52001AE0405

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om:

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien",

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung",

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel",

- "Förslag till rådets förordning om fastställande av djurhälsoregler för tillverkning, utsläppande på marknaden och import av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel", och

- "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphävande av vissa direktiv om livsmedelshygien och hygienkrav för tillverkning och utsläppande på marknaden av vissa produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel och om ändring av direktiven 89/662/EEG och 91/67/EEG"

(2001/C 155/09)

I enlighet med artiklarna 37, 95 och 152.4 b i EG-fördraget beslutade rådet den 17 juli 2000 att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslagen.

Sektionen för jordbruk, lantbruksutveckling och miljö, som förberett ärendet, antog sitt yttrande den 8 mars 2001. Föredragande var Paul Verhaege.

Ekonomiska och sociala kommittén antog vid sin 380:e plenarsession den 28-29 mars 2001 (sammanträdet den 28 mars) följande yttrande med 78 röster för, 1 emot och 10 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Sammanfattning av kommissionens dokument

1.1.1. Kommissionens förslag är resultatet av en omarbetning av gemenskapslagstiftningen om

- livsmedelshygien enligt rådets direktiv 93/43/EEG om livsmedelshygien och enligt ett antal rådsdirektiv om folkhälsoproblem samt om produktion och utsläppande på marknaden av produkter av animaliskt ursprung,

- djurhälsoaspekter av utsläppandet på marknaden av produkter av animaliskt ursprung enligt ett antal rådsdirektiv,

- offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung enligt ovannämnda produktspecifika direktiv.

1.1.2. Dessa sammanlagt 17 direktiv har utvecklats stegvis sedan 1964 i takt med den inre marknadens utveckling, dock med hänsyn till att ett gott konsumentskydd krävs. Mängden direktiv och sammanblandningen av olika områden (hygien, djurhälsa, offentliga kontroller) samt existensen av olika hygienordningar för animaliska produkter och andra livsmedel har skapat en komplicerad situation. Denna kan förbättras genom att lagstiftningen omarbetas och genom att livsmedelshygieniska aspekter särskiljs från frågor om djurhälsa och offentliga kontroller.

1.1.3. Med dessa förslag presenterar kommissionen ett antal av de viktiga åtgärder som anges i vitboken om livsmedelshygien(1). Omarbetningen av gällande lagstiftning möjliggör ett integrerat angreppssätt som omfattar alla livsmedel från jordbruket fram till försäljningen till kunden. Detta medför att livsmedelslagstiftningen blir mer sammanhängande och medger bättre insyn. Dessutom definieras intressenternas roll i livsmedelskedjan på ett bättre sätt.

1.1.4. Huvudtanken bakom omarbetningen av hygienreglerna är att livsmedelsproducenterna skall ansvara fullt ut för att de produkter som de producerar är säkra. Detta skall garanteras genom att man iakttar hygienregler (GHP)(2) och, för personer som driver andra livsmedelsföretag än på primärproduktionsnivå, genom att man tillämpar principerna i systemet för analys av faror och kritiska styrpunkter (HACCP)(3). Detta står i samklang med de internationellt erkända reglerna i Codex Alimentarius.

1.1.5. Omarbetningen har således utmynnat i fyra förslag till förordningar som behandlar allmän livsmedelshygien, särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, offentlig kontroll och djurhälsoregler för tillverkning, utsläppande på marknaden och import av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Bifogat finns ett direktiv avsett att upphäva den befintliga lagstiftningen för ovannämnda områden.

1.1.6. Kommissionen anser att gemenskapslagstiftning i form av förordningar innebär ett antal fördelar, till exempel att en enhetlig tillämpning på hela den inre marknaden uppnås samt att gemenskapslagstiftningen blir mer överblickbar och lättare att snabbt anpassa med hänsyn till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

1.2. Ett integrerat synsätt

1.2.1. De allmänna hygienreglerna, som i nuläget ingår i direktiv 93/43/EEG, kommer att tillämpas på alla livsmedel, även på produkter av animaliskt ursprung som för närvarande faller utanför det direktivets tillämpningsområde.

