Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens

(COM(2020) 408 final – 2020/0104 (COD))

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd

(COM(2020) 409 final – 2020/0103 (COD))

(2020/C 364/18)

Huvudföredragande:

Dimitris DIMITRIADIS

Remiss	Europeiska unionens råd, 10.6.2020 Europaparlamentet, 17.6.2020
Rättslig grund	Artiklarna 175.3 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande vid plenarsessionen	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	208/4/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar den föreslagna faciliteten för återhämtning och resiliens (nedan kallad ”faciliteten”) (1).

1.2

Utöver dess ekonomiska dimension främjar Europeiska kommissionens förslag också en i grunden starkare sammanhållen europeisk familj, genom att stärka solidariteten och samarbetet mellan medlemsstaterna.

1.3

Europeiska kommissionens förslag visar bland annat att Europeiska unionen, under förutsättning att rätt politisk vilja finns, effektivt kan hantera större kriser, tillhandahålla seriösa och trovärdiga lösningar och göra nödvändiga och realistiska kompromisser, vilket i slutändan bidrar till att avsevärt främja det europeiska idealet.

1.4

EESK anser att faciliteten bör stödja omställningen till klimatneutralitet och en digital ekonomi med hjälp av medel från Next Generation EU (2) för att lindra de socioekonomiska effekterna av omställningen i de regioner som drabbats hårdast.

1.5

Mot bakgrund av covid-19-krisen har behovet av en hållbar, grön och digital återhämtning blivit ännu mer brådskande, liksom behovet av stöd till de mest utsatta regionerna.

1.6

EESK har redan klargjort att kommittén ”förespråkar en stark koppling mellan reformstödsprogrammet (3) och den europeiska planeringsterminen” (4). Därför bör de planer som medlemsstaterna lämnat in ta itu med de viktigaste utmaningar som har identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och de bör harmoniseras med den europeiska gröna given och den digitala agendans principer.

1.7

Det behövs en snabb och effektiv samordning av åtgärder mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet för att undvika förseningar som skulle äventyra förverkligandet av facilitetens mål.

1.8

Med tanke på den korta tidsramen för de olika projektplanernas förberedelse och slutförande krävs en omedelbar och fullständig reaktion från medlemsstaterna.

1.9

EESK anser att det är viktigt att medlemsstaterna samarbetar nära med Europeiska kommissionen för att godkänna, övervaka och säkerställa ett framgångsrikt genomförande av de projektplaner som lämnats in inom ramen för faciliteten.

1.10

Planerna bör ge direkt ekonomiskt stöd till små och medelstora företag.

1.11

EESK anser att det är mycket viktigt att varje åtgärd som tillkännages, särskilt de som omfattar ekonomiskt stöd, åtföljs av tydlig, företagsvänlig information om vilken typ av stöd som tillhandahålls, hur små och medelstora företag faktiskt kan få tillgång till EU:s olika finansieringsinstrument, vem de kan kontakta på EU-nivå om de har frågor, genom vilka nationella organ medlen kanaliseras, vilka nationella aktörer små och medelstora företag kan vända sig till samt vilken roll och vilka skyldigheter de nationella bankerna har.

1.12

Inlämnandet, godkännandet, övervakningen och slutförandet av projekt kan påskyndas genom att aktivt involvera konsultföretag i den privata sektorn med övergripande erfarenhet på relevanta områden.

1.13

EESK betonar åter behovet av att dela bästa praxis inom EU och att påskynda byråkratiska processer beträffande tilldelning och utbetalning av tillgängliga medel, med nödvändigt tekniskt stöd från kommissionen. (5)

1.14

Arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets organisationers roll och åsikter bör integreras i de planer som medlemsstaterna lägger fram. I synnerhet har EESK redan begärt en aktivare roll för det organiserade civila samhället ”när det gäller att uppnå överensstämmelse mellan kommissionens och medlemsstaternas syn på reformprogrammens innehåll” (6).

1.15

Instrumentet för tekniskt stöd kan fungera som ett effektivt komplement till de åtgärdspaket som föreslås av kommissionen för att ta itu med de ekonomiska följderna av covid-19-pandemin.

