dels och framför allt företagens användning av rättsakterna. Detta skulle kunna undanröja osäkerhet kring rättsläget och förhindra skadliga konsekvenser för dem som berörs av företagssammanslagningen.

3.2. Det bör framhållas att domstolens hittillsvarande rättspraxis har inarbetats i förslaget till förordning. Detta ger förslaget en praktisk vinkling, eftersom de fall som behandlats av domstolen efter det att talan väckts av företag har byggt på tolkningsproblem som uppstått till följd av att vissa av förordningens artiklar var otydliga när det gäller i) fördelning av ärenden mellan olika berörda myndigheter och ii) de kriterier som används för att avgöra om ett ekonomiskt sakförhållande faller inom kommissionens behörighetsområde.

3.3. EESK anser att bedömningar i enlighet med reglerna för kontroll av företagskoncentrationer med nödvändighet är komplicerade, och de försvåras alltmer i takt med de snabba förändringar i de ekonomiska villkoren som orsakas av bl.a. globaliseringen. Därför är det nödvändigt att bygga upp ekonomiska och produktiva strukturer som kan garantera att gemenskapsekonomin får större konkurrenskraft.

3.4. Koncentrationskontrollen bör alltså betraktas mot bakgrund av den globala ekonomin - i enlighet med artikel 1.3 a - och ta hänsyn till det ständigt ökande internationella konkurrenstrycket på företag inom EU. EESK vill understryka det angelägna i att bedömningen av förvärv baseras på en grundlig global marknadsanalys och sålunda inte inskränks till att beakta endast europeiska förhållanden.

3.5. I detta perspektiv måste konkurrenseffekterna även fortsättningsvis stå i centrum för bedömningarna när det gäller kontroll av företagskoncentrationer. Konkurrenskraften bör bedömas inte bara utfrån den europeiska marknaden utan också, vilket sägs i punkt 3.4, i ett internationellt perspektiv, och de ekonomiska förhållandena på världsnivå bör ges större uppmärksamhet. Syftet med konkurrenspolitiken är bland annat att tillgodose konsumentintresset. EESK är givetvis medveten om de mångfacetterade ekonomiska och sociala frågeställningar som uppkommer i samband med strukturförändringar, och därför bör även andra marknadsaktörers intressen tas med i beräkningen.

3.6. Rent allmänt bör framhållas att skälen i ingressen inte fullt ut överensstämmer med motsvarande artiklar; vissa av de kommentarer som gjordes om grönboken, bl.a. i samband med rådfrågningen av ekonomiska och sociala intressegrupper och andra aktörer, har inarbetats i skälen men inte i förordningens bestämmelser. Ett slående exempel är skäl 32 och 42 om de rättigheter som arbetstagare har i företag som är involverade i en koncentration; i artiklarna nämns dock inte vid något tillfälle dessa rättigheter, som dock fastläggs i fördraget(7) som ett erkännande av att företagssammanslagningar ofta får betydande ekonomiska konsekvenser för sysselsättningen i de berörda företagen. Därvid bör kommissionen vid sin bedömning ta fasta på förverkligandet av de grundläggande mål som anges i artikel 2 i fördraget, bland annat en förstärkning av gemenskapens ekonomiska och sociala sammanhållning i enlighet med artikel 158 (tidigare artikel 130 a).

3.7. En annan allmän kommentar är att det råder bristande överensstämmelse mellan de olika språkversionerna av förslaget. Denna fråga är av största relevans eftersom den kan vara avgörande för en korrekt tillämpning av förordningen, då det ytterst är den egna språkversioner som gäller i respektive land.

3.8. Vid genomgången av de föreslagna reglerna kommer vi att använda samma tematiska framställning som kommissionen så att en jämförelse mellan EESK:s yttrande och grönboken underlättas. Under alla omständigheter kommer omarbetningen av de tidigare rättsakterna att skapa en mer systematisk överblick av de olika ämnena och underlätta tillämpningen, förhoppningsvis med bättre resultat.

3.9. Frågorna om jurisdiktion behandlades ingående i grönboken. Resultatet kan därför anses vara rimligt tillfredsställande när det gäller koncentrationsbegreppet, bestämmelserna om hänskjutande (även om frågan om huruvida en koncentration skall anses ha gemenskapsdimension när den berör två eller flera stater, som det föreslås i grönboken, kanske bör behandlas ytterligare) och följaktligen fördelningen av ärenden mellan kommissionen och medlemsstaterna. Två kommentarer bör dock göras här.

