(1)

Genom förordning (EG) nr 1193/2008 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas den ursprungliga undersökningen. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 6,6–42,7 %.

(2)

Genom beslut 2008/899/EG (3) godtog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) prisåtaganden från sex kinesiska exporterande tillverkare (däribland en grupp exporterande tillverkare) tillsammans med den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (nedan kallad den kinesiska handelskammaren). Tillverkarna var Anhui BBCA Biochemical Co., Ltd (numera COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co., Ltd), Laiwu Taihe Biochemistry Co., Ltd, RZBC Co., Ltd och RZBC (Juxian) Co., Ltd, TTCA Co., Ltd, Weifang Ensign Industry Co., Ltd och Yixing Union Biochemical Co., Ltd (numera Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd).

(3)

Genom beslut 2012/501/EU (4) återtog kommissionen det åtagande som erbjudits av en exporterande tillverkare, Laiwu Taihe Biochemistry Co. Ltd (nedan kallad Laiwu Taihe).

(4)

Genom förordning (EU) 2015/82 (5) återinförde kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av citronsyra med ursprung i Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(5)

Genom förordning (EU) 2016/32 (6) utvidgade kommissionen åtgärderna på import av citronsyra med ursprung i Kina till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(6)

Genom förordning (EU) 2016/704 (7) återtog kommissionen åtagandet från ytterligare två företag på grund av resultaten av överträdelser av åtagandet och dess ogenomförbarhet, vilket motiverade ett återtagande av godtagandet av åtagandet.

(7)

Genom förordning (EU) 2018/1236 (8) avslutade kommissionen undersökningen av det eventuella kringgåendet av de åtgärder som införts på import av citronsyra med ursprung i Kina genom import av citronsyra som avsänts från Kambodja, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Kambodja eller inte.

(8)

Gällande antidumpningstullar varierar mellan 15,3 % och 42,7 % på import från samarbetsvilliga exporterande tillverkare och en tullsats på 42,7 % gäller import från övriga företag.

(9)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (9) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(10)

Begäran om översyn ingavs den 21 oktober 2019 av NV Citrique Belge SA och Jungbunzlauer Austria AG (nedan kallade sökandena) såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för 100 % av den totala tillverkningen av citronsyra i unionen. Begäran om översyn var baserad på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma och orsaka skada för unionsindustrin.

(11)

Efter att i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen ha fastslagit att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång, inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av import av citronsyra med ursprung i Kina i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Den 20 januari 2020 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (10).

(12)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2016 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökandena, de kända exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(14)

De berörda parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(15)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att de två kända unionstillverkarna, NV Citrique Belge SA och Jungbunzlauer Austria AG, skulle lämna in det ifyllda frågeformuläret senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts. Kommissionen uppmanade också andra eventuella unionstillverkare och intresseorganisationer att ge sig till känna och begära ett frågeformulär. Ingen annan unionstillverkare eller intresseorganisation gav sig till känna.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(18)

En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)

Fyra exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(21)

Sammantaget var de kinesiska exporterande tillverkarna inte tillräckligt samarbetsvilliga. Laiwu Taihe, den största exporterande tillverkaren som står för över 53 % av exporten från Kina till unionen, samarbetade inte i denna översyn vid giltighetstidens utgång. I stället använde kommissionen uppgifterna från de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(22)

Den dag då undersökningen inleddes tillgängliggjorde kommissionen frågeformulären för unionstillverkare, importörer, användare och exporterande tillverkare i Kina i den akt som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (11). Kommissionen skickade dessutom ett frågeformulär till den kinesiska regeringen om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(23)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från sökandena, en importör, fyra användare och fyra exporterande tillverkare. Den kinesiska regeringen besvarade inte frågeformuläret om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(24)

På grund av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtogs för att hantera pandemin, enligt beskrivningen i en notering i ärendeakten (nedan kallad covid-19-noteringen (12)), kunde inte kommissionen genomföra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen på plats hos de enheter som hade lämnat in svar på frågeformuläret.

(25)

I stället dubbelkontrollerade kommissionen på distans alla de uppgifter som ansågs nödvändiga för dess fastställanden. Kommissionen genomförde korskontroller på distans hos följande företag/parter:

(26)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visade att det förelåg betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(27)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen hade kommissionen i tillkännagivandet om inledande således uppmanat alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att tillverka citronsyra. Fyra kinesiska exporterande tillverkare lämnade in relevanta uppgifter.

(28)

För att inhämta den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning om de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skickade kommissionen även ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. den kinesiska regeringen besvarade emellertid inte frågeformuläret. Därefter informerade kommissionen den kinesiska regeringen om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(29)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på, uppgifter om och bevisning för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Som reaktion på tillkännagivandet om inledande lämnade den kinesiska handelskammaren synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar. Dessa synpunkter analyseras ingående i punkt 3.2.

(30)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa ett normalvärde baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(31)

Den 5 mars 2020 offentliggjorde kommissionen en första notering i ärendehandlingarna om källor till fastställandet av normalvärdet (nedan kallad noteringen av den5 mars 2020) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen skulle kunna använda för att fastställa normalvärdet, i enlighet med artikel 2.6a e andra stycket i grundförordningen (13). I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen i det skedet att Brasilien, Colombia och Thailand var möjliga representativa länder. På begäran av den kinesiska handelskammaren lämnade kommissionen den 13 mars 2020 ut bilaga IV till noteringen av den 5 mars 2020, med de offentligt tillgängliga uppgifterna i Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) (14) som kommissionens avdelningar ville använda för de insatsvaror och biprodukter som anges i noteringen av den 5 mars 2020.

(32)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från fyra kinesiska exporterande tillverkare, den kinesiska handelskammaren och sökandena. Den kinesiska regeringen inkom inte med några synpunkter.

(33)

Kommissionen bemötte de synpunkter som mottagits på noteringen av den 5 mars 2020 i en andra notering om källor till fastställandet av normalvärdet av den 30 november 2020 (nedan kallad noteringen av den 30 november 2020) (15). Kommissionen fastställde även en provisorisk förteckning över produktionsfaktorer och konstaterade att den i det skedet avsåg att använda Colombia som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och mottog synpunkter från sökandena och den kinesiska handelskammaren. Dessa synpunkter analyseras ingående i punkt 3.3 och 3.4.

(34)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen citronsyra och trinatriumcitratdihydrat som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2918 14 00 och ex 2918 15 00 (Taric-nummer 2918150011 och 2918150019) (nedan kallad den produkt som översynen gäller).

(35)

Citronsyra är ett surgörande och pH-reglerande medel som har många användningsmöjligheter, t.ex. i rengöringsmedel för hushållsbruk, drycker, livsmedel, kosmetika och läkemedel. De viktigaste råvarorna är socker/melass, tapioka, majs eller glukos (från säd) och olika ämnen för mikrobiell fermentering av kolhydrater under vatten.

(36)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(37)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(38)

Kommissionen mottog inga invändningar gällande produktdefinitionen. I sina synpunkter på inledandet konstaterade den kinesiska handelskammaren att den produkt som översynen gäller enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande omfattar de produkttyper som var föremål för de ursprungliga åtgärderna samt de typer som omfattades av den första översynen vid giltighetstidens utgång.

(39)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(40)

Den sammanlagda deklarerade produktionskapaciteten för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgick till ungefär 72 % av den totala uppskattade kinesiska produktionskapaciteten. Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja tillämpade kommissionen artikel 18 och grundade sina avgöranden om den kinesiska marknaden för citronsyra, inbegripet tillverkning, kapacitet och outnyttjad kapacitet, på tillgängliga uppgifter.

(41)

De nedan angivna undersökningsresultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning grundades särskilt på uppgifterna i begäran om översyn, de statistikuppgifter som baserades på de data som rapporterats till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6), samt svaren på stickprovsformuläret som erhölls vid tidpunkten för inledandet och svaren på frågeformuläret. Dessutom använde sig kommissionen av andra källor med offentligt tillgänglig information såsom databaserna GTA och Orbis Bureau van Dijk (16) (nedan kallad Orbis).

(42)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(43)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska dock, om det fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden och omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(44)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den kinesiska regeringens bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(45)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida betydande snedvridningar föreligger, ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(46)

Enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a bland annat beakta den icke uttömmande förteckningen över aspekter i den föregående bestämmelsen. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska enligt artikel 2.6a b i grundförordningen hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av dessa aspekter på priser och kostnader i exportlandet för den produkt som översynen gäller. Eftersom denna förteckning inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av fri utveckling av marknadskrafterna.

(47)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(48)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen lagt fram en landrapport om Kina (nedan kallad rapporten eller Kinarapporten) (17), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna vid tidpunkten för inledandet. Rapporten placerades i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(49)

I sökandens begäran om översyn upprepades rapportens slutsatser, särskilt för kemikaliesektorn, men den innehöll också ytterligare information om Förenta staternas tidigare antidumpningsförfaranden avseende citronsyra, särskilt undersökningsresultaten i det senaste förfarandet enligt Issues and Decision Memorandum for the Final Results of Countervailing Duty Administrative Review: Citric Acid and Certain Citrate Salts, den 7 december 2015. Sökanden hänvisade särskilt till undersökningsresultaten avseende politiskt betingad utlåning (statsägda bankers lån till citronsyreindustrin till en ränta som ligger under marknadsränta), sänkt inkomstskatt (citronsyreindustrin beviljas sänkt inkomstskatt och kan göra skatteavdrag för köp av inhemsk utrustning), billigare tillgång till tillsatsråvaror, särskilt kemikalier, däribland svavelsyra, kaustik soda, ångkol, kalciumkarbonat eller kalk, mark (markanvändningsrättigheter erhålls mot för låg ersättning), elektricitet (Förenta staternas handelsdepartement konstaterade att det undersökta företaget fick elektricitet mot för låg ersättning) samt subventioner i form av direkt överföring av medel och en kompensation för miljöskatt.

(50)

Såsom anges i skäl 23 respektive skäl 28 lämnade den kinesiska regeringen inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendeakten, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som framlagts av sökanden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(51)

Synpunkter i detta hänseende mottogs från den kinesiska handelskammaren för dess samarbetsvilliga medlemstillverkare som svar på att ärendet inleddes.