1.2.2. Samtidigt har man sett över dessa bestämmelser för att ta hänsyn till den senaste livsmedelshygieniska utvecklingen. De reviderade bestämmelserna är i fortsättningen tillämpliga på alla nivåer i livsmedelskedjan, "från jord till bord"; de föreskriver tillämpning av de sju principerna i HACCP-systemet enligt definitionen i Codex Alimentarius och innehåller krav på att livsmedel och livsmedelsingredienser skall kunna spåras, samt ger uppgifter om mål för livsmedelssäkerheten(4).

1.3. Livsmedel av animaliskt ursprung

1.3.1. Förenklingen av de gällande hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung har inneburit en omarbetning av de fjorton direktiven. Detta har medfört att ett gemensamt regelverk skapats samtidigt som de upprepningar, överlappningar och motsägelser som förekommer i de gällande direktiven kunnat undvikas. Några särskilda regler har dock bibehållits för de olika livsmedelskategorierna.

1.3.2. Förordningen innehåller följande avsnitt: tillämpningsområde (detaljhandel och produktdefinition), godkännande av anläggningar, kontrollmärkning, närmare bestämmelser, mikrobiologiska kriterier, lagrings- och transporttemperaturer, småskaliga produktionsanläggningar, import från icke-medlemsstater, kvalitet och märkning, förbud mot vissa råvaror vid livsmedelsframställning.

1.4. Djurhälsoregler

1.4.1. Djurhälsoreglerna är utformade för att förhindra spridning av djursjukdomar, som inte anses vara överförbara till människor via produkter av animaliskt ursprung. Eftersom dessa sjukdomar inte har någon omedelbar inverkan på konsumenternas hälsa var det logiskt att skilja dem från hygienregler i egentlig mening.

1.4.2. Även på detta område krävs en hög skyddsnivå. I förslaget till förordning behandlas särskilt de djursjukdomar som kan överföras via produkter av animaliskt ursprung, samt hur risken för överföring kan undvikas.

1.5. Offentlig kontroll

1.5.1. I enlighet med kommissionens uttalade avsikt i vitboken skall ett förslag om offentlig kontroll av livsmedel och av foder läggas fram inom kort. I det aktuella förslaget till förordning behandlas endast offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Förslaget omfattar i synnerhet ansvaret för de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, åtgärder som skall vidtas när det finns risker för konsumenten, utbildning av kontrolltjänstemän, tillämpning av beredskapsplaner, kontroller av importerade produkter, kommissionens inspektioner samt skyddsåtgärder.

1.5.2. Man får inte glömma bort att vissa produkter, till exempel kött, har speciella egenskaper som kräver särskilda regler. Den översyn av de nuvarande kontrollförfarandena som syftar till att anpassa dessa förfaranden till de faror som de moderna metoderna för livsmedelsproduktion medför är för närvarande föremål för intensiva diskussioner. För att kommissionen skall kunna reagera snabbt när dessa diskussioner har avslutats, har ett separat förslag upprättats där alla kontrollförfaranden beskrivs ingående. I väntan på resultatet av den vetenskapliga bedömningen gäller de befintliga reglerna.

1.6. Den externa dimensionen

"Globaliseringen" av marknadssituationen innebär att oron för livsmedelssäkerheten ökar. Länderna är särskilt känsliga för riskerna med mikrobiologiska eller kemiska föroreningar som måste hållas under kontroll vid tillverkning och transport av livsmedel. Detta återspeglas i internationella överenskommelser och åtaganden och av det faktum att internationella organisationer, till exempel Codex Alimentarius och Internationella byrån för epizootiska sjukdomar, har fått en mer framträdande roll. Kommissionen vill med sitt förslag anta denna utmaning genom att krav införs för att säkra importerade livsmedels hygieniska kvalitet.

1.7. En pågående utveckling

Sannolikt kommer man att behöva anpassa lagstiftningen på nytt om några år som en följd av konkreta resultat av systemet med producenternas egenkontroller, upprättandet av riktlinjer för god livsmedelshygienisk sed, medlemsstaternas erfarenheter av kontroller och revisioner samt den tekniska utvecklingen.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Kommissionens nya förslag om livsmedelshygien beaktar i hög grad kommitténs tidigare yttranden. Som helhet innebär dessa förslag ett viktigt framsteg som kommissionen skall ha en eloge för.

