This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32014R0390
Council Regulation (EU) No 390/2014 of 14 April 2014 establishing the ‘Europe for Citizens’ programme for the period 2014-2020
Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020
Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020
EUT L 115, 17.4.2014, p. 3–13
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
No longer in force, Date of end of validity: 31/12/2020; upphävd genom 32021R0692
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Repeal | 32006D1904 | ||||
Repeal | 32008D1358 |
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Corrected by | 32014R0390R(01) | (PL) | |||
Repealed by | 32021R0692 | 01/01/2021 |
17.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 115/3 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 390/2014
av den 14 april 2014
om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 352,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1)
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2)
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen ska varje medborgare ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och unionens institutioner bör på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden samt föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället. |
(2) |
Med kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, vill unionen och medlemsstaterna åstadkomma tillväxt, sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning för det kommande decenniet. |
(3) |
Trots att det rent objektivt finns ett mervärde med att vara unionsmedborgare med fastställda rättigheter lyckas unionen inte alltid på ett effektivt sätt lyfta fram sambanden mellan lösningen av en rad ekonomiska och sociala problem och unionens politik. De imponerande framsteg som har uppnåtts i form av fred och stabilitet i Europa, långsiktig hållbar tillväxt, stabila priser, ett effektivt skydd för konsumenter och miljö och främjandet av grundläggande rättigheter har därför inte alltid resulterat i en stark känsla av samhörighet med unionen hos medborgarna. |
(4) |
För att föra Europa närmare medborgarna och göra det möjligt för dem att fullt ut delta i uppbyggnaden av en allt fastare sammanslutning krävs en rad insatser och samordnade ansträngningar via aktiviteter över gränserna och på unionsnivå. Det europeiska medborgarinitiativet är ett unikt tillfälle för medborgarna att direkt delta i unionslagstiftningens utveckling (3). |
(6) |
Halvtidsutvärderingen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” (2007–2013), tillsammans med ett offentligt samråd på internet och två på varandra följande samrådsmöten med intressenter har bekräftat att både det civila samhällets organisationer och enskilda deltagare anser att det vore relevant med ett nytt program ”Ett Europa för medborgarna”. Det ansågs även att det bör införas för att påverka organisationer genom kapacitetsuppbyggnad och enskilda individer genom att öka intresset för unionsfrågor. Denna förordning bör därför inrätta ett program ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (nedan kallat programmet). |
(7) |
När det gäller teman för projekten, deras koppling till ett lokalt eller regionalt sammanhang och sammansättningen av intressenter, bör det finnas betydande synergieffekter med andra unionsprogram på områden som allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom, idrott, kultur och den audiovisuella sektorn, grundläggande fri- och rättigheter, social integration, jämställdhet, insatser mot diskriminering samt forskning och innovation, informationssamhället, utvidgningen och unionens yttre åtgärder. |
(8) |
Programmet bör omfatta en mängd olika insatser, bl.a. möten, kontakter och debatter med medborgarna om medborgarskapsfrågor, evenemang på unionsnivå, initiativ för att öka kunskaperna, och att uppmuntra reflektion över avgörande ögonblick i Europas historia, initiativ för att göra EU-medborgarna, särskilt ungdomar, medvetna om unionens historia och hur unionens institutioner fungerar samt debatter om europeiska politiska frågor i syfte att stimulera alla delar av samhällslivet. |
(9) |
Europaparlamentets resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur och rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa understryker vikten av att hålla minnena av det förflutna vid liv för att vi ska kunna ta oss ut ur det förflutna och bygga upp en framtid och framhåller vilken viktig roll unionen spelar för att främja, dela och verka för det kollektiva minnet av dessa brott. Relevansen för historiska, kulturella och interkulturella aspekter och befintliga kopplingar mellan minne och europeisk identitet bör därför beaktas. |
(10) |
En övergripande dimension av programmet bör vara att se till att resultaten tillvaratas och kan överföras, så att dess effekter och långsiktiga hållbarhet förstärks. De aktiviteter som lanseras bör därför ha en koppling till unionens politiska agenda och kommuniceras på lämpligt sätt. |
(11) |