(52)

För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO-rätten. För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att begreppet ”betydande snedvridningar” inte erkänns i artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal, som endast gör det möjligt att konstruera normalvärdet när ingen försäljning äger rum vid normal handel. Den kinesiska handelskammaren konstaterade att betydande snedvridningar som gör det möjligt att konstruera normalvärdet inte nämns i denna artikel. För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att även om begreppet ”betydande snedvridningar” skulle överensstämma med WTO-rätten, skulle det konstruerade värdet behöva beräknas i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och dess tolkning av WTO:s överprövningsorgan i tvisten EU – Biodiesel (DS478). För det tredje påstod den kinesiska handelskammaren att även om begreppet ”normal handel” inte definieras uttryckligen i antidumpningsavtalet, föreskrivs enligt artikel 2.2.1 att det endast kan anses att försäljningen av en produkt inte sker vid normal handel och bortses från om sådan försäljning sker i stora kvantiteter under en längre tid och till priser som inte gör det möjligt att täcka alla kostnader. För det fjärde krävs det i antidumpningsavtalet att normalvärdet ska fastställas med utgångspunkt i försäljningspriser eller kostnader som återspeglar pris- eller kostnadsnivån i ursprungslandet. Därför kan inte ett pris som konstrueras enligt det representativa landet återspegla pris- och kostnadsnivån i exportlandet. Enligt den kinesiska handelskammaren finns det ingen bestämmelse i WTO-rätten som gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland.

(53)

Kommissionen anser att bestämmelsen i artikel 2.6a är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Det är kommissionens uppfattning att de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, särskilt artikel 2.5 andra stycket, gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd, i enlighet med yttrandet från WTO:s tvistlösningspanel och överprövningsorgan i tvisten EU – Biodiesel (DS473). Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt denna bestämmelse konstruera kostnaderna för tillverkning och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land på en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(54)

För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att det inte finns några bevis på betydande snedvridningar i det aktuella ärendet. För det första påstod den kinesiska handelskammaren att sökandena inte lämnade tillräckliga bevis på förekomsten av betydande snedvridningar som skulle motivera att en undersökning inleds i enlighet med artikel 5.3 i grundförordningen, särskilt eftersom bevisningen var mycket allmän och inte gällde just citronsyreindustrin. För det andra offentliggjordes rapporten i december 2017, medan översynsperioden i denna undersökning gällde 2019. Därför var den insamlade bevisningen i rapporten inaktuell och återspeglade inte citronsyreindustrins situation i det aktuella ärendet. I tvisten US – Countervailing Measures (China) (Article 21.5) (DS437) konstaterade, för det tredje, dessutom WTO:s överprövningsorgan att förekomsten av prissnedvridningar till följd av statligt inflytande måste fastställas och tillräckligt förklaras samt att den måste fastställas från fall till fall. Därför hävdade den kinesiska handelskammaren att rapporten är en otillräcklig källa till bevisning i citronsyreindustrin, eftersom den avser snedvridningar inom hela den kemiska industrin. För det fjärde påstod den kinesiska handelskammaren att Förenta staternas antidumpningsförfaranden, som sökandena hänvisade till, inte är relevanta i ärendet eftersom undersökningsresultaten föregår översynsperioden.

(55)

Som svar erinrade kommissionen om att det i punkt 4.1 i tillkännagivandet om inledande hänvisas till en rad aspekter i den kinesiska citronsyremarknaden, för att underbygga att marknaden påverkades av snedvridningarna i Kinas råvarusektor, kemikaliesektor och petrokemiska sektor. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om undersökningsresultaten i de dumpningsundersökningar som genomförs av myndigheterna i andra länder inte automatiskt utgör bevis på snedvridningar i EU:s antidumpningsundersökningar, kan de ha ett relevant bevisvärde som pekar på vissa avvikelser i exportlandets berörda marknad, som med den kinesiska citronsyreindustrin i detta fall.

(56)

När det gäller invändningen att rapporten var inaktuell erinrade kommissionen om att det hittills inte hade lagts fram någon bevisning för att detta är fallet. Tvärtom konstaterade kommissionen särskilt att de huvudsakliga policydokument och den bevisning som nämns i rapporten, däribland tillämpliga femårsplaner och tillämplig lagstiftning för den produkt som översynen gäller, fortfarande var relevanta under översynsperioden och att varken den kinesiska handelskammaren eller andra parter har bevisat att detta inte längre var fallet.

(57)

Kommissionen erinrade slutligen om att tvisten US – Countervailing Measures (China) (DS437) inte berörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Den tvisten rörde en annan faktisk situation och tolkningen av WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder, inte antidumpningsavtalet. Som det förklaras i skäl 49 respektive skäl 55 rörde den framlagda bevisningen i varje fall tydligt den kinesiska citronsyremarknaden och därmed den undersökta produkten i det aktuella ärendet. Detta påstående avvisades därför.

(58)

När det gäller den kinesiska handelskammarens sista invändning, att undersökningsresultaten i Förenta staternas antidumpningsförfaranden inte var relevanta i detta fall, konstaterar kommissionen att den bevisning som sökanden anger i tillkännagivandet om inledande även omfattar andra undersökningsresultat utöver resultaten från Förenta staternas undersökningar, särskilt en rad bevis som bygger på rapporten. Denna bevisning ansågs vara tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Förenta staternas undersökning ägde visserligen rum före översynsperioden, men sökandenas synpunkter vid inledandet tjänade som ytterligare ett indicium på oriktigheter på den kinesiska marknaden.

(59)

Dessutom inkom den kinesiska handelskammaren med synpunkter på den första noteringen om källor till fastställandet av normalvärdet. I denna inlaga upprepade den kinesiska handelskammaren för det första de synpunkter som de framfört när undersökningen inleddes. För det andra hävdade den att endast kostnader för produktion och försäljning som är bevisat snedvridna bör ersättas med icke snedvridna priser eller referensvärden enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren ansåg närmare bestämt att sökandena inte hade bevisat att arbetskraftskostnaderna i Kina var snedvridna, och att kommissionen därför borde ha använt de faktiska arbetskraftskostnader som redovisades av de exporterande tillverkarna. Enligt den kinesiska handelskammaren var det orimligt att ersätta arbetskraftskostnaderna med arbetskraftskostnaderna i ett tredjeland, eftersom de påverkades av flera faktorer, t.ex. förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på den berörda marknaden, automatiseringsgraden inom produktionen samt råvaruprisernas nivå i tillverkarnas region. Den kinesiska handelskammaren tillade att arbetskraftskostnaderna varierade, inte bara mellan olika länder utan även mellan olika kinesiska tillverkare. Dessutom påpekade den kinesiska handelskammaren att energikostnaderna varierade beroende på flera faktorer, däribland typen av energi och dess tillgänglighet i området, tekniken för energiproduktion, förhållandet mellan tillgång och efterfrågan osv. Därför kan inte energipriserna i ett land återspegla energiprisnivån under normala marknadsförhållanden i ett annat land.

(60)

Kommissionen påpekade att när det väl har slagits fast att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund förekomsten av betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b, kan kommissionen konstruera normalvärdet genom att använda icke-snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a. Enligt artikel 2.6a a är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Individuella arbetskraftskostnader och energikostnader och/eller andra kostnader för insatsvaror som används i produktionen och försäljningen av dem produkt som översynen gäller kunde dock inte anses vara icke-snedvridna mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen. Såsom framgår av avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.9 har kommissionen fastställt att det förekommer betydande snedvridningar inom citronsyreindustrin, och att det inte fanns någon faktisk bevisning för att de exporterande tillverkarnas produktionsfaktorer inte var snedvridna.

(61)

I alla händelser byggde beräkningen av arbetskrafts- och energikostnaderna på hur mycket arbete respektive energi som enligt de exporterande tillverkarna används i tillverkningsprocessen. Mängden arbete och energi motsvarade därmed de kinesiska tillverkarnas faktiska användning av dessa faktorer, medan endast arbetskrafts- och energikostnaderna ersattes med det icke snedvridna värdet från det representativa landet. Det kan visserligen stämma att arbetskrafts- och energikostnaderna i viss grad kan variera mellan olika geografiska områden, men kommissionen använder enbart kostnader som inte påverkas av snedvridningar i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a. Kommissionen offentliggjorde två noteringar i ärendehandlingarna om produktionsfaktorerna, vilket gav parterna gott om möjligheter att inkomma med synpunkter, bland annat genom att peka på eventuella avvikelser eller andra faktorer som kan påverka dem i det representativa landet eller de representativa länderna. I detta sammanhang har de berörda parterna inte ifrågasatt arbetskrafts- och/eller energikostnaderna i det lämpliga representativa land som anges i noteringen av den 30 november 2020. Dessa påståenden avvisades därför.

(62)

För det tredje påpekade den kinesiska handelskammaren att bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a a i grundförordningen bör göras separat för varje exporterande tillverkare. Därför var kommissionen skyldig att analysera situationen för varje kinesisk tillverkare som ingår i urvalet och avgöra huruvida någon av de faktorer som påverkar kostnaderna för produktion och försäljning är snedvridna för var och en.

(63)

Kommissionen konstaterade att den förekomst av betydande snedvridningar som ligger till grund för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå, och därmed gäller alla exporterande tillverkare i det landet, som i detta fall. Som nämnts i skäl 60 föreskrivs det i alla händelser i samma bestämmelse i grundförordningen att inhemska kostnader får användas om det fastställs att de inte påverkas av betydande snedvridningar, och i så fall används de för beräkningen av normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(64)

I separata inlagor upprepade de exporterande tillverkarna Weifang Ensign Industry, RZBC och Jiangsu Guoxin Union Energy den kinesiska handelskammarens påståenden i samband med den första noteringen. I en inlaga från COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) påpekade denna exporterande tillverkare att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen strider mot bestämmelsen i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet.

(65)

Kommissionen konstaterade att frågan om WTO-rättens förenlighet med artikel 2.6a redan har förklarats i skäl 53.

(66)

Efter utlämnandet av uppgifter inkom den kinesiska handelskammaren och Weifang Ensign Industry, RZBC och Jiangsu Guoxin Union Energy (nedan kallade de tre exporterande tillverkarna) med en rad synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar.

(67)

För det första hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med artikel 2.2.1.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet och med slutsatserna i följande WTO-ärenden: EU – Biodiesel (Argentina) (panelens och överprövningsorganets slutsatser), EU – Biodiesel (Indonesien) (panelens slutsatser), Ukraine – Ammonium Nitrate (panelens och överprövningsorganets slutsatser), Australia – Copy Paper (panelens slutsatser) och EU – Cost Adjustment Methodologies (panelens slutsatser). Parterna hänvisar särskilt till slutsatserna i den sistnämnda rapporten från panelen, nämligen att den ryska statens påstådda ingripande/marknadssnedvridning inte utgjorde en lämplig grund för att dra slutsatsen att de exporterande tillverkarnas bokföring inte på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten.