2.2. Kommittén ställer sig särskilt positiv till

- de principer som bildar underlag till de nya förslagen (skäl 3 och 12 i förslaget till förordning (EG) nr 2000/0178), och särskilt följande:

- Det huvudansvar när det gäller livsmedelssäkerhet som vilar på personer som driver livsmedelsföretag. Från primärproduktionen fram till försäljningen till slutkonsumenten har alla företagare ansvar för säkerheten i de produkter som ligger under deras kontroll.

- "Från jord till bord"-principen.

- Skyldigheten att införa HACCP (i berörda sektorer) och principen om spårbarhet.

- Överensstämmelse med internationella handelsavtal.

- valet att använda förordningar i stället för direktiv, eftersom detta begränsar medlemsstaternas tolkningsmöjligheter och därigenom möjliggör ett bättre konsumentskydd och sundare konkurrens mellan företagen (avsnitt IX i motiveringen).

3. Särskilda kommentarer

3.1. Livsmedelshygien

3.1.1. Tillämpningsområde

ESK noterar med tillfredsställelse att de nya förordningarna omfattar samtliga stadier i produktionen och distributionen av livsmedel. Framför allt omfattar de hädanefter primärprodukter, det vill säga produkter av jorden, från boskapsuppfödning, från jakt och från fiske, vilket inte är fallet för den nuvarande lagstiftningen. ESK anser emellertid att tillämpningsområdet allmänt sett borde omfatta tillverkningen av samtliga ingredienser som ingår i livsmedel, inklusive produkter av mineraliskt ursprung och produkter som framställts genom kemisk syntes (artikel 2 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 bör av denna anledning ses över).

3.1.2. Definitioner (artikel 2 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178)

3.1.2.1. Förteckningen över definitioner bör kompletteras med definitioner bland annat av "livsmedel", "målsättning" och "prestationsnorm" samt av den engelska termen "requirements", som översatts med "bestämmelser" eller "krav", i avvaktan på en definition av "mål för livsmedelssäkerhet".

3.1.2.2. I syfte att förenkla men även för att undvika förvirring, bör definitionerna anpassas till motsvarande definitioner i Codex Alimentarius i de fall som dessa nyligen fastställts eller setts över, exempelvis "livsmedelshygien" och "livsmedelssäkerhet".

3.1.3. Ansvaret hos personer som driver livsmedelsföretag

3.1.3.1. Första strecksatsen i skäl tolv i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 bör ändras i syfte att framhålla att samtliga livsmedelsproducenter ansvarar för livsmedelssäkerheten i de stadier av produktionen som deras verksamhet omfattar, i enlighet med artikel 3 - Allmänt åtagande - i förslaget till förordning om livsmedelshygien.

3.1.3.2. I texten (bilaga I i förslag till förordning nr 2000/0178) bör man särskilt framhålla ansvaret hos varje led inom livsmedelskedjan i primärproduktionen, som hädanefter omfattas av lagstiftningen om livsmedelshygien. Dessa parter, antingen det rör sig om jordbrukskemikalieindustrin, odlingsföretag, tillverkare av kreatursfoder, veterinärer, försäljare och transportörer av dessa produkter eller jordbrukarna själva, bör se till att de jordbruksprodukter som marknadsförs inte innehåller alltför stora mängder av biologiska eller kemiska rester. Samtidigt som man upprätthåller en hög nivå på folkhälsoskyddet måste de administrativa kostnaderna för de små företagen och hantverksföretagen hållas så låga som möjligt.

3.1.4. Regionala aspekter (artikel 4.4 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178)

ESK anser att typiska europeiska produkter inte får missgynnas och att hygienkraven därför måste anpassas såväl till de traditionella produktionsmetoder som används för dessa produkter som till småskalig produktion, utan att man gör avkall på livsmedelssäkerheten. Dessutom anser kommittén att man på gemenskapsnivå bör fatta beslut om och övervaka de anpassningar som är nödvändiga, för att i högre grad säkerställa konsumentskyddet och förutsättningarna för rättvis konkurrens. Den planerade europeiska livsmedelsmyndigheten skulle i detta sammanhang kunna ha en vetenskapligt utvärderande roll.

