32003D0085

Kommissionens beslut

av den 18 juli 2001

om det statliga stöd C 35/2000 (ex NN 81/98) som Tyskland har genomfört till förmån för Saalfelder Hebezeugbau GmbH, Tyskland

[delgivet med nr K(2001) 2347]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2003/85/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig(1), och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDET

(1) Genom en skrivelse av den 10 juli 1998 som registrerades samma dag, underrättade Tyskland kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget om ett planerat omstruktureringsstöd till förmån för Saalfelder Hebezeugbau GmbH (SHB). Eftersom en del av stödet redan hade betalats ut registrerades det som oanmält stöd NN 81/98. Genom en skrivelse av den 18 augusti 1998 bad kommissionen Tyskland om kompletterande upplysningar, vilka mottogs genom en skrivelse av den 21 september 1998 som diariefördes den 22 september 1998 samt en skrivelse av den 18 december 1998 som diariefördes den 4 januari 1999. Genom en skrivelse av den 13 juli 1999, ingångsregistrerad den 19 juli 1999 tillkännagav Tyskland kommissionen sin avsikt att dra tillbaka sin anmälan. Som svar på detta meddelade kommissionen genom en skrivelse av den 27 augusti 1999 att tillbakadragandet av anmälan inte kunde godtas. Ytterligare information i ärendet lämnades av Tyskland i en skrivelse av den 20 september 1999, diarieförd den 22 september 1999. Den 8 november 1999 ställde kommissionen ytterligare frågor, vilka besvarades genom skrivelser av den 13 december 1999, diarieförd den 20 december 1999 och den 12 januari 2000, diarieförd den 14 januari 2000.

(2) Genom en skrivelse av den 17 juli 2000 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd. Kommissionen uppmanade dessutom Tyskland att lämna ytterligare upplysningar.

(3) Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet/åtgärden i fråga.

(4) Med en skrivelse av den 26 september 2000, diarieförd den 3 oktober 2000, svarade Tyskland på kommissionens beslut att inleda förfarandet och på uppmaningen att inkomma med ytterligare upplysningar. Tyskland svarade på ytterligare frågor från den 28 december 2000 i en skrivelse av den 27 februari 2001, diarieförd den 3 mars 2001. Den 7 mars 2000 hölls ett möte med de tyska myndigheterna. Kompletterande upplysningar som hade begärts genom en skrivelse av den 8 mars 2001 lämnades genom skrivelser av den 22 mars 2001, diarieförd den 23 mars 2001, och av den 3 april 2001, diarieförd den 5 april 2001.

(5) Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

2. BESKRIVNING

2.1 Stödmottagaren

(6) SHB är verksamt inom området lyftteknik, vilket utgör 68 % av företagets omsättning, samt levererar komponenter för maskinbyggnad, transport-, lager och matningsteknik. Man tillhandahåller även service och reservdelar.

(7) Företaget hade 135 anställda 1997 och dess omsättning uppgick till 15963000 tyska mark. Eftersom det inte till mer än 25 % tillhör en större koncern som inte uppfyller kriterierna för ett litet eller medelstort företag (SMF), rör det sig om ett litet eller medelstort företag enligt kommissionens rekommendation av den 3 april 1996 om definitionen på små och medelstora företag(3).

(8) SHB har sitt säte i Saalfeld, Thüringen, ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

2.2 Bakgrundsinformation

(9) Under DDR-tiden tillhörde SHB det statliga bolaget Takraf. 1993 privatiserades SHB efter ett offentligt och öppet upphandlingsförfarande utan några särskilda villkor till Gresse-Gruppe, som bestod av Gresse GmbH Kranbau Wittenberg, Barlebener Kranbau GmbH (BAKRA) samt tre privata investerare. Köpesumman uppgick till [...](4) mark.

(10) Före omstruktureringen beviljades SHB mellan 1992 och 1997 följande offentliga finansieringsåtgärder på sammanlagt 4723784 mark:

>Plats för tabell>

(11) Åtgärd 1: Mellan 1992 och 1997 beviljades skattesubventioner för investeringar i enlighet med Investitionszulagengesetz 1991-1992(5) och lagen med samma namn 1993-1996(6). Åtgärder enligt denna lag utgör regionalt investeringsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och godkändes av kommissionen med stöd av undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget. Skattesubventionerna för investeringar omfattas av tillämpningsområdet för de relevanta stödordningarna och skall därför i sin helhet anses utgöra statligt stöd.

(12) Åtgärd 2: Företaget har mellan 1992 och 1997 fått bidrag enligt en godkänd stödordning i syfte att främja FoU-verksamhet vid små och medelstora företag i f.d. Östtyskland till ett sammanlagt belopp av 459630 mark(7). Dessa bidrag omfattas av tillämpningsområdet för denna stödordning och utgör följaktligen statligt stöd.

