12.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 236/113

A.

EU har vid upprepade tillfällen bekräftat sin föresats att länderna på västra Balkan, bland dem också Bosnien och Hercegovina, ska bli medlemmar av EU. Det huvudsakliga ansvaret för medlemskapet åvilar dock dessa länder och kommer an på deras förmåga och beslutsamhet att uppfylla Köpenhamnskriterierna.

B.

Bosnien och Hercegovina genomgår en längre period av politisk, ekonomisk och social stagnation med utbredd och ihållande politisk handlingsförlamning, försämrade relationer mellan folkgrupperna till följd av politisk retorik och den politiska elitens ovilja och oförmåga att nå fram till kompromisser och en samsyn om landets akuta politiska, ekonomiska och sociala problem.

C.

Den alltmer högljudda nationalistiska och separatistiska retoriken står i bjärt kontrast med de grundläggande europeiska värderingarna samt med den sociala och ekonomiska utvecklingen och den politiska stabiliteten och är till skada för landets allmänna intressen samt lägger hinder i vägen för landets strävanden att bli medlem av EU och för försoningen mellan folkgrupperna. Bosnien och Hercegovina riskerar att hamna ännu mer på efterkälken efter de andra länderna på västra Balkan och försitta sin chans att integreras i EU.

D.

Daytonavtalen behövdes för att man skulle få slut på blodsutgjutelsen men lyckades inte göra Bosnien och Hercegovina till en fungerande stat som kunde stå på sina egna ben. Att den politiska beslutsprocessen spjälkats upp mellan staten och entiteterna, tillsammans med att olika styrande instansers behörighet går på varandra och lagstiftningen mellan dem inte harmoniserats, är fortfarande det huvudsakliga hindret för en effektivt fungerande regering, vilket också lägger hinder i vägen för att landet ska kunna gå snabbt framåt med reformerna på väg mot EU-medlemskap.

E.

En konstitutionell reform är fortfarande den viktigaste förutsättningen för att Bosnien och Hercegovina ska kunna omvandlas till en verklig och fullt funktionsduglig stat. Landets rättsväsen har en komplicerad uppbyggnad, det saknas en gemensam budget, det finns ingen högsta domstol för Bosnien och Hercegovina som skulle kunna främja en harmonisering mellan de fyra inhemska jurisdiktionerna, rättssystemet är föremål för politisk inblandning och Republika Srpskas regering ifrågasätter ideligen de statliga rättsinstansernas behörighet och befogenheter. Allt detta undergräver rättsväsendets funktion och hämmar reformsträvandena. Strukturen med entiteter – ett arv efter internationella beslut – bör förändras och göras mer effektiv och konsekvent med statens institutionella ramar.

F.

Landets samtliga medborgare har sin europeiska framtid inom EU. Utsikterna till EU-medborgarskap är en av de största enande faktorerna för folket i Bosnien och Hercegovina. Det är bara som ett enat land som Bosnien och Hercegovina har utsikter till EU-medlemskap, och varje försök att undergräva och försvaga de statliga institutionerna och ta samhället som gisslan för en oansvarig nationalistisk och separatistisk politik kommer att beröva alla dess medborgare fördelarna med en integration i EU. Bosnien och Hercegovina har gjort begränsade framsteg med reformerna med anknytning till en integration i EU och de aktuella frågeställningarna mellan folkgrupper och entiteter kan hindra uppfyllandet av kraven för medlemskap i EU och Nato.

G.

Rådet och kommissionen måste visa mer ledarskap och förmåga att vara drivkraften bakom lanseringen och genomförandet av vidare reformer.

H.

Om den höge representantens kansli stängs i förtid, på grund av en i och för sig legitim önskan om att öka det lokala egenansvaret för den politiska processen, skulle det kunna påverka stabiliteten i landet, liksom takten på och resultatet av de välbehövliga reformerna. Att den höge representanten ska omvandlas till ett förstärkt speciellt sändebud för EU är fortfarande ett ofrånkomligt steg på vägen mot kandidatställning.

I.

Bosnien och Hercegovina är att lyckönska till att ha blivit en icke-ständig medlem av FN:s säkerhetsråd under 2010–2011, något som visar att landet kan bekläda en fullvärdig och ansvarsfull post i internationella frågor.

J.