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en balanserad integrering och ett balanserat deltagande av medborgare och det civila samhällets organisationer från alla medlemsstater i gränsöverskridande projekt och insatser, varvid hänsyn ska tas till unionens flerspråkiga karaktär och behovet av att inkludera underrepresenterade grupper. |
(12) |
Anslutningsländerna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländer som omfattas av föranslutningsstrategin samt de Eftaländer som är parter i EES-avtalet erkänns som potentiella deltagare i unionsprogrammen i enlighet med de avtal som ingåtts med dessa länder. I enlighet med rådets beslut 2001/822/EG (4) ska utomeuropeiska länder och territorier vara berättigade att delta i programmet. |
(13) |
Programmet och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 (5) bör ha de gemensamma målen att upprätta en djupgående och hållbar demokrati och utveckla ett blomstrande civilt samhälle. Unionen erbjuder privilegierade förbindelser, som bygger på ett ömsesidigt erkännande av gemensamma värderingar och principer, till de länder som omfattas av det europeiska grannskapsinstrumentet. |
(14) |
De resurser som anslås till kommunikationsinsatser inom ramen för denna förordning kan även bidra till institutionell kommunikation av Europeiska unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till förordningens allmänna mål. |
(15) |
Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om regelbunden övervakning och oberoende utvärdering av programmet för att möjliggöra de anpassningar som krävs för att åtgärderna ska kunna genomföras på rätt sätt. |
(16) |
Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder, som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa och finansiella sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6) (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (7) . |
(17) |
Projekt som oavsett storlek kan få stor inverkan, i synnerhet projekt som har en direkt koppling till unionens politik och syftar till att påverka utformningen av unionens politiska program, bör ha företräde vid beviljandet av bidrag. I enlighet med principen om sund finansiell förvaltning bör genomförandet av programmet förenklas ytterligare genom tillämpning av engångsbelopp, finansiering baserad på schablonsatser och enhetskostnader. |
(18) |
För att säkerställa kontinuitet i det finansieringsstöd som detta program ska omfatta bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2014. På grund av frågans brådskande karaktär bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. |
(19) |
Eftersom denna förordnings mål, nämligen att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald, att främja det europeiska medborgarskapet och förbättra villkoren för medborgerligt och demokratiskt deltagande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den gränsöverskridande och mångsidiga arten hos programmet, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
(20) |
Ett finansiellt referensbelopp för programmet, enligt punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (8), är inkluderat i denna förordning för hela den tid programmet pågår utan att detta påverkar Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
(21) |
Denna förordning bör ange övergångsbestämmelser för övervakning av insatser som påbörjades före den 31 december 2013 i enlighet med beslut 2004/2006/EG. |
(22) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter inom ramen för programmet och i enlighet med dess mål. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (9). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom denna förordning inrättas programmet Ett Europa för medborgarna för perioden 1 januari 2014–den 31 december 2020 (nedan kallat programmet).
2. Programmet ska med det övergripande syftet att föra unionen närmare medborgarna ha följande allmänna mål:
a) |
Att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald. |
b) |
Att främja ett europeiskt medborgarskap och förbättra möjligheterna till medborgarnas demokratiska medborgerliga och deltagande på unionsnivå. |
Artikel 2
Programmets särskilda mål
Programmet ska ha följande särskilda mål, vilka ska genomföras genom insatser som är gränsöverskridande eller har en europeisk dimension:
a) |
Att öka medvetenheten om hågkomst, unionens gemensamma historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte, nämligen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd, genom att stimulera debatt, reflektion och utvecklingen av nätverk. |
b) |
Uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang, interkulturellt engagemang och frivilligarbete på unionsnivå. |
Artikel 3
Programmets struktur och insatser som ska stödjas
1. Programmet ska främja ett europeiskt medborgarskap i enlighet med de allmänna målen i artikel 1.2 och ska delas upp i följande två programområden:
a) |
”Europeisk hågkomst”. |
b) |
”Demokratisk deltagande och medborgarengagemang”. |
De två programområdena ska kompletteras med horisontella insatser för att analysera, sprida och använda projektresultaten (insatser för ”tillvaratagande”).
