22.9.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 329/6

1.

Ska begreppet ”konsumtion av energiprodukter” i den mening som avses i artikel 1 a i rådets direktiv 2008/118/EG (1) av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (2) – i de fall där det rör sig om energiprodukter som släppts för konsumtion och som tagits från en godkänd lagerhavares skatteupplag, som i en affärstransaktion säljs till en köpare som varken har tillstånd att framställa elektricitet eller ett intyg om befrielse från punktskatt för slutanvändare, och som av denna köpare säljs vidare till en tredje man som har ett tillstånd för att framställa elektricitet, ett tillstånd från behörig nationell administrativ myndighet att ta emot energiprodukter som är befriade från punktskatt och ett intyg om befrielse från punktskatt för slutanvändare och till vilken energiprodukterna direkt levereras av den godkända lagerhavaren, utan att övergå till köparens faktiska makt – tolkas så, att energiprodukterna förbrukas av den direkta köparen som inte använder dem i ett visst förfarande, eller tolkas så, att de förbrukas av tredje man som faktiskt använder dem i ett av denne genomfört förfarande?

2.

Ska begreppet ”som används för att framställa elektricitet” i den mening som avses i artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG (3) av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet – i de fall där det rör sig om energiprodukter som släppts för konsumtion och som tagits från en godkänd lagerhavares skatteupplag, som i en affärstransaktion säljs till en köpare som varken har tillstånd att framställa elektricitet eller ett intyg om befrielse från punktskatt för slutanvändare, och som av denna köpare säljs vidare till en tredje man som har ett tillstånd för att framställa elektricitet, ett tillstånd från behörig nationell administrativ myndighet att ta emot energiprodukter som är befriade från punktskatt och ett intyg om befrielse från punktskatt för slutanvändare och till vilken energiprodukterna direkt levereras av den godkända lagerhavaren, utan att köparen faktiskt har rådighet över den – tolkas så, att energiprodukterna används av den direkta köparen som inte använder dem i ett visst förfarande för att uppnå ett ändamål som är befriat från punktbeskattning, eller tolkas så, att de används av tredje man som faktiskt använder dem i ett av denne genomfört förfarande för att uppnå ett ändamål som är befriat från punktbeskattning, nämligen uppvärmning, till exempel för att framställa elektricitet?

3.

Omfattas energiprodukter, med beaktande av principerna i gemenskapens lagstiftning om punktskatt och framför allt av artikel 1.1 a i direktiv 2008/118 och artikel 14.1 a i direktiv 2003/96 av punktskatt och i så fall vilken skattesats ska tillämpas, den för bränslen eller den för energiprodukter som används för uppvärmning, när det har fastställts att de berörda energiprodukterna har levererats till en slutanvändare som har de tillstånd som krävs enligt nationell lagstiftning för att framställa elektricitet och ett intyg om befrielse från punktskatt för slutanvändare och har erhållit varan direkt av den godkända lagerhavaren men inte är den förste köparen av varan?

4.

Omfattas energiprodukter, med beaktande av principerna i gemenskapens lagstiftning om punktskatt och framför allt av artikel 1.1 a i direktiv 2008/118 och artikel 14.1 a i direktiv 2003/96 av punktskatt, och närmare bestämt den skattesats som är tillämplig på bränslen när det har fastställts att de berörda energiprodukterna har förbrukats eller använts för ett ändamål som är befriat från punktskatt, nämligen framställning av elektricitet av en person som har motsvarande tillstånd enligt nationell lagstiftning och har erhållit varan direkt av den godkända lagerhavaren, men inte är den förste köparen av varan?