De som bär politiskt ansvar i Bosnien och Hercegovina har inte i tillräcklig grad sett till att de tusentals kvinnor och flickor som våldtogs under kriget 1992–95 fått rättvisa och ersättning, eftersom antalet krigsförbrytelser med sexuell anstrykning som hittills lagförts är osedvanligt ringa och offren ofta inte bemötts med värdighet och respekt eller fått tillräckligt skydd eller psykologiskt och materiellt stöd för att kunna börja sina liv på nytt.

K.

Den 11 juli 2010 infaller femtonsårsdagen av blodbadet i Srebrenica-Potočari.

L.

Bilaga VII till fredsavtalet i Dayton har ännu inte fullt ut genomförts. Det behövs en rättvis, omfattande och varaktig lösning för vissa av de 115 000 internflyktingarna samt för flyktingarna och andra personer som drabbats av konflikten och de som återvänt måste dessutom integreras bättre i samhället och ekonomin. Enligt Röda korset saknas.

M.

Den 27 maj 2010 lade kommissionen fram ett lagstiftningsförslag om liberalisering av viseringsbestämmelserna för Bosnien och Hercegovina (KOM(2010)0256), vilket formellt banar väg för en eventuell liberalisering under 2010.

N.

Frankrike, Italien och Luxemburg har ännu inte ratificerat stabiliserings- och associeringsavtalet och således fördröjt landets integration i Europa.

O.

De långvariga och djupgående motsättningarna mellan folkgrupperna bör övervinnas genom ett mer integrerat, icke-segregerat och modernt utbildningssystem i landet.

P.

Myndigheterna i Bosnien och Hercegovina har inte seriöst åtgärdat korruptionen i landet och detta blir till allvarlig skada för den ekonomiska, sociala och politiska integrationen av landet.

Q.

Människohandel är ett allvarligt brott och en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Bosnien och Hercegovina är både ett ursprungsland och, i mindre mån, ett genomgångs- och destinationsland för människohandel, framför allt kvinnor och barn.

R.

Statens och entiteternas författningar garanterar alla människor likabehandling. Romernas bostadsförhållanden är fortfarande mycket svåra och fortfarande utsätts de för diskriminering, vartill kommer att diskriminering och social utestängning utgående från genusidentitet och sexuell läggning fortfarande är vanliga. Fysiska angrepp, misshandel och skrämseltaktik mot dessa grupper har fortsatt.

S.

Arbetslösheten är fortfarande mycket hög och har ökat till följd av den ekonomiska krisen. Landets utveckling hindras av att det är svårt att få arbete, framför allt för ungdomar, och detta bidra till de politiska motsättningarna. Ekonomiskt välstånd är avgörande för landets fortsatta utveckling och för försoning i Bosnien och Hercegovina.

1.

Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med de begränsade framsteg som Bosnien och Hercegovina gjort som potentiellt kandidatland på väg mot stabilisering och utveckling och som ett kandidatland för medlemskap i EU. Parlamentet ser med stigande oro på det instabila politiska klimatet och avsaknaden av en gemensam vision som delas av alla politiska krafter och fördömer skarpt de provocerande uttalanden som undergräver försoningsprocessen mellan folkgrupperna och försvagar de statliga strukturernas funktion. Parlamentet betraktar uttalandet från Republika Srspska om en folkomröstning om ”fredlig separation” som en provokation och ett hot mot Bosnien och Hercegovinas stabilitet, suveränitet och territoriella integritet.

2.

Europaparlamentet yrkar med eftertryck på ett slut på de nationalistiska och separatistiska uttalanden som splittrar samhället i motsatta läger och undergräver själva kärnan i fredsavtalet i Dayton och yrkar likaså med eftertryck på ett seriöst engagemang till förmån för varaktiga avtal som ska skapa en välfungerande stat, förbereda Bosnien och Hercegovinas institutioner för en integration i EU och förbättra landets situation överlag.

3.

Europaparlamentet påminner om att en anslutning till EU förutsätter att man accepterar de värden och regler som unionen vilar på, nämligen respekt för de mänskliga rättigheterna, också för personer som tillhör nationella minoriteter, solidaritet, tolerans, demokrati och rättsstat, inklusive respekt för rättsväsendets oberoende.