(68)

Kommissionen erinrade om att inget de ovannämnda WTO-ärendena rörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen och villkoren för tillämpningen av den artikeln. Den faktiska situationen i alla dessa ärenden skiljer sig dessutom från den faktiska situation och de kriterier som föranleder tillämpningen av metoden enligt denna bestämmelse i grundförordningen. Vad gäller WTO-tvisten EU – Cost Adjustment Methodologies erinrade kommissionen om att både EU och Ryssland överklagade panelens slutsatser. De är därmed inte slutliga och har enligt WTO:s gällande rättspraxis följaktligen inte rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. I alla händelser förklarade panelen uttryckligen sin rapport att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattas av tvisten. Panelen ansåg att dessa bestämmelser har en annan innebörd och medför andra rättsliga följder än bestämmelserna i artikel 2.5 i grundförordningen, som var föremål för den tvisten, och att bestämmelserna i artikel 2.6a inte ersatte bestämmelserna i artikel 2.5 när de infördes (18). Slutsatserna i de ovannämnda ärendena är därför inte relevanta för tillämpningen av artikel 2.6a, som är en ny bestämmelse och aldrig omfattades av några WTO-förfaranden och inte ersätter artikel 2.5 och/eller artikel 2.3. Dessa slutsatser har därför ingen betydelse för bedömningen om huruvida artikel 2.6a är förenlig med de berörda WTO-reglerna. Påståendet avvisades därför.

(69)

För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att trots att de WTO-slutsatser som nämns i skäl 67 utgör en integrerad del av kommissionens slutsatser om normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen, förklarade kommissionen i utlämnandet av uppgifter inte sitt resonemang om hur denna bestämmelse överensstämde med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och de motsvarande bestämmelserna i artikel 2.5 i grundförordningen. Det angavs inte heller någon koppling mellan artikel 2.6a och en potentiell ”särskild marknadssituation” enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet och de motsvarande bestämmelserna i artikel 2.3 i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade dessutom att kommissionen inte hade förklarat hur beslutet att använda uppgifter från tredjeländer var motiverat enligt artikel 2.5 andra stycket i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade därför att kommissionen inte hade förklarat den rättsliga överensstämmelsen mellan artikel 2.6a och WTO:s nämnda rättspraxis.

(70)

Kommissionen erinrade för det första om att bestämmelserna i artikel 2.5 och 2.3 i grundförordningen är tillämpliga på antidumpningsundersökningar förutsatt att de berörda villkoren för dessa bestämmelser är uppfyllda. Artikel 2.6a rör däremot det särskilda fallet med undersökningar av produkter med ursprung i länder där förekomst av betydande snedvridningar har bekräftats, och där förekomsten av betydande snedvridningar innebär att inhemska kostnader och priser inte är lämpliga för att beräkna normalvärdet. Det förfarande som tillämpas enligt artikel 2.6a i grundförordningen och föremålet för bedömningen skiljer sig därför från förfarandet och bedömningen enligt artikel 2.3 och 2.5 i grundförordningen. I sitt påstående förutsätter den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att bestämmelserna i artikel 2.6a nödvändigtvis är kopplade till bestämmelserna i artikel 2.3 och 2.5 i grundförordningen, och hävdar därför att kommissionen rättsligt bör motivera tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a utifrån artikel 2.5 och/eller artikel 2.3 i grundförordningen. Detta antagande från den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna var rent spekulativt, eftersom artikel 2.6a i grundförordningen föreskriver att när de relevanta villkoren för dess tillämpning väl är uppfyllda måste metoden enligt denna artikel tillämpas. Det finns inga krav i denna artikel på att genomföra någon kompletterande rättslig analys enligt artikel 2.3 och eller artikel 2.5 i grundförordningen, och än mindre av underliggande rättspraxis, vilket den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna felaktigt påstår. Dessa bestämmelser skiljer sig från varandra. Detta påstående avvisades därför.

(71)

För det tredje hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att panelens slutsatser i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies rörande tillämpningen av artikel 2.5 i grundförordningen även är tillämpliga på artikel 2.6a. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade dessutom att utlämnandet av uppgifter inte innehöll någon hänvisning till colombianska uppgifter för att återspegla produktionskostnaderna i Kina, vilket skulle vara ett obligatoriskt steg enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, som föreskriver en justering av eventuella uppgifter från tredjeländer som den utredande myndigheten använder och som är nödvändiga för att återspegla produktionskostnaderna i ursprungslandet.

(72)

Som svar på detta påpekade kommissionen att slutsatserna i WTO-undersökningar hittills, inbegripet ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies, såsom redan förklaras i skälen 68 och 70, inte uttryckligen röde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan artikel 2.5 i grundförordningen. Viktigast av allt är att slutsatserna i denna tvist inte är slutliga, eftersom både EU och Ryssland har överklagat dem, vilket innebär att de därför enligt WTO:s gällande rättspraxis inte har rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. I panelrapporten anges dessutom uttryckligen att de respektive bestämmelserna inte har samma innebörd och medför andra rättsliga följder än artikel 2.6a. Lika viktigt är, vilket förklaras i skäl 53 och diskuteras vidare i skäl 74, att WTO:s relevanta rättspraxis inte medger användning av uppgifter från tredjeländer när så är motiverat. Vad gäller de colombianska uppgifterna grundar den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna återigen sitt påstående på en blandning av bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen och artikel 2.3 i grundförordningen. Som förklaras närmare i avsnitten 3.3–3.8 i denna förordning och i de företagsspecifika upplysningarna har kommissionen använt relevanta uppgifter i Colombia (eller från andra källor för vissa produktionsfaktorer), vilket fullständigt överensstämmer med bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen. Vissa justeringar har gjorts av det relevanta värdet för att få fram icke snedvridna priser eller referensvärden och konstruera normalvärdet. Detta påstående avvisades därför.

(73)

För det fjärde hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att de undersökningsresultat som kommissionen lämnat ut om sannolikheten för fortsatt skada i skälen 170–186 i utlämnandet av uppgifter och dess avsikt att bibehålla de befintliga åtgärderna inte var berättigade mot bakgrund av panelens slutsatser i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies rörande tillämpningen av artikel 11.3 i antidumpningsavtalet. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna uppmanade kommissionen att förklara och i detalj motivera sitt rättsliga påstående i skäl 53 i utlämnandet av uppgifter om att den metod som grundar sig på artikel 2.6a i grundförordning överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i antidumpningsavtalet och rättspraxis.

(74)

Kommissionen påpekar återigen att slutsatserna i WTO:s panelrapport inte är slutliga, eftersom de har överklagats av både EU och Ryssland, vilket innebär att de enligt WTO:s gällande rättspraxis därför inte har rättslig status i Gatt- eller WTO-systemet eftersom de inte har bekräftats genom beslut från de AVTALSSLUTANDE PARTERNA i Gatt eller från WTO-medlemmarna. Panelen slog dessutom uttryckligen fast att artikel 2.6a inte omfattas av dess mandat eftersom bestämmelserna har en annan innebörd och andra rättsliga följder jämfört med artikel 2.5. Som förklaras i skäl 53 ansåg kommissionen att enligt slutsatserna i WTO-ärendet EU – Biodiesel (DS473) gör de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, särskilt artikel 2.5 andra stycket, det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Eftersom WTO:s tvistlösningsorgan inte har utfärdat några särskilda slutsatser om bestämmelserna i artikel 2.6a ansåg kommissionen att om slutsatserna i ärendet EU – Biodiesel (DS473) anses vara relevanta i andra sammanhang och situationer som omfattas av artikel 2.6a i grundförordningen, skulle de i alla händelser vara fullständigt förenliga med möjligheten att använda uppgifter från ett annat land för att få fram icke snedvridna värden i ett lämpligt representativt land. Detta argument avvisades därför.

(75)

För det femte hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att det sedan protokollet om Kinas anslutning till WTO löpte ut i december 2016 inte finns någon rättslig grund i WTO för att tillämpa beräkningar av normalvärdet som faller utanför ramen för WTO:s antidumpningsavtal. Unionen är därför bunden av sina internationella åtaganden att strikt följa bestämmelserna i artikel 2 i antidumpningsavtalet i fråga om fastställande av normalvärdet.

(76)

Kommissionen erinrade redan från början om att i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, både med avseende på marknadsekonomisk status och användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader. Kommissionen påminde dessutom om att artikel 2.6a i grundförordningen infördes genom Europaprlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 (19), som hänvisar till artikel 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som sin rättsliga grund. Såsom även klargörs i skäl 53 är bestämmelserna i artikel 2.6a fullständigt förenliga med EU:s internationella skyldigheter, inbegripet de relevanta WTO-reglerna. Eftersom kommissionen i avsnitt 3.2.1 slår fast att det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i denna undersökning och att denna artikel är fullständigt förenlig med WTO-reglerna, avvisades detta påstående.

(77)

För det sjätte hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att undersökningens slutsatser i stort grundade sig på kommissionens rapport från 2017, vilken inte rör sektorn för citronsyra i synnerhet, utan snarare kemikaliesektorn i allmänhet, råvarumarknaderna i tidigare led och/eller inslag i den kinesiska ekonomin och den kinesiska statens åtgärder, som helt klart inte är specifika för sektorn för citronsyra. I detta avseende påpekade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att kommissionen enligt slutsatserna från WTO:s överprövningsorgan i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder är skyldig att fastställa eventuella snedvridningar från fall till fall. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna tillade att de inte instämde i kommissionens uttalande om att dessa slutsatser är irrelevanta för detta ärende eftersom de rör WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna framhöll att dessa slutsatser är relevanta även i det aktuella ärendet.

(78)

Kommissionen erinrade om att enligt avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder behandlas sammanhanget för snedvridningarna specifikt utifrån den subventionering som de orsakar, till förmån för de exporterande tillverkarna. Följderna av dessa förfaranden är tillämpning av en utjämningstull som uttryckligen har beräknats på grundval av den mängd skadevållande subventioner som den utredande myndigheten har funnit. När det gäller antidumpningsförfaranden enligt artikel 2.6a i grundförordningen inriktas inte analysen på om dessa snedvridningar utgör en utjämningsbar subvention och uppfyller de berörda villkoren, utan på huruvida de är betydande i den mening som avses i artikel 2.6a b och således motiverar tillämpningen av denna metod för att beräkna normalvärdet enligt denna artikel. Den underliggande rättsordningen, situationerna och sammanhanget är olika, tjänar olika syften och ger upphov till olika rättsliga följder. Kommissionen vidhöll således sin åsikt om att slutsatserna i det ovannämnda ärendet inte är relevanta för den nuvarande undersökningen och avvisade därför detta påstående.