(13) Åtgärd 3: 1992 och 1994 till 1997 beviljades på grundval av § 217 i Sozialgesetzbuch Drittes Buch (SGB III) för anställning av äldre arbetstagare bidrag till ett belopp av sammanlagt 81402 mark. Dessa bidrag utgör en allmän åtgärd och skall därför inte anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(14) Åtgärd 4: 1993, 1995 och 1996 beviljades på grundval av Arbeitsförderungsgesetz bidrag till korttidsanställningar till ett belopp av 792503 mark. Detta lönekostnadsbidrag utbetalas direkt till enskilda personer och kommer inte företaget direkt tillgodo. Denna åtgärd omfattas därför inte av artikel 87.1 i EG-fördraget.

(15) Åtgärd 5: Mellan 1994 och 1997 beviljades investeringsbidrag till ett sammanlagt belopp av 1265016 mark enligt en regional stödordning som hade godkänts av kommissionen på grundval av det tjugotredje ramprogrammet för förbundsstatens och delstaternas gemensamma initiativ för förbättring av den regionala näringsstrukturen(8). Kommissionen har godkänt denna stödordning som regionalt investeringsstöd enligt undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget. Bidragen faller faktiskt inom tillämpningsområdet för denna stödordning och utgör följaktligen befintliga stöd.

(16) Åtgärd 6: Företaget mottog 1995 ett lån på 1 miljon mark inom ramen för ERP-Aufbauprogramm, en stödordning som kommissionen har godkänt(9). Lånet faller faktiskt inom denna stödordnings tillämpningsområde och utgör därmed befintligt stöd. 1997 omvandlades lånet till ett lån i en privat bank.

(17) Åtgärd 7: 1995 fick företaget ett lån på 500000 mark enligt KfW Mittelstandsprogramm, en stödordning som kommissionen har godkänt(10). Detta lån omfattas faktiskt av den berörda stödordningens tillämpningsområde och utgör därför befintligt stöd. 1997 omvandlades även detta lån till ett privat banklån.

(18) Åtgärd 8: Mellan 1995 och 1997 fick företaget lönekostnadsbidrag på totalt 240304 mark, enligt § 249 h i Arbeitsförderungsgesetz (AFG). Dessa bidrag beviljades för att främja sysselsättningen inom ramen för miljöförbättrande åtgärder. På grundval av ett beslut av kommissionen utgör dessa åtgärder inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget(11).

(19) Åtgärd 9: 1996 och 1997 fick företaget bidrag på totalt 120430 mark för främjande av innovativ verksamhet enligt en av kommissionen godkänd stödordning(12). Bidragen omfattas helt av den berörda stödordningen och utgör därför befintliga stöd.

(20) Åtgärderna 10 och 11: Mellan 1994 och 1997 beviljades företaget bidrag på sammanlagt 48837 mark. 1996 mottog företaget 4050 mark för att deltaga i mässor. Dessa åtgärder genomfördes i enlighet med den regel om stöd av mindre betydelse som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag(13).

2.3 Omstruktureringen

(21) I maj 1997 gick BAKRA, ett helägt dotterbolag inom Gresse-gruppe, i konkurs. Till följd av detta hotades den ekonomiska situationen i hela Gresse-gruppe. Även SHB råkade i svårigheter. Omsättningen minskade från 19278502 mark för år 1996 till 15962850 mark för år 1997. 1996 gjorde SHB en vinst på 2103000 mark medan förlusten år 1997 uppgick till 1486595 mark. Företaget råkade i ekonomiska svårigheter, eftersom leverantörer sade upp kreditavtal, kundernas förtroende gick förlorat och bankgarantier frystes.

(22) För att kunna fortsätta att driva företaget blev det uppenbart att det var nödvändigt att skilja det från Gresse-gruppe. Gresse-gruppes aktier övertogs därför tillfälligt av SHB. Avtalet undertecknades i april 1997 och köpeskillingen uppgick till [...] mark.

2.3.1 Omstruktureringsåtgärderna

(23) 1997 gjordes en omstruktureringsplan som innebar ett nytt ägarbyte och en omstrukturering av företagets verksamhet. Planen reviderades 1998. Tyskland lade fram en omstruktureringsplan från maj 1997 och en från mars 1998.

(24) Omstruktureringen av företaget byggde på en ny struktur och en omorganisation av produktionsanläggningarna. De flesta åtgärderna skulle vara genomförda före andra halvåret 1998 och återstående åtgärder var planerade till första halvåret 1999.

