52003IE0934

Yttrande från Regionkommittén om "Förbindelserna mellan EU och Kina"

(2003/C 234/17)

Den 17 januari 2002 beslutade Ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om "Förbindelserna mellan EU och Kina".

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för beredningen av ärendet, antog sitt yttrande den 24 juni 2003. Föredragande var Tomas Etty och medföredragande Dimitris Dimitriadis.

Vid sin 401:a plenarsession den 16 och 17 juli 2003 (sammanträdet den 16 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande enhälligt.

1. Inledning

1.1. Den kinesiska ekonomins övergångsprocess är en av de viktigaste händelserna i världen i dag. Dess politiska, ekonomiska och sociala effekter kommer att få långtgående konsekvenser för hela världen. Övergången sker på två plan: från planekonomi till marknadsekonomi och från jordbrukssamhälle till ett stadsdominerat industrialiserat samhälle. Övergången medför en enorm tillväxtpotential, men även skrämmande risker. EU gör rätt i att följa denna process på så nära håll som möjligt, inte enbart för de effekter övergången får - och i växande utsträckning kommer att få - för EU:s intressen, utan även med tanke på de möjligheter EU har att påverka övergången till både EU:s och Kinas fördel. I sitt samarbete med Kina bör EU dock hela tiden vara klar över de begränsningar som är förknippade med rollen som partner till ett land i förändring.

1.2. Mot denna bakgrund förefaller de principer som ligger till grund för EU:s strategi gentemot Kina sunda, och vi kan stödja strategins målsättningar. Samtidigt är det viktigt att notera att det efter nästan två årtionden av samarbete mellan EU och Kina och tre strategidokument från kommissionen är svårt att bedöma vilka resultat åtgärderna har lett till. Kommissionsrapporterna från 1998 lades fram som lägesrapporter. I dessa dokumenterades ett stort antal verksamheter, men man gjorde ingen klar och konkret uppdelning av lyckade och misslyckade åtgärder. Det görs inte heller i senare dokument.

1.3. Det står inte klart huruvida kommissionens och medlemsstaternas politiska riktlinjer alltid har stämt överens med varandra, eller huruvida ansträngningar görs för att samordna dem. Det kanske är för tidigt att sikta mot ett så ambitiöst mål. Med tanke på EU:s begränsade resurser å ena sidan och Kinas unika omfattning och räckvidden på de problem landet står inför å den andra, vore det lämpligt om kommissionen i sina framtida dokument mer ingående behandlade denna aspekt i förbindelserna med Kina.

1.4. EU-strategins fem viktigaste politiska målsättningar är välvalda. För Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, som fungerar som företrädare för intressegrupper inom näringsliv och samhälle i EU, är följande tre målsättningar av särskild betydelse:

- Att stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle som grundas på rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter.

- Att bidra till att Kina blir mer integrerat i världsekonomin genom att se till att landet i högre grad omfattas av världshandelssystemet, och stödja den ekonomiska och sociala reformprocessen.

- Att öka den ömsesidiga förståelsen mellan EU och Kina.

I diskussionen om dessa tre målsättningar kommer kommittén (liksom i sitt yttrande från 1997 om förbindelserna mellan EU och Kina) att koncentrera sig på de frågor som är närmast förknippade med kommitténs egna intressen, kompetensområden och erfarenheter, och försöka undvika en överlappning med de ståndpunkter som framförts av Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet.

1.5. Under de sex år som gått sedan kommittén avgav sitt förra yttrande har omfattande förändringar skett på de viktiga områden som behandlades i yttrandet. Den viktigaste var utan tvekan Kinas medlemskap i WTO i november 2001. Frågor av särskild vikt för kommittén både då och nu omfattar följande:

- Tillämpningen av Kinas nya rättigheter och skyldigheter som medlem i WTO.

- Villkoren för utländska investerare i Kina.

- Utvecklingen av en marknadsekonomi i Kina.

- Införandet i lagstiftningen och i praktiken av mänskliga rättigheter som ingår i de FN-instrument om mänskliga rättigheter som Kina ratificerat (och i synnerhet Internationella avtalet om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter) och i ILO:s grundläggande internationella arbetsrättskonventioner.

- Förutsättningar som är befrämjande för utvecklingen av ett välfungerande genuint civilt samhälle.

- Utbildning och fortbildning.

- Situationen i Hong Kong och Macao sedan återtagandet 1997 respektive 1999.

2. Allmänna synpunkter

2.1. Under de tjugofem år som det tog för landet att utvecklas från planekonomi till marknadsekonomi gjordes imponerande ekonomiska framsteg, samtidigt som man bevarade en regim med stora demokratiska brister. Regimen verkar vara övertygad om att denna process kan fortskrida utan genomgripande förändringar i styrelseskick och rättssäkerhet, utöver sådana justeringar som är direkt kopplade till ekonomiska krav.

2.2. Några av de viktigaste förbättringarna under denna period har varit stora framsteg mot en marknadsekonomi, höga (ofta tvåsiffriga) tillväxtsiffror och minskad fattigdom.

2.3. De negativa aspekterna är korruption, brott mot mänskliga rättigheter, fattigdom (trots de framsteg som gjorts), arbetslöshet, nästan total frånvaro av social trygghet, växande sociala och regionala skillnader och fortsatt begränsning av yttrande- och informationsfriheten.

2.3.1. Ett sorgligt exempel på bristen på förändringar i den politiska kulturen jämfört med övergången på det ekonomiska området är den katastrofala hanteringen av SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) i Kina nyligen.