2. För att uppnå målen ska programmet bl.a. finansiera följande typer av insatser, vilka ska vara gränsöverskridande eller ha en europeisk dimension:
a) |
Ömsesidigt lärande och samarbete, såsom
|
b) |
Strukturellt stöd till organisationer, såsom
|
c) |
Analytisk verksamhet på unionsnivå, såsom
|
d) |
Medvetandehöjande åtgärder och informationsspridning utformade för att använda och ytterligare tillvarata resultaten av de initiativ som får stöd och framhäva god praxis, såsom
|
3. Initiativ i samband med insatserna i punkt 2 beskrivs i bilagan till denna förordning.
Artikel 4
Unionens åtgärder
1. Unionens åtgärder kan ha formen av bidrag eller avtal om offentlig upphandling.
2. Unionens bidrag kan tillhandahållas genom driftsbidrag eller bidrag till insatser.
3. Avtal om offentlig upphandling ska avse köp av tjänster, t.ex. anordnande av evenemang, studier och undersökningar, verktyg för information och informationsspridning, övervakning och utvärdering.
Artikel 5
Deltagande i programmet
Programmet ska vara öppet för deltagande av följande länder:
a) |
Medlemsstaterna. |
b) |
Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram enligt respektive ramavtal, beslut i associeringsråd eller liknande överenskommelser. |
c) |
De Eftaländer som är parter i EES-avtalet, i enlighet med det avtalet. |
Artikel 6
Tillträde till programmet
Programmet ska vara öppet för alla intressenter som främjar europeiskt medborgarskap och europeisk integration, särskilt lokala och regionala myndigheter och organisationer, vänortskommittéer, organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor), det civila samhällets organisationer (bland annat överlevandeföreningar) samt organisationer för kultur, ungdom, utbildning och forskning.
Artikel 7
Samarbete med internationella organisationer
Programmet får stödja gemensamma aktiviteter på det område som det omfattar, med relevanta internationella organisationer, till exempel Europarådet och Unesco, på grundval av gemensamma bidrag och i enlighet med budgetförordningen.
Artikel 8
Genomförande av programmet
1. Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.
2. Kommissionen ska för att genomföra programmet anta årliga arbetsprogram genom genomförandeakter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 9.2. De årliga arbetsprogrammen ska fastställa målsättningar, förväntade resultat, genomförandemetod och total finansieringsplan. De ska även innehålla en beskrivning av de insatser som ska finansieras, uppgifter om de belopp som tilldelas varje insats och en vägledande tidsplan för genomförandet. I fråga om bidrag ska de årliga arbetsprogrammen fastställa prioriteringar, grundläggande utvärderingskriterier och maximal procentsats för medfinansiering.
Artikel 9
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 10
Samråd med intressenter
Kommissionen ska föra en regelbunden dialog med programmets stödmottagare och med relevanta partner och experter.
Artikel 11
Förenlighet med andra unionsinstrument
Kommissionen ska se till att programmet stämmer överens med och kompletterar instrument på andra områden som omfattas av unionens insatser, särskilt allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom, idrott, kultur och den audiovisuella sektorn, grundläggande fri- och rättigheter, social integration, jämställdhet, insatser mot diskriminering samt forskning och innovation, informationssamhället, utvidgningen och unionens yttre åtgärder.
Artikel 12
Budget
1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av programmet under perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska vara 185 468 000 EUR.
2. De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för budgetramen.
3. De resurser som anslås till kommunikationsinsatser inom ramen för denna förordning ska även bidra proportionellt till institutionell kommunikation av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till förordningens allmänna mål.
Artikel 13
Skyddet av unionens finansiella intressen
1. Kommissionen ska se till att unionens finansiella intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och finansiella sanktioner.
2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision på grundval av handlingar och kontroller på plats hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som har erhållit unionsfinansiering enligt programmet.
3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (Euratom, EG) nr 1073/1999 (10) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (11) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras genom programmet.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, avtal, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.
Artikel 14
Kommunikation
Kommissionen ska ge medlemsstaterna information om projekt som har beviljats unionsfinansiering genom att översända urvalsbesluten till dem inom två veckor från och med att de antogs.
Artikel 15
Uppföljning och utvärdering
1. Kommissionen ska se till att programmet regelbundet följs upp med hjälp av resultatindikatorer. Resultaten av uppföljningen och utvärderingen ska tas tillvara då programmet genomförs. Uppföljningen ska i synnerhet inbegripa utarbetandet av de rapporter som avses i punkt 4 leden a och c.