2.   Inledning och allmänna kommentarer

2.1

Facilitetens syfte är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra resiliensen och anpassningsförmågan i medlemsstaterna, mildra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser samt stödja den gröna och digitala omställning som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt bidra till att återställa tillväxtpotentialen i medlemsstaternas ekonomier i covid-19-krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt.

2.2

Faciliteten kommer att byggas kring tillhandahållande av icke återbetalningspliktigt stöd samt lån för att hjälpa länder – särskilt dem med lägre inkomst per capita och hög arbetslöshet – att på ett lämpligt sätt hantera de allvarliga ekonomiska effekterna av pandemin.

2.3

Lånen kommer att vara ett komplement till det icke återbetalningspliktiga stödet och kommer att dra fördel av de långa löptider och gynnsamma räntesatser som unionen har.

2.4

Covid-19-pandemin är vår tids största globala hälsokris och hade den 12 juni 2020 kostat fler än 420 000 människor livet (7). Covid-19 är mycket mer än en hälsokris: viruset har fått enorma socioekonomiska följder runt om i världen och det är fortfarande svårt att bedöma deras omfattning. Enligt Världsbankens senaste rapport om den globala ekonomin, ”Global Economic Prospects” (juni 2020), kommer chocken till följd av coronapandemin att orsaka den djupaste globala lågkonjunkturen sedan andra världskriget.

2.5

Världsekonomin förväntas krympa med 5,2 % under 2020, vilket är ungefär tre gånger mer än under den globala finanskrisen 2008–2009. Bland de utvecklade ekonomierna förväntas den reala BNP-tillväxttakten för 2020 bli -6,1 % i USA respektive -9,1 % i euroområdet. Såsom uttryckligen anges i Världsbankens rapport från juni 2020 (8) kommer många miljoner människor sannolikt att falla tillbaka i fattigdom, eftersom mer än 90 % av tillväxtmarknaderna och utvecklingsekonomierna förväntas krympa när det gäller inkomst per capita i år. Covid-19-chockens ekonomiska följder är (9) 1) ökad osäkerhet, vilket leder till ökat buffertsparande, 2) minskad konsumtion, 3) minskat intresse för produktiva investeringar, 4) ökad arbetslöshet, varav en del sannolikt kommer att bli permanent, 5) minskad global handel samt betydande störningar i globala leveranskedjor, 6) en nedgång i råvarupriser (särskilt oljepriset), vilket i sin tur försvårar finansieringen av bytesbalansen, inte minst för traditionella råvaruexportörer, 7) en kraftig ökning av de obligatoriska riskpremierna vid innehav av risktillgångar.

2.6

Det är nu ett välbekant faktum att åtgärder som kan hjälpa till att lösa hälsokrisen kan förvärra den ekonomiska krisen och vice versa. Att platta ut pandemikurvan gör oundvikligen den makroekonomiska lågkonjunkturens kurva brantare och äventyrar alla leveranskedjor, även de som är avgörande för människans överlevnad (livsmedel och läkemedel). Om pandemins effekter fortsätter att öka kan vi få finansiella kriser, vilket i sin tur kan resultera i en utlåningskollaps, en mer långvarig global lågkonjunktur och en långsammare återhämtning. Enligt Världsbankens prognos om den globala ekonomin från juni 2020 (”Global Economic Prospects”), har ökad skuldsättning gjort det globala finansiella systemet mer känsligt för stress på finansmarknaden.

2.7

Därför behövs omgående och storskaliga ekonomiska ingripanden för att mildra covidkrisens ekonomiska konsekvenser och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta och bättre förberedda inför framtiden.

