(1)

Enligt artikel 8a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) (3) kan kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagförslag om att inrätta fleråriga program för radiospektrumpolitiken som anger politisk inriktning och mål för en strategisk planering och harmonisering av spektrumanvändning i enlighet med de direktiv som gäller elektroniska kommunikationsnät och -tjänster. Inriktningen och målen för politiken ska hänvisa till nödvändig tillgänglighet och effektiv användning av spektrum för att etablera och upprätthålla en fungerande inre marknad. Programmet för radiospektrumpolitik stöder de mål och de centrala åtgärder som anges i Europa 2020-strategin och den digitala agendan och finns också med bland de 50 prioriterade åtgärderna i inremarknadsakten. Detta beslut påverkar inte befintlig unionslagstiftning, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (4), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektivet) (5) , Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektivet) (6), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG om ändring av direktiv 2002/21/EG, 2002/19/EG och 2002/20/EG (7) , eller Europaparlamentets och rådets beslut 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslutet) (8) . Det påverkar inte heller åtgärder som vidtagits på nationell nivå, i enlighet med unionslagstiftning, som ett led i arbetet med att uppnå mål av allmänt intresse, framför allt i fråga om innehållsreglering och audiovisuell politik och medlemsstaternas rätt att organisera och använda spektrum för ändamål som rör allmän ordning och säkerhet samt försvar. [Ändring 1]

(2)

Spektrum är en offentlig nyckelresurs inom viktiga sektorer och tjänster, inklusive mobil kommunikation, trådlös bredbandskommunikation och satellitkommunikation, TV- och radiosändningar, transport, radiolokalisering och tillämpningar som larm, fjärrkontroller, hörselhjälpmedel, mikrofoner och medicinsk utrustning. Det ingår i allmänna tjänster för säkerhet, inklusive civilskydd och vetenskapliga aktiviteter som meteorologi, jordobservation, radioastronomi och rymdforskning. En effektiv spektrumanvändning spelar även en roll för den universella tillgången till elektronisk kommunikation, särskilt för invånare och företag i glesbefolkade eller avlägsna områden, till exempel landsbygdsområden eller öar. Reglerande åtgärder för spektrum påverkar därmed ekonomi, säkerhet, hälsa, det allmänna intresset, kultur, vetenskap, samhället, miljö och teknik. [Ändring 2]

(3)

Man bör inta ett förnyat ekonomiskt och socialt synsätt på förvaltningen, tilldelningen och användningen av spektrum, där särskild tonvikt läggs vid reglering som säkrar ökad spektrumeffektivitet, bättre frekvensplanering och garantier mot konkurrenshämmande beteende och mot samhällsfientliga åtgärder vad gäller spektrumanvändning. [Ändring 3]

(4)

Strategisk planering och harmonisering av spektrumanvändning på unionsnivå bör främja den gemensamma marknaden för tjänster och utrustning för trådlös elektronisk kommunikation samt annan politik inom unionen som kräver spektrumanvändning, och därmed skapa nya möjligheter till innovation och sysselsättningsskapande och samtidigt bidra till ekonomisk återhämtning och social integration inom unionen; samtidigt bör denna planering ta hänsyn till de viktiga sociala, kulturella och ekonomiska värdena hos spektrum. En harmoniserad spektrumanvändning är också mycket viktig för kvaliteten på elektroniska kommunikationstjänster samt för stordriftsfördelar som sänker både kostnaderna för utbyggnaden av trådlösa nät och konsumenternas kostnader för trådlösa enheter. Slutsatsen är att unionen därför behöver ett politiskt program som omfattar den inre marknaden för unionens alla politiska områden där spektrum används, till exempel elektronisk kommunikation, forskning och utveckling, transport, kultur och energi. Man bör till varje pris förhindra att den nödvändiga reformen fördröjs av befintliga rättighetsinnehavare. [Ändring 4]

(5)

Detta första program bör främja konkurrensen, medföra lika villkor i hela EU och lägga grunden för en verklig digital inre marknad. För att trygga radiospektrumprogrammets och den inre marknadens fulla potential och konsumentfördelar bör programmet kompletteras med kommande och nya förslag som möjliggör nätekonomins utveckling, såsom förslag om uppgiftsskydd och ett europeiskt licenssystem för nätinnehåll. [Ändring 5]

(6)