2.4. Även om Kina har gjort imponerande framsteg när det gäller att omvandla sin ekonomi under reformerna (som inleddes 1978) håller de motorer som tidigare varit drivkraften bakom Kinas tillväxt på att förlora sin dynamik.

2.5. Den främsta orsaken är att Kinas ekonomi i hög grad har blivit uppsplittrad och fragmenterad, vilket har lett till ökad ineffektivitet och underutnyttjande av resurser. Även om det innebär svåra justeringar av vissa delar av ekonomin, kommer avregleringen av handel och investeringar att gynna andra delar av ekonomin och medföra positiva nettovinster för ekonomin som helhet på lång sikt. Det är emellertid osannolikt att man enbart genom handel och investeringar kan lösa de grundläggande problem som nu bromsar Kinas ekonomiska utveckling.

2.6. Kinas ekonomi har nått ett stadium då det krävs att man i grunden förändrar det sätt som ekonomiska reformer genomförs på. Eftersom ekonomin i växande utsträckning utsätts för marknadskrafter, och möjligheterna att själv främja utvecklingen inom enskilda sektorer har minskat, hänger ekonomiska problem i allt högre grad samman med varandra. Villkoren inom vissa segment av ekonomin, såsom arbetsmarknaden, näringslivet, finanssystemet och den regionala utvecklingen, är nu kopplade till utvecklingen inom andra områden inom ekonomin, snarare än till utvecklingen eller politiken inom just det specifika segmentet.

2.7. Kinas snabbt växande statsskuld har under senare år skapat oro bland ekonomer, investerare och allmänheten över Kinas ekonomiska situation i framtiden. Fortsatt tillämpning av en expansiv skattepolitik, statliga företags dåliga resultat och de lokala myndigheternas långsamma tillväxt bidrar till den växande statsskulden.

2.7.1. Kinas landsbygdsekonomi är av stor betydelse. 1980 gav jordbruket sysselsättning åt i stort sett hela arbetskraften på landsbygden och stod för nästan alla dess intäkter. Samtidigt som produktiviteten inom jordbruket ökade lämnade dock ett stort antal arbetstagare jordbruket och sökte sig till industrin. I dag anställer jordbruket ca 50 % av landets arbetskraft och kännetecknas av den relativt begränsade landareal som står till dess förfogande i förhållande till arbetskraften, samt småskalig, ofta manuell, produktion.

2.7.2. Särskilt oroväckande är att jordbruksintäkterna kan komma att minska, vilket då kan leda till att klyftan mellan landsbygd och storstäder å ena sidan, och provinser å den andra, ökar (i synnerhet mellan öst och väst), vilket i sin tur kan resultera i att fattigdomen på landsbygden ökar. Denna trend kan tydligt anas sedan 1998.

2.8. Allt detta i kombination med en befolkningsmängd på 1,3 miljarder och ett omfattande territorium har gjort att Kina ligger sämst till i världen när det gäller osäkra fordringar, arbetslöshet, antalet avskedade arbetstagare, och sannolikt även rörande problem med inkomstskillnader.

2.9. Detta återspeglas främst i skillnaderna mellan

- landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen,

- sydöstra delen av landet och resterande delar,

- de som är verksamma inom ekonomins officiella kärna (med alla de svårigheter som nu föreligger) och de som försöker klarar sig genom att utföra "informella" småarbeten.

2.9.1. Mellan 1978 och 1998 ökade inkomsten per capita för invånare på landsbygden från 133,5 yuan (16,5 EUR) till 2160 yuan (268 EUR). Det motsvarar en ökning med 350 %, efter det att man tagit hänsyn till prisökningar, som i genomsnitt överstiger 8 % per år. Inkomsten per capita i städer ökade från 343,3 yuan (42,5 EUR) till 5425 yuan (670,6 EUR). Det motsvarar en ökning med 200 % efter det att man tagit hänsyn till prisökningar, som i genomsnitt överstiger 6,2 % per år(1). För landet som helhet rapporterade Världsbanken en årlig tillväxtgrad för BNP på 8 % under 2002(2).

2.9.2. Den nationella genomsnittsinkomsten per capita på landsbygden 1999 låg på 2 210 (273 EUR). I öst uppgick den dock till 2971 yuan (367,3 EUR) jämfört med 2031 yuan (251 EUR) i den centrala regionen och enbart 1448 yuan (179 EUR) i den västra regionen. I öst uppgick löneökningen för jordbrukare till 4,3 % 1999 jämfört med enbart 2,4 % i den centrala regionen och 2,7 % i väst.

2.9.3. På östkusten verkar man vara betydligt bättre på att utnyttja de möjligheter som WTO medför. Östra Kina har fördelar när det gäller mänskliga resurser, förvaltning, information, transport och infrastruktur, som andra regioner inte kan konkurrera med, och kommer därför att få den största andelen av nya utländska direktinvesteringar (UDI).

2.9.4. För de tungt industrialiserade nordöstra delarna kommer anpassningen till WTO sannolikt att innebära en stor utmaning. Tillverkningsindustrin medför inte några komparativa fördelar för Kina, vilket innebär att allt fler arbetstagare kommer att förlora sina arbeten.

2.10. WTO-medlemskapet kommer att sätta de framsteg som gjorts i samband med övergången på prov, och förvärra de största problemen. Å andra sidan öppnar medlemskapet nya perspektiv när det gäller ökad insyn, överskådlighet, ansvarsskyldighet och möjligheter till ett välfungerande styre. När det gäller WTO:s ekonomiska krav har ett omfattande förberedande arbete utförts av de kinesiska myndigheterna och deras handelsparter, däribland EU. Med all säkerhet kommer dessa frågor att få full uppmärksamhet under kommande år. Man har dock inte ägnat lika mycket uppmärksamhet åt hanteringen av WTO-medlemskapets sociala och ekonomiska följder i Kina. För närvarande förefaller det som om de beaktas främst i relation till de hot mot stabiliteten som de kan komma att innebära.