2.8

De ekonomiska prioriteringarna bör vara följande: 1) Det är viktigt att säkerställa att arbetstagare får behålla sina jobb även om de sätts i karantän eller tvingas stanna hemma. 2) Regeringar bör kanalisera ekonomiskt stöd till offentliga och privata institutioner som stöder utsatta samhällsgrupper. 3) Små och medelstora företag bör skyddas mot konkurs (behovet av skattepengar för att stödja stora icke-finansiella företag är däremot mycket mindre uppenbart). 4) Strategier kommer att behövas för att stödja det finansiella systemet när andelen nödlidande lån ökar. 5) Finanspolitiska paket som motsvarar den krisrelaterade BNP-förlusten bör antas.

2.9

Kommissionen föreslår nu en förstärkt EU-budget för att hjälpa till att åtgärda den omedelbara ekonomiska och sociala skada som orsakats av covid-19-pandemin, snabbstarta återhämtningen och förbereda en bättre framtid för nästa generation. För att säkerställa en återhämtning som är hållbar, jämn, inkluderande och rättvis för alla medlemsstater, föreslår kommissionen att skapa ett nytt återhämtningsinstrument, Next Generation EU, som en del av en kraftfull, modern och uppdaterad långsiktig EU-budget. Flaggskeppet för Next Generation EU är faciliteten för återhämtning och resiliens (10).

3.   Allmänna principer förfaciliteten för återhämtning och resiliens och instrumentet för tekniskt stöd

3.1

EESK välkomnar och stöder helhjärtat den föreslagna faciliteten för återhämtning och resiliens (nedan kallad ”faciliteten”) och instrumentet för tekniskt stöd (nedan kallat ”instrumentet”), vars mål är att erbjuda omfattande ekonomiskt stöd för offentliga investeringar och reformer, särskilt för den gröna och digitala omställningen. Det förväntas inte bara göra medlemsstaternas ekonomier mer motståndskraftiga och bättre förberedda inför framtiden, utan även hjälpa dem att snabbare och mer effektivt övervinna pandemins konsekvenser.

3.2

Kommittén är djupt oroad över pandemins ekonomiska konsekvenser i medlemsstaterna, särskilt när det gäller den ökade arbetslösheten, som i vissa länder i den södra delen av EU har nått hela 33 % bland ungdomar, och den växande fattigdomen.

3.3

EESK håller med om att pandemin verkar utgöra den värsta ekonomiska chocken sedan den stora depressionen, med förödande konsekvenser för miljoner medborgare och företag, och naturligtvis med potential att fördjupa de ekonomiska och sociala skillnaderna och leda till stor fragmentering (11).

3.4

Kommittén har redan påpekat att den senaste tidens ekonomiska utveckling ”inte har varit lika positiv i hela EU och euroområdet och att konvergensen fortfarande är otillräcklig” samt att ”hållbarhetsfrågan […] också [är] en alltmer komplicerad utmaning för EU” (12).

3.5

EESK anser följande: ”Den europeiska integrationen står vid ett vägskäl. En av lärdomarna från den nyliga långdragna ekonomiska krisen, och de djupa sociala ärr som den har lämnat efter sig i flera medlemsstater, är att avsaknaden av ekonomisk och social konvergens mellan medlemsstater och regioner utgör ett hot mot det europeiska projektets politiska hållbarhet och alla de fördelar som det har gett EU-medborgarna” (13).

3.6

EESK anser också följande: ”Parallellt med dessa initiativ bör den europeiska ekonomins konkurrenskraft stärkas, det vill säga dess förmåga att öka produktiviteten och levnadsstandarden på ett hållbart sätt samtidigt som den blir klimatneutral. Detta bör ske inte minst genom forskning, utveckling och mer och bättre kompetens för arbetskraften” (14).

3.7

Kommittén anser att ”att skapa en motståndskraftig ekonomi och arbetsmarknad som är hållbar ur ekonomisk, social, miljömässig och institutionell synvinkel bör vara den princip utifrån vilken man utformar en politik som främjar uppåtgående konvergens och rättvisa i omställningen till en klimatneutral ekonomi (dvs. en ekonomi där det råder jämvikt mellan utsläpp och upptag av växthusgaser) samtidigt som utmaningarna med koppling till digitaliseringen och de demografiska förändringarna hanteras” (15). EESK stöder därför uppmaningen till EU att förbinda sig att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050 och därmed anpassa sitt mål för minskade växthusgasutsläpp fram till 2030. Enligt 2019 års rapport från FN:s miljöprogram (Unep) om utsläppsklyftan (”Emissions Gap Report 2019”) måste de globala utsläppen minskas med 7,6 % per år, från och med nu, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC. Det innebär ett globalt minskningsmål på minst 68 % fram till 2030.

