3.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/97

1.1

Hittills gjorda erfarenheter av utvidgningen har visat att medborgarna fått för lite information och varit dåligt förberedda vad gäller de insatser som gjorts för att underlätta processen. Inför EU:s framtida arbete måste dialogen mellan de olika civila samhällena stärkas, alltså det som kallas den tredje pelaren (1).

1.2

Detta arbete måste bygga på följande mål:

1.3

Kommissionen skisserar en strategisk ram som å ena sidan omfattar en intensifiering av redan pågående insatser, av vilka bland annat nämns EESK:s tioåriga erfarenhet på området, och å den andra nya insatser för att stärka och fördjupa den pågående processen.

1.3.1

Bland de områden där ökade insatser bör göras i Kroatien och Turkiet nämns programmen Sokrates, Leonardo och Ungdom, Jean Monnet, Marie Curie, Kultur och Media. Vidare tidigareläggs lanseringen av ett program avsett för icke-statliga organisationer och andra organ i det civila samhället.

1.3.2

Samtidigt som det i meddelandet framhålls att det skall vara det civila samhället med sin erfarenhet som skall utarbeta nya program framförs en lång rad förslag på framtida insatser:

1.3.3

Även viseringar, där sådana krävs, skall förenklas och beviljas snabbare.

1.4

För att genomföra det som planerats inom den sociala dialogen räknar man med investeringar på ca 40 miljoner euro. Enligt kommittén är detta i knappaste laget.

2.1

Kommissionsdokumentets titel låter antyda att det rör sig om en dialog med samtliga kandidatländer, men förutom en kort hänvisning till Kroatien handlar dokumentet nästan uteslutande om Turkiet.

2.2

Enligt EESK borde man också ha behandlat Kroatien, Serbien och västra Balkan (3).

2.3

Turkiet intar en viktig plats längs Medelhavets kust och omfattas således av EU:s politik för Medelhavsområdet. Kommissionen bör förklara vad denna dubbla roll innebär.

2.4

Sedan 1990 har arbetstagare och arbetsgivare i kandidatländerna varit anslutna till olika branschorganisationer i EU (EFS, Unice, Ueapme, Eurochambre) och har deltagit i olika faser av den sociala dialogen. Särskilt Turkiet har utmärkt sig genom ett stort engagemang och flitigt deltagande. EESK anser att man bör undersöka hur Turkiets engagemang och erfarenheter har påverkat de fackföreningar och företagare som är verksamma i landet.

2.5

Den sociala dialogen, som i detta fall är inriktad på förberedelserna inför anslutningsförhandlingarna, intar en betydande roll i gemenskapens regelverk och handlingsstrategier och kan inte improviseras. Kommissionen bör fästa särskild uppmärksamhet vid den sociala dialogen för att säkerställa att samtliga branschorganisationer fortlöpande deltar.

2.5.1

I Turkiet finns många kulturella föreningar och organisationer med många ungdomar bland sina medlemmar. EESK anser att dessa kultursammanslutningar skulle kunna utgöra en utmärkt plattform för att diskutera gemensamma problemställningar och kartlägga de bästa verktygen för att påverka samhällsutvecklingen.

2.5.2

Även partnersamverkan mellan lokala myndigheter, universitet och skolor bör främjas och stödjas, eftersom det möjliggör utbyte av erfarenheter och stimulerar det civila samhällets aktörer att bedöma olika sätt att angripa och lösa kulturella, sociala och ekonomiska problem.

2.6

För att kunna uppnå konkreta resultat bör företrädare för kandidatländerna genom lämpliga instrument uppmuntras att delta i arbetet inom GD Socialpolitik och organisationer som företräder olika sektorer på EU-nivå.

2.7

Även samarbetet mellan olika religioner, främst mellan kristendomen och islam, bör främjas och uppmuntras.

2.8

Likaså bör dialogen om olika kulturyttringar intensifieras på alla sätt.

2.9

Vad angår programmet för icke-statliga organisationer, som inom en snar framtid kommer att offentliggöras av kommissionen, hoppas EESK att det kommer att innehålla konkreta förslag som bäddar för ett konstruktivt erfarenhetsutbyte.