(25) Omstruktureringsplanen var upprättad på grundval av följande ekonomiska planering:

>Plats för tabell>

(26) För att på nytt göra företaget lönsamt skulle omsättningen ökas under de kommande åren, samtidigt som kostnaderna skulle minskas. De bästa förutsättningarna för tillväxt visade sig finnas inom områdena reservdelar och service. Kostnadsminskningen skulle uppnås genom intern omorganisation.

(27) En försäljningsorganisation för reservdelar och ett nytt marknadsföringskoncept för området service skulle införas för att de förväntade goda marknadsmöjligheterna inom dessa områden skulle kunna utnyttjas. Dessutom ville SHB öka sin produktivitet genom en rad interna åtgärder. Den nya företagsstrukturen skulle leda till ökad öppenhet. Genom en omstrukturering av inköpsavdelningen skulle företaget förstärka sin förhandlingsposition för att kunna få rabatter och fördelaktiga betalningsvillkor. Omorganisationen av företagets ekonomi- och controllingavdelningar skulle leda till en tillförlitligare planering.

(28) Kostnaderna för omstruktureringen beräknades till 3827000 mark plus en avalram på 4 miljoner mark. Dessa kostnader fördelar sig på följande sätt:

>Plats för tabell>

(29) För att stabilisera ägarförhållandena genomfördes en s.k. management buy-out, vilket fick till följd att två nya investerare övertog aktier i företaget från två tidigare aktieägare till ett värde av 585000 mark. Den tredje investeraren, som redan ägde aktier i företaget, övertog SHB:s aktier till ett värde av 525000 mark. Ägarbytet ägde rum i juli/augusti 1997. Kostnaderna för att byta aktieägare uppgick till sammanlagt 1110000 mark. Företaget ägs nu av tre enskilda personer, som alla ingår i företagets ledning och som inte äger aktier i några andra företag.

(30) 860000 mark behövdes för att finansiera en del av byggkostnaderna för en kontorslokal. Totalkostnaderna för detta nybygge var 1810000 mark. Den nya byggnaden var nödvändig, eftersom företaget var tvunget att lämna sina tidigare lokaler i samband med att en ny huvudväg drogs genom staden Erfurt.

(31) I detta sammanhang fick företaget 950000 mark i ersättning från staden Erfurt för den gamla byggnaden. Detta bidrag utgör inte statligt stöd, eftersom det skall betraktas som ersättning för en skada som företaget har orsakats. Som bevis för detta har Tyskland lämnat in en rapport från en oberoende konsultfirma, som inte bara styrker detta sakförhållande, utan även bekräftar att ersättningen har fastställts till marknadsmässiga villkor. De kostnader som täcktes av dessa 950000 mark finns inte med i omstruktureringsplanen eftersom de inte hänför sig till någon omstruktureringsåtgärd.

(32) I omstruktureringsplanen ingick även köp och modernisering av utrustning och maskiner, vilket skulle leda till en rationellare produktion och minskade kostnader. Slutligen skulle även företagets datautrustning förnyas, såväl hårdvara som programvara. För att täcka kostnaderna för dessa investeringar avsattes 997000 mark.

(33) 860000 mark var planerade för att täcka de förluster som hade uppstått 1997, och för att förse företaget med likvida medel.

(34) För att garantera företagets betalningsförmåga ställdes en avalram på 4000000 mark till företagets förfogande.

2.3.2 Ekonomiska åtaganden

(35) Omstruktureringsåtgärderna skulle finansieras med hjälp av följande källor:

>Plats för tabell>

(36) 216000 mark finansierades med egna medel.

(37) Två lån på sammanlagt 228000 mark beviljades från Eigenkapitalhilfeprogramm. Kreditanstalt für Wiederaufbau beviljade ett lån på 900000 mark ur Beteiligungsfonds Ost.

(38) Från delstaten Thüringen fick företaget investeringsbidrag på 557000 mark.

(39) En privat bank ställde en avalram på 4000000 mark till förfogande för företaget. För denna kreditlimit ställde Thüringer Aufbaubank i oktober 1997 en 80-procentig förlustgaranti ("Ausfallbürgschaft").

(40) Två lån beviljades företaget i april 1998 från Thüringer Aufbaubank med medel från Thüringer Konsolidierungsfonds, på 1575000 mark netto (1615000 mark brutto) respektive 351000 mark.

(41) Tyskland hade anmält de båda lånen från Konsolidierungsfonds genom en skrivelse av den 10 juli 1998. Enligt den stödordning som fonden bygger på skall alla stöd anmälas enskilt till kommissionen, om företaget redan har beviljats stöd för undsättning och omstrukturering och stödbeloppet överskrider 1 miljon euro. Den enskilda anmälan av de två lånen från Konsolidierungsfonds motiveras av att förlustgarantin från Thüringer Aufbaubank som täcker 80 % av den säkerhetskredit som har ställts till företagets förfogande hade beviljats när företaget redan befann sig i svårigheter.

