Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52022IP0126

    Europaparlamentets resolution av den 7 april 2022 om rätten till reparation (2022/2515(RSP))

    EUT C 434, 15.11.2022, p. 81–85 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
    EUT C 434, 15.11.2022, p. 53–53 (GA)

    Date of document:
    07/04/2022; omröstningsdag
    Date of vote:
    07/04/2022
    Date of debate:
    07/04/2022
    Author:
    Europaparlamentet, Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd
    Form:
    Resolution
    Parliamentary term:
    Nionde valperioden
    Internal reference:
    2022/2515(RSP)
    Session:
    2022-2023

    15.11.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 434/81

    P9_TA(2022)0126

    Rätten till reparation

    Europaparlamentets resolution av den 7 april 2022 om rätten till reparation (2022/2515(RSP))

    (2022/C 434/13)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    —

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor (1) (direktivet om försäljning av varor),

    —

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (2) (direktivet om digitalt innehåll),

    —

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (3) (ekodesigndirektivet),

    —

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (4), särskilt bilaga I,

    —

    med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om en mer hållbar inre marknad för företag och konsumenter (5),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (6),

    —

    med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag (7),

    —

    med beaktande av frågan till kommissionen om rätten till reparation (O-000010/2022 – B9-0010/2022),

    —

    med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

    —

    med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, och av följande skäl:

    A.

    Europaparlamentet har vid flera tillfällen (8) betonat vikten av att ge konsumenterna rätt till reparation som en central pelare på agendan för den cirkulära ekonomin inom ramen för den europeiska gröna given, eftersom det skulle främja en mer effektiv och hållbar resursanvändning, förebygga och minska avfallet och uppmuntra till utökad användning och återanvändning av produkter och delningsekonomin, samtidigt som konsumenternas rättigheter och välfärd stärks.

    B.

    I kommissionens avsiktsförklaring om tillståndet i unionen 2021 (9) tillkännages ett lagstiftningsförslag om rätt till reparation som ett av de viktigaste initiativen för 2022. Detta förslag bör antas i nära samordning med relaterade lagstiftningsinitiativ, såsom initiativet för hållbara produkter och initiativet för att ge konsumenterna inflytande i den gröna omställningen, som alla delar målet att uppnå mer hållbara produkter och konsumtionsmönster.

    C.

    Kommissionen har inlett ett offentligt samråd som ska pågå fram till den 5 april 2022 om hållbar konsumtion av varor – främjande av reparation och återanvändning. Kommissionen har för avsikt att föreslå ett direktiv om ändring av direktivet om försäljning av varor och överväger att föreslå en separat rättsakt om rätten till reparation.

    D.

    Direktivet om digitalt innehåll och direktivet om försäljning av varor innehåller omfattande ramar som täcker väsentliga delar av konsumentavtalsrätten, såsom krav på efterlevnad av avtalet och rättsmedel som är tillgängliga för konsumenterna vid bristande efterlevnad, däribland bestämmelser om reparation, byte, säkerställande av det digitala innehållets eller tjänsternas överensstämmelse med avtalet, prisavdrag och hävande av avtal, samt regler om de huvudsakliga villkor som gäller för användning av dessa rättsmedel och om kommersiella garantier.

    E.

    79 procent av EU-medborgarna anser att tillverkarna bör åläggas att göra det enklare att reparera digitala enheter eller byta ut enskilda delar i dem. 77 procent av EU-medborgarna skulle hellre reparera sina enheter än byta ut dem. Reparationsföretag skulle kunna vara en källa till lokala arbetstillfällen och specifik know-how i Europa.

    F.

    Covid-19-krisen har visat på att det behövs nya och mer resilienta affärsmodeller och att europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, mikroföretag och egenföretagare behöver stöd.

    G.

    Att ge konsumenterna rätt till reparation skulle bidra till att främja Europas industriella omställning och stärka dess resiliens och öppna strategiska oberoende. Främjande av reparation erbjuder ekonomiska och sociala möjligheter när det gäller entreprenörskap och skapande av arbetstillfällen. Hållbara produkter gynnar både företag och konsumenter genom att stimulera efterfrågan och öka tillgången på hållbara varor.

    H.

    Ett antal hinder kan göra att konsumenterna avstår från reparation, bland annat bristande tillgång till information, bristande tillgång till reservdelar, bristande standardisering och driftskompatibilitet, eller andra tekniska hinder, samt reparationskostnaderna.

