Allmänna regler för punktskatt (från 2023)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2020/262 om allmänna regler för punktskatt

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs punktskatter på följande varor:

• Energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG, se sammanfattning.
• Alkohol och alkoholhaltiga drycker som omfattas av direktiven 92/83/EEG (se sammanfattning) och 92/84/EEG.
• Tobaksvaror som omfattas av direktiv 2011/64/EU (se sammanfattning).

Det gör det möjligt för medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) att ta ut följande avgifter:

• Andra indirekta skatter för särskilda ändamål på punktskattepliktiga varor, förutsatt att dessa är förenliga med EU:s regler.
• Skatter på andra produkter än punktskattepliktiga varor och på vissa tjänster.

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet

• tillämpas på EU:s och Nordirlands territorium på grundval av Nordirlands protokoll till Förenade kungarikets utträdesavtal,
• bekräftar att följande inte behandlas som länder utanför EU enligt reglerna för flyttning av punktskattepliktiga varor:
  • Monaco,
  • San Marino,
  • Förenade kungarikets suveräna baser Akrotiri och Dhekelia i Cypern,
  • Isle of Man,
  • Jungholz och Mittelberg (Kleines Walsertal),
• gäller inte följande territorier som ingår i EU:s tullunion:
  • Kanarieöarna,
  • franska utomeuropeiska territorier,
  • Åland,
  • Kanalöarna,
  • Helgoland,
  • Büsingen,
  • Ceuta,
  • Melilla,
  • Livigno.

I direktivet fastställs de allmänna regler som gäller när varor omfattas av ett uppskovsförfarande.

• Ett ”uppskovsförfarande” är ett skattearrangemang som tillämpas på produktion, bearbetning, innehav eller flyttning av punktskattepliktiga varor under ett punktskatteuppskov.
• Punktskattepliktiga varor är föremål för skatt när något av följande inträffar i EU:
  • Produktion eller utvinning.
  • Import, laglig eller olaglig.
• Punktskatt blir utkrävbar vid den tidpunkt och i den medlemsstat där punktskattepliktiga varor frigörs för konsumtion.

I direktivet fastställs de allmänna regler som gäller när punktskattepliktiga varor efter att ha släppts för konsumtion i en medlemsstat flyttas till en annan medlemsstat för kommersiella ändamål. I sådana fall får punktskattepliktiga varor endast flyttas från en certifierad avsändare* till en certifierad mottagare*.

• Varor som frigjorts från konsumtion innebär
  • borttagande av punktskattepliktiga varor från ett uppskovsförfarande,
  • innehav eller lagring av punktskattepliktiga varor utanför ett uppskovsförfarande där punktskatten inte har tagits ut i enlighet med tillämpliga bestämmelser i unionsrätten och nationell lagstiftning,
  • produktion, inklusive bearbetning, av punktskattepliktiga varor utanför ett uppskovsförfarande,
  • import av punktskattepliktiga varor, såvida inte de punktskattepliktiga varorna hänförs till ett uppskovsförfarande omedelbart vid importen.
• Personer som är skyldiga att betala in skatt är
  • godkända lagerhållare* som måste uppfylla vissa villkor för att erkännas,
  • registrerade mottagare*,
  • varje annan person som frigör varorna.
• Den tull som tillämpas är den som gäller i den medlemsstat där varorna frigörs för konsumtion.
• Varje medlemsstat fastställer sina egna regler för produktion, bearbetning, förvaring och lagring av punktskattepliktiga varor.
• Produktion, bearbetning, förvaring och lagring av punktskattepliktiga varor, när skatten inte har betalats, sker i ett skatteupplag.

Punktskattepliktiga varor är befriade från skatt och måste åtföljas av ett intyg om befrielse när de används för

• diplomatiska och konsulära ändamål,
• internationella organisationer;
• EU:s eller Natos medlemsstaters väpnade styrkor, utom i deras egen jurisdiktion,
• Förenade kungarikets väpnade styrkor som är stationerade på Cypern,
• konsumtion, enligt avtal med länder utanför EU eller en internationell organisation.

Passagerare som reser till ett land utanför EU med flyg eller sjövägen betalar ingen skatt på punktskattepliktiga varor som köps ombord eller i skattefria butiker för personligt bruk.

Reglerna för flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov* anger följande.

• De gör det möjligt att befordra varorna från ett skatteupplag, eller från det ställe varifrån de importeras, till ett annat lager, en registrerad mottagare eller EU:s utförselställe.
• De kräver
  • ett unikt punktskattenummer som identifierar den registrerade avsändaren* eller mottagaren,
  • en giltig EU-omfattande garanti från den avsändande godkända lagerhållaren eller registrerade avsändaren för att täcka eventuella risker (med undantag för energiprodukter som transporteras via en fast rörledning),
  • ett täckande elektroniskt administrativt dokument eller reservdokument* som innehåller samma uppgifter om det datoriserade systemet inte är tillgängligt.
• De innehåller särskilda bestämmelser och tillåter att sändningar delas upp i två eller flera delar för energiprodukter som transporteras till sjöss eller på inre vattenvägar.
• De anger början och slutet på en flyttningsperiod och formaliteterna vid destinationen.
• De erbjuder förenklade förfaranden för varor som endast befordras inom en medlemsstat eller ofta och regelbundet mellan två eller flera medlemsstater.

