52020AE1188

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AE1188 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020AE1188

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att forma EU:s digitala framtid (COM(2020) 67 final)

EESC 2020/01188

EUT C 364, 28.10.2020, p. 101–107 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:: 16/07/2020; omröstningsdag
Date of vote:: 16/07/2020
Date lodged:: 09/03/2020

Author:: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Responsible body:: Section for the Single Market, Production and Consumption, EESC_INT
Rapporteur:: Ulrich SAMM
Co-rapporteur:: Jakob Krištof POČIVAVŠEK
Form:: Yttrande
Term of office:: 2015-2020
Internal reference:: AVIS-SECTION 2020/1188 FIN, INT/896
Session:: 553

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

12016E304

Link

Select all documents mentioning this document

Earlier related instruments:

52020DC0067 ESC Opinion

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Directory code:

13.20.60.00 Industripolitik och den inre marknaden / Industripolitik: åtgärder inom olika sektorer / Informationsteknik, telekommunikationer och databehandling

HTML

PDF

Official Journal

28.10.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/101

(COM(2020) 67 final)

(2020/C 364/14)

Föredragande:	Ulrich SAMM
Medföredragande:	Jakob Krištof POČIVAVŠEK

Remiss	Kommissionen, 9.3.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	25.6.2020
Antagande vid plenarsessionen	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	216/1/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har redan välkomnat kommissionens initiativ för att underlätta utvecklingen av en digital ekonomi och ett digitalt samhälle och ser nu med tillfredsställelse att denna drivkraft förstärks av ett paket med nya initiativ på en rad olika områden.

1.2

EESK förespråkar en europeisk väg för digitaliseringen, som både tar tillvara möjligheterna för ekonomin och skyddar våra uppgifter för att garantera integritet och självbestämmande. Det människoorienterade förhållningssätt som kommissionen har i samtliga initiativ är mycket välkommet.

1.3

EESK anser att Europa är på rätt väg, men vi har en lång väg kvar. Digitaliseringen går snabbt framåt, och EU:s lagstiftning måste hålla jämna steg. Detta kräver ett sunt och ambitiöst regelverk, inklusive rättsligt bindande etiska regler och tydliga ansvarsregler. Kommittén är övertygad om att en sådan dynamisk utveckling också förutsätter flexibla och anpassningsbara processer som kräver en ständig dialog mellan de berörda parterna, i synnerhet bör det vara obligatoriskt att göra det möjligt för de anställda att kunna yttra sig. EESK är, såsom företrädare för det civila samhällets organisationer, redo att ta ansvar för sin roll i detta sammanhang.

1.4

Det är viktigt att investera i rätt teknik inför framtiden, främja utbildning och skapa förtroende bland medborgarna samt att uppmuntra dem att ta aktiv del i omvandlingen. Den digitala omvandlingen måste vara rättvis, hållbar och socialt godtagbar.

1.5

EESK instämmer med kommissionen att vi behöver bygga en genuin europeisk inre marknad för uppgifter – ett europeiskt dataområde grundat på europeiska regler och värden. EESK välkomnar initiativet till en ny industristrategi för EU som innehåller åtgärder för att underlätta övergången till en mer digital, ren, cirkulär och globalt konkurrenskraftig EU-industri med hållbara företag, inbegripet en strategi för små och medelstora företag.

1.6

1.7

Utbildning i digitala färdigheter är nyckeln till förberedelserna inför ett digitalt liv. EESK välkomnar kommissionens fokus på digital kompetens och digitala färdigheter, men uppmanar kommissionen att bättre skilja mellan teknisk och social kompetens, även om båda är av mycket stor betydelse. Ytterligare insatser måste till, och metoder för digital utbildning för personer ur socialt utsatta grupper måste tillhandahållas.

1.8

Europas digitala framtid, som bygger på ett människoorienterat förhållningssätt, kommer att bli framgångsrik endast om människor känner förtroende. EESK noterar att kommissionen har för avsikt att göra en tydlig distinktion mellan applikationer med hög risk, som bör omfattas av strikta bestämmelser, respektive applikationer med låg risk, där det är tillräckligt att förlita sig på självreglering och marknadsmekanismer. EESK välkomnar detta generella förhållningssätt, men betonar också att det behövs en detaljerad och grundlig analys av de olika applikationerna.