Indikatorer ska i relevanta fall vara köns- och åldersindelade.
2. Vad gäller de särskilda mål som avses i artikel 2 ska framstegen mätas mot de indikatorer som anges i bilagan till denna förordning.
3. Kommissionen ska se till att det genomförs en regelbunden, extern och oberoende utvärdering av programmet och regelbundet lämna rapporter till Europaparlamentet.
4. Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:
a) |
En utvärderingsrapport efter halva tiden om resultaten och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av programmet, senast den 31 december 2017. |
b) |
Ett meddelande om fortsättningen av programmet, senast den 31 december 2018. |
c) |
En utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 1 juli 2023. |
Artikel 16
Övergångsbestämmelser
Beslut nr 1904/2006/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.
För insatser som påbörjades före den 31 december 2013 i enlighet med beslut nr 1904/2006/EG ska det beslutet fortsätta att tillämpas tills insatserna avslutas.
I enlighet med artikel 21 i budgetförordningen får anslag som motsvarar inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål och kommer från återbetalning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder enligt beslut nr 1904/2006/EG göras tillgängliga för programmet.
Artikel 17
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 14 april 2014.
På rådets vägnar
A. TSAFTARIS
Ordförande
(1) EUT C 299, 4.10.2012, s. 122.
(2) EUT C 277, 13.9.2012, s. 43.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1).
(4) Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 77, 15.3.2014, s. 27).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(7) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).
(8) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 1).
(11) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
BILAGA
I. BESKRIVNING AV INITIATIV
Kompletterande information om tillträde till programmet
PROGRAMOMRÅDE 1: Europeisk hågkomst
Detta programområde ska stödja aktiviteter som uppmuntrar till reflektion över den kulturella mångfalden i Europa och gemensamma värderingar i bredast möjliga bemärkelse, med beaktande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Stöd kan ges till initiativ som begrundar orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria (särskilt, men inte bara, nazismen, som ledde till förintelsen, fascismen, stalinismen och totalitära kommunistregimer) och som hedrar minnet av offren för deras brott. Detta programområde kommer även omfatta verksamhet som gäller andra avgörande ögonblick och viktiga hållpunkter i Europas nutidshistoria. Särskilt företräde ska ges åt insatser som uppmuntrar till tolerans, ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och försoning som ett sätt att gå vidare och bygga framtiden, särskilt för att försöka nå ut till de yngre generationerna.
Som vägledning kan nämnas att cirka 20 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till detta programområde.
PROGRAMOMRÅDE 2: Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang
Detta programområdet ska stödja verksamhet som rör medborgarengagemang i bredast möjliga bemärkelse, och ska särskilt fokusera på att skapa metoder för att säkerställa att åtgärder som finansieras har en bestående effekt.
Företräde ska ges till initiativ och projekt som har en koppling till unionens politiska agenda.
Programområdet kan även omfatta projekt och initiativ som skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, solidaritet, samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.
Mycket återstår att göra för öka ungdomars demokratiska delaktighet och kvinnors deltagande i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. De som fattar beslut som påverkar människors liv bör lyssna mer på och ta hänsyn till deras röster.
Som vägledning kan nämnas att cirka 60 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till detta programområde.
ÖVERGRIPANDE INSATS: Tillvaratagande
Denna insats kommer att omfatta programmet som helhet och gälla både programområdena 1 och 2.
Insatsen ska stödja initiativ som förbättrar resultatens överförbarhet, ger bättre avkastning på investeringar och gör att man kan dra större lärdomar av tidigare erfarenheter. Syftet med denna insats är att ytterligare tillvarata och använda resultaten av de initiativ som lanseras för att säkerställa en bestående effekt.
Den ska omfatta kapacitetsuppbyggnad, dvs. utveckling av stödåtgärder för utbyte av bästa praxis, för att samla in de lärdomar som görs av intressenter på lokal och regional nivå, inbegripet offentliga myndigheter, samt för att utveckla nya färdigheter, till exempel genom utbildning. Det sistnämnda kan omfatta utbyten mellan motparter, fortbildning för lärare och till exempel utveckling av IKT-verktyg som ger information om organisationer/projekt som får stöd från programmet.