Detta första program bör i synnerhet stödja Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla med tanke på möjligheterna att främja en informationsbaserad ekonomi med trådlösa tjänster, utveckla och hjälpa sektorer som är beroende av informations- och kommunikationstekniker och minska den digitala klyftan. Den explosiva ökningen av framför allt audiovisuella medietjänster och nätinnehåll driver på efterfrågan på hastighet och täckning. Det är även en nyckelåtgärd i den digitala agendan för Europa (9) , vars mål är att erbjuda snabbt Internet i en framtida nätverksbaserad kunskapsekonomi, med ett ambitiöst mål att ge alla tillgång till bredband. Att tillhandahålla högsta möjliga bredbandshastighet och -kapacitet, med en hastighet på minst 30 Mbps för alla senast år 2020, varvid minst hälften av de europeiska hushållen ska ha tillgång till hastigheter på minst 100 Mbps, är viktigt för att främja den ekonomiska tillväxten och den globala konkurrenskraften samt för att uppnå de hållbara ekonomiska och sociala fördelarna med en gemensam digital marknad. Det ska även stödja och främja annan sektorspolitik inom unionen som hållbar miljö och ekonomisk och social integration för unionens alla medborgare. Med tanke på hur viktigt trådlös kommunikation är för innovation är programmet även ett nyckelinitiativ för att stödja unionens politik inom innovation. [Ändring 6]

(7)

Det första programmet måste lägga grunden för en utveckling där unionen tar täten i fråga om bredbandens hastighet, mobilitet, täckning och kapacitet. En sådan ledande roll är nödvändig om vi ska kunna skapa en konkurrenskraftig digital inre marknad som fungerar som en spjutspets för att öppna upp den inre markanden för alla unionsmedborgare. [Ändring 7]

(8)

Det första programmet bör fastställa principerna och målen fram till 2015 för medlemsstaterna och unionens institutioner, och även ange specifika genomförandeinitiativ. Även om spektrumhantering till stora delar fortfarande är en nationell befogenhet bör den vara förenlig med befintlig lagstiftning inom unionen och tillåta åtgärder för att genomföra unionens politik. [Ändring 8]

(9)

Programmet ska även beakta beslut nr 676/2002/EG och det tekniska kunnandet hos Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) så att unionspolitik som berör spektrum och som parlamentet och rådet har enats om kan genomföras med tekniska genomförandeåtgärder och sådana åtgärder kan påbörjas när som helst för att genomföra befintlig unionspolitik.

(10)

Att säkerställa en optimal och produktiv användning av spektrum som en offentlig nyttighet kan kräva att kommissionen och medlemsstaterna inför nyskapande lösningar för tillstånd såsom gemensam spektrumanvändning, allmänna tillstånd eller gemensamt nyttjande av infrastrukturer utöver traditionella lösningar såsom auktioner . Tillämpningen av sådana principer inom unionen kan förenklas genom fastställande av bästa praxis och uppmuntran till informationsutbyte samt genom en definition av vissa gemensamma och sammanfallande villkor för spektrumanvändning. Allmänna tillstånd, som är det lämpligaste och minst krävande tillståndssystemet, är mycket intressanta där störningar inte riskerar att hindra utvecklingen av andra tjänster och är också lämpligast enligt artikel 5 i direktiv 2002/20/EG . [Ändring 9]

(11)

Handel med spektrumrätter kombinerat med flexibla villkor för användning bör påverka den ekonomiska tillväxten positivt. Därför bör handel med band där flexibel användning redan är tillåten enligt lagstiftning i unionen omedelbart tillåtas i enlighet med direktiv 2002/21/EG. Gemensamma principer för format och innehåll för sådana försäljningsbara rätter och gemensamma åtgärder för att förhindra ackumulering av spektrum som kan skapa dominerande marknadsaktörer eller otillbörliga förhållanden med spektrumrätter som inte används skulle underlätta en samordnad introduktion av dessa åtgärder i medlemsstaterna och underlätta förvärv av sådana rätter i hela unionen. För att målen för den digitala agendan för Europa ska uppnås bör en del av intäkterna från auktioneringen av spektrumrätter (”den digitala utdelningen”) dessutom användas till att påskynda bredbandsutbyggnaden. [Ändring 11]

(12)