1.9

EESK välkomnar också det människoorienterade förhållningssättet vad gäller de utmaningar som onlineplattformarna ställer arbetstagarna inför. En förstärkt rättslig ram som skulle förhindra osäkra arbetsvillkor och säkerställa arbetstagarnas rättigheter online, inbegripet i samband med förhandlingar om kollektivavtal, är en av de viktigaste aspekterna av detta förhållningssätt.

1.10

EESK noterar att meddelandet inte omfattar utvecklingen av digitala offentliga tjänster för den digitala framtiden, särskilt med tanke på att gränsöverskridande e-förvaltningstjänster skulle kunna stärka den (digitala) inre marknaden och förbättra den offentliga regleringen och samordningen.

1.11

1.12

Behovet av att ändra vanor till följd av de åtgärder som de nationella regeringarna har vidtagit för att motverka spridningen av covid-19 kan få långvariga effekter på konsumtionsmönstren och arbetsförhållandena på lång sikt. De positiva och negativa effekterna av dessa förändringar måste beaktas när ny politik ska utvecklas på detta område. Den digitala omvandlingen bör övervakas genom ett omfattande EU-finansierat och arbetsorienterat forskningsinitiativ om ”digitalisering för anständigt arbete”. Kommittén är övertygad om att digitaliseringen endast kommer att bli framgångsrik på lång sikt om systemen för Industri 4.0 utformas på ett effektivt och arbetstagarvänligt sätt (1).

2. Inledning och sammanfattning av meddelandet

2.1

Med detta meddelande lägger den nya kommissionen fram ett paraplydokument som beskriver en rad initiativ som ska hjälpa till att forma Europas digitala framtid. Eftersom Europa måste gå i bräschen för den rättvisa omställningen till en välmående planet och en ny digital värld måste utmaningarna med koppling till den gröna omställningen och den digitala omvandlingen gå hand i hand, så att digital teknik kan stödja den gröna given med respekt för målen för hållbar utveckling.

2.2

Kommissionen har därför lagt fram ett paket med initiativ. De olika initiativ som lagts fram och aviserats för detta och nästa år är indelade i tre huvudpelare:

En teknik som fungerar för människorna:

—	Vitbok om artificiell intelligens (COM(2020) 65 final, se INT/894).

—	Strategi för kvantteknik, blockkedjor och superdatorer.

—	Handlingsplan för 5G och 6G (framlagd i form av COM(2020) 50 final/se TEN/704).

—	Handlingsplanen för digital utbildning och en stärkt kompetensagenda.

—	Initiativ för att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare.

—	Standarder för säkra och gränslösa dataflöden och datatjänster i den offentliga sektorn.

En rättvis och konkurrenskraftig ekonomi:

—	EU-strategi för data (framlagd i form av COM(2020) 66 final, se TEN/708).

—	Översyn av ändamålsenligheten i EU:s konkurrensregler.

—	Industristrategipaketet.

—	Meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet.

—	Ny konsumentagenda.

Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle:

—	Nya och reviderade regler för att fördjupa den inre marknaden för digitala tjänster.

—	Översyn av eIDA-förordningen.

—	Handlingsplan för medier och audiovisuella medier.

—	Europeisk handlingsplan för demokrati.

—	EU:s strategi för cybersäkerhet.

—	Initiativ för att utveckla en mycket exakt digital modell av jorden.

—	Ett initiativ för cirkulär elektronik.

—	Främjande av elektroniska patientjournaler.

2.3

För att hävda Europas intressen som en global aktör tillkännages också en global strategi för digitalt samarbete och en standardiseringsstrategi.

3. Det europeiska sättet – att sätta människor i centrum för digitaliseringen

3.1

På ett aldrig tidigare skådat sätt erbjuder digitaliseringen en uppsjö nya alternativ för människor att fatta beslut som gör det möjligt för dem att leva ett bättre liv. Ju mer digitaliseringen påverkar våra liv och ju mer sammankopplade vi är, desto sårbarare är vi emellertid mot skadlig it-verksamhet, manipulation och teknik som undergräver vårt oberoende.