3.9.1. För att avgöra om en koncentration med gemenskapsdimension skall hänskjutas till en eller flera medlemsstater, vilkas myndigheter kan ha bättre förutsättningar att handlägga ärendet, föreslogs det i grönboken att kravet i artikel 9.2 b att den marknad som berörs av koncentrationen inte får utgöra "en väsentlig del av den gemensamma marknaden" skall ersättas med kriteriet att koncentrationens effekter "inte skulle sträcka sig utöver medlemsstatens territorium". Denna ändring återfinns dock inte i förslaget. EESK anser att den bör införas, eftersom den innebär en mer effektiv behörighetsfördelning mellan gemenskapen och de nationella myndigheterna.

3.9.2. Den nya artikel 4.4 ger de anmälande parterna möjlighet att före anmälan begära att kommissionen hänskjuter ett ärende till de nationella myndigheterna. Frågan är om denna lydelse är i linje med det uppställda målet, eftersom kommissionen förbehåller sig rätten att hänskjuta hela ärendet eller delar av det till dessa myndigheter. I händelse av ett partiellt hänskjutande skulle de berörda parterna, som vill att ärendet som helhet behandlas av en enskild myndighet, befinna sig i en situation där det faktiskt handläggs av två skilda instanser. EESK anser att denna särskilda bestämmelse om hänskjutande endast bör ge kommissionen möjlighet att hänskjuta hela ärendet till de nationella myndigheterna. Om kommissionen, efter en begäran från de berörda företagen, beslutar att en koncentration har en gemenskapsdimension, bör medlemsstaterna inte ha vetorätt utan koncentrationen skall behandlas uteslutande på gemenskapsnivå.

3.10. De materiella frågorna sammanhänger med kriterier som står som grund för konkurrenspolitiken, särskilt kriterierna "dominerande ställning" och "betydande minskning av konkurrensen" som har uttolkats av EG-domstolen(8) i fråga om fall, där det var tveksamt om förordningen kunde tillämpas, t.ex. oligopol. Därför anser EESK att den nya punkt 2 i artikel 2 är i enlighet med strävandena efter ett klargörande, även om de kvantitativa tröskelvärden i artikel 1 innebär att ett betydande antal koncentrationer faller utanför gemenskapens tillsynsområde även om de har tydliga ekonomiska återverkningar på den inre marknaden. Vid analys av dylika materiella frågor bör man under alla omständigheter beakta synpunkterna i punkt 3.4 och 3.5 ovan.

3.10.1. EESK anser dock, att om avsikten är att förordningens text skall överensstämma med texten i ingressen, bör man i avsnittet om bedömning av koncentrationer i anslutning till behandlingen av materiella frågor även beakta arbetstagarnas rättigheter och utveckling av sysselsättningen, eftersom arbetstagarnas rätt att få information och bli hörda inte kan förbises i EU.

3.10.2. Vidare bör innehållet i artikel 3.4 och artikel 5.2 vara sinsemellan överensstämmande. I den förstnämnda föreslås att två eller flera transaktioner som är villkorade av varandra eller har så nära anknytning att deras ekonomiska grunder motiverar att de behandlas som en enda transaktion, av kommissionen skall betraktas som en enda koncentrationsbildning. Det vore lämpligt att i artikel 5.2 hänvisa till ovanstående vid beräkning av omsättningen.

3.11. Förfarandefrågorna har varit föremål för en genomgående översyn. Lagtexten har omarbetats, men dessutom har innehållet korrigerats i syfte att anpassa och förenkla förfarandet vid begäran och anmälan.

3.11.1. I fråga om tidsfristerna för hänskjutande till de nationella myndigheterna, innebär förslaget till förordning vissa ändringar (artikel 9.4 och framåt). I syfte att underlätta tillämpningen vid förfarandet för hänskjutande har tidsfristerna utvidgats betydligt. Denna förlängning av förfarandet kan dock snarare utgöra ett hinder.