4.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höge representanten och kommissionens ledamot med ansvar för utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken att utnyttja EU:s alla möjligheter till påtryckningar på politikerna i Bosnien och Hercegovina, så att de med ett större mått av samordning strävar efter att uppfylla de krav som det europeiska partnerskapet ställer och alla förpliktelser som följer av stabiliserings- och associeringsavtalet. Parlamentet påminner alla politiska aktörer om att dessa två dokument utgör färdplanen mot integration i EU och att de har ett ansvar inför medborgarna att kompromissa och komma överens om reformer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höge representanten att mera konsekvent och resultatinriktat använda EU:s villkor för att tillgodose de faktiska behoven hos folken i Bosnien och Hercegovina.

5.

Europaparlamentet visar sitt starka stöd för den höge representantens kansli och understryker att övergången kan slutföras bara om de bosniska myndigheterna till punkt och pricka uppfyller de fem målen och två villkoren. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Republika Srpska att fullgöra den skyldighet som återstår (Republika Srpskas elektricitetslag) för att områdesövervakaren i Brcko ska kunna gå ut med en rekommendation om att övervakningen i området Brcko avslutas.

6.

Europaparlamentet uppmanar med skärpa myndigheterna i Republika Srpska att fortsätta aktivt delta i förhandlingarna om fördelningen av statlig egendom som förtecknats av den höge representantens kansli och att inte anta lagstiftning om offentlig egendom i Republika Srpska, eftersom detta skulle grovt kränka den höge representantens beslut att förbjuda försäljning av offentlig egendom och därmed försena stängningen av dennes kansli.

7.

Europaparlamentet välkomnar att det antagits ett tillägg till författningen där området Brcko fastställs som en lokalt självstyrande enhet, något som uppfyller ytterligare ett av de mål som rådet för fredsavtalets genomförande ställt upp som villkor för att den höge representantens kansli i framtiden ska kunna stängas.

8.

Europaparlamentet uppmanar de bägge entiteterna och alla politiska krafter, framför allt Republika Srpskas regering att respektera fredsavtalet från Dayton i dess helhet och inte ifrågasätta åtgärder som vidtas på grundval av detta avtal eller FN:s säkerhetsråds resolutioner. Den höge representanten är den yttersta auktoriteten när det gäller tolkningen av det civila genomförandet av fredsavtalet. Parlamentet uppmanar alla aktörer inom politiken att behandla den höge representanten och all internationell personal i landet med vederbörlig respekt och avhålla sig från alla personangrepp.

9.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse det avsevärda bidrag som Europeiska unionens polisuppdrag och Eufor Althea gett till stabilitet och säkerhet i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet välkomnar rådets beslut att ge icke-verkställande stöd till kapacitetsuppbyggnad och utbildning. Parlamentet ser positivt på förlängningen av Eufors uppdrag i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1895, liksom på att Bosnien och Hercegovina av Nato inbjudits att ansluta sig till handlingsplanen för medlemskap.

10.

Europaparlamentet framhåller vad Europeiska unionens polisuppdrag fått till stånd genom sina bidrag till den kamp mot organiserad brottslighet och korruption som i Bosnien och Hercegovina förs av de brottsbekämpande myndigheterna och rättsväsendet och välkomnar att uppdraget förlängts med två år och att dess tyngdpunkt lagts om, samt ser positivt på kommissionens arbete med att inom ramen för föranslutningsinstrumentet 2010 förbereda ett uppföljningsprojekt till detta uppdrag.

11.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att motverka den utbredda likgiltigheten inom det politiska etablissemanget genom att inrätta ett privilegierat partnerskap och stödja det civila samhället, de oberoende massmedierna och företagsvärlden samt inleda projekt för att stimulera till ett aktivt deltagande i politiken, framför allt från unga bosniers sida.

12.

Europaparlamentet framhåller att fria och oberoende massmedier, både privata och offentliga, är en grundläggande förutsättning för demokrati. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att stärka oberoende och mångsidiga massmedier som är fria från politisk inblandning samt tillåta medierna att fritt rapportera från alla delar av landet genom att tillförsäkra dem åtkomst till information. Parlamentet fördömer skarpt angreppen på journalister och uppmanar de behöriga myndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att sådana angrepp i framtiden ska kunna undvikas. Parlamentet uppmanar massmedierna, bland dem också de offentliga sändningsföretagen, till nolltolerans mot hatiska uttalanden. Parlamentet betonar att de myndigheter som utövar tillsyn över kommunikationsmedierna måste vara politiskt oberoende och uppmanar med kraft ministerrådet att utse en stadigvarande direktör för medietillsynen.