2.11. Kinas WTO-medlemskap, som gör Kina till en integrerad del av ett lagbaserat globalt system, kommer samtidigt att vara en väldig drivkraft för den ekonomiska övergångsprocessen och ett avgörande steg mot landets integration i världsekonomin. Det är en viktig milstolpe på den reformväg som Kina har följt i över 20 år, snarare än en ny riktning. Den verkliga betydelsen av WTO är den institutionella aspekten - lagar, rättspraxis, lagstiftningsförfaranden. En institutionell konvergens kommer att äga rum mot en marknadsekonomi, vilket kommer att främja utvecklingen av den privata sektorn. Öppnandet mot internationella marknader främjar marknadsdisciplin, tillgång till teknologi och andra värden som har varit viktiga mål inom ramen för inhemska ekonomiska reformer. I detta avseende är WTO-anslutningen en kompletterande aspekt i landets nästa reformfas.

2.11.1. De politiska förändringar som fortfarande måste genomföras för att uppfylla WTO:s krav kommer att påverka alla områden av Kinas ekonomi. Många analytiker anser att det kommer att få dramatiska effekter på jordbruket, och därmed jordbruksområdena, eftersom reformer i Kina under nästan 23 års tid i stort sett inte beaktat landets handelspolitik rörande jordbruksprodukter. Kinas handelsparter krävde att Kina skulle genomföra genomgripande förändringar i sin handelspolitik för jordbruksprodukter senast år 2005 - en målsättning som förefaller betydligt mer långtgående och med en tidsplan som är mycket snävare än för andra utvecklingsländer inom ramen för Uruguayrundans jordbruksavtal.

2.12. Kinas WTO-medlemskap skapar nya impulser för tillväxt i handeln mellan EU och Kina. Medlemskapet skapar effektiva institutionella och rättsliga garantier för bilateral handel.

2.13. Enligt WTO-bestämmelserna skall medlemmarna rätta sig efter principen om icke-diskriminering och klausulen om mest gynnad nation, som när det gäller handeln mellan EU och Kina omfattar tullsänkning, avskaffande av kvotbegränsningar för import samt mildare kriterier för marknadstillträde.

2.14. Öppnandet mot nya internationella marknader (WTO-medlemskap) kommer att nödvändiggöra omfattande anpassningar av näringslivet och en ökning av UDI. Även om ökade utländska direktinvesteringar kommer att skapa fler arbetstillfällen kommer konkurrenstrycket på inhemska företag att öka.

2.14.1. I dag kommer ca 10 % av Kinas inflöde av UDI från EU. Dessa investeringar är särskilt viktiga för Kina, eftersom europeiska direktinvesteringar anses vara betydligt mer kapitalintensiva och i högre grad ligga i linje med Kinas införande av ny teknik än direktinvesteringar från länder i Asien. Man anser därför att utländska direktinvesteringar som kommer från Europa är en viktig drivkraft för utvecklingen. Utifrån EU:s och dess medlemsstaters perspektiv, är Kina dock fortfarande av ringa betydelse som mottagarland för EU:s direktinvesteringar. Mindre än 1 % av EU-medlemsstaternas utländska direktinvesteringar går till Kina.

2.15. Enligt färska beräkningar från UNCTAD kan inflödet av direktinvesteringar till Kina mer än fördubblas till 100 miljarder USD före utgången av år 2006.

2.16. Kinas WTO-medlemskap kommer att tvinga Kina att öppna sina marknader ytterligare och förbättra investeringsklimatet. Kina kommer att erbjuda utländska investerare samma behandling som nationella investerare.

2.17. Enligt WTO-bestämmelser måste Kina sänka tullavgifterna på 150 olika industriprodukter från EU. Kina kommer att öppna marknaden för jordbruksprodukter och göra det möjligt för EU att få tillträde till den tertiära sektorn.

2.18. Under tiden kommer EU att vidta åtgärder för att underlätta Kinas tillträde till EU:s marknad. EU har också delvis hävt restriktionerna på import av kinesiska jordbruksprodukter.

2.18.1. Eftersom livsmedelssäkerhet är så viktigt bör man komma ihåg att internationella standarder på området har lagts fast av FAO/WHO:s Codex Alimentarius-kommitté.

2.18.2. Ett centralt problem som uppstod kort efter Kinas anslutning till WTO och som påverkade förbindelserna mellan EU och Kina var att EU införde förbud mot vissa animaliska produkter från Kina. All import av konsumtionsvaror och djurfoder från Kina har ställts in sedan slutet av januari 2002, efter det att man påvisat alltför höga halter av kloramfenikol i dessa produkter. Kina har protesterat häftigt mot Nederländernas beslut att förstöra kontainrar i Rotterdam med animaliska varor från Kina. Vidare har Kina reagerat mot EU:s importförbud av vissa produkter från Kina. Under kommissionsledamot Pascal Lamys besök i Peking nyligen beslutade Kina att gradvis häva embargot på nederländska varor och skall skicka en teknisk delegation till Europa, vars resa hittills skjutits upp på grund av SARS-epidemin.

2.18.3 Slutligen har antidumpningsfall mot kinesiska produkter redan minskat avsevärt.

2.19. Kinas skyldigheter att uppfylla WTO-åtagandena (avgiftssänkningar, avskaffande av administrativa förfaranden och godkännandeförfaranden för import av varor, avreglering av en lång rad finansiella och professionella tjänster och av investeringssystemet) har fått stor uppmärksamhet och har setts av kommissionen som en viktig förhandlingsframgång. EU:s förpliktelser har inte diskuterats i samma utsträckning (exempelvis utfasning av kvalitativa restriktioner specifika för Kina beträffande textiler och kläder).