    I.

    Elektroniskt avfall är det snabbast växande avfallsflödet i världen, med mer än 53 miljoner ton elektroniskt avfall 2019.

    1.   

    Europaparlamentet betonar att en effektiv rätt till reparation bör omfatta aspekter som rör produktens livscykel och behandlas inom ramen för olika sammanlänkade politikområden, däribland produktdesign, centrala etiska principer för produktion, standardisering, konsumentinformation, inbegripet information om reparerbarhet och om livscykeln där så är möjligt och lämpligt, konsumenträttigheter och garantier samt offentlig upphandling.

    2.   

    Europaparlamentet betonar att initiativet om rätt till reparation måste vara proportionerligt, evidensbaserat och kostnadseffektivt och säkra balans mellan principerna om hållbarhet, konsumentskydd och en konkurrenskraftig social marknadsekonomi, så att alla berörda parter kan utnyttja de möjligheter som den gröna omställningen innebär.

    3.   

    Europaparlamentet betonar att en effektiv rätt till reparation bör skapa betydande konkurrensfördelar för europeiska företag utan att lägga någon form av oproportionerlig ekonomisk börda på dem, och bör inspirera till innovation och uppmuntra investeringar i hållbar teknik, samtidigt som hänsyn tas till marknadsutvecklingen och konsumenternas föränderliga behov.

    Utforma produkter som varar längre och kan repareras

    4.

    		 Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att anta ett initiativ för hållbara produkter som omfattar en översyn av ekodesigndirektivet och en utvidgning av dess tillämpningsområde till att omfatta mer än energirelaterade produkter.

    5.

    		 Europaparlamentet påminner om att tillverkning av hållbara och säkra produkter som uppfyller kraven är en grundläggande styrka för EU:s inre marknad och gynnar både konsumenter och företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva att tillverkarna utformar sina produkter på ett sådant sätt att de varar längre och kan repareras på ett säkert sätt, och så att deras olika delar är lättåtkomliga och lätta att avlägsna.

    6.

    		 Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att säkerställa bättre tillgång för slutanvändare och oberoende reparatörer till reservdelar och bruksanvisningar inom rimlig tid och till en rimlig kostnad, under en period som motsvarar produktens förväntade livslängd.

    7.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga krav på hållbarhet och reparation i ett framtida ekodesigndirektiv med ett bredare tillämpningsområde. Parlamentet understryker behovet av att grundligt analysera kraven för varje produkt för att se till att det krav som är bäst lämpat för ändamålet väljs, och noterar till exempel att en modulär utformning av vissa produkter kommer att göra det lättare att reparera och förlänga produktens livslängd, medan en modulär utformning eller en skyldighet att säkerställa reparerbarhet för andra produkter kan äventyra hållbarheten.

    8.

    		 Europaparlamentet betonar att en rad genomförandeåtgärder för ekodesigndirektivet antogs 2019, genom vilka det infördes en obligatorisk period för tillhandahållande av reservdelar och längsta leveranstider samt krav på utformning för montering och isärtagning av komponenter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för sådana åtgärder till andra produktkategorier, inbegripet icke energirelaterade produkter, med beaktande av deras särdrag.

    9.

    		 Europaparlamentet påminner om att tillgång till reparations- och underhållsinformation för alla aktörer inom reparationssektorn är avgörande för att ge konsumenterna bättre tillgång till reparationstjänster. Parlamentet insisterar därför på att en verklig ”rätt till reparation” bör ge aktörer inom reparationsindustrin, inbegripet oberoende reparatörer, och konsumenter kostnadsfri tillgång till nödvändig reparations- och underhållsinformation, bland annat information om diagnosverktyg, reservdelar, programvara och uppdateringar som behövs för att utföra reparationer och underhåll. Parlamentet påminner om vikten av ett innovativt företagsklimat och respekt för företagshemligheter.

    10.

    		 Europaparlamentet framhåller att varor med digitala inslag kräver särskild uppmärksamhet. Parlamentet betonar i synnerhet att programvaruuppdateringar måste göras tillgängliga under en minimiperiod i enlighet med direktivet om digitalt innehåll. Parlamentet insisterar på att konsumenterna bör få fullständig information om tillgången till uppdateringar vid tidpunkten för köpet. Parlamentet tillägger att uppdateringar av funktioner bör vara reversibla och inte leda till sämre prestanda. Parlamentet konstaterar att metoder som på ett otillbörligt sätt begränsar rätten till reparation eller leder till föråldring skulle kunna betraktas som otillbörliga affärsmetoder och därför föras upp i bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder.

