52008DC0215

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 24.4.2008

KOM(2008) 215 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om tillämpningen av förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder

(Text av betydelse för EES)

1. Rättslig grund

Enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 (nedan kallad IAS-förordningen )[1] ska kommissionen granska tillämpningen av förordningen och senast den 1 juli 2007 överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet.

2. Tillämpningen av IAS-förordningen

2.1. Huvudbestämmelserna i IAS-förordningen

Enligt IAS-förordningen ska europeiska företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i EU från och med den 1 januari 2005 upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS[2] och SIC/IFRIC[3] som utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB) och godkänts av EU.

Medlemsstaterna kan tillåta eller kräva att företag vars värdepapper inte är noterade på en reglerad marknad i EU ska använda dessa redovisningsstandarder för sin koncernredovisning och/eller att de ska användas för (enskilda) årsredovisningar oavsett om företaget är noterat på en reglerad marknad i EU eller ej. Medlemsstaternas utnyttjande av valmöjligheterna enligt artikel 5 i IAS-förordningen beskrivs i tabellen nedan[4]:

Medlemsstaternas utnyttjande av valmöjligheterna i IAS-förordningen

Företag | Noterade företag | Onoterade företag |

Medlemsstaterna kunde också skjuta upp tillämpningen av bestämmelserna till den 1 januari 2007 för företag som endast hade skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad i EU och för företag vilkas värdepapper erbjöds till allmänheten utanför EU och som i detta syfte har använt sig av internationellt gångbara standarder före den tidpunkt då IAS-förordningen offentliggjordes.

Endast internationella redovisningsstandarder och tolkningar som antagits och utfärdats av IASB och dess föregångare International Accounting Standards Committee (IASC) godkänns för tillämpningen av IAS-förordningen. De godkänns av kommissionen i enlighet med ett kommittéförfarande. Först får kommissionen teknisk rådgivning av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG)[5] och sedan ber man om ett yttrande från Standards Advisory Review Group (SARG)[6] som ska ta ställning till om EFRAG:s rekommendationer är objektiva och väl avvägda. Därefter fattar kommissionen beslut om huruvida man ska föreslå att standarden eller tolkningen godkänns. Efter omröstningen i föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor[7] bekräftas detta av Europaparlamentet. Om detta förfarande avlöper väl beslutar kommissionen om standarden eller tolkningen ska godkännas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.2. De viktigaste informationskällorna för rapporten

Kommissionen har använt sig av olika informationskällor för denna rapport. Medlemsstaterna har inom ramen för föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor rådfrågats om de viktigaste punkterna som tas upp. En annan värdefull informationskälla har varit rundabordssamtalen[8] för en konsekvent tillämpning av IFRS i EU. Kommissionens berörda avdelningar har under införandet av IFRS i EU också stått i regelbunden kontakt med berörda parter.

För att få en heltäckande teknisk analys av genomförandet av IFRS har kommissionen också tagit del av ett antal rapporter om genomförandet under 2005 som utarbetats av olika organisationer och företag[9].

Kommissionen har också beaktat rapporten från europeiska värdepapperstillsynskommittén (EVTK) med titeln ”CESR’s review of the implementation and enforcement of IFRS in the EU”[10] samt uppgifter från andra studier och annan litteratur om den inledande tillämpningen av IFRS i EU.

2.3. Faktisk användning av IFRS i EU

Under 2005 användes IFRS av 7 365 företag vars värdepapper var noterade på en reglerad marknad i EU, varav 5 534 var aktieemittenter.

Utdrag ur EVTK:s rapport, tillägg 1: Antal företag som är noterade på en reglerad marknad i EU (aktieemittenter och obligationsemittenter) och som använder IFRS, fördelat efter land