2.20. Utöver Kinas WTO-medlemskap kan införandet av euron ses som ytterligare en drivkraft bakom tillväxten i handeln mellan EU och Kina. Eurons starka ställning hittills har satt tryck på dollarn, och minskat Kinas beroende av dollarn i den internationella handeln. En följd av att euron har integrerats i det europeiska valutasystemet är att riskerna kommer att minska i samband med Kinas EU-relaterade handelstransaktioner, som beror på kursändringar i de olika medlemsstaternas valutor.

2.21. Införandet av en gemensam valuta gör det möjligt för kinesiska exportörer att rikta exporten mot en integrerad eurozon i stället för mot flera enskilda länder, och därmed göra besparingar i transaktionskostnader.

2.22. Kommittén är övertygad om att det finns ett direkt samband mellan stabilitet och respekt för internationella standarder i Kina. Kommittén välkomnar Kinas ratificering av det internationella avtalet om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (men beklagar att Kinas regering har reservationer beträffande artikel 8:1 (a) som skyddar fackföreningarnas rättigheter).

2.23. Framsteg har gjorts i utvecklingen av ett civilt samhälle i Kina. Det är emellertid mycket viktigt att regeringen häver många av de onödiga restriktionerna, så att det kinesiska civila samhället får samma förutsättningar som den internationella gemenskapen.

2.24. Erfarenheter från Hong Kong och Macao med "ett land, två system" har inte varit helt tillfredsställande hittills. Vissa utvecklingstendenser när det gäller demokrati och respekt för mänskliga rättigheter ger anledning till oro.

2.25. Kommittén tror sig på ett värdefullt sätt kunna bidra till utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Kina. Det kinesiska ekonomiska och sociala rådet har visat sig vara en intresserad part i sammanhanget. Kommittén har tidigare betonat det viktiga bidrag som fria, oberoende och representativa intressegrupper bestående av arbetsgivare, arbetstagare, jordbrukare osv. kan ge till ekonomisk och social utveckling i Kina, och kommer att betona detta även i fortsättningen.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Diskussionerna om Kinas medlemskap i WTO och landets fortsatta integrering i världsekonomin handlar i första hand om hur dess ekonomiska och finansiella regelverk och resultat skall komma att ligga i linje med WTO. Detta är visserligen viktiga frågor, men kommittén anser att dessa ansträngningar borde kombineras med en respekt för andra relevanta internationella normer när det gäller produktsäkerhet, hållbar utveckling och arbetstagares grundläggande rättigheter.

3.2. Kommittén välkomnar EU:s WTO-relaterade samarbetsprojekt med Kina och kontrollerna av Kinas framsteg när det gäller genomförandet av landets WTO-åtaganden.

3.3. Vid sitt besök i Kina i juli 2002 slogs kommittén av de kinesiska värdarnas självförtroende när det gäller landets möjligheter att uppfylla WTO-reglerna före 2005. De framhöll sina långvariga och genomgripande förberedelser och den utbildning som getts till berörda tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå. Kommittén noterar dock att välunderrättade observatörer har framhållit att de viktigaste hindren i Kina finns på regional och lokal nivå och att handelsministeriet, som har ansvaret för genomförandet av WTO:s bestämmelser i Kina, inte har några möjligheter att bestämma över andra ministerier eller provinsmyndigheter. EESK har därför förespråkat en speciell mekanism för genomförandet av WTO:s bestämmelser i Kina.

3.4. Korruptionen är ett av de svåraste hindren för Kinas ekonomiska utveckling. En aktuell beräkning av de medel som förskingras av statstjänstemän och anställda vid statliga företag uppgår till 48 miljarder USA-dollar år 2001. Denna summa är något högre än de totala utländska direktinvesteringarna i Kina samma år. Det finns ett erkänt allvarligt problem med den organiserade brottslighetens och triadernas inblandning i storskalig korruption av högre statstjänstemän.

3.4.1. Vissa av de allvarliga problemen med Kinas bank- och bokföringssystem är nära kopplade till denna företeelse.

3.4.2. Ämbetsbrott, korruption och maktmissbruk är några av de saker som allmänhetens klagomål mot regeringen oftast handlar om. Ett viktigt botemedel mot dessa allvarliga brister i myndighetsutövningen skulle vara en effektiv maktfördelning och säkerhetskontrollmekanismer, som skulle lägga större ansvar på företagsägare, ledare och tjänstemän. Det organiserade civila samhället, som gör stora insatser för demokratin, måste ges en tung roll i en sådan mekanism. I detta sammanhang är det mycket viktigt med informationsfrihet och en fri press.

3.4.3. Det största hindret för produktionsresultatet i Kinas industri är företagens allmänna ineffektivitet. Till detta skall läggas att bristfällig teknologi och begränsad innovationskapacitet är särskilt svaga områden i en stor del av den kinesiska industrin.

3.4.4. Några av de viktigaste hindren för förbättring av företagens resultat är statens fortsatta inblandning i företagens styrning, bristande budgetdisciplin, restriktioner när det gäller omstrukturering och andra former för att omfördela resurser.

3.4.5. För en stor del av den inhemska industrin ligger den tekniska standarden långt under internationell nivå. Teknologiöverföring från utländska företag till kinesiska företag tycks ha begränsats både när det gäller värde och omfattning.