(42) Tyskland drog emellertid tillbaka sin anmälan genom en skrivelse daterad den 13 juli 1999. Man åberopade därvid att den garanti som hade beviljats i oktober 1997 inte utgjorde omstruktureringsstöd eftersom företaget inte hade befunnit sig i svårigheter vid tiden för beviljandet.

(43) Tyskland hävdade att SHB hade råkat i svårigheter först i slutet av 1997 och i början av 1998. Vid tidpunkten för beviljandet av förlustgarantin var SHB ett solitt företag och i stånd att uppfylla sina betalningsåtaganden.

(44) Kommissionen delar inte denna uppfattning. I företagets förvaltningsberättelse för 1997 står det att försättandet av BAKRA i konkurs den 4 mars 1997 ledde till likviditetsproblem för både Gresse-gruppe och SHB. Enligt denna förvaltningsberättelse råkade företaget i ekonomiska svårigheter på grund av att kreditförsäkringar sades upp av leverantörer, kunder förlorade förtroendet och bankgarantier frystes. Detta konstateras även i den första omstruktureringsplanen från maj 1997. Enligt kommissionens bedömning hade SHB därför likviditetsproblem redan vid tidpunkten för garantins beviljande och måste betraktas som ett företag i svårigheter. Därför krävs enskild anmälan av de två lånen från Konsolidierungsfonds.

2.4 Marknadsanalys

(45) SHB är verksamt inom området lyftteknik och komponenter för maskinbyggnad, transport, lager och matning. Företaget tillhandahåller även service och reservdelar. SHB är verksamt på marknaden för specialkranar. Denna marknad är världsomspännande och omfattar därmed även medlemsstaterna.

(46) Den allmänna marknaden för lyftkranar är en starkt konkurrensutsatt sektor. Enligt uppgift från Statistischen Bundesamt ökade omsättningen på den tyska marknaden för lyft- och transportsystem rejält, från 20500 miljoner mark 1998 till 21900 miljoner mark 1999, dvs. med omkring 6,83 %. Det finns anledning att förmoda att det råder överkapacitet inom sektorn(14).

(47) Det finns inga exakta uppgifter om marknadssegmentet för specialkranar. Att döma av den information som kommissionen förfogar över finns det dock ingenting som tyder på att det råder överkapacitet på denna marknad.

3. INLEDANDET AV FÖRFARANDET

(48) Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet på grund av två lån från Thüringer Aufbaubank ur Thüringer Konsolidierungsfonds, en stödordning för företag i svårigheter som har godkänts av kommissionen. För att lånen ska omfattas av denna stödordning, inom vars ram de enligt uppgift har beviljats, krävs det att de uppfyller villkoren i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter ("Riktlinjerna från 1994")(15). När förfarandet inleddes tvivlade kommissionen på att dessa villkor var uppfyllda. Det fanns ingen detaljerad omstruktureringsplan, det fanns ingenting som pekade på att de finansiella prognoserna skulle kunna realiseras och investerarnas bidrag kunde inte anses signifikant.

(49) Dessutom hävdade Tyskland att ett flertal åtgärder hade beviljats på grundval av godkända stödordningar. Kommissionen kunde dock inte mot bakgrund av den information som den hade till sitt förfogande fastställa om lånen på 228000 mark inom ramen för Eigenkapitalhilfeprogramm respektive 900000 mark ur Beteiligungsfonds Ost verkligen omfattades av de berörda stödordningar enligt vilka de enligt uppgift hade beviljats. Det förelåg varken upplysningar om villkoren för dessa lån eller uppgifter över exakt vilka stödordningar det handlade om. Kommissionen krävde information för att kunna ta ställning till om lånen verkligen var förenliga med de ifrågavarande stödordningarna.

4. KOMMENTARER FRÅN TYSKLAND

(50) I sitt svar på meddelandet om att förfarandet hade inletts hävdade Tyskland att förutsättningarna för att företagets livskraft skulle kunna återställas var uppfyllda. Trots att de omsättningsprognoser som angavs i omstruktureringsplanen inte helt uppfylldes, skulle under åren 1998 och 1999 bättre resultat ha uppnåtts än vad som ursprungligen var planerat. Dessutom lämnade Tyskland en ny omfattande omstruktureringsplan.

(51) Tyskland vidhöll sin uppfattning att företaget i oktober 1997, vid tidpunkten för beviljandet av den 80-procentiga förlustgarantin, inte befann sig i svårigheter. Därför skulle det inte ha varit nödvändigt att anmäla de båda lånen ur Thüringer Konsolidierungsfonds.