3.2

EESK förordar därför en europeisk väg för digitaliseringen, som bygger på europeiska värden och som tar tillvara möjligheterna för ekonomin och skyddar våra uppgifter för att garantera integritet och självbestämmande. Det människoorienterade förhållningssätt som kommissionen har i samtliga initiativ är mycket välkommet.

3.3

EESK välkomnar också det människoorienterade förhållningssättet vad gäller de utmaningar som onlineplattformarna ställer arbetstagarna inför. En förstärkt ram som skulle förhindra osäkra arbetsvillkor och säkerställa arbetstagarnas rättigheter online, inbegripet i samband med förhandlingar om kollektivavtal, är en av de viktigaste aspekterna av detta förhållningssätt. EESK betonar att arbete på plattformar utförs av såväl egenföretagare som arbetstagare. Egenföretagarna befinner sig i en B2B- eller B2C-relation. Uppförandekoder och affärsvillkor för B2B-relationer, som utarbetats på EU-nivå, bör sörja för rättvis konkurrens mellan företag av alla storlekar och förebygga falskt egenföretagande.

3.4

EESK betonar också vikten av digitala lösningar för genomförandet av den gröna given, särskilt vad gäller den cirkulära ekonomin. Energiförbrukning, råmaterial för IKT och återvinningsbarhet för IKT-utrustning är dock några av de utmaningar som måste hanteras längs vägen.

3.5

Europa är på rätt väg, men vi har långt kvar att gå. Den allmänna dataskyddsförordningen och de etiska riktlinjerna för AI, till exempel, var ett viktigt steg. Men digitaliseringen går snabbt framåt och EU:s lagstiftning måste hålla jämna steg. Detta kräver ett sunt och ambitiöst regelverk, inklusive rättsligt bindande etiska regler och tydliga ansvarsregler. Vi är övertygade om att en sådan dynamisk utveckling också förutsätter flexibla och anpassningsbara processer som kräver en ständig dialog mellan berörda parter. EESK är, såsom företrädare för det civila samhällets organisationer, redo att ta ansvar för sin roll i detta sammanhang.

3.6

EESK anser att det inte uttrycks tydligt nog att det behövs hållbara demokratiska strukturer för att kapacitet ska kunna byggas och förtroende skapas i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Kommittén är övertygad om att grundläggande förändringar i företagen genom digitalisering bara kan bli framgångsrika om förhållandet mellan företagsledning och företrädare för arbetstagarna präglas av förtroende. Uppkomsten av populistiska rörelser under tjugohundratalet ifrågasätter dock de traditionella formerna av förtroendeskapande åtgärder som bygger på ett värnande om sociala rättigheter. Lämpliga åtgärder måste därför vidtas för att stödja den sociala dialogen på EU-nivå. Det handlar om sociala bestämmelser i företaget, dess ekonomiska resultat och att stärka den demokratiska förändringen i allmänhet.

4. En rättvis och konkurrenskraftig ekonomi

4.1

Uppgifter har blivit en viktig faktor i vår ekonomi. EESK instämmer med kommissionen att vi behöver bygga en genuin europeisk inre marknad för uppgifter – ett europeiskt dataområde grundat på europeiska regler och värden. EESK välkomnar initiativet till en ny industristrategi för EU som innehåller åtgärder för att underlätta övergången till en mer digital, ren, cirkulär och globalt konkurrenskraftig EU-industri, inbegripet en strategi för små och medelstora företag.

4.2

EESK anser också att för att säkerställa lika villkor bör bestämmelser som tillämpas offline – alltifrån konkurrensregler och regler för den inre marknaden och konsumentskydd till immateriella rättigheter, beskattning och arbetstagares rättigheter – gälla även online.

4.3

EESK är övertygad om att det kommer att krävas en betydande ökning av investeringarna (i EU:s medlemsstater) i kombination med ett starkt europeiskt forsknings- och innovationsprogram för att upprätthålla ett högpresterande datorsystem i världsklass och att en industriell strategi för att utveckla nästa generation mikrochipp med låg energiförbrukning i Europa kommer att göra EU mindre beroende av import.