I den digitala agendan för Europa understryks att trådlöst bredband är en viktig resurs för att öka konkurrensen, främja lika villkor i hela EU, öka konsumenternas valmöjligheter och åtkomsten i landsbygds- och andra områden där det är svårt eller ekonomiskt olönsamt att bygga ut trådbaserat bredband. Spektrumhanteringen kan även påverka konkurrensen genom att roller och marknadspositioner ändras för aktörer om befintliga användare får otillbörliga konkurrensfördelar. Begränsad tillgång på spektrum, i synnerhet när tillgången på lämpligt spektrum minskar, kan skapa hinder för nya tjänster eller tillämpningar och inverka negativt på innovation och konkurrens. Förvärv av nya nyttjanderätter, inklusive handel eller andra transaktioner mellan användare, samt införandet av nya flexibla kriterier för spektrumanvändning kan påverka den nuvarande konkurrenssituationen. Medlemsstaterna bör därför, innan någon ny spektrumtilldelning görs, grundligt undersöka hur denna tilldelning kommer att påverka konkurrensen samt på förhand eller i efterhand vidta lämpliga reglerande åtgärder (t.ex. åtgärder för att ändra befintliga rätter, förhindra vissa former av förvärv av spektrumrätter, införa villkor för hamstring av spektrum och effektiv användning, som t.ex. de villkor som det hänvisas till i artikel 9.7 i direktiv 2002/21/EG, för att begränsa tillgänglig mängd spektrum för varje operatör eller för att undvika en överdriven ackumulering av spektrum) för att förhindra en snedvridning av konkurrensen i enlighet med de principer som ligger till grund för artikel 5.6 i direktiv 2002/20/EG och artikel 1.2 i rådets direktiv 87/372/EEG av den 25 juni 1987 om vilka frekvensband som skall reserveras för det samordnade införandet av allmänt tillgänglig, alleuropeisk, cellulär, digital, landbaserad mobilkommunikation inom gemenskapen (10) (GSM-direktivet). Medlemsstaterna får även vidta åtgärder för en jämnare spektrumtilldelning mellan ekonomiska aktörer genom att reservera spektrum för nya aktörer inom ett frekvensband eller en bandgrupp med liknande egenskaper. [Ändring 12]

(13)

En optimerad och effektiv spektrumanvändning kräver att utvecklingen kontinuerligt övervakas och att det finns uppdaterad och transparent information om spektrumanvändningen i unionen. Trots att kommissionens beslut 2007/344/EG av den 16 maj 2007 om harmoniserad tillgång till information om spektrumanvändningen inom gemenskapen (11) kräver att medlemsstaterna ska publicera information om nyttjanderätter, krävs en detaljerad förteckning över befintlig spektrumanvändning samt över dess effektivitet, vilken bör sammanställas för unionen enligt gemensamma metoder för granskning och utvärdering för att öka effektiviteten av användningen av spektrum och radioutrustning, i synnerhet mellan 300 MHz och 6 GHz, men även mellan 6 GHz och 70 GHz, eftersom dessa frekvenser kommer att bli allt viktigare till följd av den snabba tekniska utvecklingen . Förteckningen bör vara tillräckligt detaljerad för att identifiera ineffektiva tekniker och ineffektiv användning inom både den privata och den offentliga sektorn, liksom tilldelningar som inte används och möjligheter till delad användning, och till att utvärdera framtida behov för konsumenter och företag. Mot bakgrund av det ständigt växande antalet tillämpningar som använder trådlösa data bör medlemsstaterna dessutom främja en effektiv spektrumanvändning för användartillämpningar. [Ändring 13]

(14)

Den så kallade kognitiva tekniken är fortfarande under utveckling, men bör redan nu utforskas och tillämpas ytterligare genom geolokaliserad information om spektrumanvändningen, som bör kartläggas i förteckningen. [Ändring 89]

(15)

Harmoniserade standarder enligt direktiv 1999/5/EG är viktiga för att uppnå en effektiv spektrumanvändning och bör beakta rättsligt definierade delningsvillkor. Europeiska standarder för elektrisk och elektronisk utrustning och nätverk som inte använder radiofrekvenser får inte störa spektrumanvändningen. Den sammanlagda effekten av en ökad mängd och täthet av trådlösa enheter och tillämpningar kombinerat med de breda användningsområdena för spektrum är en utmaning för den nuvarande störningshanteringen. Denna bör undersökas och utvärderas tillsammans med statistik för mottagare och mer avancerade tekniker för att undvika störningar , i syfte att förhindra skadliga störningar av eller skadlig påverkan inom befintlig och framtida spektrumanvändning . Medlemsstaterna bör i lämpliga fall dessutom kunna införa ersättning för de direkta kostnaderna för att lösa störningsproblem och för migrationskostnaderna, i enlighet med den nationella lagstiftningen. [Ändring 14]

(16)

I enlighet med målen i kommissionens flaggskeppsinitiativ om en digital agenda för Europa bidrar trådlösa bredbandstjänster avsevärt till en ekonomisk återhämtning och tillväxt om spektrum blir tillgängligt, tilldelning av nyttjanderätter sker effektivt och handel tillåts för en marknadsanpassad utveckling. Den digitala agendan vill ge alla unionens medborgare åtkomst till bredband (minst 30 Mbps) senast 2020. Därför bör redan harmoniserat spektrum auktoriseras före 2012 för markbunden kommunikation som ett sätt att säkerställa enkel åtkomst till trådlöst bredband för alla, och speciellt inom de spektrumband som angivits i kommissionens beslut 2008/477/EG (12), 2008/411/EG (13) och 2009/766/EG (14). Bredband via satellit till ett rimligt pris kan vara en snabb och genomförbar lösning som ett komplement till markbundna bredbandstjänster och för att garantera geografisk täckning för glest befolkade områden inom unionen. [Ändring 15]

(17)