5. BEDÖMNING AV STÖDET

5.1 Stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget

(52) SHB har med offentliga medel fått finansiellt stöd som inte skulle ha beviljats ett företag i svårigheter av en privat investerare. Därför har företaget tilldelats fördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom den relevanta produktmarknaden är en global marknad påverkas handeln mellan medlemsstaterna av ett dylikt stöd. De berörda finansieringsåtgärderna utgör därför statliga stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, och måste granskas av kommissionen för att det skall kunna fastställas om de är förenliga med den gemensamma marknaden.

5.2 Förenlighet med befintliga stödordningar

5.2.1 Lån ur Eigenkapitalhilfeprogramm

(53) Två lån, på 160000 respektive 68000 mark, skall ha beviljats ur Eigenkapitalhilfeprogramm, en stödordning som har godkänts av kommissionen(16). Eftersom kommissionen inte hade tillräckligt med information för att kunna fastställa om dessa lån verkligen faller inom ramen för den nämnda stödordningens tillämplighetsområde, begärde den in ytterligare upplysningar.

(54) Stödordningen avser lån till enskilda för att starta en affärsverksamhet eller för att stärka en sådan. Om lånet gäller ett företag i svårigheter måste de villkor som anges i Gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter vara uppfyllda(17).

(55) Lånet från Eigenkapitalhilfeprogramm gavs 1998 till två enskilda personer, så att dessa kunde förvärva aktier i samband med en s.k. management buy-out. Eftersom företaget vid tidpunkten för beviljandet av stödet befann sig i svårigheter, måste villkoren i de ovan nämnda riktlinjerna vara uppfyllda. Som framgår av nedanstående är så också fallet. Även övriga villkor som föreskrivs i stödordningen Eigenkapitalhilfeprogramm är uppfyllda. Lånen faller därmed inom tillämpningsområdet för den stödordning som åberopas för deras beviljande och utgör därmed befintliga stöd, som inte på nytt måste bedömas inom ramen för detta förfarande. Däremot beaktas de vid beräkningen av stödets proportionalitet.

5.2.2 Lån från Beteiligungsfonds Ost

(56) Kreditanstalt für Wiederaufbau beviljade ett lån på 900000 mark ur Beteiligungsfonds Ost, en av kommissionen godkänd stödordning(18). Eftersom kommissionen inte hade tillräckligt med information för att kunna bedöma om lånet verkligen faller inom den berörda stödordningens tillämpningsområde, begärde kommissionen in ytterligare upplysningar.

(57) Syftet med stödordningen är lån för att stärka grunden av eget kapital hos företag i de nya tyska delstaterna. Om lånet går till ett företag i svårigheter måste villkoren i riktlinjerna från 1994 vara uppfyllda.

(58) Lånet beviljades en av företagets ägare 1997. Av det sammanlagda beloppet användes 315000 mark till förvärv av ytterligare aktier och återstående 585000 mark tillfördes företagets balansräkning i form av eget kapital.

(59) Eftersom företaget vid tidpunkten för beviljandet av lånet befann sig i svårigheter, måste villkoren i 1994 års riktlinjer vara uppfyllda. Som framgår av nedanstående är så också fallet. Även övriga villkor som föreskrivs i stödordningen Eigenkapitalhilfeprogramm är uppfyllda. Lånen faller därmed inom tillämpningsområdet för den stödordning som åberopas för deras beviljande och utgör därmed befintliga stöd, som inte på nytt måste godkännas inom ramen för detta förfarande. Däremot beaktas de i beräkningen av stödets proportionalitet.

5.2.3 Investeringsbidrag

(60) Med stöd av det tjugosjätte ramprogrammet för förbundsstatens och delstaternas gemensamma initiativ till förbättring av den regionala näringsstrukturen, en av kommissionen godkänd stödordning(19), fick företaget investeringsbidrag på 557000 mark. Dessa bidrag överensstämmer med de förutsättningar som föreskrivs i stödordningen och faller därför effektivt inom dess tillämpningsområde. De utgör därmed befintliga stöd, som inte på nytt måste godkännas inom ramen för detta förfarande. Däremot skall även dessa beaktas vid bedömningen av stödets proportionalitet.