4.4

Vi är fullt övertygade om att innovation och investeringar, särskilt offentliga sådana, också kan bidra till att överbrygga regionala skillnader i utvecklingen, om digital infrastruktur, och därmed den digitala marknaden, finns tillgänglig även i avlägsna områden. Detta är en nödvändig förutsättning för att ingen ska hamna på efterkälken i den digitala omvandlingen.

4.5

EESK betonar att europeisk teknisk suveränitet varken bör definieras i kontrast till andra eller innebära att man går miste om fördelarna med globalt samarbete. EU-medborgarnas behov och den europeiska sociala modellens behov måste dock beaktas på ett vederbörligt sätt, med utgångspunkt i kommissionens åtgärder för att stärka EU:s pelare för sociala rättigheter. Tillämpningen av europeiska värden (skydd av personuppgifter, integritet, socialt skydd, hållbarhet) skulle kunna bli en konkurrensfördel om medvetenheten bland allmänheten och företagen ökar om vilka datahanteringsmetoder tredje part (USA) använder och om hur de digitala systemen kan användas för övervakning (Kina).

4.6

Kommissionen påpekar med rätta att vi måste säkerställa att den systemiska roll som vissa nätbaserade plattformar innehar och det marknadsinflytande som de förvärvar inte äventyrar vår marknads öppenhet och rättvisa. I detta syfte och även för att stimulera utvecklingen av onlineplattformar i EU bör regler på EU-nivå säkerställa lika villkor och tillgång till de resurser som utgör de viktigaste drivkrafterna för digital innovation (2) (särskilt uppgifter) och till det ekosystem av produkter som konsumenterna använder.

4.7

Kommissionen uppger att det är en stor utmaning att säkerställa rättvisa i den digitala ekonomin. Det är emellertid ytterst viktigt att det görs. Därför ställer sig EESK bakom avsikten att fastställa ytterligare bestämmelser när så behövs för att säkerställa konkurrens, rättvisa och innovation och möjlighet att komma in på marknaden, samt allmänna intressen som sträcker sig bortom konkurrens eller ekonomiska överväganden. EESK noterar att beskattning i den digitala ekonomin kommer att få stor betydelse i detta avseende. Internationella och europeiska lösningar när det gäller digital beskattning kommer att vara viktiga, och EU bör sträva efter en digital beskattning som är rättvis och förhindrar fragmentering och ensidiga åtgärder.

4.8

EESK välkomnar initiativet, som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för anställda inom digitala plattformar, med särskilt fokus på kompetens och utbildning, men utmaningar som anställningsförhållanden, representation och åtgärder för att förbättra det sociala skyddet för plattformsarbetare samt tvistlösning och tillämpning av rättigheter måste också tas upp längs vägen. Detta är särskilt relevant för gränsarbetare. Efter en begäran från det kommande tyska rådsordförandeskapet kommer EESK att utarbeta ett förberedande yttrande om anständigt arbete i plattformsekonomin.

4.9

EESK noterar att kommissionens meddelande inte omfattar utvecklingen av digitala offentliga tjänster för den digitala framtiden, särskilt med tanke på att gränsöverskridande e-förvaltningstjänster skulle kunna stärka den (digitala) inre marknaden och förbättra den offentliga regleringen och samordningen.

5. Utbildning som förbereder för ett digitalt liv

5.1

Utbildning i digitala färdigheter är nyckeln till förberedelserna inför ett digitalt liv. EESK välkomnar kommissionens fokus på digital kompetens och digitala färdigheter, men uppmanar kommissionen att bättre skilja mellan teknisk och social kompetens, även om båda är av mycket stor betydelse. Att skapa ”arbetbarhet” – i stället för att endast justera ”anställbarheten” – kräver åtgärder för fortsatt stöd till livslångt lärande.