13.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om följande krav, som måste uppfyllas genom konstitutionella reformer:

14.

Europaparlamentet påminner om att en förstärkt centralmakt inte betyder försvagade entiteter, utan innebär att det utgående från subsidiaritetsprincipen skapas förutsättningar för en effektiv förvaltning som förmår genomdriva nationella reformsträvanden, effektivt sköta de internationella förbindelserna och på så sätt förbereda hela landet för en anslutning till EU.

15.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att som ett led i den omfattande reformen av statsförfattningen så snabbt som möjligt ändra denna i tillämpliga delar samt respektive föreskrifter i landets vallag för att rätta sig efter domen från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Sejdić-Finci, av vilken det klart framgått att Bosnien och Hercegovinas statsförfattning i dag diskriminerar de människor som omnämnts såsom ”övriga”. Parlamentet konstaterar att antagandet av dessa reformer är ett viktigt steg på vägen mot ett fungerande multietniskt samhälle.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar medborgarna i Bosnien och Hercegovina att rösta i det kommande parlamentsvalet i oktober 2010. Parlamentet anser att valet också handlar om hur snabbt Bosnien och Hercegovina rör sig på väg mot EU och att var och en som låter bli att rösta i själva verket låter andra bestämma hur hans eller hennes framtid ska se ut. Parlamentet påpekar att man måste göra allt för att de europeiska normerna ska kunna respekteras till punkt och pricka vid det kommande valet och för att valrörelsen ska förlöpa fredligt och demokratiskt.

17.

Europaparlamentet påminner om att det måste inrättas en högsta domstol på riksnivå, som förankras i statsförfattningen och därmed kan verka som en enande faktor för landets rättsskipning och gradvis harmonisera landets fyra olika rättssystem.

18.

Europaparlamentet uppmanar alla politiska aktörer att sätta i gång med de 69 aktiviteter som anges i handlingsplanen till stöd för strategin för en reform av rättsväsendet.

19.

Europaparlamentet ser positivt på att samarbetet med internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien fortsatt att vara tillfredsställande och att samarbetet mellan tribunalen och myndigheterna i staten och entiteterna varit tillräckligt. Parlamentet påpekar att skyldigheterna fortsatt måste fullgöras och att det måste göras lättare att gripa alla dem mot vilka åtal väckts vid tribunalen och att avveckla de nätverk som stöder dem. Parlamentet efterlyser ett effektivare samarbete mellan polismyndigheterna i Serbien och i Bosnien och Hercegovina för att de ska kunna spåra upp och gripa Ratko Mladić och Goran Hadžić. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att påskynda genomförandet av den nationella strategin för krigsförbrytelser och att ta itu med den anhopning av omkring 10 000 mål om krigsförbrytelser som väntar på avgörande i hela landet, liksom att ange vilka materiella och tekniska resurser de behöver för att inleda rättegång mot alla förövare, även dem som är skyldiga till våldtäkt och sexuellt våld.

20.

Europaparlamentet erinrar om att den 11 juli i EU erkänts som dagen till åminnelse av blodbadet i Srebrenica och uppmanar alla länder i regionen att också göra det. Parlamentet välkomnar att parlamenten i fyra länder på västra Balkan, framför allt Serbiens nationalförsamling, antagit olika resolutioner om Srebrenica och uppmanar parlamenten i Bosnien och Hercegovina samt i entiteterna att anta liknande resolutioner i en nära framtid. Parlamentet anser att dessa uttalanden är viktiga för bearbetningen av regionens tragiska förflutna och hoppas att de ska bana väg för en förståelse av den gemensamma historien till stöd för verklig försoning i hela regionen och betonar att det är ett viktigt steg på väg mot fred och stabilitet i regionen att de ansvariga för blodbadet i och kring Srebrenica ställs inför rätta.

21.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att införa en definition av sexuellt våld i brottsbalken, i linje med internationell standard, att direkt ge offren lämplig gottgörelse samt ekonomiskt, socialt och psykiskt stöd, inbegripet bästa möjliga tjänster för mental och fysisk hälsa, att utveckla program och att avsätta tillräckliga resurser för långsiktigt vittnesskydd. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs bättre samarbete mellan rättsväsendets olika instanser och snabbare lagföring av sexualbrott begångna i samband med kriget och uppmanar kommissionen och andra internationella givare att stödja landets myndigheter i detta arbete genom att bistå med ekonomiska resurser och expertkunskap till förmån för offer för krigsförbrytelser och sexuellt våld. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att med högsta prioritet anta och genomföra en strategi som inriktar sig på offer för sexuellt våld i samband med kriget.