5.2.4 Den 80-procentiga garantin från Thüringer Aufbaubank

(61) Thüringer Aufbaubank ställde upp med en 80-procentig garanti för en avalram på 4000000 mark, med stöd av en av kommissionen godkänd stödordning(20). Enligt den berörda stödordningen skall villkoren i riktlinjerna från 1994 vara uppfyllda när det gäller borgensåtaganden för företag i svårigheter. Som framgår av nedanstående är så också fallet. Eftersom även övriga villkor som föreskrivs i stödordningen är uppfyllda faller garantin effektivt inom tillämpningsområdet för den ovan nämnda stödordningen och utgör därmed befintliga stöd, som inte på nytt måste godkännas inom ramen för detta förfarande. Däremot beaktas de i beräkningen av stödets proportionalitet.

5.2.5 Lån från Thüringer Konsolidierungsfonds

(62) I april 1998 beviljades företaget två lån på 1615000 mark brutto (1575000 mark netto) respektive 351000 mark ur Thüringer konsolidierungsfonds, en av kommissionen godkänd stödordning för företag i svårigheter(21).

(63) I denna stödordning anges åtgärder för omstrukturering av företager i svårigheter. Villkoren i stödordningen sammanfaller med de villkor som anges i riktlinjerna från 1994. Kommissionen var tveksam till om dessa villkor var uppfyllda och inledde därför det formella granskningsförfarandet.

(64) Det första lånet ur Konsolidierungsfonds uppgår till 1615000 mark brutto, vilket motsvarar ett nettobelopp på 1575000 mark. 40000 mark drogs av för administrativa avgifter. 578000 mark användes för att förstärka företagets likviditet och 997000 mark användes till investeringar i maskiner och utrustning.

(65) Det andra lånet ur Konsolidierungsfonds uppgår till 315000 mark. Företaget ställer detta belopp till förfogande för två enskilda personer, för att dessa skall kunna förvärva aktier i företaget i samband med en management buy-out. Detta förfarande ingår i den finansiella omstruktureringen av företaget och syftar till att stärka dess kapitalbas.

(66) För att de båda lånen verkligen ska falla inom tillämpningsområdet för den stödordning som åberopas som grund för deras beviljande, måste de villkor som anges i 1994 års riktlinjer vara uppfyllda.

5.3 Överensstämmelse med 1994 års riktlinjer

(67) Eftersom stöden enligt vad som kan utläsas ur befintlig information beviljades före den 30 april 2000 är 1994 års riktlinjer(22) tillämpliga(23).

Återställande av den långsiktiga lönsamheten

(68) En förutsättning för att ett omstruktureringsstöd skall kunna ges är att det finns en realistisk, sammanhängande och övergripande omstruktureringsplan som syftar till att återställa ett företags långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid, byggd på realistiska antaganden.

(69) Tyskland utarbetade två omstruktureringsplaner, en från maj 1997 och en annan från mars 1998. Som förklarats under punkt 2.3.1 utgör de båda planerna gemensamt en sammanhängande omstruktureringsplan, enligt vilken företaget åter kan bli bärkraftigt. Det skulle ta två år att genomföra omstruktureringen, vilket kan anses vara ett rimligt tidsperspektiv.

(70) De senaste finansiella uppgifterna bekräftar riktigheten av denna bedömning:

>Plats för tabell>

(71) Den kraftiga vinstökningen 1999 beror framför allt på extraordinära intäkter. En granskning av de uppgifter som lämnats av Tyskland visar emellertid att SHB kunde minska sina förluster i betydande omfattning och lösa återstående problem. Siffrorna tyder på en varaktig positiv utveckling. Den preliminära omsättningen för 2000 når nästan det omsättningsmål på 30040000 mark som anges i omstruktureringsplanen.

(72) Mot bakgrund av denna utveckling samt de kvalitativa aspekterna av omstruktureringen drar kommissionen slutsatsen att villkoret om återställd lönsamhet är uppfyllt.

Ingen snedvridning av konkurrensen

(73) Vid en omstrukturering skall i möjligaste mån eventuella effekter som kan ha en negativ inverkan på konkurrensen undanröjas. I annat fall skulle de stöd som beviljas för omstruktureringen skada det gemensamma intresset och skulle inte kunna godtas enligt artikel 87.3 i EG-fördraget.

(74) Om en objektiv bedömning av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan därför visar att det råder strukturell överkapacitet på en relevant marknad inom EU inom vilken stödmottagaren är verksam, måste omstruktureringsplanen innehålla ett bidrag till omstruktureringen av den berörda ekonomiska sektorn som står i proportion till stödet, genom en definitiv minskning eller avskaffande av kapacitet.

(75) För att effekterna av stödet till SHB för marknaden och konkurrenterna skall kunna bedömas måste hänsyn tas till företagets produktionsvolym, till det faktum att stödet har beviljats i ett stödområde enligt artikel 3.a i EG-fördraget samt till att stödmottagaren är ett litet eller medelstort företag.