3.1.5. Detaljhandel (artikel 9, punkt 2 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 och bilaga II, punkt 2 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179)

ESK anser absolut inte att det finns grunder för att utesluta detaljhandeln ur de nya förordningarnas tillämpningsområde när det rör sig om större livsmedelsaffärer (varuhus och stormarknader) med lokaler där man förbereder stora kvantiteter av animaliska produkter, exempelvis styckningslokaler. Dessa bör anpassas till de särskilda hygienbestämmelserna på området.

3.1.6. HACCP riktlinjer för god hygien (artikel 5 och 7 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178)

3.1.6.1. Kravet på att personer som driver livsmedelsföretag skall tillämpa de sju principerna i HACCP-systemet enligt Codex Alimentarius välkomnas, men det är nödvändigt att i högre grad betona kravet på att iaktta god hygienisk sed.

3.1.6.2. I detta sammanhang vill ESK framhålla betydelsen av utbildning anpassad till de arbetsuppgifter som personalen inom livsmedelsföretag har, särskilt med tanke på att det är viktigt att var och en tar ansvar för livsmedelssäkerheten på sin nivå (bilaga II, kapitel XII i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178).

3.1.6.3. ESK anser att medlemsstaterna bör uppmanas att utvärdera sina egna arbets- och sysselsättningsvillkor med hjälp av HACCP-systemet. Inom ramen för detta bör man särskilt uppmärksamma samråden med företrädare för branschen, för de anställda och för konsumenterna.

3.1.6.4. ESK är av uppfattningen att lagstiftningen på området för livsmedelshygien kommer att få en mer enhetlig tillämpning om man ställer upp mål för livsmedelssäkerheten.

3.1.6.5. Att man i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 behåller alla detaljerade hygienregler när det gäller animaliska produkter - parallellt med kravet om att tillämpa HACCP-principerna - bör ses över efter en rimlig anpassningsperiod.

3.1.6.6. I en strävan efter enhetlighet bör riktlinjerna för god hygien i artikel 7 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 - antingen det gäller god hygienisk sed eller riktlinjer för tillämpningen av HACCP-principerna - hämta inspiration i modellerna i Codex Alimentarius. I fråga om industriprodukter som saluförs och/eller tillverkas i hela EU, bör de omedelbart fastställas på gemenskapsnivå.

3.1.6.7. Syftet med dessa riktlinjer är att hjälpa dem som driver livsmedelsföretag att anpassa sig till kraven i lagstiftningen för livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet. De riktlinjer om god sed som finns i bilaga I, kapitel II i förslaget till förordning (EG) nr 2000/0178 beskriver vilka åtgärder som kan vidtas för god uppfödning och skydd av djurhälsan, särskilt för ett korrekt bruk av djurläkemedel(5). När det gäller detta anser kommittén att det efter samråd med samtliga berörda parter bör klargöras i förordningen inom vilken ram dessa riktlinjer bör utvecklas för att säkerställa att kraven på zooteknisk och veterinär kompetens verkligen uppfylls.

3.1.7. Mikrobiologiska kriterier och temperaturkriterier för livsmedel (artikel 6 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178) - kvalitetskrav (punkt II.2 j i motiveringen)

3.1.7.1. ESK välkomnar översynen av de mikrobiologiska kriterierna och temperaturkriterierna för livsmedel i de nu gällande vertikala direktiven, och att de vid behov kommer att förses med en vetenskaplig dokumentation i enlighet med kommitténs önskemål. Detta förfarande kommer att göra det möjligt att skapa överensstämmelse mellan EU-lagstiftningen och Världshandelsorganisationens avtal om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder [SPS-avtalet(6)].

3.1.7.2. Kommittén noterar dessutom att kommissionen förbinder sig att så snart som möjligt ta bort de kvalitetsbestämmelser som inte har någon direkt betydelse för livsmedelshygienen.

3.1.8. Spårning - registrering eller godkännande av livsmedelsföretag (artikel 9 och 10 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178)

3.1.8.1. ESK anser att det om nödvändigt bör vara möjligt att snabbt spåra ursprunget till de livsmedel som saluförs och följa deras väg i livsmedelskedjan. För att detta skall bli möjligt måste de personer som driver företag inom livsmedelssektorn kunna spåra ursprunget hos de ingredienser och livsmedel som används i deras verksamhet. På så vis kan man säkerställa spårningen etappvis (eller i kedjor) från primärproduktionen till slutkonsumenten.