    Ge konsumenterna möjlighet att välja reparerbara produkter

    11.

    		 Europaparlamentet anser att bättre konsumentinformation om produkters reparerbarhet är avgörande för att konsumenterna ska kunna spela en mer aktiv roll i den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att bättre konsumentinformation skulle göra det möjligt för konsumenterna att fatta bättre underbyggda köpbeslut, vilket skulle kunna driva marknaden mot mer reparerbara produkter. Parlamentet välkomnar därför kommissionens aviserade initiativ för att ge konsumenterna inflytande i den gröna omställningen.

    12.

    		 Europaparlamentet understryker att konsumenterna på försäljningsstället bör få tillförlitlig, tydlig och lättbegriplig information om en produkts hållbarhet och reparerbarhet, så att de kan jämföra och identifiera de mest hållbara produkter som finns tillgängliga på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå harmoniserade regler för sådan konsumentinformation, bland annat information om reparationsnivåer, information om beräknad livslängd, information om reservdelar, information om reparationstjänster och den period under vilken programvaruuppdateringar finns tillgängliga för varor med digitala delar, samtidigt som hänsyn tas till kraven på konsumentsäkerhet. Parlamentet konstaterar att sådan information, för att vara användbar, bör göras tillgänglig vid tidpunkten för köpet.

    13.

    		 Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att produktinformationen baseras på standardiserade mätningar, till exempel för hållbarhet, och att inleda utvecklingen av standarder där sådana saknas.

    14.

    		 Europaparlamentet betonar den nyckelroll som EU:s miljömärke spelar för att uppmuntra industrin att införa märkningspolicyer som förmedlar viktig information till konsumenterna om varors livslängd, samtidigt som det balanserar företagens skyldigheter med starka positiva kommersiella incitament att bygga upp konsumenternas förtroende. Parlamentet noterar dock att detta märkningssystem endast är frivilligt.

    15.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i all ny produktlagstiftning och i förbindelse med översynen av ekodesigndirektivet utvärdera förslaget om krav på att tillverkarna ska införa smarta märkningsmetoder såsom QR-koder och digitala produktpass. Parlamentet vill se balans i utvecklingen av initiativ såsom det europeiska digitala produktpasset genom nära samarbete med industrin och berörda parter, med särskild hänsyn till proportionalitetsprincipen och med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företags behov.

    16.

    		 Europaparlamentet insisterar på att konsumenter som köper produkter online bör få samma informationsnivå som de som köper produkter offline och att medlemsstaterna bör övervaka och se till att onlineförsäljare inkluderar nödvändig information på sina webbplatser och när de erbjuder sina produkter på e-marknadsplatser.

    17.

    		 Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att uppmuntra användningen av miljöanpassad offentlig upphandling. Parlamentet anser att återanvända, reparerade, återtillverkade och renoverade produkter och andra energi- och resurseffektiva produkter och lösningar som minimerar produkterna och lösningarnas miljöpåverkan under hela livscykeln bör vara standardvalet i alla offentliga upphandlingar, i linje med målen i den europeiska gröna given, och om de inte ges företräde ska ”följ eller förklara”-principen tillämpas.

    18.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att hjälpa och tillhandahålla ekonomiskt stöd till lokala och regionala myndigheter, företag och föreningar att genomföra kampanjer för att höja konsumenternas medvetenhet om hur produkternas livslängd kan förlängas, framför allt genom att ge tillförlitlig och tydlig information, rådgivning och tjänster såsom underhåll, reparationer, återanvändning.

    19.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla ekonomiska incitament för reparationstjänster för att göra reparationer enkla och attraktiva för konsumenterna.

    Stärkta konsumenträttigheter och garantier för en längre användning av varor

    20.