3.1

I nära samarbete med kommissionen har EESK alltsedan 1995 inrättat en rad gemensamma rådgivande kommittéer med samtliga utvidgningsländer.

3.2

En gemensam rådgivande kommitté har också inrättats med AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stillahavsområdet). Denna utgör i dag en referenspunkt för kommissionen när det gäller tillämpningen av Cotonouavtalet och förvaltningen av de ekonomiska partnerskapsavtalen.

3.3

EESK har dessutom inrättat en uppföljningskommitté för Latinamerika som har till uppgift att stärka arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer i länderna i Latinamerika, främja deras deltagande i den pågående processen för regional integration (Centralamerika, Andinska gemenskapen, Mercosur) och se till att de befintliga associeringsavtalen eller sådana som håller på att förhandlas fram bevakas.

3.4

Under andra hälften av 1990-talet inrättades Euromed-kommittén inom EESK. Den skall bistå kommissionen i genomförandet av den sociala och ekonomiska politiken för södra Medelhavsområdet.

3.4.1

Tack vare rundabordskonferensen EU/Indien och den transatlantiska agendan har EU kunnat göra sin sociala och kulturella organisation mer synlig för resten av världen.

3.5

2004 inrättades kontaktgruppen för länderna i västra Balkanområdet med uppgiften att främja samarbetet mellan EESK och organisationerna i det civila samhället i dessa länder, däribland de nationella ekonomiska och sociala råden (4). Detta samarbete syftar till att hjälpa det civila samhället i området till en ökad integration med EU med sikte på en anslutning till unionen.

3.5.1

EESK har behandlat sydöstra Europa i följande arbeten:

3.5.2

Kommittén har också antagit initiativyttranden om Bulgarien, Rumänien och Kroatien.

3.5.3

EESK har redan avgivit partiella bedömningar av EU:s grannskapspolitik (10) och håller för närvarande på att utarbeta ett förberedande yttrande om detta ämne (11).

3.6

Till skillnad mot de övriga kommittéerna, där EESK skulle ha 6 eller 9 medlemmar (2 eller 3 per grupp), hade den gemensamma rådgivande kommittén EU/Turkiet redan från början 18 medlemmar från EESK och 18 från Turkiet. Det dubbla antalet medlemmar motiverades av att landet är så stort och av de problem som kunde tänkas uppstå i och med att detta var det första muslimska land som begärde inträde i den europeiska familjen.

3.6.1

Den gemensamma rådgivande kommittén EU/Turkiet är ett partssammansatt organ som består av företrädare för det organiserade civila samhället i EU och Turkiet. Medlemmarna kommer från skilda organisationer i det civila samhället: handelskammare, industri- och hantverkssektorn, handeln, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, kooperativ, jordbruksorganisationer, konsumentorganisationer, icke-statliga organisationer, företrädare för tredje sektorn, m.m.

3.6.2

Sammanträdena i den gemensamma rådgivande kommittén EU/Turkiet (12) har omväxlande ägt rum i Bryssel och på olika orter i Turkiet. Vid varje sammanträde har man dryftat ämnen av socialt och ekonomiskt intresse. Det 19:e sammanträdet i kommittén ägde rum i Istanbul den 7–8 juli 2005 (13).

3.6.3

Bland de mest intressanta frågorna som diskuterats under dessa möten kan nämnas följande:

3.7

Som synes har många teman inom gemenskapens regelverk tagits upp och avhandlats under mötena med det civila samhället i Turkiet. Det skall framhållas att ett flertal företrädare för de mest representativa organisationerna i det turkiska samhället har deltagit i dessa möten, särskilt i dem som ägt rum i Turkiet (14).

3.8

Utöver medlemmarna i den gemensamma rådgivande kommittén deltog, särskilt i sammanträdena i Turkiet, flera företrädare för olika turkiska organisationer, som på ett positivt sätt bidrog till den ömsesidiga förståelsen.