3.8

EESK håller därför med om att huvudmålen för faciliteten bör vara 1) att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, 2) att lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser, och 3) att stödja den gröna och digitala omställningen som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt bidra till att återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier i covid-19-krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt.

3.9

EESK betonar att dessa investeringar och reformer bör inriktas på utmaningarna och investeringsbehoven i samband med den gröna och digitala omställningen och på så sätt säkerställa en hållbar återhämtning.

3.10

Det är nu allmänt erkänt att grön stimulanspolitik har fördelar jämfört med traditionell finanspolitisk stimulans och att klimatpositiv politik också har överlägsna ekonomiska egenskaper. Gröna byggprojekt, såsom eftermontering av isolering eller förnybar energiinfrastruktur, kan ge större multiplikatoreffekter på grund av minskade långsiktiga energikostnader som i sin tur får effekter på den bredare ekonomin.

3.11

EESK håller med om att förutom att kanalisera medel till kontroll av epidemin och relevant biomedicinsk forskning samt att investera i gränssäkerhet, säkra resor och säker handel, är det nu dags för finansinstitut och regeringar att börja använda EU:s taxonomi för hållbara investeringar (2019), fasa ut fossila bränslen genom att använda befintlig teknik för förnybar energi, styra om subventioner från fossila bränslen till gröna och smarta infrastrukturprojekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, investera i en cirkulär och koldioxidsnål ekonomi, byta från industriellt till regenerativt jordbruk och investera i livsmedelstrygghet, främja europeiska leveranskedjor, minska transportbehovet och utnyttja potentialen i den digitala revolutionen fullt ut samtidigt som säkerheten för IKT-nätverk säkerställs (16).

3.12

EESK instämmer i Internationella energiorganets (IEA) påpekande att omställningar till ren energi kan hjälpa till att ge den europeiska ekonomin en nystart, med en ambitiös agenda för sysselsättning och klimatmål genom modernisering av energisystem. Med tanke på att regeringar i denna kristid, direkt eller indirekt, ligger bakom över 70 % av de globala energiinvesteringarna är deras agerande viktigare än någonsin. Utformningen av politiken kan aktivt styra energirelaterade investeringar in på en mer hållbar väg, samtidigt som energieffektivitet, förnybara energikällor och batterilagring görs till en central del av den ekonomiska återhämtningen. I stimulansprogrammen inom energisektorn bör prioriteten vara att stödja befintlig arbetskraft, skapa nya arbetstillfällen och minska utsläppen. Internationella energiorganet (17) råder oss att bygga vidare på det vi redan har och att tänka stort. Politikområden som redan har rättsliga och institutionella strukturer är de enklaste att skala upp.

3.13

EESK instämmer helhjärtat i att den facilitet som inrättas genom denna förordning bör bidra till att integrera klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet och till att uppnå ett övergripande mål om att 25 % av EU:s budget ska stödja klimatmål.

3.14

EESK är av den bestämda åsikten att faciliteten främst bör baseras på tillhandahållandet av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för att hjälpa länder – särskilt dem med lägre inkomst per capita och hög arbetslöshet – att på ett lämpligt sätt hantera de allvarliga ekonomiska effekterna till följd av pandemin. Lån som drar fördel av de långa löptider och gynnsamma räntesatser som EU har bör endast vara ett komplement till det icke återbetalningspliktiga stödet.

3.15

EESK ställer sig bakom kommissionens avsikt att utnyttja den fulla kraften i EU:s budget för att mobilisera investeringar och tidigarelägga ekonomiskt stöd under de avgörande första åren av återhämtningen genom ett kombinerat antagande av ett akut europeiskt instrument för återhämtning på 808 984,090 miljoner euro (i löpande priser) och en förstärkt flerårig budgetram för perioden 2021–2027.