5.2

Tekniska kunskaper (programmering på olika nivåer) kommer att krävas för de flesta yrkesverksamma i framtiden. Detta är en utmaning för utbildningssystemen och de organisationer som anordnar yrkesutbildning i medlemsstaterna. Yrkesverksamma måste utbildas i nya verktyg och de måste vara medvetna om egenskaper, begränsningar och risker, eftersom de har det yttersta ansvaret. Så många medborgare som möjligt måste dock förvärva åtminstone grundläggande tekniska färdigheter för att kunna förstå, använda och interagera med digital teknik och digitala verktyg på ett produktivt, inkluderande och säkert sätt. Grundläggande teknisk kompetens är nödvändig till stöd för människor i alla åldrar, men särskilt äldre, så att de kan förstå och använda digital teknik och digitala verktyg på ett säkert sätt.

5.3

Sociala färdigheter kräver inga särskilda tekniska kunskaper, men de bör läras ut i så tidig ålder som möjligt. Sociala färdigheter gör det möjligt för barn, konsumenter och medborgare att förstå bakgrunden till digitala system och använda dem på bästa sätt. De bidrar till att upptäcka eventuella risker att utsättas för manipulation eller brott och gör det lättare att bedöma de mängder av information som strömmar in. EESK påminner om att allmän utbildning fortfarande är det som bäst förbereder för den framtida utvecklingen.

5.4

Särskild kompetens, kunskap och medvetenhet krävs för att kunna använda och arbeta med artificiell intelligens. EESK skulle därför vilja dra nytta av Finlands erfarenheter. Där föreslås nämligen att man ska utbilda så många som möjligt på AI-området via en onlinekurs.

5.5

Som EESK redan tidigare har betonat är det i den digitala tidsålderns snabbt föränderliga tid inte tillräckligt att endast hjälpa enskilda individer att skaffa sig en minimiuppsättning färdigheter. Det är av avgörande betydelse att säkerställa att kompetensgarantin blir en garanterad väg som gör det möjligt för och uppmuntrar människor att gå vidare och nå högsta möjliga kompetensnivå (3).

5.6

EESK upprepar att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela för att en rättvis omställning ska kunna uppnås. Det är mycket viktigt att strategin föregriper kompetensbehov och därmed också stöder lämplig omskolning och kompetenshöjning i rätt tid. Arbetsmarknadens parter och deras deltagande är av yttersta vikt i såväl detta avseende som när diskussioner förs om införande av ny teknik.

6. Tillit och ansvar – förtroende för det digitala livet

6.1

Europas digitala framtid, som bygger på ett människoorienterat förhållningssätt, kommer att bli framgångsrik endast om människor känner förtroende. EESK efterlyser lämpliga garantier för personlig integritet, säkerhet och datahantering samt öppenhet vad gäller AI-algoritmer, något som kan bidra till att skapa detta förtroende.

6.2

EESK noterar att kommissionen har för avsikt att göra en tydlig distinktion mellan applikationer med hög risk, som bör omfattas av strikta bestämmelser, respektive applikationer med låg risk, där det är tillräckligt att förlita sig på självreglering och marknadsmekanismer. EESK välkomnar detta generella förhållningssätt, men betonar också att en detaljerad och grundlig analys av de olika applikationerna behövs i dag och för den framtida utvecklingen, och när osäkerhet föreligger bör de betraktas som högriskapplikationer. EESK stöder särskilt beslutet att betrakta de applikationer som påverkar arbetstagares och arbetssökandes rättigheter som högriskapplikationer och föreslår att man håller fast vid detta beslut för att stärka arbetstagarnas digitala rättigheter.

6.3

EESK har redan efterlyst utveckling av standardiserade testförfaranden för att bedöma de digitala systemens funktionalitet och begränsningar (t.ex. partiskhet, fördomar, diskriminering, motståndskraft, robusthet, säkerhet osv.). Beroende på risknivå kan sådana tester utföras av utvecklare och företag själva eller med hjälp av testförfaranden som utförs av oberoende institutioner. EESK välkomnar kommissionens idé om att införa ett frivilligt märkningssystem, liknande det som EESK tidigare föreslagit gällande ett europeiskt certifikat för tillförlitlig AI.

6.4

EESK välkomnar kommissionens avsikt att inleda en bred debatt om de undantag enligt vilka ansiktsigenkänning för biometrisk fjärridentifiering kan tillåtas. Föreskrifter bör också förbjuda oproportionerlig övervakning på arbetsplatsen och diskriminering på grund av partiska algoritmer.