Enligt en mängd samstämmiga undersökningar ökar den mobila datatrafiken snabbt och fördubblas för närvarande varje år. Denna ökningstakt, som sannolikt kommer att fortgå under de kommande åren, innebär att den mobila datatrafiken kommer att närapå fyrtiodubblas mellan 2009 och 2014. För att denna drastiska ökning ska kunna hanteras måste regleringsorganen och marknadsaktörerna vidta en rad åtgärder, bland annat ökad spektrumeffektivitet överlag, eventuella ytterligare harmoniserade spektrumtilldelningar för trådlöst bredband och avledning av trafiken till andra nätverk via enheter med multipla användningsområden. [Ändring 16]

(18)

Spektrumanvändningen bör göras mer flexibel i syfte att främja innovation och bredbanduppkopplingar med hög hastighet som gör det möjligt för företagen att sänka sina kostnader och öka sin konkurrenskraft och som möjliggör nya interaktiva nättjänster inom exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och allmännyttiga tjänster. [Ändring 17]

(19)

En europeisk marknad med nästan 500 miljoner människor anslutna till höghastighetsbredband skulle fungera som en spjutspets för den inre marknadens utveckling och skapa en globalt sett unik kritisk massa av användare, där alla regioner ges nya möjligheter och där varje användare ges ett mervärde och unionen kan bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. En snabb bredbandsutbyggnad är avgörande för utvecklingen av produktiviteten i unionen och för framväxten av nya och små företag som kan bli ledande inom olika sektorer, t.ex. hälso- och sjukvård, tillverkning och tjänsteindustrin. [Ändring 18]

(20)

Internationella teleunionen (ITU) har uppskattat att de framtida kraven på spektrumbandbredd för utvecklingen av IMT-2000 (International Mobile Telecommunications-2000) och IMT-advanced systems (dvs. tredje och fjärde generationens mobila kommunikationer) kommer att uppgå till 1 280–1 720 MHz år 2020 för den kommersiella mobilindustrin i varje ITU-region, inklusive Europa. Om det inte frigörs ytterligare spektrum – helst på ett harmoniserat sätt i hela världen – kommer framväxten av nya tjänster och den ekonomiska tillväxten att hindras av kapacitetsbegränsningar i de mobila näten. [Ändring 19]

(21)

Utöver ett lämpligt och konkurrensfrämjande tillgängliggörande av frekvensbanden 925-960 MHz ("bandet 900 MHz") i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/114/EG (15) kan bandet 790-862 MHz ("bandet 800 MHz") användas på ett optimalt sätt för att täcka stora områden med trådlösa bredbandstjänster. Utifrån harmoniseringen av tekniska villkor enligt kommissionens beslut 2010/267/EU av den 6 maj 2010 om harmoniserade tekniska villkor för användning av frekvensbandet 790–862 MHz för markbundna system som kan tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i Europeiska unionen (16) och kommissionens rekommendation 2009/848/EG av den 28 oktober 2009 om frigörandet av den digitala utdelningen i Europeiska unionen kan underlättas (17) med uppmaning att analoga sändningar ska stängas av före den 1 januari 2012 och med tanke på den snabba utvecklingen av nationell lagstiftning bör detta band kunna vara tillgängligt för elektronisk kommunikation inom unionen senast 2013. När det gäller detta band behövs det ett snabbt genomförande för att förhindra tekniska störningar, särskilt i gränsområdena mellan medlemsstater. Med tanke på möjligheten att sända över stora områden på bandet 800 MHz bör skyldigheter om geografisk täckning som uppnåtts med tillämpning av principerna om teknik- och tjänsteneutralitet vara knutna till rätterna. Det bör frigöras ytterligare spektrum för trådlösa bredbandstjänster på bandet 1 452–1 492 MHz ("bandet 1,5 GHz") och bandet 2 300–2 400 MHz ("bandet 2,3 GHz") för att tillgodose den ökande efterfrågan på mobil trafik, samtidigt som man bör säkerställa lika villkor för olika tekniska lösningar och främja uppkomsten av alleuropeiska operatörer inom unionen. Ytterligare spektrumtilldelningar för mobila tjänster, exempelvis på bandet 694-790 MHz ("bandet 700MHz"), bör utvärderas utifrån framtida kapacitetskrav i fråga om trådlösa bredbandstjänster och marksänd tv. [Ändring 20]

(22)

Förbättrade mobila bredbandsmöjligheter är av avgörande betydelse för att kultursektorn ska få nya distributionsplattformar och för att bana väg för en framgångsrik framtida utveckling i sektorn. Det är mycket viktigt att leverantörer av marksända tv-tjänster och andra aktörer kan upprätthålla sina befintliga tjänster när ytterligare en del av spektrumet frigörs för trådlösa tjänster. Migrationskostnaderna för tillgängliggörandet av ytterligare spektrum kan täckas genom licensavgifter, så att programföretagen får samma möjligheter som i dag i andra delar av spektrumet. [Ändring 21]