3.16

EESK efterlyser samtidigt ”fortsatta effektiva strukturreformer med välriktade investeringsstrategier” (18).

3.17

EESK välkomnar inrättandet av ett fristående instrument för tekniskt stöd som ska vara tillgängligt för alla medlemsstater, som en efterföljare till stödprogrammet för strukturreformer (19).

4.   Utarbetande av nationella planer för återhämtning och resiliens, inlämning, bedömning och tidsfrister

4.1

EESK anser att facilitetens medel måste förmedlas så snabbt som möjligt till medlemsstaterna, som i sin tur bör använda dem effektivt för att optimera fördelarna med faciliteten.

4.2

Medlemsstaterna bör utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens som fastställer reform- och investeringsagendan för de kommande fyra åren.

4.3

EESK anser att dessa planer bör ta itu med de viktigaste utmaningar som medlemsstaterna står inför, i enlighet med vad som anges i den europeiska planeringsterminen, på områden såsom konkurrenskraft, produktivitet, utbildning och färdigheter, hälsa, sysselsättning samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. De bör också se till att dessa investeringar och reformer på ett lämpligt sätt inriktas på utmaningarna med koppling till den gröna och digitala omställningen, för att bidra till att skapa arbetstillfällen och hållbar tillväxt och göra unionen mer motståndskraftig.

4.4

EESK anser att den nuvarande ramen för tillhandahållande av stöd till små och medelstora företag måste förstärkas och att de bör få direkt ekonomiskt stöd genom ett innovativt verktyg för att skydda dem från konkurs.

4.5

Alla åtgärder som aviseras, särskilt de som omfattar ekonomiskt stöd, bör åtföljas av tydlig, företagsvänlig information om vilken typ av stöd som tillhandahålls, hur små och medelstora företag faktiskt kan få tillgång till EU:s olika finansieringsinstrument, vem de kan kontakta på EU-nivå om de har frågor, genom vilka nationella organ medlen kanaliseras, vilka nationella aktörer små och medelstora företag kan vända sig till samt vilken roll och vilka skyldigheter de nationella bankerna har.

4.6

EESK anser att stor hänsyn bör tas till arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets organisationers roll och åsikter i detta sammanhang.

4.7

EESK har redan föreslagit att man ska ”införa en regel om att ingen finansiering bör ges till medlemsstater som inte till fullo har antagit partnerskapsprincipen och verkligen involverat arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhällets organisationer vid beslut rörande de fleråriga åtagandepaketen för reformer (20)” och har påpekat att ”tillämpningen av partnerskapsprincipen är av avgörande betydelse för att säkerställa faktabaserade reformer som är kopplade till den verkliga situationen i ekonomierna i varje medlemsstat” (21).

4.8

EESK håller med om att planerna bör bedömas av kommissionen på grundval av transparenta kriterier, bland annat om de förväntas ta itu med de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen på ett effektivt sätt, om de bidrar till att stärka tillväxtpotentialen och medlemsstaternas ekonomiska och sociala motståndskraft och bidrar till att förbättra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, om de innehåller åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen och om den kostnadsberäkning som medlemsstaten tillhandahåller är rimlig och trovärdig och står i proportion till den förväntade inverkan på ekonomin.

4.9

EESK anser att tilldelningen av medel också bör göras med beaktande av konvergenskriterier (22).

4.10

EESK betraktar följande som rimligt: 1) Det ekonomiska stödet och de relevanta åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom ramen för faciliteten bör tidigareläggas till senast slutet av 2024, och när det gäller det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet bör åtaganden för minst 60 % av det totala stödet göras före utgången av 2022. 2) Medlemsstaterna bör lämna in planer för återhämtning och resiliens senast den 30 april, i form av en separat bilaga till det nationella reformprogrammet. 3) Medlemsstaterna bör den 15 oktober föregående år kunna lägga fram ett utkast till plan tillsammans med ett utkast till budget för det kommande året. 4) De återstående åren från 2024 fram till slutet av den fleråriga budgetramen (2027) bör användas av kommissionen och medlemsstaterna för att främja genomförandet av relevanta åtgärder på fältet och för att åstadkomma den förväntade återhämtningen i de relevanta ekonomiska och sociala sektorerna och främja resiliens och konvergens.