(79)

Vad gäller argumentet om att kommissionens rapport från 2017 inte innehåller ett särskilt kapitel om citronsyra påpekade kommissionen att förekomsten av betydande snedvridningar som föranleder tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen inte har samband med ett specifikt sektorskapitel som omfattar den undersökta produkten. I rapporten beskrivs olika typer av övergripande snedvridningar i Kina som förekommer i hela den kinesiska ekonomin och påverkar priser och/eller råvaror samt produktionskostnader för den undersökta produkten. Rapporten är inte heller den enda beviskälla som kommissionen har använt för sina slutsatser, eftersom det finns ytterligare bevisning som kan användas för detta ändamål. Som förklaras i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 är citronsyreindustrin föremål för ett antal statliga ingripanden som beskrivs i rapporten (de omfattas av femårsplaner och andra dokument, är föremål för råvarurelaterade snedvridningar, finansiella snedvridningar osv.), vilka uttryckligen anges och hänvisas till i denna förordning. I skälen 94, 97, 100 och 101 i denna förordning ges dessutom en närmare beskrivning av ett antal snedvridningar som är tillämpliga på sektorn för citronsyra och/eller dess råvaror och insatsvaror utöver de betydande snedvridningar som redan anges i rapporten. Marknadsförhållandena och de underliggande politiska åtgärder och planer som ger upphov till de betydande snedvridningarna är fortfarande tillämpliga på sektorn för citronsyra och dess produktionskostnader, trots att rapporten offentliggjordes i december 2017. Ingen part inkom med bevisning som visar motsatsen. Detta påstående avvisades därför.

(80)

För det sjunde hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att även om kommissionen nämnde flera vägledande statliga principer och genomförandebestämmelser som möjliggör och till och med uttryckligen föreskriver statliga ingripanden i ekonomin, kunde den inte bevisa att snedvridningar faktiskt förekom som en konsekvens av detta. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna påpekade dessutom att enligt överprövningsorganets slutsatser i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder ”måste förekomsten av prissnedvridningar till följd av statligt inflytande fastställas och förklaras tillräckligt” och att prissnedvridningar ”måste fastställas från fall till fall”. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade vidare att kommissionen måste grunda sin analys av prissnedvridningar på uppgifter från varje tillverkare och alla kostnader separat, eftersom eventuella statliga ingripanden till exempel kan förekomma på olika statliga nivåer i olika regioner inom landet, och således inte påverkar alla tillverkare av den undersökta produkten i alla delar av landet på samma sätt.

(81)

Kommissionen erinrade om att det i artikel 2.6a b anges att kommissionen när den bedömer förekomsten av betydande snedvridningar måste beakta de ”potentiella följderna” av de faktorer som förtecknas i den artikeln. Undersökningsresultaten i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 i denna förordning visar att de kinesiska citronsyretillverkarna faktiskt har förmånstillträde till statlig finansiering och att det förekommer landsomfattande snedvridningar när det gäller samtliga sex faktorer som visar på snedvridningar enligt artikel 2.6a b. Förekomsten av sådana snedvridningar i sektorn är därför relevant för bedömningen av förekomsten av snedvridningar enligt artikel 2.6a b. Kommissionen erinrade vidare om att oavsett vilka exporterande tillverkare som faktiskt påverkas, till exempel genom att de beviljas subventioner, har deras leverantörer eller andra aktörer som är verksamma på marknaderna i tidigare eller senare led av tillverkningen av den berörda produkten sannolikt gynnats av statliga ingripanden, såsom förmånstillträde till finansiering, vilket är ytterligare en indikator på att priser eller kostnader inte är resultatet av fria marknadskrafter. När det gäller hänvisningen till WTO:s slutsatser i ärendet Förenta staterna – Utjämningsåtgärder, upprepar kommissionen, såsom förklaras i skälen 57 och 78, att de inte är relevanta för denna undersökning eftersom de rör antisubventionsförordningen, och i alla händelser inte ändrar slutsatserna om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Detta påstående avvisades därför.

(82)

Slutligen hävdade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna att kommissionen i utlämnandet av uppgifter konsekvent underlät, både i allmänhet vad gällde hänvisningarna till statliga politiska riktlinjer eller planer eller de påstådda statliga ingripandena i sektorn för citronsyra i synnerhet, att nämna fall av faktiska statliga ingripanden i de kinesiska citronsyretillverkarnas verksamhet som ledde till att dessa tillverkares priser snedvreds. Som ett exempel citerade den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna de statliga planer som nämns i skäl 76 i utlämnandet av uppgifter, där citronsyretillverkarna uppmuntras att skapa större företag genom sammanslagningar och omorganiseringar. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade att den nämnda planen endast avser vissa provinser, regioner eller produktionsområden, vilket innebär att uppmaningen inte omfattar alla tillverkare i Kina, vilket i sin tur även det motiverar analys och utlämnande per tillverkare. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna tillade dessutom att en enkel ”uppmuntran” i sig inte utgör ett faktiskt ingripande för att kräva sammanslagningar och omorganiseringar, och att kommissionen inte gav några exempel på faktiska ingripanden. Den kinesiska handelskammaren och de tre exporterande tillverkarna hävdade att samma dokument innehöll andra åtgärder, exempelvis om tillämpning av miljöskyddsnormer, kontroller av miljövänlig produktion och omfattande förbättringar av energisparande och utsläppsminskningar, minskad energi- och vattenförbrukning och främjande av miljövänlig produktion och återvinning. Alla dessa åtgärder skulle rimligtvis kunna tillämpas mer effektivt om produktionsenheterna är större, vilket också uppmuntras.

(83)

Kommissionen erinrade om att statens ”uppmuntran” att vidta vissa åtgärder, såsom sammanslagningar och omorganiseringar för att skapa större konglomerat, inte bara är tomma förklaringar och rekommendationer, utan att det finns faktiska finansiella incitament till stöd för de rekommendationer som regeringen lämnar i de officiella planerna (se avsnitt 3.2.1.8 och särskilt skäl 110). Även om den kinesiska staten på grundval av denna plan inte skulle tvinga eller förplikta företagen att gruppera sig i större enheter, vilket inte är fallet, finns det i alla händelser vissa finansiella förmåner eller gynnsamma utlåningsvillkor tillgängliga för företag som beslutar sig för att följa planens rekommendationer, vilket innebär att de fria marknadskrafter som skulle styra företagen i avsaknad av sådana planer snedvrids. I alla händelser visar analysen och undersökningsresultaten i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9 i denna förordning tydligt att det förekommer betydande snedvridningar inom sektorn för citronsyra, och att snedvridningarna sannolikt kan påverka leverantörerna av råvaror till tillverkarna av den berörda produkten.

(84)

Kommissionen undersökte följaktligen om det var lämpligt eller ej att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade granskningen av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller. På grundval av detta avvisades påståendena.

(85)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör hur Kina styrs ekonomiskt. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (20). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: enligt den befinner sig Kina i det primära stadiet i socialismen och staten har i uppgift att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra former av ägande tolereras, och lagen ger dem möjlighet att utvecklas sida vid sida med statligt ägande (21).

(86)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell, personlig), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den redan befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder som följer: ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (22). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(87)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (23). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(88)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt tidsramar för uppnåendet av målen. Vissa planer innehåller fortfarande uttryckliga produktionsmål, eftersom detta var ett vanligt förekommande inslag under tidigare planeringsperioder. Enligt planerna väljs individuella industrisektorer och/eller projekt (positiva eller negativa) ut som prioriteringar i linje med regeringens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.1.5) (24).

(89)

För det andra domineras Kinas finansiella system vad gäller fördelningen av finansiella medel av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.1.8) (25). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även de andra delarna av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (26).

(90)

För det tredje, när det gäller lagstiftningen, utövar staten ett inflytande i ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. Den tillämpliga lagstiftningen föreskriver uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som uppställs utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen ett stort utrymme för egna bedömningar (27). På investeringsområdet har den kinesiska regeringen likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över vad både statliga och privata investeringar ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja politiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (28).

(91)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (29).

(92)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(93)

Den kinesiska regeringen och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen (se även avsnitt 3.2.1.4) samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag (30). I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (31). De faktorer som visar på förekomsten av statlig kontroll över företag i citronsyresektorn beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.4.

(94)

Den kinesiska regeringen utövar uppenbarligen ett visst ägarskap inom sektorn för citronsyra. Undersökningen visade att minst tre av de exporterande tillverkarna, COFCO, Jiangsu Guoxin Union Energy och Laiwu Taihe, är statsägda företag. Enligt den 13:e femårsplanen för spannmåls- och oljeindustrin ska citronsyreindustrin bilda större företag genom sammanslagningar och omorganisationer (32). Detta är ett bevis på det statliga inflytandet inom industrin.

(95)

Till följd av de omfattande statliga ingripandena i citronsyreindustrin och de många statsägda företagen i denna sektor, hindras även privatägda tillverkare från att bedriva verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för citronsyra omfattas av politisk övervakning och vägledning som ytterligare beskrivs i avsnitt 3.2.1.5.

(96)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan den kinesiska regeringen påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (33), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en partiorganisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar (34)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också ha utövat påtryckningar på privata företag så att de ska sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen (35). Under 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att trycket ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (36). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkare av citronsyra och leverantörer av deras insatsvaror.

(97)

Särskilt inom sektorn för citronsyra ägs som sagt vissa tillverkare av staten. Undersökningen visade dessutom att den högsta ledningen för fem av citronsyretillverkarna, nämligen Cofco, Weifang Ensign, RZBC, Jiangsu Guoxin och Laiwu Taihe Biochemistry, har kopplingar till kommunistpartiet samt att det sker partibyggande verksamhet i företagen.

(98)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.1.8) och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (37). Den statliga närvaron i företag, inbegripet statsägda företag, i sektorn för citronsyra och andra sektorer (t.ex. finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det därmed möjligt för den kinesiska regeringen att ingripa i fråga om priser och kostnader.

(99)

Inriktningen på Kinas ekonomi bestäms i betydande utsträckning av ett välutvecklat planeringssystem som innehåller prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla myndighetsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (38).