EVTK-medlemmar | Aktieemittenter | Obligationsemittenter[11] | Totalt |

Österrike | 72 | 11 | 83 |

Belgien | 144 | 2 | 146 |

Bulgarien | 369 | 60 | 429 |

Cypern | 141 | 0 | 141 |

Tjeckien | 66 | 24 | 90 |

Danmark | 140 | 8 | 148 |

Estland | 16 | 6 | 22 |

Finland | 135 | 15 | 150 |

Frankrike | 680 | 200 | 880 |

Tyskland | 768 | 172 | 940 |

Grekland | 356 | 0 | 356 |

Ungern | 34 | 1 | 35 |

Island | 23 | 8 | 31 |

Irland | 43 | 40 | 83 |

Italien | 288 | 65 | 353 |

Lettland | 13 | 4 | 17 |

Litauen | 43 | 4 | 47 |

Luxemburg | 35 | 200 | 235 |

Malta | 15 | 19 | 34 |

Norge | 188 | 0 | 188 |

Polen | 197 | 0 | 197 |

Portugal | 50 | 28 | 78 |

Rumänien | Ingen uppgift | Ingen uppgift | Ingen uppgift |

Slovakien | Ingen uppgift | Ingen uppgift | Ingen uppgift |

Slovenien | 60 | 6 | 66 |

Spanien | 190 | 120 | 310 |

Sverige | 350 | 35 | 385 |

Nederländerna | 165 | 25 | 190 |

Storbritannien | 953 | 778 | 1 731 |

TOTALT | 5 534 | 1 831 | 7 365 |

Den 31 december 2005 hade följande standarder och tolkningar godkänts: IAS 1-41, IFRS 1-6, SIC 7-32 och IFRIC 1-5, med undantag av sådana som ersatts eller upphävts före eller efter det datumet[12]. Ytterligare ett antal standarder och tolkningar godkändes 2006 (IFRS 7 och IFRIC 6-9) och 2007 (IFRS 8 och IFRIC 10 och 11) tillsammans med ändringar av tidigare godkända standarder. Vissa standarder (IFRS 6), ändringar av standarder (IAS 39) och tolkningar (IFRIC 4 och 5) som godkändes 2005 har kunnat användas från och med den 1 januari 2006. Det har också varit möjligt att för 2005 års finansiella rapporter använda IFRS 7, IFRIC 6 och ändringarna av vissa standarder som godkändes den 11 januari 2006.

EVTK:s ledamöter har gjort en heltäckande granskning av 1 410 företags finansiella rapporter för 2005 som utarbetats i enlighet med IFRS och en tematisk genomgång av ytterligare 920 företags dito finansiella rapporter. Man har upprättat en databas där 85 beslut om verkställighet hade lagts in i slutet av augusti 2007.

2.4. Konsekvent tillämpning av IFRS i EU

Kommissionen har utifrån de uppgifter som samlats in från de olika källor som nämns i avsnitt 2.2 analyserat hur de godkända standarderna och tolkningarna har använts i EU för räkenskapsåret 2005. Kommissionen kom fram till följande:

- Användningen av IFRS har överlag varit en utmaning för alla berörda parter, men man har klarat detta utan att marknaderna eller rapporteringscyklerna har störts. Detta är en stor framgång med tanke på att genomförandet av IFRS har inneburit en genomgripande förändring av redovisningsreglerna i EU för alla företag som omfattas av IAS-förordningen. Övergången till IFRS har krävt omfattande insatser från företagens sida och man har behövt avsätta betydande resurser, vilket särskilt gäller de mindre börsnoterade företagen[13].

- De som upprättar redovisningar samt revisorer, investerare och behöriga myndigheter anser allmänt att tillämpningen av IFRS har förbättrat jämförbarheten och kvaliteten på den finansiella rapporteringen och lett till större insyn.

- Möjligheterna att utvidga IAS-förordningens tillämpningsområde har genomförts på olika sätt i de olika medlemsstaterna (se punkt 2.1), beroende på deras individuella ekonomiska och rättsliga förutsättningar. Med detta flexibla tillvägagångssätt har man kunnat skräddarsy genomförandet så att det passar den särskilda situation som råder på redovisningsområdet i varje medlemsstat, särskilt i fråga om skatteregler och bolagsrätt. Det verkar inte som om man i någon större utsträckning har gjort det obligatoriskt att använda IFRS för onoterade företag eller vid enskilda årsredovisningar.

- De flesta berörda parter anser att det generellt sett har blivit enklare att förstå de finansiella rapporterna, utom på vissa områden där det tycks finnas utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller finansiella instrument, rörelseförvärv och aktierelaterade ersättningar.