4.11

EESK betonar behovet av en tillräckligt lång tidsperiod för att man effektivt ska kunna genomföra och uppnå målen för ”facilitetsprojektet”. Utöver det påpekar EESK risken för att projektet i slutändan misslyckas med att uppnå de mål som fastställts, om synpunkter om en kortare genomförandeperiod vinner gehör.

4.12

EESK betonar behovet av en snabb och effektiv samordning av åtgärderna mellan kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet för att undvika förseningar som skulle äventyra uppnåendet av facilitetens mål. En omedelbar och fullständig reaktion krävs också från medlemsstaterna med tanke på de korta tidsfristerna för utarbetande och genomförande av de olika projektplanerna. Medlemsstaterna bör samarbeta nära med kommissionen för att godkänna, övervaka och säkerställa ett framgångsrikt genomförande av de projektplaner som lämnas in inom ramen för faciliteten. Inlämnandet, godkännandet, övervakningen och slutförandet av projekt kan påskyndas genom att aktivt involvera konsultföretag i den privata sektorn med övergripande erfarenhet på relevanta områden.

4.13

EESK betonar åter behovet av att dela bästa praxis inom EU och att påskynda byråkratiska processer beträffande tilldelning och utbetalning av tillgängliga medel, med nödvändigt tekniskt stöd från kommissionen (23).

5.   Instrumentet för tekniskt stöd

5.1

EESK förespråkar stabila strukturreformer som syftar till social och ekonomisk utveckling, inklusive institutionell kapacitetsuppbyggnad för att förbättra förvaltningens kvalitet. Sådana reformer bör vara landsspecifika och få demokratiskt stöd, och man bör undvika att tillämpa samma strategi för alla medlemsstater (24).

5.2

EESK instämmer i att instrumentet för tekniskt stöd bör ledsaga de nationella myndigheterna i de ansökande medlemsstaterna genom hela reformprocessen eller under vissa skeden i processen.

5.3

Kommittén betonar att instrumentet för tekniskt stöd måste stödja medlemsstaternas myndigheter i deras arbete med att utforma reformer enligt sina egna prioriteringar och stärka deras kapacitet att utveckla och genomföra reformpolitik och reformstrategier samt att dra nytta av god praxis och sakkunnigas exempel.

5.4

EESK håller med om att instrumentet för tekniskt stöd kan fungera som ett effektivt komplement till de åtgärdspaket som föreslås av kommissionen för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

---

(1)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens COM(2020) 408 final, 28.5.2020.

(2)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen, COM(2020) 442 final.

(3)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen, COM(2018) 387 final.

(4)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 121.

(5)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 53.

(6)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 121.

(7)  https://ourworldindata.org/grapher/total-deaths-covid-19.

(8)  Världsbanken, ”Global Economic Prospects”, juni 2020.

(9)  Arbetsdokument från Phoebe Koundouri, Atens universitet för ekonomi och handel, 2020.

(10)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens, COM(2020) 408 final, 28.5.2020.

(11)  Uttalande av kommissionsledamot Paolo Gentiloni vid presskonferensen om faciliteten för återhämtning och resiliens, pressmeddelande från Europeiska kommissionen, den 28 maj 2020.

(12)  EUT C 47, 11.2.2020, s. 106

(13)  EUT C 353, 18.10.2019, s. 23.

(14)  Se ovan.

(15)  Se ovan.

(16)  Koundouri, P., Never Waste a Good Crisis: For a Sustainable Recovery from COVID-19, april 2020.

(17)  Internationella energiorganet: https://www.iea.org/.

(18)  EUT C 47, 11.2.2020, s. 106.

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1).

(20)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).

(21)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 53.

(22)  Se ovan.

(23)  Se ovan.

(24)  Se ovan.