22.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inleda brottmålsutredningar mot invandrare som begått sexualförbrytelser under kriget som fått rätt till fast bosättning i medlemsstaterna, också i de fall de beviljats medborgarskap i dem, samt att erkänna att sådana brott i själva verket är krigsförbrytelser och inte bör betraktas som vanliga sexualförbrytelser och inte heller bör preskriberas.

23.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att på hållbara grunder främja och slutföra ett återvändande för flyktingar och internflyktingar och anta en strategi för ändamålet av det slag som krävs i bilaga VII till fredsavtalet i Dayton. Parlamentet uppmuntrar till åtgärder, dels för dem som fortfarande bor i mottagningscentraler samt till arbete för deras integration i samhället och dels för att de som inte kan återvända till sina hemtrakter, till exempel till det ödelagda området Posavina, ska kunna återvända. Parlamentet uppmanar kommissionen och andra internationella givare att stödja myndigheterna i Bosnien och Hercegovina i dessa strävanden med ekonomiskt bistånd och expertis.

24.

Europaparlamentet påminner om det akuta behovet att bygga statliga fängelser med hög säkerhet och återuppbygga befintliga anläggningar, bland annat för att alla krigsförbrytare som åtalats och fällts inför domstol ska kunna hållas internerade på ett säkert sätt.

25.

Europaparlamentet beklagar de begränsade framstegen i kampen mot korruptionen, vilket beror på den dåliga samordningen av insatser mot korruption på statlig nivå och bristen på effektiv utredning och lagföring av personer som misstänks för korruption på hög nivå. Det här förekommer allmänt inom statens och entiteternas förvaltningsstrukturer, liksom också i samband med förfaranden för offentlig upphandling och för verksamhetstillstånd för företag samt inom sjukvårds-, energi-, transport – och byggsektorerna. Parlamentet vill i anknytning till detta att det så snabbt som möjligt inrättas ett organ mot korruption, vilket ska vara opartiskt och redovisningsskyldigt för sin verksamhet och tjäna till att återge Bosnien och Hercegovinas medborgare förtroendet för sina institutioner, liksom ett samlat genomförande av den nya strategin för kampen mot korruption (2009–2014) och den åtföljande handlingsplanen.

26.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att effektivt bekämpa människohandeln och, i samarbete med det internationella samfundet, effektivt lagföra förövarna, samt erbjuda offren skydd och ersättning och skapa ökad medvetenhet om situationen för att inte de som drabbats på nytt ska göras till offer av myndigheterna och samhället.

27.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att myndigheterna i Bosnien och Hercegovina ökat reformtakten och gjort betydande framsteg med att nå de riktmärken som återstått att nå i färdplanen för viseringsfrihet, något som visar att man med god vilja kan göra betydande framsteg med reformerna. Parlamentet uppmuntrar enträget myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att anta den lagstiftning på området vilken ännu återstår att anta.

28.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionens ovannämnda lagstiftningsförslag om liberalisering av viseringsbestämmelserna antagits den 27 maj 2010 och uppmanar kommissionen att förvissa sig om att de riktmärken som återstår uppfylls under de kommande månaderna så att rådet och parlamentet kan godkänna att bosniska medborgare senast vid utgången av 2010 inte ska behöva visering.

29.

Europaparlamentet inser hur viktigt det är med en liberalisering av viseringsbestämmelserna för att alla medborgare i Bosnien och Hercegovina ska kunna resa inom EU och ser det som en viktig faktor för fortsatt EU-integration och försoning mellan folkgrupperna samt för att förebygga isolering och erbjuda medborgarna en chans att vidga sina vyer, få utsikter om medlemskap i EU och uttrycka sin vilja inför de politiska ledarna för att driva på EU-integrationen.

30.