(23)

För WAS/RLAN (Wireless Access Systems including Radio Local Access Networks) är de nuvarande tilldelningarna utan licenskrav på banden 2,4 GHz och 5 GHz på väg att bli otillräckliga. För att tillgodose nästa generations trådlösa teknik krävs det bredare kanaler som möjliggör hastigheter på över 1 Gbps. Dessutom bör man undersöka möjligheterna att utöka de tilldelningar av licensfritt spektrum till WAS/RLAN som införts genom kommissionens beslut 2005/513/EG (18) i samband med förteckningen över befintliga användningsområden för och nya behov av spektrum och beroende på spektrumanvändningen för andra ändamål. [Ändring 22 och 25]

(24)

Sändningsverksamheten kommer att förbli en viktig distributionsplattform för innehåll eftersom den fortfarande är den mest ekonomiska plattformen för massdistribution, men bredband (fast och mobilt) och andra nya tjänster ger kultursektorn nya möjligheter att bredda sitt urval av distributionsplattformar, att leverera tjänster på beställning och ta till vara den ekonomiska potential som den stora ökningen av datatrafiken innebär. [Ändring 23]

(25)

Precis som i fallet med GSM-standarden, som med framgång anammades över hela världen tack vare en tidig och beslutsam alleuropeisk harmonisering, bör unionen sträva efter att sätta den globala dagordningen för framtida omfördelningar av spektrum, särskilt när det gäller den effektivaste delen av spektrumet. Det kommer att vara av central betydelse att man vid Världsradiokommunikationskonferensen (WRC) 2016 ingår avtal för att uppnå en global harmonisering och samordning med angränsande tredjeländer. [Ändring 24]

(26)

Eftersom en gemensam strategi och stordriftsfördelar är en nyckel för att utveckla bredbandskommunikation inom hela unionen och förhindra snedvriden konkurrens och fragmenterade marknader mellan medlemsstaterna, bör vissa villkor för tillstånd och förfaranden anges i samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna och kommissionen. Villkoren bör i första hand trygga nya aktörers tillträde till lägre spektrumband med hjälp av auktioner eller andra konkurrensförfaranden. De kan också inbegripa skyldigheter om geografisk täckning, blockstorlekar för spektrum, tider för att bevilja rätter, åtkomst till virtuella mobilnätsoperatörer (mobile virtual network operators – MVNO) och tidslängder för nyttjanderätterna. Utifrån vikten av handel med spektrum för en effektivare spektrumanvändning och för att underlätta framväxten av alleuropeiska tjänster och utveckla den inre marknaden för trådlös utrustning och trådlösa tjänster, bör dessa villkor även gälla för spektrumband som är avsedda för trådlös kommunikation och för vilka nyttjanderätterna kan överlåtas eller leasas. [Ändring 26]

(27)

Ytterligare spektrum kan behövas inom andra sektorer som t.ex. transport (för säkerhets-, informations- och förvaltningssystem), forskning och utveckling, kultur, e-hälsa, e-integration samt räddningstjänst och katastrofhjälp , eftersom det inom katastrofhjälpen används alltmer video- och dataöverföring för snabbare och effektivare insatser . Starkare synergier och direkta kopplingar mellan spektrumpolitik och forskning och utveckling och studier av radiokompatibilitet mellan olika spektrum bör vara positivt för nyskapandet. Relevanta forskningsorganisationer bör bidra till den tekniska utvecklingen av spektrumregleringen, särskilt genom att erbjuda testanläggningar för att verifiera störningsmodeller som är relevanta för lagstiftningen inom unionen. Resultat från forskning inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (19) kräver vidare att spektrumbehov för projekt med stor ekonomisk potential eller investeringspotential undersöks, och då speciellt för små och medelstora företag, till exempel kognitiv radio eller e-hälsa. Lämpliga skydd mot skadlig strålning bör vidare säkerställas för hållbar forskning och utveckling och vetenskapliga aktiviteter. [Ändring 27]

(28)

Europa 2020-strategin anger miljömål för en hållbar, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, exempelvis genom en ökad resurseffektivitet med 20 %. Sektorn för informations- och kommunikationsteknik har en nyckelroll och detta understryks i den digitala agendan för Europa. Några av de föreslagna åtgärderna är en snabbare utbyggnad av de intelligenta energihanteringssystemen i hela unionen (smarta nät och elmätare) som minskar energiförbrukningen med hjälp av kommunikationsmöjligheter och utvecklingen av intelligenta transportsystem och intelligent trafikhantering för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. En effektiv användning av spektrumteknikerna kan även bidra till en minskad energiförbrukning från radioutrustning och begränsa de miljömässiga effekterna på landsbygd och glesbefolkade områden.