    		 Europaparlamentet betonar att de europeiska konsumenterna kan få sina varor reparerade eller det digitala innehållet och tjänsterna bringade i överensstämmelse med kraven i enlighet med direktivet om försäljning av varor och direktivet om digitalt innehåll. Parlamentet betonar att konsumenterna visserligen har rätt att välja mellan reparation och utbyte av defekta varor enligt direktivet om försäljning av varor, men att reparation i många fall skulle kunna vara ett mer resurseffektivt och klimatneutralt val. Parlamentet konstaterar att konsumenterna i praktiken vanligtvis väljer att byta ut varorna framför reparation, vilket kan bero på de höga reparationskostnaderna. Parlamentet betonar att byte av produkter bör förbli ett alternativ om en konsument och en säljare kommer överens om detta, eftersom reparation kan vara alltför tidskrävande.

    21.

    		 Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att i sitt initiativ om rätt till reparation föreslå en rad åtgärder i syfte att främja och uppmuntra konsumenter, producenter och näringsidkare att välja reparation framför utbyte. Parlamentet understryker att kommissionen alltid bör ta hänsyn till högsta möjliga nivå när det gäller konsumentskydd och konsumenternas välfärd när den föreslår sådana åtgärder.

    22.

    		 Europaparlamentet konstaterar att den kommande översynen av direktivet om försäljning av varor bland annat skulle kunna omfatta åtgärder som syftar till att uppmuntra konsumenterna att välja reparation framför utbyte, såsom skyldigheten att tillhandahålla en ersättningsprodukt medan vissa produkter repareras. Parlamentet anser att man för att uppmuntra till reparation av produkter bör erbjuda vissa incitament till konsumenter som väljer att reparera i stället för att byta ut produkterna. Parlamentet anser att en förlängd garanti skulle kunna ge ett incitament att välja reparation framför byte. Parlamentet tillägger att säljare alltid bör informera konsumenterna om alla alternativ som står till deras förfogande på ett likvärdigt sätt, inbegripet reparationsrättigheter och därmed sammanhängande garantier.

    23.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa en gemensam mekanism för tillverkares och säljares ansvar i händelse av bristande överensstämmelse hos produkter.

    24.

    		 Europaparlamentet noterar att det i den nuvarande rättsliga ramen enligt direktivet om försäljning av varor föreskrivs en minsta garantiperiod på endast två år för defekta varor och uppmuntrar medlemsstaterna att förlänga denna period. Parlamentet understryker att detta är en minimiharmoniseringsregel och att endast ett begränsat antal medlemsstater går längre än denna period. Parlamentet anser därför att det i samband med översynen av direktivet om försäljning av varor också bör föreslås en förlängning av den rättsliga garantin utöver två år för vissa produktkategorier. Parlamentet noterar vidare vikten av en fullständig harmonisering av den lagstadgade garantiperioden.

    25.

    		 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning rätten till reparation skulle kunna föreslås så att marknadsaktörerna kan erbjuda enkel tillgång till reparationer till ett rimligt pris även efter garantiperioden.

    26.

    		 Europaparlamentet betonar att alla förslag bör åtföljas av en ordentlig konsekvensbedömning, som bland annat omfattar lämpliga kostnads-nyttoanalyser för både konsumenter och företag, en jämförelse av bästa praxis på nationell nivå och med länder utanför EU och kvantifierade effekter på konsumenternas allmänna välfärd, miljön och företagen, däribland små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om kostnaderna för reparationer för EU-företag på den inre marknaden. Parlamentet framhåller behovet av att tillhandahålla all relevant information och även föreslå kvantifierbara indikatorer för att mäta effekterna av framtida lagstiftning.

    27.

    		 Europaparlamentet påminner om att det för närvarande inte finns några särskilda regler för reparation av återtillverkade eller renoverade varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder som belönar näringsidkare för att de erbjuder reparationsmöjligheter för återtillverkade eller renoverade varor i syfte att öka konsumenternas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga utrustning såsom förbrukningsmätare och förbjuda destruktion av osålda varor för att underlätta återanvändning och reparation av produkter.

    o

    o o

    28.

    		 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

    (1)  EUT L 136, 22.5.2019, s. 28.

    (2)  EUT L 136, 22.5.2019, s. 1.

    (3)  EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.

    (4)  EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.

    (5)  EUT C 425, 20.10.2021, s. 10.

    (6)  EUT C 465, 17.11.2021, s. 11.

    (7)  EUT C 334, 19.9.2018, s. 60.

    (8)  Resolution av den 25 november 2020 om en mer hållbar inre marknad för företag och konsumenter. Resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin.

    (9)  Europeiska kommissionen, Tillståndet i unionen 2021, avsiktsförklaring, 15 september 2021.

    Top