(76) Enligt den information som står till kommissionens förfogande finns det ingen överkapacitet på den nischmarknad för specialkranar på vilken SHB är verksam.

(77) Enligt den information som har lämnats av Tyskland har företaget en marknadsandel på 2 % av den totala produktionen av specialkranar på den europeiska marknaden.

(78) Eftersom SHB har sitt säte i ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget och företagets produktion är begränsad, drar kommissionen slutsatsen att stödet inte snedvrider konkurrensen och leder till nackdelar för konkurrenterna.

Proportionalitet mellan kostnaden och nyttan av omstruktureringen

(79) Stödets omfattning och intensitet måste begränsas till den miniminivå som är nödvändig för omstruktureringen och stå i proportion till de förväntade fördelarna ur ett gemenskapsperspektiv. Investerarna måste därför med egna medel bidra till omstruktureringen. Stödet måste även vara anpassat på så sätt att företaget inte förses med ett överskott av likviditet, som skulle kunna hota att användas på ett aggressivt sätt och leda till en snedvridning av marknaden, som saknar samband med omstruktureringen.

(80) Kostnaderna för omstruktureringen av SHB uppgick till sammanlagt 7827000 mark.

(81) Av dessa medel har investerarna direkt skjutit till 216000 mark. Detta belopp kan betraktas som ett bidrag från privata investerare.

(82) Tyskland hävdar att lånet inom ramen för Eigenkapitalhilfeprogramm bör betraktas som ett bidrag från privata investerare. Det bör dock framhållas att detta lån visserligen beviljades av en privatbank, men är finansierat av en offentlig bank (Deutsche Ausgleichbank) på grundval av en godkänd stödordning. Denna stödordning avser lån med låg ränta till enskilda personer för att dessa skall kunna förvärva aktier i företag. Statligt stöd ges i form av räntesubventioner.

(83) Enligt 1994 års riktlinjer förväntas allmänt av stödmottagarna att dessa bidrar med ett betydande belopp till omstruktureringen med egna eller lånade medel.

(84) De båda lånen på 160000 mark och 68000 mark beviljades i januari 1998 för en tidsperiod på tjugo år. Lånen ska betalas tillbaka mellan 2008 och 2017 med rak amortering. Räntan på lånen är 7 %. En del av räntekostnaden betalas dock av Deutsche Ausgleichsbank ur ERP-Sondervermögen. Räntan för investerarna minskar därför på följande sätt: 0 % 1998 och 1999, 3 % 2000, 4 % 2001 och 5 % mellan 2002 och 2017. Risken övertas av privatbanken.

(85) Eftersom räntan subventioneras av staten föreligger det inte marknadsmässiga villkor. Referensräntan låg vid tidpunkten för lånets beviljande på 5,94 %. Eftersom företaget befann sig i svårigheter, kan man utgå ifrån att ingen bank på marknadsmässiga villkor hade beviljat ett likvärdigt lån till samma ränta, utan hade gjort ett påslag för att täcka den högre risken. Den ränta till vilken lånen till investerarna beviljades, ligger alltså långt under den ränta som investerarna skulle ha fått betala på marknadsmässiga villkor. Kommissionen anser därför att de båda lånen inte kan betraktas som privat finansiering och att de därför inte kan räknas in som investerarnas privata tillskott.

(86) Tyskland menar dessutom att lånet på 900000 mark ur Beteiligungsfonds Ost, en godkänd stödordning, ska anses vara tillskott från en privat investerare. Lånet betalas visserligen ut av en privatbank, men återfinansieras av Kreditanstalt für Wiederaufbau, som är en offentlig bank. Lånet beviljades i december 1997 för en period av tio år till en ränta på 6,65 %. Det ska betalas tillbaka helt och hållet 2007. Enligt lånevillkoren skall privatbanken ställa upp med borgen för hälften av lånet, dvs. 450000 mark. Låntagaren har lämnat följande säkerheter: En personlig garanti, sina rättigheter som aktieägare och en bankgaranti på 450000 mark hos privatbanken.

(87) Den del av lånet som privatbanken går i borgen för garanteras av det belopp på 450000 mark som har lämnats som säkerhet. Dessutom var referensräntan vid tidpunkten för beviljandet av lånet 5,54 %, så lånet beviljades till en högre ränta än referensräntan. Trots att företaget befinner sig i svårigheter krävs det inget risktillägg, eftersom privatbanken tack vare de belopp som lämnats som säkerhet inte behöver ta någon ytterligare risk. Denna del av lånet på 450000 mark kan alltså sägas vara finansierat på marknadsmässiga villkor och kan därför beaktas vid fastställandet av investerarnas privata tillskott.