Europaparlamentet erkänner visserligen de framsteg som gjorts på institutionell nivå, men uppmanar dock med kraft myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att anta lagen om högre utbildning på nationell nivå och koncentrera sig på att oinskränkt genomföra ramlagarna om utbildning för att minska splittringen inom utbildningssystemet, genom att dra full nytta av det europeiska partnerskapet, samt vidta åtgärder för att förbättra utbildningens kvalitet överlag så att den tillgodoser behoven på arbetsmarknaden och uppfyller Bolognaprocessens normer, liksom också, med bistånd från EU, inrätta yrkesutbildnings- och omskolningsprogram för långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmuntrar genomförandet av internationella studentutbytesprogram mellan alla universitet i Bosnien och Hercegovina och i EU:s medlemsstater, med hjälp av alla befintliga program och nätverk i EU. Parlamentet betonar att det behövs åtskilligt fler studenter, lärare och forskare som deltagare i EU:s program för rörlighet.

31.

Europaparlamentet påpekar att utbildning är det främsta redskapet för en verklig försoning mellan folkgrupperna. När det gäller EU:s bistånd bör man ägna större uppmärksamhet åt att främja ett inkluderande och icke-diskriminerande utbildningssystem som bygger på tolerans och respekt för mångfalden samt åt att avskaffa segregeringen mellan olika folkgrupper (två skolor under ett tak) med hjälp av gemensamma utbildningsprogram och integrerade klasser i båda entiteterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att det inrättats ett råd för skolelever för hela Bosnien och Hercegovina.

32.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att se över dagens stelbenta och dyra metoder för erkännande av examensbevis från utländska universitet och på nationell nivå inrätta ett organ för sådant erkännande. Parlamentet påminner myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att utbildad arbetskraft bör uppmuntras till, snarare än avskräckas från, att söka arbete i landet.

33.

Europaparlamentet välkomnar den senaste utvärderingsomgången som gjorts av Europarådets expertgrupp Moneyval (4) och uppmanar alla aktörer att fortsätta med att ihärdigt arbeta för ekonomiska reformer, vidta samordnade jurisdiktionsåtgärder och underlätta näringsverksamheten, bland annat genom att undanröja byråkratiska hinder, skapa en långsiktig strategi för hållbar utveckling genom att åtgärda frågor inom bland annat utbildning, forskning och utveckling, infrastruktur, jordbruk, miljö och energi, för att locka till sig utländska investeringar. Parlamentet uppmuntrar de ledande krafterna inom staten och näringslivet att göra allt för att investerarna ska återfå förtroende och skapa en företagsvänlig omvärld för att inte Bosnien och Hercegovina på nytt ska bli efter regionen inom utvecklingen.

34.

Europaparlamentet påminner om att stabilitets- och associeringsavtalet kräver en starkare samordning av den ekonomiska politiken mellan entitetsregeringarna, och dessutom, som ett väsentligt inslag i de ekonomiska reformerna, att det skapas ett gemensamt ekonomiskt område inriktat på ytterligare intern integration, tillsammans med bättre fastighets- och arbetsmarknader. Splittringen av den interna arbetsmarknadslagstiftningen och de sociala trygghetssystemen är beklagligt nog fortfarande det största hindret för en fri rörlighet för personer inom landet. Parlamentet framhåller att ekonomiskt välstånd, arbetsutsikter, framför allt för ungdomar i Bosnien och Hercegovina, är av yttersta vikt för landets fortsatta utveckling och kan leda till försoning mellan folkgrupperna.

35.

Europaparlamentet efterlyser en starkare samordning i skattefrågor genom att man sörjer för att myndigheten för indirekt beskattning och det nationella skatterådet fungerar på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet uppmanar med skärpa ministerrådet att efter den långa förseningen utse en permanent direktör för myndigheten för indirekt beskattning.

36.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Bosnien och Hercegovinas parlament att skyndsamt anta folkräkningslagen för att en landsomfattande folkräkning ska kunna genomföras 2011, vilket är en uppenbar förutsättning för EU-medlemskap och av stor betydelse för landets fortsatta ekonomiska och sociala utveckling samt för fortsatt EU-bistånd. Parlamentet påpekar att frågan om etnisk tillhörighet är så pass känslig att det inte bör vara obligatoriskt att besvara den.

37.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidta fattigdomslindrande åtgärder och utveckla ett socialt skyddsnät med bättre inriktning på de fattiga, de utslagna i samhället och de utsatta grupperna, särskilt romerna, samt att utarbeta ett effektivt och hållbart system för social trygghet och integration. Parlamentet uppmanar också myndigheterna att med ökad kraft gå in för sysselsättningspolitiken, den sociala sammanhållningen och jämställdheten.

38.