3.4.6. På medellång sikt måste den kinesiska finansiella sektorn nå upp till de bästa internationella metoderna eftersom tillgång till de modernaste verktygen för finansförmedling är avgörande för ett framgångsrikt medlemskap i WTO och en långsiktig tillväxt, och detta av följande skäl:

- Näringslivets internationella konkurrenskraft bygger på att det finns tillgång till moderna finansiella tjänster.

- Om kapital skall kunna lockas från världens kapitalmarknader - till rimliga kostnader - måste det finnas moderna finansinstitut.

- I en marknadsekonomi bygger den makroekonomiska stabiliteten på sunda finansmarknader.

3.4.7. Dessa krav kommer att påskynda moderniseringen av Kinas finanssystem och därigenom skapa förutsättning för full konvertibilitet.

3.5. Även om kampen mot fattigdomen har varit en prioriterad fråga för den kinesiska regeringen under flera år nu, är siffrorna fortfarande alarmerande. Världsbanken beräknar att 130 miljoner människor fortfarande lever under fattigdomsstrecket, trots de framsteg som gjorts. Massuppsägningar i statsägda företag, utan sociala skyddsnät, äger hela tiden rum i landets industriområden, och allvarliga problem på den kinesiska landsbygden gör att fattigdomsfrågan även fortsättningsvis kommer att ha högsta aktualitet. På kort och medellång sikt kommer Kinas medlemskap i WTO förmodligen att få till följd att en redan svår situation förvärras ytterligare.

3.5.1. En aspekt som måste lyftas fram är att fattigdomen i allt större utsträckning drabbar kvinnor. En omfattande flyttning av arbetslös (manlig) arbetskraft från landsbygden gör att lantbruket till stor del lämnas över till kvinnorna. De flesta lever på gränsen till fattigdom. Ofta har kvinnliga jordbrukare inte rätten att äga sin mark. På senare år har många, både privata och statliga, arbetsgivare sagt att de endast tar emot ansökningar från manliga sökande till lediga tjänster.

3.6. Arbetslösheten i Kina ligger troligen närmare 15-20 % av den totala arbetskraften på 730 miljoner än de 4 % som uppges officiellt. Nästan hälften av den statliga sektorns 100 miljoner anställda har friställts under de senaste åren och denna process fortsätter. På kort och medellång sikt kommer Kinas inträde i WTO att få negativa konsekvenser för de 400 miljoner som är sysselsatta inom jordbruket (bland vilka det redan finns 150 miljoner övertaliga) och kanske även utgöra ett direkt hot mot deras försörjning. Ett stort antal av dem, kanske 100 miljoner människor, söker för närvarande arbete utanför sin egen hemregion.

3.7. För att skapa sysselsättning för arbetskraft som kommer från jordbruket har de lokala myndigheterna uppmuntrats att främja uppkomsten av landsbygdsföretag som inte hör till jordbrukssektorn (RE eller TVE). Detta är små och medelstora företag på landsbygden som specialiserar sig på arbetsintensiva produkter och som vid sidan av utlandsfinansierade företag producerar större delen av Kinas exportvaror.

3.8. Det är främst landsbygdsföretagen som har absorberat arbetskraft från lantbruket och de har varit en viktig motor för Kinas tillväxt på samma sätt som i andra länder som har befunnit sig i snabb tillväxt i det förflutna. Dessa företag lider i dag av ekonomiska problem och ineffektivitet i nästan samma utsträckning som företagen i den statliga sektorn.

3.9. Det är med all rätt som kommissionen konstaterar att inrättandet av ett socialt skyddsnät är en central uppgift för den kinesiska regeringen. Majoriteten av befolkningen täcks för närvarande inte av något regelverk för social trygghet. Många som tidigare var skyddade som anställda i statsägda företag har upptäckt att deras pengar har försvunnit under "omstrukturerings"-processen. Ett avgörande problem när det gäller att etablera eller upprätthålla ett system för social trygghet är bristen på fungerande kontrollmekanismer. Detta har lett till missförhållanden och missbruk av finansiella medel, vilket ofta är ett av de främsta skälen till den senaste tidens sociala oro. Det sociala trygghetssystemet är just ett sådant område där frånvaron av äkta oberoende arbetstagarorganisationer märks tydligt.

3.10. Växande socialt missnöje och social oro utgör ett reellt hot mot stabiliteten. Det har stor spridning i städerna och kanske ännu större på landsbygden. Förutom de redan nämnda orsakerna finns även de ökande inkomstklyftorna och stora ekologiska skador. Protestaktionerna i städerna och på landsbygden har ökat både i antal, omfattning och aggressivitet. De har i de flesta fall slagits ner av polisen. Det tycks finnas ett stort behov av en förlikningsmekanism.

3.11. Mot denna bakgrund är det mycket oroande med de ständiga brotten mot fackföreningarnas grundläggande rättigheter (föreningsfriheten, rätten till kollektivförhandlingar). De ändringar som gjordes år 2001 i fackföreningslagen uppfyller inte kraven i ILO:s konventioner 87 och 98 och inte heller i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den monopolsituation som All China Federation of Trade Unions har bekräftades på nytt och dessutom betonades dess funktion som ett instrument för kommunistpartiet.

3.11.1. Regeringen borde eftersträva en försoning med de tiotusentals protesterande arbetarna genom trepartssamtal istället för att hålla nere protesterna och (i enstaka fall) köpa sig fri. De som organiserar självständiga fackföreningar eller fredliga aktioner skall inte diskrimineras. Godtyckliga gripanden av arbetarledare måste upphöra i enlighet med ILO:s konventioner 87 och 98 (vilka Kina - som medlem av ILO - förväntas respektera och tillämpa även om landet ännu inte har ratificerat dem). Dessutom måste de rekommendationer följas upp som nyligen utfärdats av ILO-styrelsens kommitté för organisationsfrihet i en del fall.