(88) Företaget fick en avalram på 4000000 mark hos en privatbank. 80 % av denna avalram täcks av en statlig förlustgaranti. För återstående 20 % bärs risken av banken själv. Företaget har intecknat sin tomtmark till 4000000 mark som säkerhet för avalramen. De 20 % av krediten som saknar garanti, dvs. 800000 mark, kan alltså sägas vara finansierat på marknadsmässiga villkor och kan därför beaktas vid fastställandet av investerarnas privata tillskott.

(89) Investerarnas privata tillskott kan därmed beräknas till sammanlagt 1466000 mark. Det motsvarar 18,7 % av de sammanlagda omstruktureringskostnaderna på 7827000 mark. Med hänsyn tagen till att företaget har SMF-status (är ett litet eller medelstort företag) och att dessa mindre företag i allmänhet har problem med sin finansiering, kan investerarnas privata tillskott till omstruktureringen anses vara ett väsentligt bidrag i den mening som avses i 1994 års riktlinjer.

Fullständigt genomförande av omstruktureringsplanen

(90) Kommissionen fastställer att omstruktureringsplanen måste genomföras fullständigt. Kommissionen anmodar Tyskland att lämna in årsredovisningar för hela den tidsperiod som omstruktureringsplanen täcker.

6. SLUTSATSER

(91) Kommissionen konstaterar att Förbundsrepubliken Tyskland olagligen har genomfört stödåtgärder till ett belopp av 1966000 mark i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Emellertid uppfyller dessa stödåtgärder, trots att de genomförts olagligen, de kriterier som anges i 1994 års riktlinjer och de anses därför vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Tyskland har genomfört till förmån för Saalfelder Hebezeugbau GmbH till ett belopp av 1966000 tyska mark är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

Artikel 2

Tyskland anmodas att före slutet av 2001 lämna in årsredovisningar för åren 1998 till 2000.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 18 juli 2001.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 27, 27.1.2001, s. 44.

(2) EGT C 27, 27.1.2001, s. 44.

(3) EGT L 107, 30.4.1996, s. 4.

(4) Affärshemlighet.

(5) Investitionszulagengesetz 1991-1992 (C 59/91, SG (92) D/8068, 18.6.1992).

(6) Investitionszulagengesetz 1993-1996 (N 561/92, SG (92) D/16623,24.11.1992).

(7) Personalförderung Ost "Zuschüsse zur Stützung des Forschungs- und Entwicklungspotentials in kleinen und mittleren Unternehmen im Beitrittsgebiet" (N 477/91, SG (91) D/22704, 25.11.1991).

(8) 23. Rahmenplan der Gemeinschaftsaufgabe zur Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur. Åtgärder enligt denna lag anses som regionala investeringsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och har godkänts av kommissionen enligt undantaget i artikel 87.3 a. (N 157/94, SG (94) D/11038, 1.8.1994).

(9) N 563/C/94, SG (94) D/17293, 1.12.1994.

(10) NN 24/96, SG (96) D/3475, 29.3.1996.

(11) NN 117/92, SG (95) D/341, 13.1.1995.

(12) Innovationsstöd "Förderung der Entwicklung neuer Produkte und Verfahren in kleinen und mittleren Unternehmen in den neuen Bundesländern" (N 534/91, SG(92) D/3225, 4.3.1992).

(13) EGT C 213, 19.8.1992, s. 2. Se även kommissionens meddelande om försumbart stöd (EGT C 68, 6.3.1996, s. 9).

(14) Se s. 57 "Statistisches Handbuch für den Maschinenbau", utgåva 1997, av Verband Deutscher Maschinen- und Anlagenbau e.V.

(15) EGT C 368, 23.12.1994, s. 12.

(16) N 519/95, SG (95) D/11491, 14.9.1995.

(17) Se fotnot 14.

(18) N 646/A/95, SG (95) D/12827, 18.10.1995.

(19) 26. Rahmenplan der Gemeinschaftsaufgabe zur Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur. Åtgärder enligt denna lag anses som regionalt investeringsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och har godkänts av kommissionen enligt undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget (N 123/97, SG (97) D/7104, 18.8.1997).

(20) Bürgschaftsrichtlinie der Thüringer Aufbaubank, (N 117/96, SG (96) D/11696, 27.12.1996).

(21) Thüringer Konsolidierungsfonds für Unternehmen in Schwierigkeiten (NN 74/95, SG (96) D/1946, 6.2.1996).

(22) Se fotnot 14.

(23) Under punkt 7.5 i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter från 1999 står det att kommissionen kommer att granska förenligheten med den gemensamma marknaden av alla undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljas utan dess godkännande, på grundval av de riktlinjer som var i kraft när stödet beviljades. (EGT C 288, 9.10.1999).