3.9

Bland de initiativ som den gemensamma rådgivande kommittén lanserat kan särskilt nämnas åtagandet att också i Turkiet inrätta ett ekonomiskt och socialt råd, med EESK och de råd som redan existerar i flera EU-länder som modell (15).

3.10

I kommissionens meddelande erkänns den aktiva roll som EESK spelat under de senaste tio åren i kontakterna med Turkiet (16). Det är kommissionens förhoppning att Regionkommittén skall göra en liknande insats vad gäller de turkiska regionerna.

4.1

De senaste årens tendenser har inneburit att subsidiariteten har vunnit mark, liksom frågan om närhet, som blivit en kultur genom vilken medborgaren uttrycker sin önskan att känna sig delaktig i beslut på det sociala området.

4.2

I takt med att närdemokratin utvecklas framträder följande två fenomen:

4.3

Parlamentet upplevs ofta som alltför långsamt och osystematiskt i sitt beslutsfattande. Därför görs ansträngningar för att ge parlamentet en ny sammansättning och en ny roll (17).

4.3.1

Subsidiaritetskulturen har fått spridning främst tack vare impulser från EU, och den grundar sig på principen att beslut bör fattas på olika nivåer. Det gäller att avgöra vilken nivå som är lämpligast. Det är onödigt att i Bryssel göra något som kan göras bättre på nationell eller lokal nivå och tvärtom.

4.4

Tack vare ny teknik sprids kunskap i en takt och en omfattning som tidigare var otänkbara. Många medborgare som en gång var uteslutna från informationskällor är i dag bättre utrustade och mer välorienterade och känner att de kan bidra till besluten med sin omdömesförmåga (18).

4.4.1

Dessa krav är uttryck för ett samhälle som växer kulturellt med hjälp av erfarenheter som det delar med andra europeiska länder, och helt klart uppfylls kraven på bästa sätt i en demokrati som utövas i enlighet med närhetsprinciperna.

4.4.2

Den utvidgningsprocess som just avslutats och den framtida utvecklingen i Turkiet och Kroatien innebär att dessa kulturella och sociala modeller blir gemensamma.

4.5

Modellerna syftar till att införliva olika dimensioner (ekonomiska, industriella, fackföreningsrelaterade, yrkesrelaterade etc.) i samma samförståndsbaserade organisationssystem.

4.5.1

Integrera de olika kulturerna: Olika yrkeskategorier har ofta olika sätt att lösa problem på. Även om den kulturella utvecklingen har lett till att många krav i dag förefaller lika, råder det fortfarande skillnad mellan olika instrument och metoder för att uppfylla behov och infria förväntningar. I enlighet med de modeller som används jämkas olika ståndpunkter samman vid toppmöten genom politisk medling.

4.5.2

Men denna process leder till allt större missnöje med och avståndstagande från politiker och branschorganisationer. Därför krävs avsevärda och annorlunda insatser för att man på ett bättre sätt och på lägre nivå skall kunna ta del av olika åsikter om problemen. Det handlar inte om något kulturellt godkännande, utan om att tillsammans kartlägga de utvecklingslinjer som kan bli föremål för störst samförstånd.

4.5.3

I samma system: Integrationsprocessen kan aktiveras på olika sätt, vilket redan sker. Men den måste ändå organiseras i enlighet med system och metoder. De system som blivit mest framgångsrika på gemenskapsorganens och medlemsstaternas nivå har delat in det civila samhället i följande tre grupper (19): företrädare för företagare, företrädare för löntagare respektive företrädare för fria yrken, icke-statliga organisationer, kommittéer för lika möjligheter, konsumentorganisationer och gräsrotsorganisationer:

4.6

På olika nivåer: En organisation av den här typen har till uppgift att lösa vissa, ofta komplicerade, problem på regional, nationell och europeisk nivå. När unionen såg dagens ljus genom Romfördraget 1957, var Europeiska ekonomiska och sociala kommittén därför ett av de organ som inrättades.

4.6.1

Att fastställa på vilka nivåer man bäst kan söka gemensamma lösningar är en del av den kulturella utvecklingen och vägen mot närdemokrati.