3.12. De ekonomiska och politiska strukturreformer som genomförts i Kina sedan 1978 utgör en politisk, ekonomisk och juridisk grund för det civila samhällets uppbyggnad. Samtidigt kommer framväxten av det civila samhället att på sikt få ett stort inflytande på socialpolitiken och ekonomin. Den kommer att ge upphov till omfattande förändringar i styrelseskicket och effektivt främja goda styresformer.

3.13. I samband med decentraliseringen har staten och partiet tillåtit vissa icke-statliga organisationer (NGO) att tillhandahålla tidigare statliga, eller nyinrättade, tjänster (bl.a. inom hälsovården) och att ta fram resurser. Sådana organisationer borde emellertid också få utföra andra viktiga funktioner som att ge juridiskt stöd, övervaka regeringens politik, organisera verksamheter på lokalplanet och företräda olika intressen. För att dämpa de ökande sociala och ekonomiska spänningarna måste det snarast skapas en process för civil dialog och samråd. Olika intressen kan endast företrädas på ett meningsfullt sätt om det finns organisationsfrihet, och om icke-statliga organisationer kan spela en viktig roll i den processen. I samband med diskussioner som hölls under EESK:s besök i juli 2002 blev kommittén imponerad av den öppenhjärtighet som visades av flera icke-statliga organisationer när de tog aktiv ställning gentemot statsstyrda "icke-statliga" organisationer.

3.14. Det finns tydliga skillnader mellan icke-statliga organisationer i Kina och i EU. I jämförelse med organisationerna i EU kännetecknas de kinesiska av följande:

- Det civila samhället i Kina står generellt under strikt statlig kontroll och har en dubbel officiell/civil prägel. Ett tydligt särdrag i det civila samhället i Kina är att staten styr viktiga nyckelorganisationer.

- Kinas icke-statliga organisationer inrättades under övergångsperioden. Man ser inte mycket av sådana typiska drag som självständighet, frivilligt agerande, nära kontakter med befolkningen och frånvaro av statlig inblandning. De befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium och strävar fortfarande efter att finna sina strukturer och funktioner.

- På grund av dessa särdrag är det många av Kinas icke-statliga organisationer som inte har en fast institutionaliserad form. Trots att inrikesministeriet reviderade och utfärdade de nya reglerna för ledningen av civila organisationer 1998 har institutionaliseringsprocessen just börjat och pågår ännu. Det finns fortfarande många restriktioner för deras funktion, bl.a. politisk censur.

3.15. Trots detta ökar antalet mer självständiga organisationer.

3.16. Utvecklingen för de icke-statliga organisationerna i Kina idag är ganska ojämn. Det finns stora skillnader mellan olika organisationers sociala, politiska och ekonomiska inflytande och ställning, vilket ofta beror på graden av statligt stöd och kontroll.

3.17. EESK vill betona att de allvarliga svårigheter som möter utländska icke-statliga organisationer som vill etablera sig i Kina kvarstår i det närmaste oförändrade.

3.18. Djupare diskussioner mellan EU och Kina om dessa organisationers viktiga roll i omställningsprocessen skulle kunna bidra till att de får större handlingsfrihet. Det skulle också kunna skapa bättre villkor för utvecklingen av fria och oberoende arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

3.19. Europeiska kommissionens program för utvecklingssamarbete med Kina är inriktade på en rad av de mest akuta problem som landet för närvarande står inför. Här ingår uppmuntran och stöd i att ratificera viktiga internationella konventioner. Något som hittills inte uttryckligen tagits upp i diskussionerna med de kinesiska myndigheterna är nyckelfrågan social instabilitet, dess karaktär och framtidsutsikter. Kommissionen samarbetar i stor utsträckning med halvstatliga organ i stället för den allt större kretsen av självständiga frivilligorganisationer i Kina. Man har nyligen i blygsam omfattning börjat arbeta med dessa självständiga frivilligorganisationer.

3.20. Kommittén angav Hong Kong som ett område av särskilt intresse i sitt yttrande från 1997, särskilt med avseende på utvecklingen i samband med grundläggande rättigheter att organisera sig och driva kollektivförhandlingar, efter "överlämnandet" i juli 1997.

3.20.1. Fem år senare menar nu kommittén att Hong Kong-regeringen inte på något övertygande sätt visar prov på en vilja att värna om internationellt erkända standarder för mänskliga rättigheter och rättsstatens okränkbarhet. Vissa politiska och medborgerliga rättigheter - och även ekonomiska och sociala rättigheter - som var begränsade redan före 1997 är uppenbart hotade (församlingsfriheten, yttrandefriheten, pressfriheten, grundläggande fackliga rättigheter). En särskilt oroande företeelse på senare tid är regeringens förslag att tillämpa artikel 23 i grundlagen, som bland annat behandlar uppvigling och stämplingar.

3.20.2. En av Hong Kongs tillgångar är det aktiva organiserade civila samhället. Detta spelar en oumbärlig roll när det gäller att försvara mänskliga rättigheter. Det är också en betydelsefull källa till inspiration och stöd för det framväxande civila samhället på Kinas fastland.

3.20.3. Dotterföretag till företag och underentreprenörer i Hong Kong (och Taiwan och Korea) hör till de utländska investerare som har sämst rykte i fastlands-Kina när det gäller relationerna med arbetskraften. Lokala fackföreningar och frivilligorganisationer har drivit kampanjer för att förbättra situationen. Regeringen och näringslivet bör lyssna på dessa kampanjer.