Som vägledning kan nämnas att cirka 10 % av programmets sammanlagda budget kommer att anslås till denna insats.
II. PROGRAMMETS FÖRVALTNING
Programmet kommer att utveckla principen om fleråriga partnerskap baserade på överenskomna mål och bygga på analys av uppnådda resultat, så att det gagnar både det civila samhället och unionen.
Projekt som kan få stor inverkan, i synnerhet projekt som har en direkt koppling till unionens politik och syftar till att uppmuntra deltagande i utformningen av unionens politiska agenda, ska oavsett storlek i regel ha företräde vid beviljandet av bidrag. Så långt som möjligt kommer den geografiska balansen att beaktas.
Programmet och de flesta av insatserna får förvaltas centralt av ett genomförandeorgan.
Alla insatser ska vara gränsöverskridande eller ha en europeisk dimension. Insatserna kommer att främja medborgarnas rörlighet och tankeutbytet inom unionen.
Etablering av kontaktnät och inriktning på multiplikatoreffekter, inbegripet användning av aktuell IKT och aktuella sociala medier, särskilt för att nå ut till de yngre generationerna, är viktiga inslag, som ska återspeglas i både typen av verksamhet och de olika organisationer som deltar. Samverkan och synergi mellan olika typer av intressenter som deltar i programmet ska starkt uppmuntras.
Programmets budget får även täcka de utgifter i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och förverkligandet av dess mål, särskilt studier, möten, informations- och publikationsverksamhet, utgifter i samband med IKT-nätverken för utbyte av information och alla övriga utgifter för administrativt eller tekniskt stöd som kommissionen kan besluta om för programmets förvaltning.
Programmets totala administrativa utgifter kommer att stå i proportion till de uppgifter som omfattas av programmet.
Kommissionen kan även vid behov bedriva informations-, publikations- och spridningsverksamhet och därigenom säkerställa en bred kunskap om och stor genomslagskraft för de verksamheter som stöds genom programmet.
Den budget som anslås kan även täcka institutionell kommunikation av unionens politiska prioriteringar.
Cirka 10 % av programmets totala budget kommer att anslås till programmets förvaltning.
III. UPPFÖLJNING
De resultat som eftersträvas genom programmet beskrivs i de särskilda målen i artikel 2. Framstegen ska mätas med hjälp av bland annat följande resultatindikatorer:
Särskilt mål 1: Att öka medvetenheten om hågkomst, unionens gemensamma historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte, nämligen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd, genom att stimulera debatt, reflektion och utvecklingen av nätverk.
Resultatbaserade indikatorer:
— |
Antalet direkta deltagare. |
— |
Antalet personer som indirekt nås av programmet. |
— |
Antalet projekt. |
— |
Projektansökningarnas kvalitet och den utsträckning i vilken resultaten av utvalda projekt ytterligare kan användas/överföras. |
— |
Andelen förstagångssökande. |
Särskilt mål 2: Att uppmuntra medborgarnas demokratiska deltagande på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang och frivilligarbete på unionsnivå.
Resultatbaserade indikatorer:
— |
Antalet direkta deltagare. |
— |
Antalet personer som indirekt nås av programmet. |
— |
Antalet deltagande organisationer. |
— |
Stödmottagarnas uppfattning om unionen och dess institutioner. |
— |
Projektansökningarnas kvalitet. |
— |
Andelen förstagångssökande. |
— |
Antalet gränsöverskridande partnerskap, däribland olika slags intressenter. |
— |
Antalet nätverk av vänorter. |
— |
Antalet initiativ för uppföljning av programstödd verksamhet på lokal eller europeisk nivå och kvaliteten på dessa. |
— |
Aktiviteternas geografiska täckning:
|
IV. KONTROLLER OCH REVISIONER
För projekt som väljs ut i enlighet med denna förordning kommer ett revisionssystem baserat på stickprov att fastställas.
Stödmottagarna ska göra alla styrkande handlingar i samband med utgifter under fem år efter den sista utbetalningen av stöd tillgängliga för kommissionen. Stödmottagarna ska i förekommande fall se till att styrkande handlingar som innehas av dennes partner eller medlemmar görs tillgängliga för kommissionen.