4.7

Metoden med en aktiv dialog med och inom det organiserade civila samhället: Den kontinuerliga dialogen med och inom det organiserade civila samhället uppstår och får utrymme i en mogen demokrati där kunskap och information sprids bland medborgarna och gör det möjligt att lösa även de mest komplicerade problem, utan de begränsningar som ideologiska faktorer och okunskap för med sig.

4.7.1

Dialogens kontinuitet: En viktig faktor är dialogens kontinuitet, som gör att man slipper de begränsningar som kortvarighet och oregelbundenhet innebär. Särskilt när det gäller mer komplicerade problem kan kontinuerliga och organiserade möten på systematisk nivå ge oväntade resultat.

4.8

Interaktion  (20) som metod för att åstadkomma snabba lösningar som grundar sig på samförstånd: Interaktion är den normala följden av en gemensam arbetsinsats som utförs kontinuerligt och metodiskt. Tack vare att det råder samförstånd får resultaten ett värde och blir varaktiga. I de olika skedena i utarbetandet av yttranden närmas vitt skilda åsikter till varandra och blir föremål för samförstånd.

4.9

Dessa processer försiggår normalt i parlamenten, men det organiserade civila samhället är inte delaktigt. Om man genom organisation, kontinuitet och metodiskt arbete lyckas utvidga dessa modeller till att omfatta regionala nivåer, leder detta till en mognare demokrati som närmar sig närdemokratin.

5.1

I Köpenhamnkriterierna slås som bekant fast i samband med principerna för utvidgningsprocessen att de nya medlemsstaterna är skyldiga att införa och tillämpa hela gemenskapens regelverk på samtliga politiska områden. Också av detta skäl välkomnar och stöder EESK helt och fullt kommissionens meddelande av den 29 juni om dialogen mellan det civila samhället i EU och det i Turkiet.

5.2

Enligt vår mening är det nödvändigt att göra upp med stereotyperna och framställa EU och Turkiet som de verkligen är, och att på lämpligaste sätt ge unionen och detta land bättre kunskap om varandra och se till att närdemokratin tillämpas på ett mer effektivt sätt.

5.3

Det är glädjande att ett nytt lagförslag om reformen av Turkiets ekonomiska och sociala råd utarbetas tillsammans med vissa företrädare för det organiserade civila samhället, varav flera är medlemmar i den gemensamma rådgivande kommittén.

5.3.1

Dels innebär detta lagförslag att företrädarna för det organiserade civila samhället får en mer central roll och blir bättre representerade i rådet, dels innebär det att regeringens inflytande minskar.

5.4

Kommittén hoppas att förslaget skall antas och tillämpas så snart som möjligt, och hävdar med kraft principen att Turkiets nya ekonomiska och sociala råd skall kunna verka med fullständig autonomi och förfoga över de ekonomiska medel och personalresurser som krävs.

5.5

Det är mycket viktigt att förbindelserna mellan EU och Turkiet präglas av öppenhet, aktiv medverkan och ansvarstagande.

5.6

Mot bakgrund av de särdrag som präglar förbindelserna mellan EU och Turkiet och erfarenheterna i de nyligen anslutna länderna, har EESK genom sitt arbete i den gemensamma rådgivande kommittén föreslagit olika åtgärder för att göra det organiserade civila samhället delaktigt i anslutningsförhandlingarna.

5.6.1

Kompetensutveckings är nödvändig för att det civila samhällets organisationer skall kunna delta i anslutningsförhandlingarna. För att klara detta behöver organisationerna dock ekonomiskt och annat stöd.

5.6.2

Detta stöd bör främst komma från den turkiska regeringen, och kompletteras med stöd från EU-institutionerna och det civila samhällets organisationer i de nuvarande medlemsstaterna.

5.7

När de turkiska organisationerna skall utveckla sin kompetens är det värdefullt att de stärker sina kontakter med europeiska organisationer och deltar i europeiska gränsöverskridande projekt.