(100)

Även om citronsyreindustrin i sig inte är någon viktig industri i Kina är de råvaror som används vid tillverkningen av citronsyra starkt reglerade i Kina. Den viktigaste råvaran, majs, är synnerligen reglerad.

(101)

Kina har stora lager av majs, vilket gör att staten på konstgjord väg kan sänka eller höja priserna på denna råvara genom att köpa eller sälja stora volymer majs på marknaden. Även om Kina började ta itu med problemet med de alltför stora majsreserverna under 2016 har landet fortfarande mycket stora lager, som har en snedvridande inverkan på priserna (39). Dessutom kontrollerar staten de olika aspekterna av hela majsvärdekedjan, däribland subventionerna till majsproduktionen (40) och övervakningen av förädlingen: ”[a]lla lokala myndigheter ska utvidga övervakningen och analysen av tillgången och efterfrågan på majs på relevanta områden, stärka tillsynen under och efter utvecklingen av projekt för högförädling av majs, främja balansen mellan tillgången och efterfrågan på majs och trygga nationens livsmedelsförsörjning” (41). Kina har även vidtagit åtgärder för att styra investeringarna: ansökningar om utveckling av projekt för högförädling av majs ska hanteras på ett harmoniserat sätt i enlighet med statsrådets beslut nr 673 (42). Statens inflytande i hela värdekedjan har åtminstone potentiellt en snedvridande inverkan på priserna.

(102)

Sammanfattningsvis har den kinesiska regeringen infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inbegripet produktionen av majs, varvid majs är den viktigaste råvaran vid tillverkning av citronsyra. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(103)

Enligt informationen i ärendehandlingarna är det kinesiska konkurssystemet olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen. Detta förefaller bero på att konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder, men att konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (43).

(104)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (44). All mark ägs av den kinesiska staten (kollektivägd mark i landsbygd och statsägd mark i tätorter). Det är endast staten som kan fördela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriser (45). Dessutom har myndigheterna ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (46), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(105)

Kommissionen drog preliminärt slutsatsen att den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina. Som andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkarna av citronsyra av dessa lagar, vilket innebär att de även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad. I denna undersökning framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(106)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för citronsyra, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

(107)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare hindras i sin rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (47). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (48). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder vanligtvis till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en sårbar ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (49). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(108)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för citronsyra inte omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för citronsyra påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av produkten som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(109)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(110)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (50), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (51), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av regeringen. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (52). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (53).

(111)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(112)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av en rad olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (54).

(113)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (55). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag i viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(114)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten, vilket har lett till överanvändning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av den senaste tidens ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte agerar enligt kommersiell praxis.

(115)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av de fria marknadskrafterna trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgör fortfarande 45 % av all utlåning, och användningen av riktad kredit förefaller ha ökat, eftersom den trots försämrade ekonomiska förhållanden har ökat markant sedan 2015. Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(116)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som kunde ha förväntats under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt under de senaste åren. Ställda inför en situation med ökad risk för osäkra fordringar har den kinesiska regeringen valt att undvika fallissemang. Problemet med osäkra fordringar har följaktligen hanterats genom förlängning av lånen, vilket i sin tur skapat s.k. zombieföretag, eller genom överföring av äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller påverkar dess grundorsaker.

(117)

Trots den senaste tidens åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(118)

Inga bevis har lämnats för att sektorn för citronsyra, och/eller leverantörerna i denna sektor, skulle undantas från de ovan beskrivna statliga ingripanden i det finansiella systemet. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(119)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.5 och i del A i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.1.6–3.2.1.8 och i del B i rapporten.

(120)

Kommissionen erinrade om att det krävs en hel rad insatsvaror för att tillverka citronsyra, däribland majs, torkad sötpotatis, svavelsyra, saltsyra, kol osv. Enligt ärendehandlingarna köpte de flesta exporterande tillverkare i urvalet alla sina insatsvaror i Kina, och de importerade insatsvarorna utgör en försumbar andel av råvarorna för de exporterande tillverkare som köper vissa av sina insatsvaror utomlands. När tillverkare av citronsyra köper eller kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan ha lånat medel som omfattas av snedvridningarna i finanssektorn. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(121)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för citronsyra som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller kapitalallokering, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina, även genom en kombination av flera produktionsfaktorer, har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller insatsvarornas insatsvaror och så vidare. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument för motsatsen i denna undersökning.

(122)

Analysen i avsnitten 3.2.1.2–3.2.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om den kinesiska statens inflytande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för citronsyra (inklusive den produkt som översynen gäller) i synnerhet, visar att priser och kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(123)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(124)

Kommissionen har valt ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa icke snedvridna priser eller referensvärden för tillverknings- och försäljningskostnaderna för den produkt som översynen gäller på grundval av följande kriterier:

(125)

Kommissionen offentliggjorde två noteringar i ärendehandlingarna om källorna för fastställande av normalvärdet och om det representativa landet på grundval av detta.

(126)

I noteringen av den 5 mars 2020 lämnade kommissionen detaljerad information om ovanstående kriterierna och identifierade Brasilien, Colombia och Thailand som potentiellt lämpliga representativa länder. Kommissionen identifierade också tillverkarna av den produkt som översynen gäller i de potentiellt lämpliga representativa länderna för vilka den hade hittat allmänt tillgängliga finansiella uppgifter.

(127)

Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter i detta avseende. Kommissionen mottog synpunkter om olika aspekter av valet av representativt land från den kinesiska handelskammaren, de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och unionsindustrin.

(128)

I sina inlagor av den 23 mars 2020 uppgav den kinesiska handelskammaren och de fyra kinesiska exporterande tillverkarna att Brasilien skulle vara det bästa representativa landet. På grundval av Världsbankens databas ligger Brasiliens bruttonationalinkomst (nedan kallad BNI) för det första närmast den kinesiska, medan Colombias och Thailands BNI är mycket lägre. De två företag som identifierades som tillverkare av citronsyra i Brasilien hade också gått med vinst under senare år. Dessutom har Brasilien en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd. Samtidigt motsatte sig den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna att Colombia skulle väljas som lämpligt representativt land. De hävdade att vissa importuppgifter för Colombia avseende en del produktionsfaktorer inte var tillgängliga eller representativa. De hävdade också att Colombias importpriser för vissa viktiga råvaror (dvs. svavelsyra, saltsyra och råkol) var avsevärt och orimligt högre än de övriga potentiella representativa ländernas och att de följaktligen inte bör betraktas som icke snedvridna priser som kan användas för att konstruera normalvärdet på citronsyra.

(129)

Den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hävdade också att Thailand inte är ett lämpligt representativt land, eftersom två av de tre identifierade tillverkarna av citronsyra gick med förlust 2018 och den tredje huvudsakligen var inriktad på exportmarknader.

(130)

I sin inlaga framhöll unionsindustrin att Colombia var det lämpligaste valet för fastställande av icke snedvridna kostnader. De betonade att de finansiella uppgifterna för företagen i Thailand inte hade granskats, vilket i hög grad minskade deras tillförlitlighet. Dessutom hävdade de att två av de tre identifierade tillverkarna i Thailand var majoritetsägda av kinesiska företag eller av den kinesiska staten och att de var exportinriktade. När det gäller Brasilien hävdade unionsindustrin att de två brasilianska företagen ingick i koncerner och att koncernens inflytande på de finansiella uppgifterna tycktes vara svår att bedöma, och dessa företag sålde också många olika produkter.

(131)

Efter att ingående ha analyserat ovanstående synpunkter offentliggjorde kommissionen en andra notering den 30 november 2020, i vilken den tog upp alla dessa synpunkter på grundval av ovanstående kriterier och upplyste de berörda parterna om sina preliminära slutsatser. I denna notering konstaterade kommissionen att den tänkte använda Colombia som lämpligt representativt land om förekomsten av betydande snedvridningar kunde bekräftas. Kommissionen uppgav dessutom att den även kan använda lämpliga icke snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet, och kan ta hänsyn till samtliga lämpliga alternativ som är tillgängliga i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Eftersom det enda colombianska företag som tillverkar den produkt som översynen gäller hade låg lönsamhet 2018 och gick med förlust 2017 – på liknande sätt som tillverkarna i Thailand och Brasilien, skulle kommissionen ta hänsyn till färskare uppgifter, om de fanns tillgängliga och om de uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter.

(132)

Kommissionen mottog synpunkter från den kinesiska handelskammaren och unionstillverkarna avseende noteringen av den 30 november 2020.

(133)

I sin inlaga av den 9 december 2020 vidhöll den kinesiska handelskammaren att Colombia inte var ett lämpligt representativt land och att Brasilien skulle väljas som lämpligt land i stället. Den påstod att de lägre majspriserna i Brasilien beror på de fördelar som är förknippade med transportavstånden och kvantiteten snarare än snedvridningar. Om brasilianska importpriser inte kunde användas gjorde den dessutom gällande att internationella priser skulle användas, hellre än att utesluta Brasilien helt och hållet från valet av representativt land. Den kinesiska handelskammaren vidhöll också att Colombia inte var ett lämpligt representativt land, eftersom den identifierade tillverkaren hade oskäliga rörelsekostnader.

(134)

Unionsindustrin vidhöll att Colombia var det lämpligaste representativa landet. Mot bakgrund av att det colombianska företag som tillverkar den produkt som översynen gäller gick med förlust eller hade låg lönsamhet 2018 och även 2019, för vilket år uppgifter under mellantiden blivit tillgängliga, identifierade en av unionstillverkarna en rad företag som tillverkar en produkt som liknar den produkt som översynen gäller. Unionstillverkaren tog särskilt fasta på företag som tillverkar ingredienser för dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustrin i Colombia vars finansiella uppgifter uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i linje med grundförordningens bestämmelser.

(135)

Kommissionen övervägde noga alla argument som samtliga parter tog upp. När det gäller Thailand höll kommissionen med den kinesiska handelskammaren och unionstillverkaren om att det inte är ett lämpligt representativt land, eftersom tillverkarna av den produkt som översynen gäller går med förlust och/eller är dotterföretag till kinesiska företag, och det dessutom finns exportbegränsningar för vissa produktionsfaktorer. De företag som tillverkar den produkt som översynen gäller uppvisade dessutom inte skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Därför avfördes Thailand.