3.20.4. I decennier har turism med hasardspel som huvudkomponent varit den centrala ekonomiska stöttepelaren för Macao, som överlämnades 1999. Macaos regering har definierat den framtida inriktningen på den särskilda förvaltningsregionens ekonomiska utveckling under det kommande årtiondet på följande sätt: Spelturismen kommer att fungera som den viktigaste drivkraften, och tjänstesektorn kommer att fungera som stommen för andra sektorers samordnade utveckling. Syftet är att etablera Macao som internationellt centrum för speldominerad turism och som nav för internationella konferenser och mässor. Olika sektorer och branscher i Macao kan beräknas få fördel av denna strategi och av den väntade starka utvecklingen inom turismen över hela världen. Det finns farhågor med avseende på att ekonomin är alltför beroende av några få sektorer. Ansträngningarna att minska det för stora beroendet och åstadkomma diversifiering bör stödjas.

3.20.5. Arbetsmarknadsrelationerna, trepartssamrådet och representationen av de socioekonomiska intressena i Macao ligger klart under Hong Kongs standard, som i sig ligger på blygsam nivå. Samma sak gäller dess civila samhälle. För tillfället verkar inte klimatet vara gynnsamt för några betydande förbättringar.

3.21. Under besöket i juli beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Kinas ekonomiska och sociala råd att inleda samråd, dialog och forskning om arbetsmarknadsfrågor av gemensamt intresse samt frågor med anknytning till mänskliga rättigheter och rättsstaten. På detta sätt kan den ekonomiska utvecklingen och de sociala framstegen främjas.

4. Slutsatser och rekommendationer

4.1. En viktig fråga har än så länge knappast tagits upp i dialogen EU/Kina, nämligen om det går att lyckas med en övergång till marknadsekonomi utan genomgripande politiska reformer. Stabiliteten, som är en nyckelfråga (både för Kina och för dess handels- och investeringspartner), verkar vara intimt kopplad till spänningen mellan parterna. Frågan kräver följaktligen särskild uppmärksamhet i framtida kontakter mellan EU och Kina, bland annat mellan EESK och Kinas ekonomiska och sociala råd.

4.1.1. Kommittén anser att kärnfrågan för att Kina skall lyckas är en utveckling i fråga om politisk mångfald, rättsstatsvillkor och privatiseringar. Det kan leda till att statens i stort sett totala dominans över ekonomin undanröjs och ersätts av en roll som i högre grad ligger i linje med den roll som staten spelar i en marknadsekonomi med social prägel.

4.2. Övervakningen av att WTO-reglerna tillämpas i Kina kommer inte att bli någon lätt uppgift, särskilt inte på de nivåer där huvudproblemen kan uppstå, nämligen den regionala och den lokala. Därför stöder kommittén eftertryckligen fortsatt EU-stöd till Kinas ansträngningar att utbilda de personer inom lagstiftning och rättsskipning som arbetar med Kinas tillämpning av WTO:s regler på de olika berörda nivåerna. Kommissionen skulle kunna föreslå de kinesiska myndigheterna att inrätta en offentlig tillsynsmyndighet.

4.2.1. Kommittén rekommenderar att kommissionen driver nära samarbete med EU:s handelskammare i Kina, som har möjlighet att ge förstahandsrapporter om hur WTO-reglerna efterlevs genom att utnyttja sina 200 medlemmars erfarenheter.

4.2.2. Kommittén kommer att ta kontakt med den europeiska sidan i näringslivsdialogen EU/Kina och uppmärksamma dem även på detta problem, och föreslå att de tar upp frågan på dagordningen vid sammanträdena med de kinesiska motsvarigheterna.

4.3. När det gäller att angripa de negativa sidorna av övergången - och en del av dessa kommer sannolikt att förvärras till följd av Kinas WTO-medlemskap - är det rimligen högst önskvärt att det organiserade civila samhället engageras både konkret och fullt ut. Europeiska kommissionen är medveten om den avgörande roll som frivilligorganisationerna kan spela. Tyvärr har man hittills knappast uppmärksammat den roll som de fria och oberoende intressegrupperna på arbetsmarknaden spelar.

4.4. I ljuset av att frivilligorganisationerna får en alltmer central roll i fråga om att främja Kinas utveckling och det internationella samarbetet föreslår EESK att man, i nära samarbete med Kinas ekonomiska och sociala råd, tar itu med följande frågor:

- Förbättrad insyn och ökad tydlighet i regelverket genom klart definierade registreringsförfaranden och registreringskrav för utländska frivilligorganisationer, och genom angivelse av vilka ministerier som ansvarar för tillsyn och stöd.

- Eliminering av mångtydighet i dagens regler för hur frivilligorganisationer kan få självständig juridisk status, anställa personal och få tillgång till utländsk valuta.

4.5. Som framstående medlem i Internationella arbetsorganisationen ILO bör Kina ratificera ILO:s samtliga åtta grundläggande människorättskonventioner och tillämpa dem i rättsliga sammanhang och i praktiken. Som ILO-medlemsstat förväntas Kina redan uppfylla kraven i konventionerna 87 och 98 om grundläggande rättigheter för arbetstagare och arbetsgivare, oavsett ratificeringen. Kina bör också dra tillbaka sin reservation avseende artikel 8:1(a) i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

4.6. I människorättsdialogen med Kina bör kommissionen ännu mer uppmärksamma Kinas ständiga kränkningar av organisationsrätten och rätten till kollektivförhandlingar, systematiskt ta upp häktade och fängslade arbetsrättsaktivisters öde och betona vikten av att fria, oberoende och demokratiska intressegrupper från arbetslivet engageras i övergången till marknadsekonomi, att frivilligorganisationerna får verka och att det råder informations- och pressfrihet.