3.1.8.2. Följaktligen ställer sig ESK positiv till att man i förordningen kräver att de personer som driver livsmedelsföretag måste kunna säkerställa spårningen av produkterna. ESK anser att man i förordningen endast bör ange principer, och att man bör låta livsmedelsföretagen, särskilt de små företagen, välja hur de skall gå till väga för att garantera spårning av produkterna. Detta tillvägagångssätt bör göra det möjligt att hantera situationer som kan se mycket olika ut beroende på branscher och produkter.

3.1.8.3. Enligt ESK:s uppfattning innebär en registrering av samtliga företag inom livsmedelskedjan ett omfattande administrativt arbete, som beroende på situationen kan ske på lokal eller regional eller till och med nationell nivå. Registreringen av livsmedelsföretagen är en viktig faktor för att möjliggöra spårning. När det gäller bearbetade produkter kompletterar den batchnummermärkningen.

3.1.8.4. I princip garanterar godkännandet av livsmedelsföretagen att dessa iakttar god hygienisk sed. ESK är positiv till att ett godkännande utgör regeln för företag som tillverkar eller bearbetar produkter som ur mikrobiologisk synpunkt är känsliga, särskilt produkter av animaliskt ursprung. För att säkerställa en enhetlig säkerhetsnivå och rättvis konkurrens måste kommissionen entydigt fastställa de kriterier på vilka man baserar beslutet om att godkänna eller endast registrera ett företag.

3.1.9. Kontrollmärkning (bilaga II, punkt 4 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179)

3.1.9.1. Kontrollmärkningen garanterar att de märkta varorna uppfyller hälsoreglerna. Kontrollmärkningen av kött eller skaldjur utgör exempelvis en garanti för konsumenten att produkterna genomgått en offentlig kontroll med hänsyn till ursprung och i enlighet med gällande hygienregler. Enligt ESK:s uppfattning är en sådan offentlig kontroll nödvändig i dag.

3.1.9.2. Kontrollmärkningen av bearbetade produkter som till exempel charkvaror eller mejeriprodukter har dock andra grunder. I dessa fall garanterar kontrollmärkningen att produktionsanläggningen har godkänts, det vill säga att den uppfyller de hygienregler som anges i lagstiftningen. I denna bemärkelse utgör den en sorts bekräftelse av att företagen uppfyllt kraven, i likhet med sådana som certifieringsorgan utfärdar, men det innebär inte att produkterna i sig kontrollerats. Av denna anledning anser ESK att kontrollmärkningen av bearbetade produkter inte nödvändigtvis skall handhas av offentliga myndigheter, utan föreslår att denna fråga studeras närmare i syfte att fastställa i vilka fall märkningen skulle kunna skötas av erkända privata organ.

3.1.10. Sammansatta produkter (bilaga I, punkt 8.1 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179)

ESK noterar med tillfredsställelse att sammansatta produkter inte längre omfattas av de särskilda hygienreglerna för animaliska produkter. Likväl kan det nuvarande förslaget förbättras, eftersom särskilda regler i vissa fall borde tillämpas på sammansatta produkter (exempelvis panerade fiskfiléer som a priori kräver att man iakttar samma hygienregler som för opanerade fiskfiléer).

3.1.11. Export till tredje land (artikel 12 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178)

ESK anser att det är nödvändigt att förbättra de europeiska livsmedelsprodukternas anseende på marknaderna utanför gemenskapen, främst i utvecklingsländerna. Detta får emellertid inte skada de europeiska företagens konkurrenskraft, och av denna anledning anser kommittén att kraven på att exportlivsmedel skall vara förenliga med gemenskapslagstiftningen bör anpassas i syfte att ta hänsyn till de speciella situationer som råder i importländerna. Användningen av konserveringsmedel som inte är tillåtna i varor som marknadsförs i Europa kan till exempel vara berättigad i importländerna på grund av särskilda lokala förhållanden.