- Redovisningar i enlighet med IFRS påverkas fortfarande av nationella redovisningstraditioner. Ett skäl är bristen på erfarenhet och redovisningsdoktrin. I praktiken har införandet av detta principbaserade tillvägagångssätt för redovisningen, som ställer stora krav på professionell omdömesförmåga, varit en svår uppgift i vissa medlemsstater. Efter hand som de som upprättar redovisningarna och revisorerna blir mer förtrogna med IFRS bör de inledande problemen kunna lösas.

- IFRS-bestämmelserna om redovisning och värdering tycks ha tillämpats mer konsekvent och klart än vissa upplysningskrav. I synnerhet finns det utrymme för ytterligare förbättringar när det gäller upplysningarna om de allmänna redovisningsprinciperna. Värdepapperstillsynsmyndigheterna har konstaterat att det föreligger vissa problem på detta område, men har kommit fram till att de inte har påverkat den allmänna efterlevnaden av IFRS.

- De valmöjligheter som ges genom IFRS, bl.a. rörande ersättningar till anställda, lånekostnader och joint ventures, har utnyttjats på olika sätt av företagen. Många utnyttjade också möjligheterna till en tidigare tillämpning. Möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för värdering till verkligt värde har dock inte utnyttjats i någon större utsträckning och bara mycket få banker har använt sig av den delvis antagna versionen av IAS 39. Tillsynsmyndigheterna är bekymrade och vill att antalet valmöjligheter i IFRS ska minskas i framtiden.

- EVTK har identifierat problem på vissa områden, t.ex. i fråga om rörelseförvärv (goodwill samt faktiskt och gemensamt bestämmande inflytande), finansiella instrument (nedskrivning), anläggningstillgångar, upplysningar om redovisningsprinciper, uppskattningar och antaganden. Tillsynsmyndigheterna anser också att upplysningskraven bör förbättras när det gäller pensionssystem och aktierelaterade ersättningar och att formaten för balans- och resultaträkningen bör stramas upp ytterligare.

- Få redovisningstekniska aspekter har anmälts till rundabordssamtalen för en konsekvent tillämpning av IFRS i EU. Antalet frågor som har sänts till IFRIC för tolkning har också minskat. Detta tyder på att det principbaserade tillvägagångssättet generellt tycks ha fungerat bra.

- Vetenskapliga undersökningar av hur införandet av IFRS har påverkat värdepappersmarknaderna har inletts, men det är fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser. Preliminära undersökningar visar dock att kapitalkostnaderna för företag som upprättar sin redovisning i enlighet med IFRS har minskat överlag.

2.5. Godkännandeförfarandet och därmed sammanhängande administrativa krav

I denna del av rapporten beskrivs hur godkännandeförfarandet har fungerat, bl.a. den tekniska analysen, arbetet inför politiska beslut och därmed sammanhängande administrativa och praktiska aspekter. Rapporten avser främst perioden fram till den 1 juli 2007, men även andra uppgifter har lagts till som avser tiden därefter.

Kommissionen har följande kommentarer till olika aspekter av godkännandeförfarandet:

- Teknisk analys och rekommendationer om godkännande: European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) har i god tid tillhandahållit analyser och rekommendationer av hög kvalitet till kommissionen. Rekommendationerna har utgjort det tekniska underlag som föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor och Europaparlamentet behöver för att kunna fatta sina beslut. Alla rekommendationer, med undantag för IAS 39, har varit ett klart ställningstagande till huruvida standarden i fråga bör godkännas. EFRAG har efter hand förbättrat strukturen på sina rekommendationer, som nu stadigt utgör ett underlag för slutsatser. EFRAG:s Technical Expert Group (TEG) sammanträder under tre dagar varje månad.

- Granskning som utförts av Standards Advisory Review Group (SARG): SARG inrättades för att säkerställa att EFRAG:s rekommendationer är väl avvägda och neutrala. SARG:s arbetsmetoder är effektiva och man har lämnat sina bedömningar i god tid. Gruppen har hållit tre möten under 2007.

- Godkännande- och kommittéförfaranden: Godkännandeförfarandet har fungerat bra och de flesta standarder och tolkningar har godkänts i god tid. Godkännandet av standarder och tolkningar i enlighet med IAS-förordningen har följt gällande kommittéförfaranden[14]. Dessa förfaranden kommer att ändras[15] och mer tonvikt kommer att läggas vid granskning som utförs av parlamentet och rådet. Parlamentet följer noga utvecklingen på redovisningsområdet och deltar aktivt i godkännandeförfarandet. Parlamentet har också bett att analyser av effekterna ska införas i godkännandeförfarandet.