(136)

Kommissionen inriktade därmed sin analys på Brasilien och Colombia. Kommissionen analyserade för det första huruvida det fanns några exportbegränsningar eller andra snedvridningar för de huvudsakliga produktionsfaktorerna. Den huvudsakliga produktionsfaktorn för den produkt som översynen gäller är majs, som står för mer än 70 % av de exporterande tillverkarnas totalkostnad för insatsvaror. Kommissionen konstaterade att den majskvantitet som importerades till Brasilien endast uppgick till 1,5 miljoner ton, jämfört med Brasiliens inhemska majsproduktion på över 100 miljoner ton (56). Den kinesiska handelskammaren bestred att dessa importkvantiteter till Brasilien är låga. Jämfört med den brasilianska produktionens storlek står dock dessa importkvantiteter endast för 1,5 % av produktionen. Med hänsyn till att importkvantiteten är mycket begränsad i förhållande till den stora inhemska produktionen kontrollerade kommissionen också importpriserna till Brasilien och noterade att de i hög grad skilde sig från de internationella majspriserna. I sina synpunkter på noteringen av den 30 november bestred den kinesiska handelskammaren att priserna i hög grad skilde sig från de internationella majspriserna och begärde ytterligare information om prisjämförelsen. Det genomsnittliga internationella majspris för 2019 som kommissionen hänvisade till i noteringen av den 30 november uppgick till 151 euro/ton fritt ombord enligt IndexMundi (57), medan det genomsnittliga priset för import av majs till Brasilien enligt GTA endast uppgick till 116 euro/ton fritt ombord. Denna siffra visar tydligt att importpriserna till Brasilien var betydligt lägre än internationellt prisindex.

(137)

Dessutom påstod den kinesiska handelskammaren att importpriserna för majs var lägre i Brasilien än i Colombia på grund av lägre transportkostnader, eftersom importen till Brasilien i huvudsak sker från grannländer som Argentina och Paraguay, medan Colombia i huvudsak importerar majs från Förenta staterna och Argentina. Detta påstående var inte underbyggt, eftersom den kinesiska handelskammaren inte påvisade det faktiska ursprunget och införselhamnen i respektive land, och inte heller påvisade transportkostnadernas fördelning för majs till respektive land. Detta påstående avvisades därför.

(138)

Den kinesiska handelskammaren påstod också att kinesiska tillverkare köper stora kvantiteter inhemsk majs. Därför hävdade den att Brasiliens importpris bättre skulle återspegla de kinesiska tillverkarnas inköp av majs. Kommissionen konstaterade att detta argument inte har något att göra med det faktum att importkvantiteterna till Brasilien objektivt sett är låga jämfört med den inhemska produktionens storlek, vilket gör att importpriset för majs till Brasilien inte är representativt. Detta argument förringar inte heller slutsatsen att importpriserna till Brasilien i hög grad skiljer sig från de internationella majspriserna, vilket sannolikt beror på den låga importen och den inhemska produktionens betydande storlek. Detta påstående avvisades därför.

(139)

Den kinesiska handelskammaren hävdade också att Brasilien skulle väljas till representativt land även om priserna för import av majs till Brasilien inte kunde användas, eftersom de inte är representativa (vilket inte är fallet), och att ett lämpligt icke snedvridet internationellt pris för majs då skulle tillämpas i stället för importpriserna till Brasilien.

(140)

Som svar konstaterade kommissionen att den betraktade Colombia som ett lämpligt representativt land i denna undersökning på grundval av de relevanta aspekter som tas upp i grundförordningen, däribland tillgången på lämpligare finansiella uppgifter för tillverkare av produkter som liknar citronsyra jämfört med Brasilien. Detta förklaras i det följande. När det gäller Colombias importkvantiteter och priser för majs uppgår den totala inhemska majsproduktionen i Colombia till 1,5 miljoner ton enligt IndexMundi, medan majsimporten enligt GTA ligger på ungefär 5,5 miljoner ton, vilket utgör 365 % av produktionen. Denna jämförelse visar att importkvantiteterna till Colombia tycks vara representativa med hänsyn till den inhemska produktionens storlek, till skillnad från Brasilien. När det gäller majspriserna var det genomsnittliga importpriset för majs till Colombia 174 euro/ton på cif-nivå 2019 enligt GTA, vilket är mycket närmare och i linje med det genomsnittliga internationella majspriset 151 euro/ton fritt ombord, med beaktande av att det internationella importpriset på cif-nivå skulle vara högre. Eftersom Colombia anses vara ett lämpligt representativt land i andra avseenden, vilket förklaras närmare nedan (importpriserna för majs till Colombia är i stort sett i linje med de internationella majspriserna och ingenting tyder på att snedvridningar påverkar Colombias majspriser), finns det ingen anledning att välja Brasilien till lämpligt representativt land och använda ett internationellt referensvärde i stället för importpriserna till det lämpliga representativa landet i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen.

(141)

När det gäller de kvarvarande produktionsfaktorerna finns det exportbegränsningar för vissa produktionsfaktorer i Brasilien (licenskrav för export av kalk) och Thailand (licenskrav för export av gips), medan det inte finns några i Colombia, vilket bekräftas av OECD:s relevanta förteckning (58). Även om dessa faktorer är av mycket mer begränsad betydelse i tillverkningskostnaderna för vissa exporterande tillverkare, och inte gällde alla exporterande tillverkare, var detta ytterligare en relevant aspekt i valet av lämpligt representativt land.

(142)

För valet av lämpligt representativt land undersökte kommissionen också tillgången på offentliga finansiella uppgifter om tillverkare av den produkt som översynen gäller i Thailand, Brasilien och Colombia i linje med grundförordningen.

(143)

Eftersom Thailand inte ansågs vara ett lämpligt representativt land, vilket förklaras i skäl 117, inriktade kommissionen sin jämförande analys på Brasilien och Colombia.

(144)

När det gäller Brasilien och Colombia angav kommissionen vilka företag som tillverkar citronsyra i dessa länder i noteringen av den 5 mars. Vid den tidpunkten fanns det inga tillverkare som 2018 gick med skälig vinst i varken Brasilien eller Colombia.

(145)

I noteringen av den 30 november 2020 fastslog kommissionen att det colombianska företaget Sucroal SA, för vilket det fanns offentligt tillgängliga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, var ett lämpligt representativt företag, eftersom det tillverkar den produkt som översynen gäller och har ett produktsortiment som ligger närmare citronsyra. Samtidigt uppvisade Sucroal SA låg lönsamhet 2018 och gick med förlust 2017.

(146)

Situationen var likartad i Brasilien där det brasilianska företag för vilket offentliga finansiella uppgifter fanns tillgängliga – dvs. ett stort konglomerat som tillverkar ett större sortiment av produkter, däribland citronsyra – uppvisade låg lönsamhet 2018. I noteringen av den 30 november 2020 aviserade kommissionen att den eventuellt skulle använda aktuellare uppgifter för 2019, om sådana blev tillgängliga och om de uppvisade skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Om detta inte var fallet skulle kommissionen ta hänsyn till alla lämpliga alternativ som finns tillgängliga.

(147)

Efter att denna notering offentliggjordes den 30 november 2020 blev 2019 års uppgifter för Sucroal SA tillgängliga i Orbis. Eftersom Sucroal SA gick med förlust 2019 kunde inte de finansiella uppgifterna för detta företag betraktas som lämpliga för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(148)

Kommissionen övervägde därför lämpliga alternativ. I situationer då ingen tillverkare av den produkt som översynen gäller i ett möjligt representativt land uppvisar skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, kan kommissionen särskilt ta hänsyn till tillverkare av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller, med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter som pekar på skäliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(149)

Den kinesiska handelskammaren påstod att Colombia inte bör anses vara ett lämpligt representativt land, eftersom Sucroal SA gick med förlust 2019, och att Brasilien skulle användas i stället. Den kinesiska handelskammaren konstaterade att den identifierade tillverkaren Cargill Agricola på nytt gick med vinst 2019 och att dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst därför var lämpliga för undersökningens syften. Kommissionen noterade dock att Cargill Agricolas vinst uppgick till mindre än 1 % av dess omsättning 2019, och därmed var ännu lägre än vinsten 2018. Denna låga vinst låg på en liknande nivå som för Sucroal SA samma år och betraktades inte som skälig. Detta påstående avvisades därför.

(150)

I sina två uppsättningar med synpunkter föreslog unionsindustrin att uppgifter från företag i samma land, som tillverkar samma varukategori eller som är i samma tillverkningsindustri som den produkt som översynen gäller skulle användas. Kategorin tillverkare av ingredienser för Colombias dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustri föreslogs tillsammans med en förteckning över elva företag i samma sektor.

(151)

Med hänsyn till alla fakta i undersökningen och de mottagna synpunkterna gjorde kommissionen en sökning på NAICS-kod 325998 (övrig tillverkning av diverse kemiska produkter och preparat) i databasen Orbis. Detta är samma kod som används av både Cargill Agricola SA och Sucroal SA. Sökningens resultat visade att många fler företag hade en skälig lönsamhetsnivå i Colombia än i Brasilien, vilket innebar att tillgången på offentliga finansiella uppgifter också var representativ och tillförlitlig i Colombia. För att begränsa sökningens resultat till de företag som tillverkar en produkt som liknar citronsyra analyserade kommissionen dessutom i detalj alla lönsamma colombianska företags verksamhet och produktion. Med hjälp av beskrivningen av deras affärsverksamhet i Orbis identifierade kommissionen slutligen sju företag i Colombia som tillverkar produkter inom en produktkategori som ligger nära citronsyra. Företagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst ansågs vara tillförlitliga. I jämförelse noterade kommissionen att det i Brasilien inte fanns några företag inom samma verksamhetsområde med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för 2019 i Orbis.

(152)

De colombianska företag som på detta sätt identifierades av kommissionen överensstämde med de företag som unionsindustrin hade identifierat som lämpliga företag i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller. Utöver dessa sju företag föreslog unionsindustrin ytterligare fyra företag i Colombia, för vilka dock finansiella uppgifter eller en verksamhetsbeskrivning inte fanns lätt tillgängliga i Orbis. Därför beaktades inte dessa företag när försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes.

(153)

Baserat på samtliga dessa aspekter, särskilt de tillgängliga finansiella uppgifterna och representativiteten hos importpriset på majs som den huvudsakliga produktionsfaktorn, drog kommissionen därför slutsatsen att Colombia var det lämpliga representativa landet för beräkning av normalvärdet i denna undersökning.