3.11.2. Även i fall då begärande parter anhåller om förlängning av tidsfristen i det andra skedet, är den angivna tiden, 15 dagar från och med att skedet inleds, alltför knapp. Man måste beakta att begäran inlämnas i ett mycket tidigt skede av förfarandet då parterna knappast med säkerhet kan känna till alla invändningar som kommissionen kan göra mot en anmäld transaktion. Vidare bör man klarlägga om tidsfristerna på 15 och 20 dagar kan ackumuleras eller om den andra tidsfristen börjar löpa så fort förlängning har beviljats. I det första fallet kan tidsfristen utökas betydligt om det är kommissionen som beviljar förlängning.

3.12. Avseende de övriga ändringarna är de i allmänhet motiverade och berör frågor som är av stort intresse för konkurrensen på den inre marknaden. Det finns dock två frågor som enligt EESK bör ses över.

3.12.1. För det första skall accessoriska begränsningar om de är nödvändiga vara föremål för kommissionens tillstånd till koncentration utan att detta uttryckligen begärs. Denna metod innebär att företagens rättssäkerhet försvagas eftersom de inte kan ges garantier om innehållet i kommissionens utlåtande. I detta fall kan det uppstå en situation där de nationella myndigheterna ifrågasätter den accessoriska karaktären i nämnda begränsningar genom att de kan tolkas som oavhängiga begränsningar, vilket leder till att parterna blir tvungna att bevisa lagligheten i ett nationellt förfarande.

3.12.1.1. Således vore det önskvärt att i enlighet med rättspraxisen vid EG-domstolen(9) behålla kommissionens skyldighet att uttryckligen uttala sig om den accessoriska karaktären i begränsningar som parterna har uttryckt.

3.12.2. Ifall man trots allt inte behåller denna skyldighet vore det i syfte att garantera en godtagbar nivå av rättssäkerhet önskvärt att (i) skyldigheten att påvisa att begränsningen inte är accessorisk skall åläggas anmälande tredje part, (ii) principer och riktlinjer som kommissionen har offentliggjort skall göras till en bindande norm(10).

3.13. I artikel 13 i förslaget till förordning återfinns bestämmelserna i artikel 20 i rådets förordning 1/2003 av den 16 december. Det är uppenbart att kommissionens möjligheter till inspektion bör vara omfattande och oomtvistliga, eftersom omständigheterna varierar, åtminstone när det gäller frivillig anmälan, men vissa begränsningar av dessa befogenheter bör dock övervägas, så att förordningen gäller sådana fall då anmälan inte är inlämnad trots att detta borde ha skett eller då de obligatoriska förfarandena inte har följts, samt då kommissionen ingriper mot andra parter än de anmälande företagen.

3.14. I artikel 23.2 e föreslås att kommissionen kan fastställa administrativa avgifter för inlämnande av anmälningar, vilket inte kan godkännas.

3.15. Kommissionen bör utnyttja möjligheten att med hjälp av den nya förordningen ge en konkret rättslig karaktär åt principerna och få en säkrare tillämpning av tolkningsriktlinjerna för bedömning av företagskoncentrationer som återfinns i olika meddelanden från kommissionen och i utkastet till tillkännagivande (EGT C 331, 13.12.2002), genom att låta dem ingå i förslaget till förordning bland definitioner och förfaranderegler.

4. Ändringsförslag

Eftersom EESK:s mål är att uppnå en effektivare tillämpning av förordningen lägger kommittén fram följande förslag till ändringar i förordningstexten framför allt i syfte att garantera att översynen av förordningen leder till bästa möjliga resultat för alla berörda parter.

4.1. I fråga om skäl 17: Stryk hela den nya text som lagts till med den motivering som läggs fram i punkt 3.12.1 i föreliggande yttrande.

4.2. Artikel 1.2 b bör lyda som följer:

"b) den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen i dess helhet för minst två av de berörda företagen överstiger 'var för sig' 250 miljoner euro,".

4.3. Artikel 2.1 b bör lyda som följer:

"b) de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter, deras tillgång till leveranser eller marknader, rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan samt prisnivå på de aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen, konsumentintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled, utveckling av sysselsättningen i den ekonomiska sektor och i de områden där företagskoncentrationer sker, samt utvecklingen av tekniskt och ekonomiskt framåtskridande, förutsatt att detta är till gagn för konsumenterna och inte utgör ett hinder för konkurrensen."

4.4. I artikel 3.6 a) bör "kreditinstitut" ersättas med "företag som tillhandahåller investeringstjänster".

4.5. Lägg till följande stycke till artikel 4.2:

"Personer eller företag som gör anmälan bör informera arbetstagarnas representanter vid de företag som ingår i koncentrationen samtidigt som anmälan lämnas in till kommissionen eller omedelbart efter detta."