- Behovet av att analysera effekterna av införandet av nya standarder och tolkningar: Konsekvensanalyser har ingått i lagstiftningsprocessen på EU-nivå och i medlemsstaterna under många år. Kommissionen bifogar sådana analyser till alla nya förslag till lagstiftning. Även när det gäller redovisningsstandarder blir det allt tydligare att effekterna behöver analyseras. Konsekvens- eller effektanalyser bör utföras i ett tidigt skede när standarder ska fastställas och kommissionen har därför bett IASB att göra sådana analyser som ett led i denna process. International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF)[16] har åtagit sig att göra detta för framtida standarder. Kommissionen har – efter diskussioner med Europaparlamentet – samtyckt till att sådana analyser av effekterna av kommande viktiga standarder och tolkningar fram till dess bör utföras på EU-nivå. Kommissionens avdelningar har gjort en effektanalys av IFRS 8 (”Rörelsesegment”) och kommer att göra liknande analyser av IFRIC 12 (”Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster”) och IAS 23 (”Lånekostnader”). För framtida standarder kommer EFRAG – i nära samarbete med kommissionens avdelningar – att bidra till sådana analyser i samband med att man utarbetar sina rekommendationer.

- Godkännanden och uteslutanden: Grundtanken med IAS-förordningen är att IFRS och IFRIC ska vara av hög kvalitet och få ett sådant allmänt stöd att de kan godkännas i EU. Alla standarder och tolkningar, utom begränsade delar av IAS 39, har godkänts. När IAS 39 skulle godkännas angavs det uttryckligen att uteslutningen av en del av IAS 39 skulle vara begränsad i tid och omfattning. När det gällde den första delen som gällde ”fair value option” (värdering till verkligt värde) lade IASB efter kontakter med banktillsynsmyndigheter och centralbanker snabbt fram en ny lösning som sedan godkändes i EU. För den andra delen som gällde vissa säkringsregler har det varit svårare att hitta en lösning. Trots hårt arbete inom IASB och banksektorn har man ännu inte kommit fram till någon lösning. Kommissionen har uppmanat båda sidor att föreslå nya lösningar i denna fråga.

- Konsolidering och översättning av IFRS: Varje enskild IFRS godkänns i EU genom en förordning. Detta innebär att det inte finns någon konsoliderad version med alla godkända IFRS. Dessutom har medlemsstaterna och berörda parter ifrågasatt kvaliteten på vissa språkversioner av de IFRS som godkänts. För att komma till rätta med detta problem har kommissionens ansvariga avdelningar inlett ett stort konsolideringsprojekt med en detaljerad språkgranskning av alla godkända standarder och tolkningar.

- Godkännandeförfarandets längd: I genomsnitt går det mellan åtta och tio månader från det att IASB offentliggör en standard fram till det att den godkända standarden antas av EU. Beslutet att genomföra effektanalyser på EU-nivå kommer sannolikt att förlänga denna process med sex månader. Eftersom IASB i framtiden kommer att genomföra sådana analyser när de fastställer sina standarder torde godkännandet av EU då åter komma att ta åtta till tio månader. I brådskande fall har medlemsstaterna och parlamentet visat flexibilitet för att beslut om godkännande ska kunna tas snabbt (detta var t.ex. fallet för IFRS 7 – ”Finansiella instrument: upplysningar”). Det ligger i allas intresse att godkännandeförfarandet går så snabbt som möjligt. När det gäller IFRS 7 och IFRS 8 vände sig en rad börsnoterade företag till kommissionen och efterlyste ett snabbt godkännande så att dessa standarder kan tas i bruk så snart som möjligt.

3. Slutsatser

Det första året med en obligatorisk användning av IFRS i EU har generellt sett varit positivt, även om ändrad lagstiftning och bristande erfarenhet har varit en utmaning för förstagångsanvändarna. Värdet av redovisningarnas informationsinnehåll har ökat och IFRS har generellt använts enhetligt i EU. Redovisningar som utarbetas i enlighet med IFRS kommer sannolikt att bli mer enhetliga efterhand som de som utarbetar redovisningarna och revisorerna får mer erfarenhet av att använda de nya redovisningsreglerna.