(154)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare kommissionens val av Colombia som lämpligt representativt land. De upprepade det tidigare nämnda påståendet om att Colombia inte var representativt med tanke på att den enda colombianska citronsyretillverkaren inte gick med vinst under översynsperioden, medan en brasiliansk tillverkare gjorde det. De uppmanade också det förutnämnda påståendet om att majspriserna i Brasilien inte var snedvridna. Dessa påståenden avvisades eftersom de redan behandlas i skälen 136 och 149 i denna förordning och ingen ny bevisning inkom i detta avseende.

(155)

De förutnämnda parterna hävdade dessutom att kommissionen använde uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från colombianska företag i andra sektorer, utan att visa att dessa företag har samma nivå av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som tillverkarna av citronsyra.

(156)

Enligt artikel 2.6a i grundförordningen ska normalvärdet konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden när förekomsten av betydande snedvridningar har bekräftats. Det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Med tanke på att det colombianska företaget Sucroal SA:s uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte kunde användas på grund av de anledningar som förklaras i skälen 145 och 147, använde kommissionen uppgifter för den närmaste sektorn som omfattar den undersökta produkten, där de förutnämnda kostnadsposterna ansågs vara icke snedvridna och skäliga. Ingen bevisning har inkommit för att bestrida denna slutsats, i synnerhet att nivån på försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de colombianska företagen i den närmaste sektorn till sektorn för citronsyra inte var skälig enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(157)

Kommissionen konstaterade dessutom att den kinesiska handelskammaren och de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, i motsats till unionsindustrin, inte inkom med eller föreslog en förteckning över tillverkare i samma potentiella representativa land som tillverkar samma eller en liknande kategori av varor eller är verksamma inom samma eller en liknande tillverkningssektor som den produkt som översynen gäller, vilkas finansiella uppgifter kommissionen kunde använda.

(158)

Därför, och av de anledningar som anges i skäl 151, ansåg kommissionen att de finansiella uppgifterna från de sju företag som den identifierade i Colombia som tillverkar produkter i en närstående produktkategori till citronsyra var ett rimligt värde för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som kunde användas för att konstruera normalvärdet i undersökningen. Påståendet från den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna avvisades därför.

(159)

Med utgångspunkt i den information som lämnades av de berörda parterna samt annan relevant information i ärendehandlingarna upprättade kommissionen en förteckning över produktionsfaktorer och källor såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(160)

Kommissionen identifierade också de källor som ska användas för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen (GTA, nationell statistik osv.). I samma notering identifierade kommissionen HS-numren för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis var tänkta att användas för GTA-analysen.

(161)

I noteringen av den 30 november 2020 bekräftade kommissionen att den skulle använda uppgifter från Global Trade Atlas för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för produktionsfaktorerna, inklusive råvaror.

(162)

För elektricitet använde kommissionen det lättillgängliga priset från Enel, Colombias största elleverantör. Denna källa tillhandahåller ett enhetligt genomsnittspris för elektricitet per månad.

(163)

Vattentaxan fanns lätt tillgänglig från Acueducto, som ansvarar för vattenförsörjning samt uppsamling och behandling av avloppsvatten i Bogotá. Uppgifterna gjorde det möjligt att identifiera taxorna för industrianvändare under översynsperioden.

(164)

Kommissionen använde ILO-statistik för att fastställa lönerna i Colombia (59). Statistiken ger information om månadslönerna för anställda inom tillverkningsindustrin och den genomsnittliga arbetstiden per vecka i Colombia 2019.

(165)

Kommissionen mottog inte några synpunkter om de källor som användes för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för elektricitet, vatten och arbetskraft och använde därför dessa källor för att fastställa normalvärdet.

(166)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom måste det upprättas ett värde för att fastställa tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna.

(167)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen den andel av tillverkningskostnaderna som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst står för i Colombias representativa företag, så som beskrivs i avsnitt 3.3.

(168)

De resulterande värdena, uttryckta i procent av intäkterna, uppgick till 14,2 % för vinst och 17 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(169)

För alla råvaror och tillsatsmaterial använde kommissionen importpriserna i det representativa landet. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte fanns någon bevisning som visade att samma snedvridningar inte likaledes påverkade produkter avsedda för export, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade dessa priser. På liknande sätt undantogs också import till det representativa landet från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (60).

(170)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar. I ett senare skede, vid beräkningen av de individuella dumpningsmarginalerna, lade kommissionen till företagsspecifika inhemska transportkostnader till importpriset. De inhemska transportkostnaderna för samtliga råvaror baserades på kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(171)

För råvaror med försumbar inverkan i fråga om kostnader, och som företagen inte hade rapporterat i bilaga III till tillkännagivandet om inledande, togs kostnaderna med i tillverkningsomkostnaderna såsom anges i avsnitt 3.8. De produktionsfaktorer som betecknas som allmänna omkostnader anges i de företagsspecifika upplysningarna.

(172)

I sina synpunkter av den 16 mars 2020 konstaterade unionsindustrin att det för vissa råvaror antingen saknades genomsnittliga importvärden eller att de genomsnittliga värdena avsåg små kvantiteter och därför var otillförlitliga eller att deras tillförlitlighet var osäker av andra skäl. De föreslog att värdena från statistik för regionen eller enligt marknadsundersökningar från leverantörer som ArgusMedia, AgroChart eller IntraTec skulle användas i dessa fall.

(173)

I sina synpunkter av den 11 december 2020 upprepade unionsindustrin på nytt att tillverkningskostnaden i Colombias fall kunde fastställas med hjälp av uppgifter för importen och tillgängliga offentliga uppgifter om priserna för elektricitet, vatten och arbetskraftskostnader. Den betonade att vissa av de genomsnittliga importvärdena för mindre viktiga kostnadsfaktorer tycktes vara höga och föreslog att de skulle bytas ut mot uppgifter från specialiserade datatjänstleverantörer.

(174)

I sin inlaga av den 23 mars 2020 anförde den kinesiska handelskammaren att vissa av importpriserna för viktiga råvaror som kol, svavelsyra och saltsyra i Colombia var onormalt höga och därför inte var representativa. Den hävdade också att det fanns stora skillnader mellan Colombias, Thailands och Brasiliens offentliggjorda importpriser och att importpriserna i hög grad varierade även för samma råvara som importerades från samma land, vilket kan bero på kvalitetsskillnader inom samma HS-nummer. Den kinesiska handelskammaren uppmanade kommissionen att fastställa orsaken till dessa skillnader och åtgärda dem. Kommissionen tog hänsyn till detta argument och ersatte, där det var motiverat, icke representativa importpriser med tillförlitliga källor såsom anges i tabell A.

(175)

Med tanke på att vissa av de råvaror som används för tillverkningen av den produkt som översynen gäller köps in på Kinas hemmamarknad hävdade den kinesiska handelskammaren också att det är orimligt att helt enkelt använda importpriserna i ett visst tredjeland, eftersom dessa priser sannolikt omfattar högre transport-/leveranskostnader än för råvaror som köps in på hemmamarknaden. Detta gäller särskilt farliga kemikalier som svavelsyra och saltsyra, för vilka särskilda fordon används för leverans. Därför ansåg den kinesiska handelskammaren att lämpliga justeringar måste göras för att jämförelsen ska bli rättvis.

(176)

När det gäller detta påstående konstaterade kommissionen att den tillämpar artikel 2.6a i grundförordningen i den föreliggande översynen vid giltighetstidens utgång, av de skäl som anges i avsnitt 3.2.1. Därför söker kommissionen efter icke snedvridna kostnader i ett lämpligt representativt land för att se till att den tillämpade kostnaden inte påverkas av snedvridningar och bygger på lättillgängliga uppgifter. I avsaknad av uppgifter om möjliga snedvridningar på det representativa landets marknad med avseende på dessa farliga kemikalier, och i avsaknad av uppgifter från den kinesiska handelskammaren som underbygger påståendet om de höga transportkostnaderna, anses det att det representativa landets importvärden uppfyller kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen och ger en skälig uppskattning av priset i det representativa landet, däribland transportkostnaderna. Eftersom de importerade insatsvarorna konkurrerar på det representativa landets hemmamarknad i fråga om priser ansåg kommissionen dessutom att de är ett tillförlitligt värde.

(177)

Kommissionen använde därför GTA:s importpriser i Colombia. När dessa priser inte var representativa eller på annat sätt otillförlitliga söktes internationella referensvärden. När sådana inte var tillgängliga användes tillförlitliga priser från andra källor (se tabell A).

(178)

Mot bakgrund av alla upplysningar som inkommit från de berörda parterna och som samlats in under dubbelkontroller på distans har följande produktionsfaktorer och tullnummer som i tillämpliga fall används i Brasilien, Colombia eller Thailand identifierats:

Tabell A

(179)

Kommissionen fastställde normalvärdet genom följande steg.

(180)

För det första fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna (som täcker förbrukningen av råvaror, arbetskraft och energi). Den tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna baserade på ovanstående källor på den faktiska förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna bland de exporterande tillverkarna i urvalet.

(181)

För det andra lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa icke snedvridna tillverkningskostnader. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader höjdes med kostnaderna för de råvaror och tillsatsmaterial som avses i skäl 171 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(182)

Slutligen tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vägda genomsnittliga vinsten för sju representativa colombianska producenter av ingredienser för dryckes-, rengörings-, livsmedels-, hälso- och läkemedelsindustrin på ovanstående beräkning.

(183)

Uttryckt i procent av tillverkningskostnaderna uppgår försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader till 24,82 % och vinsten till 20,72 %. Uttryckt i procent av intäkterna uppgår försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader till 17 % och vinsten till 14,2 %.

(184)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen konstruerade normalvärdet per produkttyp för var och en av de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna.

(185)

De samarbetande exporterande tillverkarna exporterade till unionen direkt till oberoende kunder. Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(186)

Kommissionen jämförde normalvärdet och den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpris på grundval av priset från fabrik.

(187)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. På denna grund har justeringar i tillämpliga och motiverade fall gjorts för skillnader när det gäller kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(188)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(189)

På denna grundval är de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av pris cif vid unionens gräns, före tull, 42 % för Weifang Ensign Industry Co., Ltd och 144 % för COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co. Ltd Ingen dumpning beräknades varken för RZBC Group (RZBC (Juxian) Co., Ltd och den närstående handlaren RZBC Imp. & Exp. Co., Ltd), eller för Jiangsu Guoxin Union Energy Co. Ltd, som omfattas av åtaganden i enlighet med skäl 191.

(190)

Kommissionen fastställde även den genomsnittliga dumpningsmarginalen för de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. På grundval av tillgängliga fakta användes de samarbetsvilliga tillverkarnas högsta dumpningsmarginal i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, inte minst med tanke på de icke samarbetsvilliga företagens betydligt lägre exportpriser.