(29)

Det är nödvändigt med tanke på människors välmående att allmänhetens hälsa skyddas mot elektromagnetiska fält och att det sker på ett konsekvent sätt vid spektrumtillstånd inom unionen. Även om skyddet av folkhälsan mot elektromagnetiska fält redan omfattas av rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz till 300 GHz) (20) är det viktigt att vi får bättre kunskaper om hur levande organismer reagerar på elektromagnetiska fält samt att hälsoeffekterna av joniserande och icke-joniserande spektrumanvändning löpande övervakas, inklusive verkliga kumulativa effekter av spektrumanvändning inom olika frekvenser för ett ökat antal typer av utrustning. I sin strävan efter en lämplig nivå av allmän säkerhet bör medlemsstaterna se till att skyddsåtgärderna är teknik- och tjänsteneutrala. [Ändring 28]

(30)

Viktiga mål av allmänt intresse som säkerheten för människoliv kräver samordnade tekniska lösningar för att säkerhets- och nödtjänster ska fungera mellan medlemsstaterna. En tillräcklig mängd spektrum bör i form av ett samordnat alleuropeiskt spektrumblock göras tillgänglig för utveckling och fritt spridande av säkerhetstjänster och -utrustning och innovativa alleuropeiska eller samverkande säkerhets- och nödlösningar. Det finns redan studier som har visat på behovet av ytterligare harmonisering av spektrum under 1 GHz för att leverera mobila bredbandstjänster för räddningstjänst och katastrofhjälp inom hela unionen inom de närmaste 5–10 åren. Eventuell ytterligare harmoniserad spektrumtilldelning under 1 GHz för räddningstjänst och katastrofhjälp bör också innefatta en översikt över möjligheterna att frigöra eller dela ytterligare spektrum som avsatts för dessa ändamål. [Ändring 29]

(31)

Regleringen av spektrum har en i hög grad gränsöverskridande eller internationell dimension på grund av spridningsegenskaperna, att marknader som är beroende av radiobaserade tjänster ofta är internationella och på grund av behovet att undvika skadliga störningar mellan länder. Hänvisningarna till internationella avtal i direktiven 2002/21/EG och 2002/20/EG, i deras ändrade lydelse genom direktiv 2009/140/EG, innebär att medlemsstaterna inte ska påta sig internationella skyldigheter som förhindrar eller begränsar deras möjligheter att uppfylla sina unionsskyldigheter. Medlemsstaterna bör, i enlighet med rättspraxis, vidta alla åtgärder som krävs för att se till att unionen, i frågor som faller under dess kompetens, representeras på ett lämpligt sätt i internationella organ med ansvar för spektrumsamordning. I de situationer där unionens politik eller kompetens berörs bör unionen ansvara politiskt för förberedelserna till förhandlingarna se till att unionen uppträder enhälligt vid multilaterala förhandlingar för att skapa globala samverkanseffekter och stordriftsfördelar i samband med spektrumanvändningen , inklusive i den Internationella teleunionen som motsvarar dess ansvarsnivå i spektrumfrågor inom unionens lagstiftning. [Ändring 30]

(32)

För att vidareutveckla nuvarande metoder och bygga vidare på de principer som definierats i rådets slutsatser av den 3 februari 1992 gällande procedurer som ska följas inom 1992 års Världsadministrativa radiokonferens, och där WRC och andra multilaterala förhandlingar berör principer och politiska frågor med en unionsdimension, bör unionen kunna upprätta nya procedurer för att försvara sina intressen i multilaterala förhandlingar, förutom det långsiktiga målet att bli medlem i Internationella teleunionen jämte medlemsstaterna. Utifrån detta kan kommissionen, med hänsyn till yttrandet från Gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG), föreslå gemensamma politiska mål till Europaparlamentet och rådet som det angivits i direktiv 2002/21/EG.

(33)

För att undanröja det ökande trycket på frekvensband som är reserverade för satellitnavigation och satellitkommunikation måste dessa frekvensbands bandbredd säkras i den nya planeringen av spektrumanvändning. Världsradiokonferensen 2012 tar upp frågor av relevans för unionen, som digital utdelning, vetenskapliga och meteorologiska tjänster, hållbar utveckling och klimatförändringar, satellitkommunikation och spektrumanvändning för Galileo (inrättat genom rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 om bildande av det gemensamma företaget Galileo (21) och rådets förordning (EG) nr 1321/2004 av den 12 juli 2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering (22) samt det europeiska programmet för jordövervakning (GMES) (23) om en förbättrad användning av data från jordobservationer. [Ändring 31]

(34)