Registrerade mottagare

• får inte producera, bearbeta, inneha, lagra eller sända varor inom ramen för ett uppskovsförfarande,
• ska
  • garantera betalning av tull innan varorna försänds,
  • bokföra varorna på deras konton vid ankomsten,
  • samtycka till kontroller för att säkerställa att varorna tas emot.

I reglerna för privatpersoner som transporterar punktskattepliktiga varor för eget bruk från en medlemsstat till en annan fastställs följande:

• Tullen betalas där varorna köps.
• Medlemsstaterna bestämmer ”egen användning” mot tester såsom
  • individens kommersiella status,
  • den plats där varorna förvaras eller den typ av transport som används,
  • handlingar som rör varorna, eller varornas art eller mängd.
• De nationella myndigheterna får fastställa vägledande kvantiteter som bevis, men dessa får inte vara lägre än följande belopp för vissa produkter.
  • för tobak: 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer, 1 kg röktobak.
  • för alkohol: 10 l sprit, 20 l mellanprodukter, 90 l vin, 110 l öl.

Reglerna för punktskattepliktiga varor som frisläpps för konsumtion i en medlemsstat och transporteras kommersiellt till en annan medlemsstat är följande:

• Tull betalas i destinationslandet.
• Den certifierade mottagaren
  • är ansvarig för tullen,
  • tillhandahåller en garanti som täcker eventuell utebliven betalning innan varorna försänds,
  • samtycker till eventuella kontroller,
  • rapporterar inom fem dagar efter mottagandet av varorna.
• Ett elektroniskt förenklat administrativt dokument eller reservdokument som innehåller samma uppgifter ska åtfölja leveransen.
• Förenklade förfaranden får användas för punktskattepliktiga varor som flyttas mellan två eller flera medlemsstater.

Gränsöverskridande regler för distansförsäljning kräver att tull ska betalas i destinationslandet.

Punktskatten

• debiteras inte om varor som sänds till en annan medlemsstat förstörs helt eller oåterkalleligen går förlorade på grund av oförutsebara omständigheter, force majeure eller på order av den medlemsstaten,
• debiteras för varor som sänds från en medlemsstat till en annan, i den medlemsstat där en oegentlighet förekommer.

Medlemsstaterna får

• kräva att punktskattepliktiga varor är försedda med skattemärken eller nationella identifieringsmärken av skatteskäl,
• undanta små vinproducenter som producerar mindre än 1 000 hl per år från många av reglerna och kraven för förflyttning och övervakning,
• upprätthålla nationella regler för förvaring av fartyg och luftfartyg till dess att EU-åtgärder har antagits,
• tillämpa särskilda ordningar för varor som används vid uppförande eller underhåll av en gränsöverskridande bro.

Europeiska kommissionen lägger fram en rapport för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd vart femte år - den första senast tre år efter tillämpningen av direktivet - om genomförandet av lagstiftningen.

Direktivet ger kommissionen befogenhet att anta följande.

(a) Delegerade akter för att fastställa de gemensamma tröskelvärdena för partiell förlust på grund av varornas beskaffenhet, strukturen och innehållet i det elektroniska administrativa dokumentet och reservdokumentet samt i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet och reservdokumentet.

Delegerad förordning (EU) 2022/1636, tillämplig från och med den 13 februari 2023:

• fastställer en gemensam tröskel för partiell förlust på 0% för tobaksvaror som omfattas av direktiv 2011/64/EU,
• upphäver genomförandeförordningarna 684/2009 och 3649/92 från och med den dag då de börjar tillämpas.

(b) Genomförandeakter för att fastställa regler och förfaranden för utbyte av det elektroniska administrativa dokumentet och reservdokumentet, och det elektroniska förenklade administrativa dokumentet och reservdokumentet samt för att fastställa det formulär som ska användas för undantagsintyget.

Genomförandeförordning (EU) 2022/1637, även tillämplig från och med den 13 februari 2023:

• fastställer blanketten för intyg om befrielse från punktskatt för punktskattepliktiga varor från en medlemsstat till en annan, när medlemsstaterna beviljar befrielse från betalning av punktskatt,
• ersätter förordning (EG) nr 31/96.

Direktivet

• upphäver och ersätter direktiven 2008/118/EG (se sammanfattning) och 2010/12/EU från och med den 13 februari 2023,
• är nära knutet till beslut (EU) 2020/263 om datorisering av förflyttning och övervakning av punktskattepliktiga varor.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

Flera artiklar skulle införlivas i nationell lagstiftning senast den 31 december 2021, medan resten av artiklarna gäller i medlemsstaterna från och med den 13 februari 2023.

BAKGRUND

• Direktivet moderniserar den befintliga ramen för punktskattepliktiga varor genom att förbättra villkoren för rättvis konkurrens på den inre marknaden och minska den administrativa bördan för företagen. Genom direktivet anpassas EU:s punktskatte- och tullförfaranden.
• Vinsten från punktskatterna går helt och hållet till det land som de betalas till. Sedan 1992 har EU infört gemensamma regler för att se till att punktskatter tillämpas på samma sätt och på samma produkter.
• Mer information finns här:
  • Punktskatt på alkohol, tobak och energi (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (omarbetning) (EUT L 58, 27.2.2020, s. 4).

Fortlöpande ändringar av direktiv (EU) 2020/262 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 av den 15 januari 2020 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (omarbetning) (EUT L 58, 27.2.2020, s. 43).

Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (kodifiering) (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24).

Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 9, 14.1.2009, s. 12).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 92/84/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 29).

Senast ändrat 14.10.2022