4.6. I artikel 4.4, första stycket, sista raden, bör ordet "delvis" strykas.

4.7. I artikel 4.4, tredje stycket, bör följande strykas: "Om inte den berörda medlemsstaten invänder mot begäran".

4.8. Fjärde stycket i artikel 4.5 bör lyda som följer:

"Om samtliga berörda medlemsstater eller minst tre två berörda medlemsstater har begärt att kommissionen skall undersöka koncentrationen, skall koncentrationen anses ha en gemenskapsdimension och anmälas till kommissionen enligt punkterna 1 och 2."

4.9. Näst sista stycket i artikel 4.5 bör lyda som följer:

"Om kommissionen beslutar att undersöka koncentrationen får den begära att en anmälan enligt punkterna 1 och 2 lämnas in. Den berörda medlemsstat en eller de berörda medlemsstater na som har framställt begäran får inte fortsätta att tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på koncentrationen."

4.10. Första stycket i artikel 5.2 bör lyda som följer:

"2. Med avvikelse från punkt 1 gäller att om koncentrationen består av förvärv av delar, oavsett om dessa utgör rättsliga enheter eller inte, av ett eller flera företag skall i fråga om säljaren eller säljarna endast den omsättning som härrör från de delar som är föremål för koncentrationen tas med i beräkningen. Härvid måste man beakta de ömsesidiga beroendeförhållandena eller kopplingarna mellan övriga delar av de företag som ingår i koncentrationen i enlighet med artikel 3.4 och lägga till deras omsättning."

4.11. Rubriken i artikel 5.3 a) bör lyda

"'Intäkter från ägarintressen och från värdepapper i anslutning till aktiekapitalet'".

4.12. I artikel 5.3 a) bör "och andra finansiella institut" ersättas med "företag som tillhandahåller investeringstjänster".

4.13. Andra stycket i artikel 6.1 b) bör lyda som följer:

"Ett beslut genom vilket en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden skall anses omfatta begränsningar som har direkt anknytning till och är nödvändiga för koncentrationens genomförande i enlighet med det som angivits i anmälan eller med det som kommissionen fastslår i sitt beslut."

4.14. Tredje stycket i artikel 8.2 bör lyda som följer:

"Ett beslut genom vilket en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden skall anses omfatta begränsningar som har direkt anknytning till och är nödvändiga för koncentrationens genomförande i enlighet med det som angivits i anmälan eller med ändringen av denna eller det som kommissionen fastslår i sitt beslut."

4.15. Artikel 9.2 b) bör lyda som följer:

"b) en koncentration påverkar konkurrensen på en marknad inom den medlemsstaten som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad marknad och som inte utgör någon en väsentlig del av den gemensamma marknaden och inte överskrider berörda medlemsstats gränser."

4.16. Artikel 9.4: Med utgångspunkt i argumenten ovan vore det motiverat att förkorta de tidsfrister som läggs fram under denna punkt.

Bryssel den 24 september 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) Grönbok om översynen av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (KOM(2001) 745 slutlig).

(2) EGT C 241, 7.10.2002.

(3) Ärenden: Promotech/Sulzer, kommissionens beslut av den 24 juli 2002; och GEES/Unison, kommissionens beslut av den 17 april 2002.

(4) Fotnoterna 17 och 18 (KOM(2002) 711 slutlig - 2002/0296 (CNS)).

(5) När det gäller horisontella koncentrationer har kommissionen offentliggjort ett utkast till tillkännagivande i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (EGT C 331, 31.12.2002, s. 18) som EESK utarbetar ett yttrande om (CESE 1170/2003).

(6) Utöver de anförda rättsakterna har kommissionen, för att klargöra vissa svårigheter i dem, offentliggjort en rad tolkningsmeddelanden, varav följande förtjänar att nämnas: Kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt fungerande gemensamma företag (EGT C 66, 2.3.1998); Kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration (EGT C 66, 2.3.1998); Kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag (EGT C 66, 2.3.1998); Kommissionens tillkännagivande om beräkning av omsättning (EGT C 66, 2.3.1998).

(7) I artikel 127.2 sägs att "målet att uppnå en hög sysselsättningsnivå skall beaktas när gemenskapens politik och verksamhet utformas och genomförs".