Medlemsstaterna bör fortsätta att bedriva bilaterala förhandlingar med angränsande tredjeländer , inklusive ▐ kandidatländer och potentiella kandidatländer , för att uppfylla sina skyldigheter inom unionen gällande koordinering av frekvenser och försöka nå överenskommelser som kan tjäna som ett gott exempel för andra medlemsstater . Unionen bör bistå medlemsstaterna med tekniskt och politiskt stöd i deras bilaterala och multilaterala förhandlingar med tredjeländer, särskilt grannländer, inklusive kandidatländer och potentiella kandidatländer . Detta bör även bidra till att undvika skadliga störningar och förbättra spektrumeffektiviteten och konvergensen av spektrumanvändningen utanför unionens gränser. Det finns ett starkt behov av åtgärder för banden 800 MHz och 3,4–3,8 GHz för övergången till mobila bredbandstekniker och för den harmonisering av spektrum som krävs vid en moderniserad flygtrafikledning. [Ändring 32]

(35)

För att lyckas uppnå målen i programmet måste lämpliga institutioner tas fram som kan koordinera spektrumhanteringen och -regleringen på unionsnivå och som samtidigt tar full hänsyn till kompetens och sakkunnande inom nationella administrationer. En sådan ram kan även bidra till att samordning av spektrum mellan medlemsstater lyfts upp till den inre marknaden. Samarbete och koordinering är även nödvändiga för standardiseringsorgan, forskningsinstitut och CEPT.

(36)

Kommissionen bör årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om de resultat som uppnåtts genom detta beslut och om planerade framtida åtgärder. [Ändring 33]

(37)

Vid utarbetandet av förslaget har kommissionen i högsta grad beaktat yttrandet från Gruppen för radiospektrumpolitik.

(38)

Detta beslut påverkar inte det skydd som marknadsaktörerna åtnjuter i enlighet med direktiv 2009/140/EG. [Ändring 34]

(a)

Uppmuntra till en effektiv spektrumanvändning för att på bästa sätt möta det ökade behovet av användbara frekvenser med beaktande av spektrumets stora samhälleliga, kulturella och ekonomiska värde .

▐

(b)

Tillämpa det lämpligaste, icke-diskriminerande och minst krävande tillståndssystemet för att maximera flexibiliteten och effektiviteten vid spektrumanvändningen .

(c)

Säkerställa utvecklingen av den inre marknaden och de digitala tjänsterna genom att slå vakt om en effektiv konkurrens och lika villkor i hela EU och genom att främja framväxten av framtida alleuropeiska tjänster .

(d)

Främja innovation .

(e)

Ta full hänsyn till tillämplig unionslagstiftning om elektromagnetiska fälts inverkan på människors hälsa när man tar fram de tekniska villkoren för spektrumanvändning

(f)

Främja teknik- och tjänsteneutralitet i spektrumanvändningen. [Ändring 36]

(a)

Tillämpa teknik- och tjänsteneutralitet vid användning av spektrum för elektroniska kommunikationsnät och -tjänster och vid överlåtelse eller uthyrning av individuella nyttjanderätter för radiofrekvenser.

(b)

Främja en harmonisering av användningen av radiofrekvenser i hela EU i enlighet med behovet av att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning.

(c)

Underlätta ökad mobil datatrafik och mobila bredbandstjänster, i synnerhet genom att uppmuntra till flexibilitet, samt främja innovation, med hänsyn till att skadliga störningar måste förhindras och tjänsternas tekniska kvalitet säkras.

(d)

Upprätthålla och vidareutveckla effektiv konkurrens genom att med hjälp av åtgärder på förhand eller i efterskott förhindra en överdriven ackumulering av radiofrekvenser vilken medför en avsevärd snedvridning av konkurrensen. [Ändring 37]

(a)

Tilldela tillräckliga mängder lämpligt spektrum för mobil datatrafik, minst 1 200 MHz senast 2015 om inget annat anges i programmet för radiospektrumpolitik samt främja unionens politiska mål för att på bästa sätt tillgodose den växande efterfrågan på mobil datatrafik och därigenom möjliggöra utvecklingen av kommersiella och offentliga tjänster och samtidigt ta hänsyn till viktiga mål av allmänt intresse, exempelvis kulturell mångfald och mångfald i medierna . [Ändring 38]

(b)

Överbrygga den digitala klyftan och uppfylla målen med den digitala agendan för Europa genom att se till att alla unionsmedborgare har tillgång till bredband med hastigheter på minst 30 Mbps senast år 2020 och ge unionen möjlighet att skaffa sig högsta möjliga bredbandshastighet och bredbandskapacitet. [Ändring 39]

(c)

Ge unionen möjlighet att bli ledande inom trådlösa bredbandstjänster för elektronisk kommunikation genom att öppna upp tillräckligt mycket extra spektrum inom de mest kostnadseffektiva frekvensbanden för att göra dessa tjänster allmänt tillgängliga. [Ändring 40]

(d )

Skapa möjligheter för både den kommersiella sektorn och offentliga organ genom ökad mobil bredbandskapacitet. [Ändring 41]