EU:s godkännandeförfarande säkerställer i sig teknisk kvalitet, politisk legitimitet och relevans för näringslivet. Systemet har fungerat väl och standarderna har godkänts i god tid. Godkännandesystemet är flexibelt och ändringar har redan gjorts (inkluderingen av SARG, nya arbetsmetoder i EFRAG, nya kommittéförfaranden, effektanalyser osv.). Resultatet är i en effektiv och legitim struktur.

För att se till att IFRS accepteras inom EU i samma höga utsträckning även i framtiden är det viktigt att berörda parter anser att IASB tar upp rätt frågor i sitt arbetsprogram och att framtida standarder och tolkningar tillhandahåller ändamålsenliga lösningar för redovisningen. Vissa berörda parter har uttryckt att de känner sig tveksamma till vissa av de redovisningsprojekt som IASB för närvarande arbetar med. Det är därför mycket viktigt att EU-institutionerna, medlemsstaterna och berörda parter involveras i arbetet med att utarbeta standarder så tidigt som möjligt, eftersom detta förbättrar kvaliteten på arbetet och ökar legitimiteten och acceptansen för framtida standarder och tolkningar. Hur IASB genomför konsekvensanalyser i framtiden kommer också att följas upp noggrant.

För att säkerställa kvaliteten på framtida IFRS och IFRIC är det också viktigt att IASB/IASCF har en ändamålsenliga ledningsstrukturer och tillgång till säker finansiering. Kommissionens avdelningar ser regelbundet över IASB:s/IASCF:s ledningsstruktur och finansieringsförhållanden och offentliggör rapporter som kan laddas ned från kommissionens webbplats[17].

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

[2] De internationella redovisningsstandarderna IAS utfärdades först av International Accounting Standards Committee (IASC), föregångaren till International Accounting Standards Board (IASB). IASB utfärdar IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards).

[3] Den ständiga tolkningskommittén SIC (Standing Interpretations Committee) var föregångare till den internationella redovisningstolkningskommittén IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Committee).

[4] Uppgifterna är hämtade ur studien ”EU Implementation of IFRS and the Fair Value Directive” som Institute of Chartered Accountants in England and Wales har genomfört på uppdrag av kommissionen (2007, s. 24).

[5] För ytterligare information se: efrag.org

[6] För ytterligare information se: http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/ias_en.htm#standards

[7] För ytterligare information se: http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/committees_en.htm#arc

[8] För ytterligare information se: http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/ias_en.htm#060609

[9] Särskilt den rapport som nämns i fotnot 4. I den rapporten finns en utförlig förteckning över andra undersökningar.

[10] Denna översyn offentliggjordes som dokument CESR/07-352 den 7 november 2007 och finns på EVTK:s webbplats:

http://www.cesr-eu.org/index.php?page=contenu_search_res&doconly=all&searchdatefromday=1&searchdatefrommonth=1&searchdatefromyear=1970&searchdatetoday=29&searchdatetomonth=2&searchdatetoyear=2008&searchkeyword=07-352

[11] Vissa obligationsemittenter kan ha bestämt sig för att börja använda IFRS först 2007 i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

[12] IAS 3-6, IAS 9, IAS 13-15, IAS 22, IAS 25, IAS 30, IAS 35, IFRIC 3, SIC 1-6, SIC 8 och 9, SIC 11, SIC 14, SIC 16-20, SIC 22-24, SIC 26, SIC 28, SIC 30 och SIC 33.

[13] ICAEW:s studie (se fotnot 4) visar att kostnaderna för genomförandet och de därefter återkommande kostnaderna för användningen förefaller högre för mindre företag (med en omsättning under 500 miljoner euro) och uppgår till 0,31 % respektive 0,06 % av deras omsättning, vilket dock är en acceptabel nivå. Mindre börsnoterade företag har också haft större problem att använda IFRS på grund av begränsade resurser och brist på tidigare erfarenhet av IFRS.

[14] Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[15] Rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006 om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.

Aktuell situation: Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter har antagits och offentliggjordes i EUT den 9 april 2008.

[16] IASCF är stiftelsen bakom IASB.

[17] För ytterligare information se: http://ec.europa.eu/internal_market/accounting/ias_en.htm#070112