5.7.1

Även medlemmarna i den rådgivande gemensamma kommittén kan ge ett värdefullt bidrag på detta område, och deras organisationer uppmanas att utarbeta program för det civila samhällets dialog. Dessa projekt bör syfta till förbättrad ömsesidig kunskap och ge garantier för ett gott samarbete, särskilt genom utbyte av välfungerande metoder.

5.8

Företrädarna för de turkiska organisationerna kan kontinuerligt delta i studiegruppernas arbete, som sker på europeisk nivå för genomförandet av EU-politiken, t.ex. när det gäller Luxemburgprocessen.

5.9

Den rådgivande gemensamma kommittén har konstaterat att förfarandena för utfärdande av visum i medlemsstaterna utgör ett hinder för utvecklingen av relationerna inom det civila samhället. Därför uppmanar kommittén regeringarna att förenkla förfarandena. Syftet är följande:

5.10

Inrättandet av ett autonomt ekonomiskt och socialt råd i Turkiet måste påskyndas, eftersom det skulle utgöra ett värdefullt forum för en fortlöpande dialog mellan regeringen och det organiserade civila samhället, med medverkan av alla samhällsgrupper.

5.10.1

Detta organ, som gör det möjligt att förverkliga närdemokratin på ett bättre sätt, bör uppfylla hela det organiserade civila samhällets legitima förväntningar och återspegla dess krav och potential under EU-integrationen.

5.10.2

För att Turkiets ekonomiska och sociala råd skall få en bred bas är det nödvändigt att det har en regional struktur och får delta i samråd om alla kapitel som rör gemenskapens regelverk. Samrådet om förhandlingskapitlen bör vara kontinuerligt och genomföras i god tid.

5.11

För att förhandlingarna skall få önskat resultat är det nödvändigt att främja kunskapen om och förståelsen för de olika modellerna och kulturtraditionerna både i Turkiet och i EU. Framför allt måste man se till att allmänhetens uppfattning om Turkiet i EU och den turkiska allmänhetens uppfattning om EU motsvarar verkligheten.

5.11.1

Bästa sättet att uppnå detta är att ge det civila samhällets organisationer möjlighet att organisera lämpliga informationskampanjer, både i EU och Turkiet.

5.12

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har alltid känt sig förpliktigad att, även genom sitt kontinuerliga och omfattande arbete i den rådgivande gemensamma kommittén, göra följande:

5.12.1

Genom att göra detta kan EESK och den rådgivande gemensamma kommittén utnyttja de erfarenheter som gjorts av medlemmar från de nya medlemsstaterna, och därmed det sätt på vilket de löst problem under förhandlingarna.

5.12.2

Syftet är att dra nytta av alla aktiva organiserade krafter inom det geografiska området, genom en närdemokratiprocess som politikerna aldrig skulle kunna genomföra på egen hand.

5.13

Särskilt när det gäller Turkiet, som är ett stort land med komplexa problem, har mötena och konfrontationerna mellan olika erfarenheter varit intensivare och mer frekventa. Men detta räcker ändå inte.

5.14

Det är absolut nödvändigt att avsätta mer resurser, åtagandena bör intensifieras, mötena och erfarenhetsutbytena bör bli fler och de samhällskategorier och yrkeskategorier som skall delta bör fastställas på bättre sätt.

6.1

EESK anser att det bör inrättas ett permanent organ i samförstånd med Turkiets ekonomiska och sociala råd, som också bör bidra aktivt. Organet skall bestå av företrädare för det civila samhället och ha till uppgift att följa anslutningsförhandlingarna (21), så att dessa samhällsföreträdare kan bidra till att gemenskapens regelverk införs och tillämpas på ett effektivt sätt.

6.1.1

Eftersom det är fråga om ett så stort geografiskt område och så många olika kulturer bör organet få möjlighet att verka både på nationell och regional nivå.

6.2

Det är ytterst viktigt att mötet mellan kulturerna och de värden som gemenskapens regelverk står för inte enbart sker i Istanbul, Ankara och andra storstäder i Turkiet, utan även når landsorten och landsbygdsområden.