(e)

Maximera flexibiliteten vid användningen av spektrum för att främja innovation och investeringar, genom att konsekvent tillämpa principerna om teknik- och tjänsteneutralitet i hela unionen och därigenom skapa lika villkor i hela EU för de tekniska lösningar som kan komma att antas samt garantera förutsebarhet i lagstiftningen , genom att öppna upp harmoniserat spektrum för ny avancerad teknik och genom att skapa möjligheter att handla med spektrumrätter , för att på så vis möjliggöra framväxten av framtida alleuropeiska strukturer . [Ändring 42]

(f)

Öka effektiviteten vid spektrumanvändning genom att utnyttja fördelarna med allmänna tillstånd och öka användningen av sådana tillstånd.

(g)

Uppmuntra till gemensamt utnyttjande av passiv infrastruktur, om detta är proportionerligt och icke-diskriminerande, i enlighet med artikel 12 i direktiv 2002/21/EG. [Ändring 43]

(h)

Underhålla och vidareutveckla en effektiv konkurrens, i synnerhet inom elektroniska kommunikationstjänster, genom att på förhand förhindra, eller i efterhand korrigera, en överdriven ackumulering av radiofrekvenser hos vissa ekonomiska aktörer som medför en avsevärd snedvridning av konkurrensen , genom att dra in frekvensrättigheter eller genom andra åtgärder eller genom att tilldela frekvenser på ett sätt som korrigerar marknadsstörningar . [Ändring 44]

(i)

Minska fragmenteringen på den inre marknaden och dra full nytta av dess potential för att skapa lika villkor i hela EU med målet att främja den ekonomiska tillväxten och stordrifts- och diversifieringsfördelarna på unionsnivå genom, där så är lämpligt, ökad samordning och harmonisering av tekniska villkor för spektrumanvändning och -tillgänglighet. ▐ [Ändring 45]

(j)

Undvika skadliga störningar från andra radioenheter eller enheter utan radiosändare genom att uppmuntra utvecklingen av standarder för flexibel och effektiv spektrumanvändning, förbättra störningståligheten hos mottagare, med speciell hänsyn till den sammanlagda effekten av en ökad volym och täthet av radioenheter och –tillämpningar.

(k)

Definiera de tekniska villkoren för spektrumtilldelningen, med full hänsyn till forskningsresultat från relevanta internationella organisationer om hur elektromagnetiska fält påverkar människors hälsa , och tillämpa dem på ett teknik- och tjänsteneutralt sätt . [Ändring 46]

(l)

Ge konsumenterna tillgång till ny utrustning och ny teknik för att säkerställa deras acceptans av övergången till digital teknik och ett effektivt utnyttjande av den digitala utdelningen. [Ändring 47]

(m)

Minska unionens koldioxidavtryck genom att förbättra den tekniska effektiviteten hos trådlösa kommunikationsnät och -tillämpningar. [Ändring 48]

(a)

Medlemsstaterna kan begränsa den mängd spektrum för vilken nyttjanderätter tilldelas en enskild ▐ aktör och rätter kan tilldelas med användningsvillkor, som att tillhandahålla tillgång för grossister, nationell eller regional roaming, för vissa band eller vissa bandgrupper med liknande egenskaper, till exempel att göra banden under 1 GHz tillgängliga för elektroniska kommunikationstjänster. [Ändring 59]

(b)

Medlemsstaterna får reservera en viss del av ett frekvensband eller en bandgrupp för tilldelning till nya aktörer som inte tidigare fått några frekvenser eller som fått avsevärt färre frekvenser, för att trygga lika villkor för gamla och nya aktörer på marknaden för mobil kommunikation genom att ge alla tillgång till lägre frekvensband på lika villkor. [Ändring 60]

(c)

Medlemsstaterna kan neka att bevilja nyttjanderätter eller tillåta ny spektrumanvändning i vissa band, eller ställa villkor för att bevilja nya nyttjanderätter eller tillstånd för ny spektrumanvändning, om detta kan leda till en ackumulering av spektrumfrekvenser hos vissa ekonomiska aktörer och om denna ackumulering riskerar att medföra en avsevärd snedvridning av konkurrensen. [Ändring 61]

(d)

Medlemsstaterna kan förbjuda eller ställa villkor för överlåtande av nyttjanderätter för spektrum som inte är underkastade kontroll av företagskoncentrationer på nationell nivå eller unionsnivå, om detta riskerar att medföra en avsevärd snedvridning av konkurrensen.

(e)

Medlemsstaterna kan ändra befintliga rätter i enlighet med artikel 14 i direktiv 2002/20/EG, om det anses nödvändigt för att i efterhand korrigera en överdriven ackumulering av spektrumfrekvenser hos vissa ekonomiska aktörer som sannolikt snedvrider konkurrensen. [Ändring 62]