6.5

EESK betonar att enbart förtroende är inte tillräckligt, kritiskt tänkande baserat på allmän utbildning är fortsatt mycket viktigt. Detta är särskilt viktigt i fråga om hur man ska hantera desinformation, som utgör ett hot mot vår demokrati.

6.6

EESK betonar att förtroendet även inbegriper respekt för arbetstagarnas rätt till information och samråd. Rätten till information och samråd vid förändringar på arbetsplatsen, som garanteras genom EU-fördragen, förvandlar ”arbetstagarna” till ”medborgare på arbetsplatsen”.

6.7

EESK betonar att EU-lagstiftningen är särskilt viktig för att skydda konsumenter och arbetstagare som saknar yrkesmässig digital kompetens.

7. Konsekvenserna av covid-19-krisen för den digitala omvandlingen

7.1

Under covid-19-pandemin, som nyligen drabbade oss och fortfarande pågår, har samhället fått uppleva hur användningen av digital teknik fungerar i praktiken, vilket har skapat många nya utmaningar. I och med behovet av att kommunicera, studera och arbeta på distans har det visat sig att många inte är tillräckligt rustade för att använda modern digital teknik på ett effektivt sätt. Den digitala infrastrukturen har inte heller den kapacitet som krävs för att lika tillgång och inkluderande deltagande ska kunna garanteras med hjälp av digital teknik. De digitala näten har inte byggts ut tillräckligt för att klara av den ökade belastningen. Investeringar måste göras som är kraftfulla nog för att snabb och effektiv kommunikation ska kunna göras tillgänglig inte bara för kommersiella ändamål utan även för privatlivet, inklusive i avlägsna områden.

7.2

Sårbara grupper måste ägnas särskild uppmärksamhet. Särskilt äldre som inte har tillräcklig kompetens, erfarenhet eller ens hårdvara för att använda internetplattformar har hamnat i ett läge där de saknar lämpliga kommunikationsmedel. Det har gjort sociala kontakter mellan bland annat familjemedlemmar svårare, och sociala och andra offentliga tjänster otillgängliga eller åtminstone mindre tillgängliga för dem. Ytterligare insatser måste göras, och metoder för digital utbildning för personer ur socialt utsatta grupper måste tillhandahållas.

7.3

Vidare har karantänsåtgärder och tillfälligt stängda gränser mellan medlemsstaterna i det nuvarande läget satt fokus på andra återverkningar och brister på den digitala inre marknaden vad gäller gränspendling och distansarbete. Covid-19-krisen har också lett till en kraftig ökning av e-handel och kontantlösa betalningar, samtidigt som otillbörliga och bedrägliga metoder har tilltagit. Behovet av att ändra vanor till följd av de åtgärder som de nationella regeringarna har vidtagit för att motverka spridningen av covid-19 kan få långvariga effekter på konsumtionsmönstren och arbetsförhållandena på lång sikt. De positiva och negativa effekterna av dessa förändringar måste beaktas när ny politik ska utvecklas på detta område.

7.4

Den digitala världen har mobiliserats fullt ut för att tillhandahålla expertis i kampen mot covid-19. Frågan om applikationer för digital spårning (kontaktspårning) för att informera människor om att de någon gång under de senaste dygnen har varit i kontakt med någon som fått diagnosen covid-19 har varit föremål för mycket diskussion. EESK beklagar att man inte har nått enighet kring EU-initiativet för digital övervakning av sådana kontakter, PEPP-PT (Pan European Privacy Preservation Proximity Tracing), något som skulle göra det möjligt att inkludera standardiserade applikationer i nationella hälso- och sjukvårdsstrategier.

Bryssel den 16 juli 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 190, 5.6.2019, s. 17.

(2) De Streel, A., Contribution to Growth: European Digital Single Market. Delivering improved rights for European citizens and businesses, Europaparlamentet, Luxemburg, 2019.

(3) EUT C 173, 31.5.2017, s. 45.

Top

All

Choose the experimental features you want to try