(8) EG-domstolen har klarlagt definitionen på "dominerande ställning" i mål T-112/96 Gencor/kommissionen.

(9) Avgörande T-251/00 Lagardère och Canal+/kommissionen, 20.11.2002.

(10) Meddelande av den 27 juni 2001.

BILAGA

till Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Följande ändringsförslag, som fick mer än en fjärdedel av rösterna, förkastades under loppet av debatten.

Punkt 3.6

Stryk punkten.

Motivering

Kritiken i 3.6 är obefogad. Den avvägning som görs i kommissionens förslag är rimlig, dvs. att självklara påpekanden om att förordningen bör tolkas och tillämpas med respekt för grundläggande rättigheter och principer och att den inte påverkar "arbetstagarnas kollektiva rättigheter som är erkända av de berörda företagen, särskilt vad gäller eventuella skyldigheter i gemenskapens lagstiftning eller nationell lagstiftning att informera eller samråda med deras erkända representanter", görs i ingressen. I en förordningstext är sådana påpekanden obehövliga och skulle snarast kunna bidra till att skapa oklarheter kring förordningens syften.

Resultat av omröstningen

För: 48; emot: 71; nedlagda: 11.

Punkt 3.10

Ersätt texten med följande:

"3.10. I materiellt hänseende föreslår kommissionen att dominanskriteriet behålls. Kommittén delar uppfattningen att en övergång till det s.k. SLC-testet inte bör ske(1). Samtidigt införs emellertid i artikel 2 (2) en definition som ger begreppet en ny innebörd. Varje företag som märkbart och varaktigt kan påverka konkurrensparametrarna synes enligt förslaget ha dominerande ställning. Detta framstår som utomordentligt vagt och töjbart. Kommittén anser att det inte bara skulle medföra en betydande, men omotiverad, utvidgning av kontrollen. Det skulle också leda till stor osäkerhet med åtföljande risker för negativa återverkningar på strukturomvandlingen. Förutsebarhet är uppenbarligen här av avgörande betydelse.

3.10.1. Oklarhet om koncentrationsreglerna kan skapa allvarliga och oönskade avskräckningseffekter; inte bara de förvärv som verkligen är samhällsekonomiskt skadliga motverkas, utan även fullt legitima, nyttiga och nödvändiga strukturaffärer. Enligt kommitténs mening är det just detta som framför allt måste undvikas. Kommittén anser därför att dominansbegreppet fortsatt skall ha den innebörd som nu gäller, så att systemet bibehåller rimlig avgränsning och stabilitet. Det kan noteras att om avsikten är att specifikt täcka in s.k. oligopol utan samverkanseffekter - en i och för sig udda situation - kan detta åstadkommas med ett preciserat tillägg."

Motivering

Den ursprungliga formuleringen av första meningen i 3.10 synes i sig inte korrekt; EG-domstolen har så vitt känt inte uttolkat kriteriet "betydande minskning av konkurrensen". I övrigt: Självförklarande.

Resultat av omröstningen

För: 39; emot: 86; nedlagda: 9.

Punkt 3.10.1

Stryk punkten.

Motivering

Arbetstagarnas rätt att få information är reglerad i annan ordning och det måste vara upp till kommissionen att avgöra på vilka vägar den skall inhämta information för att kunna avgöra ett ärende. I de flesta fall torde bedömningar från bl.a. de anställdas organisationer ingå i beslutsunderlaget. Att i förordningen reglera detta synes överflödigt.

Effekter på sysselsättningen får aldrig i sig vara ett skäl för att stoppa en planerad koncentration. Det är endast koncentrationer som medför att konkurrensen påtagligt hämmas som skall kunna hindras med stöd av förordningen.

Resultat av omröstningen

För: 45; emot: 84; nedlagda: 11.

Punkt 4.3

Stryk punkten.

Motivering

Effekter på sysselsättningen får aldrig i sig vara ett skäl för att stoppa en planerad koncentration. Det är endast koncentrationer som medför att konkurrensen påtagligt hämmas som skall kunna hindras med stöd av förordningen. Det föreslagna tillägget till artikel 2.1 b riskerar att förvirra och göra avgöranden med stöd av förordningen mycket svårare att förutsäga

Resultat av omröstningen

För: 53; emot: 76; nedlagda: 8.

(1) Se även ESK:s yttrande av den 17 juli 2002, punkt 3.2.13, EGT C 241, 7.10.2002.