—

ogiltigförklara artikel 1 samt artiklarna 3–7 i kommissionens beslut av den 17 december 2018 i ärende SA.36086 (2016/C) (f.d. 2016/NN) om det statliga stöd som Rumänien genomfört till förmån för Oltchim SA, (1) och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde en oriktig bedömning i det angripna beslutet när den fann att det förhållandet att den rumänska myndigheten för förvaltning av statens tillgångar inte hade drivit sina fordringar gentemot Oltchim skulle anses utgöra en ekonomisk fördel i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

2.

Andra grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 296.2 FEUF genom att inte i tillräcklig utsträckning motivera varför den nyss nämnda åtgärden, det vill säga statens underlåtenhet att driva sina fordringar gentemot Oltchim, skulle anses utgöra statligt stöd.

3.

Tredje grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning i det angripna beslutet när den fann att det förhållandet att leveranserna av elektricitet till Oltchim hade fortsatt och att bolaget fortsatte att dra på sig skulder gentemot en tredje part efter den misslyckade privatiseringen av bolaget skulle anses utgöra statligt stöd, eftersom åtgärden gav bolaget en ekonomisk fördel i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 296.2 FEUF med avseende på den nyss nämnda åtgärden i form av fortsatta leveranser av elektricitet till Oltchim ackumulering av skulder gentemot en tredje part.

5.

Femte grunden: Kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning i det angripna beslutet när den fann att den partiella avskrivningen av skulder som föreslogs i den rekonstruktionsplan som godkänts av Oltchims borgenärer utgjorde en överföring av statliga medel, i den mån som ett utomstående privat företag var inblandat.

6.

Sjätte grunden: Den nyss nämnda skuldavskrivningen kunde att under alla omständigheter inte tillskrivas staten när det gällde de berörda offentliga företagen.

7.

Sjunde grunden: Den nyss nämnda skuldavskrivningen uppfyllde kriteriet om en privat borgenär, eftersom de viktigaste privata borgenärerna hade röstat för rekonstruktionsplanen i enlighet med principen om likabehandling för borgenärer (pari passu) och rekonstruktionsplanen var ekonomiskt mer gynnsam för de offentliga borgenärerna än en likvidation samt eftersom försäljningen av Oltchim enligt den reviderade rekonstruktionsplanen rent faktiskt skulle ske i form av tillgångsgrupper, vilket kommissionen hade bedömt vara det bästa alternativet i det angripna beslutet.

8.

Åttonde grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 296.2 FEUF med avseende på den nyss nämnda åtgärden, det vill säga den partiella skuldavskrivningen.

9.

Nionde grunden: Kommissionen åsidosatte artiklarna 107.1 och 108.2 FEUF samt förfarandeförordningen, (2) genom att kräva återbetalning av det totala belopp som skuldavskrivningen uppgått till, trots att det stod klart – även enligt kommissionens egna (felaktiga) beräkningar av det hypotetiskt sett bästa utfallet – att de offentliga borgenärerna inte kunde ha fått ut mycket mer än de faktiskt fick ut enligt den reviderade rekonstruktionsplanen.