6.3

Folkets strävanden, farhågor och förväntningar återspeglas och tar sig konkreta uttryck i det civila samhällets organ. Dessa organ bör få en viktig roll i planeringen och genomförandet av informationskampanjen i samband med Turkiets EU-anslutning.

6.3.1

Enligt kommitténs åsikt är det även mycket viktigt att man skapar en gemensam kommunikationsplattform (22) eller ett forum där föreningar och icke-statliga organisationer får möjlighet att konkret och på fältet kartlägga de största problemen och enas om lösningar.

6.4

Skedet före anslutningen åtföljs alltid av stödprogram och ekonomiskt stöd. Ofta är det bara några få personer, nämligen de som direkt arbetar med detta, som känner till förfarandena, tidsfristerna och finansieringsmöjligheterna. Det är nödvändigt att utarbeta ett tydligt informationsmaterial som kan spridas bland alla organisationer och bli föremål för olika projekt och förslag.

6.4.1

Även förfarandena för att erhålla finansiering bör i största möjliga utsträckning förenklas och förklaras ordentligt för de representativa organen i samhället.

6.5

Kommissionens delegation i Turkiet kan bidra på ett väsentligt sätt till en konkret och strukturerad dialog mellan företrädarna för civilsamhällets olika sektorer – däribland arbetsmarknadens parter – i Turkiet samt mellan Turkiet och EU, och därvid ta hjälp av den gemensamma rådgivande kommittén, EESK och Regionkommittén och dra nytta av dessa kommittéers erfarenheter (23). Det är mycket viktigt att de stödmedel som avsatts till att stärka det civila samhället ger arbetsmarknadens parter i Turkiet och EU möjlighet att utforma gemensamma utbildningsprojekt på de områden som anges i de 31 kapitlen i EU:s regelverk.

6.6

Vi anser att det är viktigt att snarast möjligt förstärka de turkiska organisationernas kapacitetsuppbyggnad, genom att de får möjlighet till ökade kunskaper om sina motsvarigheter i Europa, särskilt när det gäller organisationers representationsfunktion och andra funktioner i en närdemokrati.

6.6.1

I samband med införlivandet av gemenskapens regelverk är det också viktigt att man utarbetar en organisationslagstiftning som är förenlig med motsvarande lagar på gemenskapsnivå både till ordalydelsen och andemeningen.

6.7

Den turkiska regeringen bör, även med hänsyn till EU:s regelverk, förbättra organisationslagstiftningen och undanröja hindren för de icke-statliga organisationernas utveckling.

6.8

När det gäller genusperspektivet uppmanar vi kommissionen att se till att kvinnor deltar i alla samarbetsåtgärder i tillräckligt stor utsträckning och blir representerade på lämpligt sätt i organen för dialog och de planerade åtgärderna.

6.9

Kommittén anser att de olika turkiska organisationerna bör få stöd, så att de snart och inom sina respektive sektorer kan bli medlemmar i europeiska och internationella sammanslutningar.

6.10

Turkiets medverkan i utbildningsprogram bör uppmuntras på alla sätt, även genom särskilda nya program som kompletterar de befintliga.

6.10.1

Universitetsstudier inom ramen för Erasmusprogrammet, som bör förstärkas på lämpligt sätt, skulle kunna ge många studenter från olika länder ett ypperligt tillfälle att mötas och lära sig uppskatta varandra.

6.11

Kommittén är övertygad om att det går att minska eller avskaffa många av de formella krav som de turkiska miniserierna ställer på turkiska företagare eller andra ekonomiska aktörer som vill bedriva verksamhet i europeiska länder.

6.12

Kontakterna mellan företrädare för liknande organisationer i Turkiet och EU bör stödjas och uppmuntras, eftersom de gör det möjligt att underlätta och påskynda sammansmältningen av erfarenheter och kulturer.

6.13

Sammanfattningsvis bör ingen möda lämnas ospard för att så många européer som möjligt skall få lära känna Turkiet och det turkiska folket skall få lära känna Europa.