3.1.12. Ständiga kommittéer (artikel 15 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 och artikel 6 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179) - De nya förordningarnas ikraftträdande (artikel 17 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178 och artikel 7 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179)

3.1.12.1. ESK noterar med tillfredsställelse att Ständiga foderkommittén och Ständiga veterinärkommittén på sikt skall slås samman, även om det inte framgår av det föreliggande förslaget. En sammanslagning bör möjliggöra en enklare och mer enhetlig hantering.

3.1.12.2. För övrigt anser ESK att det vore lämpligt att räkna med en kort anpassningsperiod från och med det datum då de nya förordningarna träder i kraft, bland annat för att ge den primära sektorn tid att fastställa goda hygieniska seder.

3.2. Offentliga kontroller av produkter av animaliskt ursprung (förslag till förordning (EG) nr 2000/0180)

3.2.1. ESK anser att medlemsstaternas respektive kommissionens ansvar inte i tillräckligt hög grad betonas i texten. Redan i kommitténs yttrande om "Vitbok om livsmedelssäkerhet"(7) framhöll ESK hur viktigt det är att kommissionen effektivt övervakar tillämpningen av gemenskapslagstiftningen.

3.2.2. För övrigt finns det fortfarande alltför många texter(8) om veterinärkontroller och allmänna och särskilda regler för offentliga kontroller. Det vore tydligare och mer praktiskt att föra samman dessa texter.

3.2.3. ESK noterar att de offentliga kontrollerna på jordbruksföretagen (bilaga I punkt 1 a) omfattar hygienreglerna samt djurens välmående och lagstiftningen om kreatursfoder och restsubstanser. I fråga om kontrollerna av kreatursfoder anser ESK att kontrollerna bör utföras i ett tidigare skede på jordbruksföretaget, det vill säga på produktionsnivå, när det gäller bearbetade produkter.

3.2.4. Reglerna för besiktning av kött (bilaga II) har reviderats, särskilt för att lägga större vikt vid besiktningen före slakt. I detta sammanhang bör det påpekas att man vid besiktningen före slakt bör ta hänsyn till det register med uppgifter om uppfödningen som jordbrukarna skall föra (bilaga I, kapitel 2, punkt 2 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0178).

3.2.5. ESK anser att texten borde innehålla en hänvisning till den harmoniserade lagstiftningen om animaliska produkter som vid veterinärbesiktningen inte bedömts vara tjänliga som människoföda.

3.3. Hälsoregler för handel med produkter av animaliskt ursprung (förslag till förordning (EG) nr 2000/0181)

3.3.1. Förordningens målsättning är att förhindra att djursjukdomar sprids via produkter av animaliskt ursprung i handeln på gemenskapsnivå och på internationell nivå.

3.3.2. I själva verket omfattar texten också bestämmelser om offentlig kontroll. ESK kan dessutom konstatera att kommissionens roll som övervakare på detta område är klart fastställd (artikel 6).

3.3.3. Reglerna avseende djurhälsa vid import från länder utanför EU överlappar hygienreglerna i förslaget till förordning om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung och skapar därför förvirring. I synnerhet planerar man enligt texten att - med utgångspunkt i djurhälsokriterier - fastställa en förteckning över godkända tredje länder (artikel 8, punkt 1), medan man i förordningen om särskilda hygienregler också fastställer en förteckning - som etableras på grundval av hygienkriterier (bilaga III, punkt 1 i förslag till förordning (EG) nr 2000/0179).

3.3.3.1. Alla dessa bestämmelser bör kombineras för att få fram en enda uppsättning spelregler som täcker såväl folkhälsoaspekter (hygien) som djurhälsoaspekter.

3.3.4. ESK konstaterar att bilagorna till förordningen innehåller mycket intressant information, särskilt tabellen över "Behandlingar för att eliminera djurhälsorisker i kött" och förteckningen över "Behandlingar för att eliminera djurhälsorisker i mjölk".

3.3.5. Ett godkännande av dessa hälsoåtgärder på det internationella planet skulle i hög grad underlätta den internationella handeln med animaliska produkter. ESK vill därför å det starkaste uppmana kommissionen att stödja och främja dessa åtgärder.

4. Slutsatser

Avslutningsvis vill Ekonomiska och sociala kommittén lägga fram följande rekommendationer om livsmedelshygien:

4.1. Samma hygienregler och kontrollmetoder bör användas vid samtliga etapper i livsmedelskedjan, från primärproduktionen till slutkonsumenten.

