Förebyggande och bekämpande av människohandel

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I detta direktiv fastställs gemensamma minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder på området människohandel. Det innehåller också bestämmelser som ska göra det lättare att förebygga denna företeelse och förbättra skyddet av offer.

VIKTIGA PUNKTER

Definitioner

• Följande uppsåtliga gärningar är straffbelagda:
  • Rekrytering.
  • Transport.
  • Överföring.
  • Hysande eller mottagande av personer genom användning av våld
  i syfte att utnyttja dem.
• Utnyttjande ska omfatta åtminstone
  • sexuell exploatering eller prostitution,
  • tvångsarbete eller tvångstjänster (inklusive tiggeri, slaveri, utnyttjande av brottslig verksamhet eller avlägsnande av organ).

Påföljder: I direktivet fastställs det maximala straffet för dessa brott till minst 5 års fängelse och till minst 10 års fängelse när det föreligger försvårande omständigheter. Exempel på sådana är att brottet begicks mot särskilt sårbara offer (såsom barn) eller att det begicks av en kriminell organisation.

Lagföring: EU-länderna kan lagföra sina medborgare för brott som har begåtts i ett annat EU-land och använda sig av utredningsverktyg såsom avlyssning (exempelvis av telefonsamtal eller e-postmeddelanden).

Stöd till offer: Offer får stöd innan, under och efter straffrättsliga förfaranden, så att de kan utöva sina rättigheter i enlighet med deras ställning som brottsoffer i straffrättsliga förfaranden. Detta stöd kan bestå av skyddat boende eller tillhandahållande av medicinsk eller psykologisk hjälp samt informationstjänster och tolkning.

Barn och tonåringar (under 18 år) har rätt till ytterligare hjälp såsom fysiskt och psykosocialt stöd, tillgång till utbildning, och, i förekommande fall, möjligheten att få en förmyndare eller ett ombud. De ska omedelbart förhöras i lämpliga lokaler och av yrkeskunniga personer. Offer har rätt till polisskydd och rättshjälp för att kunna yrka på ersättning.

Förebyggande: EU-länderna måste vidta åtgärder för att

• motverka efterfrågan som uppmuntrar till människohandel,
• genomföra kampanjer för ökad medvetenhet och utbilda tjänstemän så att dessa har möjlighet att identifiera och hantera offer och potentiella offer för människohandel.

En EU-samordnare för kampen mot människohandel har utsetts för att säkerställa en konsekvent och samordnad strategi för att hantera denna företeelse.

För att hjälpa nationella myndigheter att kontrollera missbruket av rätten till fri rörlighet har kommissionen offentliggjort en handbok om skenäktenskap mellan EU-medborgare och tredjelandsmedborgare. Exempelvis kan vissa tvångsäktenskap omfatta ett visst mått av människohandel.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet gäller sedan den 15 april 2011. Det måste bli lag i EU-länderna senast den 6 april 2013.

BAKGRUND

Människohandel förbjuds uttryckligen i artikel 5 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU har fastställt ett omfattande rättsligt och politiskt ramverk för att bekämpa denna företeelse, i synnerhet genom detta direktiv (2011/36/EU) och EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016.

Mer information finns här:

• Webbplatsen Tillsammans mot människohandel för policy och lagstiftning.
• Eurostats publikation från 2015 i ämnet.
• Publikation från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 2014.
• Faktablad om människohandel: nya prioriterade åtgärder (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(EUT L 101, 15.4.2011, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 25.07.2018