Europaparlamentet välkomnar initiativet från myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att förbättra romernas situation och bekräftar än en gång hur viktigt det är att det antas en bostads-, hälso- och sjukvårds-, sysselsättnings- och utbildningsstrategi för romerna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att stå till tjänst med tillräckliga resurser för att denna strategi ska kunna genomföras i samarbete med det civila samhället, också med romerna, samt att bekämpa diskrimineringen och verka för att romerna ska finnas företrädda inom den offentliga tjänstemannakåren.

39.

Europaparlamentet välkomnar de senaste lagstiftningsändringarna som gjorts av förbundsstatens parlament och som går ut på behovsprövning av sociala kontantförmåner samt budgetbegränsningar för alla budgetanvändare, inklusive krigsveteraner. Parlamentet välkomnar utbetalningen av Världsbankens utvecklingspolitiska lån samt av den andra och tredje betalningsposten inom ramen för IMF:s stand-by-avtal. Parlamentet uppmanar förbundsstatens parlament att vidta ytterligare åtgärder för stramare budgetdisciplin.

40.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att utveckla en nationell energistrategi baserad på förnybar energi, energisparande och energieffektivitet samt modernisering av kraftnätet. Parlamentet påminner både myndigheterna i Bosnien och Hercegovina och kommissionen att de ska se till att vattenkraftsprojekt planeras och förverkligas i enlighet med EU:s kriterier för miljökonsekvensbedömningar och övergripande normer för ekologisk hållbarhet.

41.

Europaparlamentet beklagar att den administrativa kapaciteten för att handlägga miljöfrågor fortfarande är svag och begränsad och uppmanar därför till att det på nationell nivå antas en heltäckande miljölag som garanterar ett harmoniserat miljöskydd samt till att det inrättas ett statligt miljövårdsverk.

42.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att anta den nationella sjukförsäkringslagen för att kvaliteten på den offentliga hälso- och sjukvården ska bli bättre och för att invånarna överallt på Bosnien och Hercegovinas territorium ska kunna få adekvat medicinsk vård, oavsett var de bor och arbetar.

43.

Europaparlamentet understryker vikten av det regionala samarbetet och av goda relationer mellan grannfolken och ser det som en central del av försoningsprocessen, i och med att det ökar kontakterna mellan folken. Parlamentet påpekar det civila samhällets avgörande roll för att bidra till ett utökat regionalt samarbete i sociala och politiska frågor och uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att finna en lösning som tillförsäkrar Kosovos invånare regional rörlighet och möjlighet att resa till Bosnien och Hercegovina.

44.

Europaparlamentet uttrycker sitt bifall till de uttalanden som på sista tiden gjorts av Kroatiens president som bett om ursäkt för Kroatiens politik i Bosnien och Hercegovina på nittiotalet och hedrat offren från alla befolkningsgrupper. Parlamentet anser detta som ett viktigt steg för att främja en försoning mellan Balkanländernas folkgrupper och uppmanar Bosnien och Hercegovinas övriga grannländer att följa detta exempel.

45.

Europaparlamentet uppmanar Kroatien och Bosnien och Hercegovina att nå en förhandlingslösning om Kroatiens planer på att bygga en bro i Pelješac, vilket Bosnien och Hercegovina motsätter sig. Parlamentet oroar sig över vad Kroatiens premiärminister nyligen tillkännagett om att landet kan komma att ansöka om EU-medel för att byggandet av denna omstridda bro ska kunna påskyndas och påpekar att projektet skulle kunna bli till skada för den fortsatta utvecklingen av den bosniska hamnen Neum och ger upphov till farhågor för miljön i vartdera landet.

46.

Europaparlamentet konstaterar att någon varaktig stabilitet eller något varaktigt regionalt samarbete inte är tänkbart, vare sig på västra Balkan eller inom EU som helhet, så länge som det politiska dödläget i Bosnien och Hercegovina fortgår.

47.

Europaparlamentet berömmer Bosnien och Hercegovina för dess aktiva deltagande i regionalt samarbete, i synnerhet för att landet ingått avtal med Kroatien och Serbien om internationell rättshjälp i straffrättsliga och civilrättsliga frågor, avtal som har till syfte att straffrättsliga påföljder ska kunna verkställas mot personer som dömts i en signatärstat och sedan flytt till en annan.

48.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden/den höge representanten, rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i Bosnien och Hercegovina och dess entiteter.