4.2. Samtliga råvaror och ingredienser som används vid tillverkningen av livsmedel, inklusive mineralämnen eller substanser från kemisk syntes, bör omfattas av dessa hygienregler.

4.3. Kravet på de personer som driver företag inom livsmedelssektorn att tillämpa HACCP-systemets sju principer är nödvändigt, men det finns anledning att även betona nödvändigheten av att iaktta goda hygienvanor.

4.4. Varje person som driver livsmedelsföretag ansvarar för produktsäkerheten i sin del av livsmedelskedjan.

4.5. Spårbarheten skall säkras etappvis (eller "i kedjor") i hela livsmedelskedjan, samtidigt som man måste beakta företagens art och storlek.

4.6. Vissa viktiga definitioner, som exempelvis en definition av livsmedel, saknas i förslagen. De bör fastställas inom ramen för den allmänna livsmedelslagstiftningen som också håller på att diskuteras och som hygientexterna bör hänvisa till.

4.7. De grundläggande säkerhetsnormerna bör tillämpas på livsmedel av "regional" och/eller "traditionell karaktär" i den utsträckning som dessa kommer att cirkulera fritt på inre marknaden.

4.8. Detaljhandelsanläggningar i vilka man förbereder och/eller styckar större mängder livsmedel av animaliskt ursprung bör anpassas till de särskilda hygienreglerna för dessa livsmedel.

4.9. De europeiska livsmedel som är avsedda för export till tredje land bör uppfylla gällande normer i importländernas lagstiftning och/eller i Codex Alimentarius. I avsaknad av sådana normer är kravet på överensstämmelse med den europeiska lagstiftningen till fullo motiverat.

Bryssel den 28 mars 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(1999) 719 slutlig.

(2) GHP: Good Hygiene Practice i enlighet med direktiv 93/43/EEG och de internationellt erkända reglerna i Codex Alimentarius.

(3) HACCP: Hazard Analysis Critical Control Points = Systemet för analys av faror och kritiska styrpunkter.

(4) "Mål för livsmedelssäkerheten" i enlighet med artikel 6.2 i förslaget till ny förordning om livsmedelshygien.

(5) Se punkt 1 i bilagan.

(6) Världshandelsorganisationens avtal om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet).

(7) EGT C 204, 18.7.2000.

(8) Se punkt 2 i bilagan.

BILAGA I

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Punkt 1

Definitionen av "veterinärläkemedel" som fastställs i artikel 1 i direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 (tillnärmning av lagstiftning om farmaceutiska specialiteter) och artikel 1 i direktiv 81/851/EEG av den 28 september 1981 (tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning, bestämmelser och administrativa arrangemang avseende veterinärläkemedel) som omfattar hormoner ("alla substanser eller sammansättningar av substanser som ges till djur för att påverka deras kroppsliga funktioner").

Punkt 2

- Direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 (offentlig kontroll av livsmedel) och direktiv 93/99/EEG av den 29 oktober 1993 (ytterligare åtgärder för offentlig kontroll av livsmedel).

- Direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 (veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden).

- Direktiv 90/675/EEG av den 10 december 1990 senast ändrat genom direktiv 97/78/EEG av den 18 december 1997 (principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen).

BILAGA II

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Följande ändringsförslag avslogs men fick minst en fjärdedel av rösterna:

Ny punkt 3.1.2.3

Lägg till en ny punkt 3.1.2.3 med följande text:

"Utan att vilja rucka på målsättningarna med förslaget om ändring av en rad riktlinjer för livsmedelshygien är det nödvändigt att närmare undersöka de praktiska aspekterna av vissa definitioner och därtill kopplade genomförandebestämmelser för att förhindra att det i praktiken uppstår situationer då riktlinjerna inte kan tillämpas".

Motivering

Om förslaget antas i sin nuvarande form kommer i synnerhet jordbruksföretag och mindre hantverksföretag att få allvarliga problem på grund av ett antal definitioner som är allmänt tillämpliga och ett antal genomförandebestämmelser som inte är anpassade efter det praktiska läget.

Resultat av omröstning

För: 24, emot: 46, nedlagda: 12.