4.7. EU bör stödja och fördjupa dialogen mellan det organiserade civila samhället, de ekonomiska och sociala intressegrupperna i Kina och EU i frågor som social rättvisa (kamp mot fattigdom, jämställdhetsfrågor, ökad delaktighet, miljöskydd osv.). Här bör ingå dialog i frågor som mänskliga rättigheter, sund offentlig förvaltning och minoritetspolitik.

4.7.1. Olympiska spelen i Peking år 2008 och Expo 2010 i Shanghai skulle kunna bli ett gyllene tillfälle att fördjupa samarbetet på alla områden, förutsatt att Kina upphör med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och gör avsevärda framsteg med demokratiseringen av det politiska systemet.

4.8. Utvecklingen av de politiska och medborgerliga rättigheterna - liksom de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna - enligt villkoren i "ett land, två system" i Hong Kong och Macao kommer att studeras ingående av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

4.8.1. Kommissionen skulle kunna uppmärksamma Hong Kongs myndigheter och näringsliv på möjligheten att utnyttja OECD:s riktlinjer för multinationella företag som referenspunkt för verksamheten i Hong Kong-baserade bolag och deras underleverantörer i fastlands-Kina. I nära samarbete med EU:s medlemsstater bör kommissionen uppmuntra företag med bas i EU som har stora investeringar i och handelsförbindelser med Kina att respektera OECD:s riktlinjer och uppmuntra sina kinesiska affärspartners att göra samma sak. I sammanhanget bör kommissionen ägna särskilt uppmärksamhet åt levnads- och arbetsvillkor i exportproduktionszoner i Kina.

4.9. EESK:s delegation till Hong Kong och Macao drog slutsatsen att relationerna mellan EU och Hong Kong och mellan EU och Macao varit fortsatt utmärkta efter överlämnandet, men nu är det kanske dags att sätta in relationen mellan EU och båda dessa särskilda förvaltningsregioner i ett mer systematiskt sammanhang. Inom denna ram bör man speciellt uppmärksamma diversifiering i Macaos ekonomiska utveckling och utvecklingen av demokratin och de civila rättigheterna, liksom grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, både juridiskt och i praktiken.

4.10. Med avseende på utvecklingssamarbetet anser EESK att ett antal insatser bör göras i fråga om

1) förbättrade levnadsförhållanden och social rättvisa, bibehållande/återställande av de naturliga livsgrundvalarna; exempel på detta är kamp mot fattigdomen, förbättrad miljö- och livsmedelssäkerhet och en förstärkt position för kvinnorna;

2) sysselsättnings- och sociala trygghetsfrågor, exempelvis upprättande/förbättring av sociala trygghetssystem i städer och på landsbygden och främjande av företagarskap inom den småskaliga sektorn; omstrukturering av finansieringssystemet på landsbygden (kreditkooperativ, särskilt för företagare och för kvinnor);

3) stöd till fortbildning i företagsekonomi, särskilt för de små och medelstora företagen, samt inrättande av självständiga företagarförbund inom denna sektor.

4.11. EESK håller med om att EU bör fortsätta att uppmuntra överföring av know-how, teknik eller policy via samriskföretag och andra typer av partnerskap mellan antingen företag, kommuner/regioner eller offentliga organ. Sådana avtal förstärker banden mellan EU och Kina och kan också ge impulser till att driva fram reformprocessen. Framgången med programmen Asia Invest och "Lokala myndigheter" i Kina visar att det finns en verklig potential inom sektorn, särskilt med fokus på kopplingar till småföretagen.

4.11.1. För att dra full fördel av avregleringen av handel och investeringar behöver Kinas ekonomi sannolikt en omfattande omstrukturering av företagen, förbättrad företagsledning och omfördelning av resurser. Särskilt bör de små och medelstora företagen (med arbetsintensiv produktion) uppmärksammas. De måste integreras i internationella produktionskedjor om de skall kunna lyckas på världsmarknaderna.

4.12. Kommissionens Kinaprogram bör mer markant återspegla vilken vikt man fäster vid god offentlig förvaltning, det civila samhället, de mänskliga rättigheterna och den hållbara utvecklingen. Regelbunden och systematisk revidering kommer att bidra till göra EU-programmen mer relevanta och verksamma enligt dessa vägledande principer.

4.12.1. Det måste finnas en kvinnospecifik dagordning och strategi inom alla program för kamp mot fattigdomen i Kina.

4.13. EESK och Kinas ekonomiska och sociala råd har beslutat inleda samråd, dialog och forskning i arbetsmarknadsfrågor av gemensamt intresse och frågor om mänskliga rättigheter och rättsstaten. Avsikten är att detta skall ske på regelbunden och institutionaliserad basis. Dessa kontakter skulle också kunna användas till att diskutera eventuella relevanta problem i Hong Kong och Macao.

4.14. Framtida besök i Kina från Ekonomiska och sociala kommitténs sida bör inte bara utnyttjas till att förstärka kontakterna med Kinas ekonomiska och sociala råd, utan också till att förnya och bredda kontakterna med frivilligorganisationerna i Kina (särskilt med de fria och självständiga), och verka på områden som hälsovård och miljöskydd på liknande sätt som under besöket i juli 2002.

Bryssel den 16 juli 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) Statens informationskontor, "Progress in China's Human Rights for 1998", People's Daily, av den 14 april 1999.

(2) http://lnweb18.worldbank.org/ eap/eap.nsf/Attachments/ updateapr03/$File/china.pdf.