(191)

Sammantaget skedde det mesta av Kinas export till EU (70–90 %) till kraftigt dumpade priser under översynsperioden. Två samarbetsvilliga exporterande tillverkare för vilka ingen dumpning fastställdes stod för den kvarvarande kinesiska exporten. Dessa två exporterande tillverkare omfattas av åtaganden och deras export till unionen skedde till minimiimportpriset. Deras exportpriser till unionen ansågs därmed vara påverkade av åtagandena och därför inte tillräckligt tillförlitliga för att kunna användas för att bedöma sannolikheten för fortsatt dumpning i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(192)

Kort sagt har dumpningen fortsatt för en överväldigande del av den kinesiska exporten till unionen. Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(193)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet, unionsmarknadens attraktionskraft, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen samt kringgående.

(194)

Endast fyra kinesiska exporterande tillverkare var som sagt samarbetsvilliga. De uppgifter som kommissionen förfogade över i fråga om tillverkning och outnyttjad kapacitet från kinesiska exporterande tillverkare var därför begränsade.

(195)

Därför var det nödvändigt att basera de flesta av nedanstående undersökningsresultat rörande fortsatt eller återkommande dumpning på andra källor, nämligen Eurostats och GTA:s databaser och den information som lämnades av unionsindustrin i begäran om översyn. Analysen av informationen visade följande.

(196)

Endast baserat på de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas svar på frågeformuläret visade undersökningen att det fanns en outnyttjad kapacitet på ungefär 129 000 ton, vilket står för 20–40 % av EU:s efterfrågan. Under översynsperioden uppskattas den totala kinesiska produktionskapaciteten vara tre till fyra gånger högre än den totala förbrukningen i EU.

(197)

Kinas inhemska efterfrågan beräknades vara ungefär 465 000 ton – mindre än 24 % av landets produktionskapacitet. Planerade ytterligare kapacitetsökningar visar dessutom att kapaciteten kommer att nå den totala världsförbrukningens nivå 2021 (62) – vilket ytterligare ökar Kinas befintliga överkapacitet. Denna nya kapacitet kommer med största sannolikhet att leda till ett ännu högre exporttryck, inte minst med tanke på den nämnda skillnaden mellan kapaciteten och den inhemska efterfrågan. Det är högst osannolikt att Kinas inhemska förbrukning skulle öka i sådan grad att den kan absorbera den befintliga kapaciteten, för att inte tala om den ökade kapaciteten. Att åtgärder redan har vidtagits på flera av de andra marknaderna gör det dessutom högst sannolikt att det kommer att ske en betydande ökning av den dumpade importen om åtgärderna i unionen upphävs.

(198)

Unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export var uppenbar med hänsyn till den fortsatt massiva närvaron även med åtgärder – med en marknadsandel på 30–50 % i unionen.

(199)

Unionsmarknadens attraktionskraft framhävdes ytterligare av att en kinesisk investerare bygger en ny anläggning med en kapacitet på upp till 60 000 ton i unionen (63).

(200)

Kinas export till andra viktiga marknader, såsom Förenta staterna, Brasilien, Colombia, Indien eller Thailand, begränsades dessutom av handelspolitiska skyddsåtgärder.

(201)

Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftades ytterligare av de priskomponenter som nämns nedan.

(202)

De fyra samarbetsvilliga företagens exportpriser till tredjeländer var 20–40 % lägre än exportpriserna till unionen, vilket också är ett tecken på dess attraktionskraft.

(203)

Kringgåendet via Malaysia, som i januari 2016 medförde att de tullar mot kringgående som avses i skäl 5 infördes, framhävde ytterligare unionsmarknadens attraktionskraft på den kinesiska exporten.

(204)

För en stor del av Kinas export har dumpningen som sagt fortsatt.

(205)

Allt tydde dessutom på att försäljningen skulle ske på dumpade nivåer om åtgärderna upphör att gälla.

(206)

Det faktum att alla företag med åtaganden sålde exakt till åtagandets minimiimportpris pekade för det första på att åtagandet fungerade som prisgolv. I avsaknad av ett sådant golv, och konfronterade med konkurrensen från annan kinesisk export till 30–40 % lägre priser än i åtagandet, skulle företagen bli tvingade att sälja till dessa lägre priser för att kunna stanna kvar på marknaden. Detta skulle med all sannolikhet leda till högre dumpningsmarginaler för alla företag som omfattas av åtagandet.

(207)

För det andra kunde kringgåendet betraktas som ytterligare en faktor som tyder på exportörernas intresse för att komma in på unionens marknad och deras oförmåga att konkurrera på unionens marknad till icke-dumpade priser. Kinesiska företag uppvisade också ett mönster av illojal prissättning när de exporterar till andra marknader, vilket visas av det stora antalet handelspolitiska åtgärder mot citronsyra i de tredjeländer som nämns i skäl 200.

(208)

De fyra samarbetsvilliga företagens exportpriser till tredjeländer var för det tredje mycket lägre än i unionen, vilket visar att exportpriserna sannolikt kan sjunka ytterligare och dumpningsmarginalerna därmed ytterligare öka om åtgärderna upphör att gälla.

(209)

Om åtgärderna upphör att gälla visade ovanstående analys att dumpningen kommer att fortsätta och att dumpningsmarginalerna med all sannolikhet kommer att öka, med en ännu större import till unionens attraktiva marknad.

(210)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna undersökningsresultaten om outnyttjad kapacitet. De hävdade att baserat på kommissionens egna beräkningar minskade den outnyttjade kapaciteten från 192 000 ton 2015 (den föregående översynen) till 129 000 ton under översynsperioden, vilket motsäger undersökningsresultatet om allt större outnyttjad kapacitet som leder till högre exporttryck. Kommissionen påpekade att den bedömde den outnyttjade kapaciteten på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Dessa samarbetsvilliga exporterande tillverkare är andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare än i den föregående översynen. Den jämförelse som den kinesiska handelskammaren och de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna gör är därför felaktig. I alla händelser motsvarar 129 000 ton fortfarande en massiv outnyttjad kapacitet. Påståendet avvisades därför.

(211)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare att kommissionen inte hade kontrollerat att den påstådda bevisning om planerade kapacitetsökningar som lämnats av unionsindustrin var tillförlitlig och korrekt. Kommissionen påpekade att den noggrant har granskat inlagorna från både unionsindustrin och den kinesiska handelskammaren i detta avseende och att inga omständigheter har framkommit under granskningen som kan ändra dess undersökningsresultat enligt skäl 197.

(212)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare att kommissionens slutsats att exportpriserna till unionen skulle sjunka till nivåerna för tredjeländer i avsaknad av nya åtgärder är rena spekulationer. De hävdade också att kommissionen inte hade lämnat en kvantifiering eller analys med avseende på sin slutsats att exporten från Kina sannolikt skulle öka och ske till högre dumpningsmarginaler i avsaknad av åtgärder. De hävdade avslutningsvis att kommissionen inte presenterade ett sunt ekonomiskt resonemang om varför de kinesiska exporterande tillverkarna betydligt skulle sänka sina priser till unionen i avsaknad av förnyade åtgärder.

(213)

Som svar påpekade kommissionen att det tydligt fastställdes i undersökningen att dumpningen fortsätter, även baserat på exportpriser som stöttas av företagens minimipris. Priserna för de exporterande tillverkare som inte är föremål för åtaganden var betydligt lägre, vilket tydligt visar att priserna sannolikt skulle sjunka i avsaknad av åtaganden. Kommissionen konstaterade dessutom att exportpriserna till unionen var betydligt högre än exportpriserna till andra marknader för alla exporterande tillverkare som är föremål för åtaganden, vilket visar att det skulle vara attraktivt att öka importen till unionens marknad. Dessa omständigheter tillsammans med den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina stödde tydligt slutsatsen att exporten till unionen sannolikt skulle fortsätta att ske till dumpade priser och ökade volymer om åtgärderna upphävdes.

(214)

Den likadana produkten tillverkades av två tillverkare i unionen under översynsperioden. De två tillverkarna utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(215)

Med tanke på att endast två tillverkare utgör unionsindustrin presenterade kommissionen vissa av siffrorna i denna förordning med hjälp av intervall och/eller index i enlighet med artikel 19 i grundförordningen för att skydda konfidentiella uppgifter.

(216)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 300 000–350 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av svar på frågeformuläret från de två tillverkarna i unionen.

(217)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens öppna marknad på grundval av unionsindustrins försäljning på unionens öppna marknad och importen från Kina och andra tredjeländer, som framgår av svaren på frågeformuläret och importstatistik baserad på databasen enligt artikel 14.6.

(218)

Förbrukningen på unionens öppna marknad utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(219)

Förbrukningen i unionen ökade inledningsvis med 7 %, med en topp i förbrukningen 2017 och 2018. Mellan 2018 och översynsperioden minskade förbrukningen något, men var fortsatt 3 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(220)

Orsaken till den ökade förbrukningen av citronsyra var den ökade förbrukningen av produkter som använder den produkt som översynen gäller i olika industrier; exempelvis för livsmedel, rengöringsmedel för hushållsbruk, läkemedel och kosmetika. Lagstiftningen om utbyte av fosfater i rengöringsmedel för hushållsbruk bidrog dessutom till den ökade förbrukningen av den produkt som översynen gäller, eftersom citronsyra är ett av de lämpligaste ersättningsämnena för fosfat på dessa användningsområden.

(221)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av databasen enligt artikel 14.6 och svar på frågeformulär från unionsindustrin.

(222)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(223)

Importvolymen från Kina var betydande under hela skadeundersökningsperioden, och låg nästan på samma nivå under översynsperioden som 2016. Den lägre importen 2017 och högre importen 2018 står i samband med det faktum att citronsyra är en produkt som fraktas i stora kvantiteter, och en sådan stor kvantitet kom in på unionens marknad i januari 2018 och räknades därmed in i importen för 2018 (importen för januari 2018 är ungefär 50 % högre än för december 2017). Sammantaget var importvolymerna från Kina stabila.

(224)

Marknadsandelen för citronsyreimporten från Kina var betydande och kvarstod kring 40 %, med en liten minskning på 1,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Eftersom importen från andra länder också minskade, vilket beskrivs i skälen 234–235, konstaterade kommissionen att den ökade efterfrågan under skadeundersökningsperioden tillgodosågs genom unionsindustrins ökade produktion.

(225)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från databasen enligt artikel 14.6. Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(226)

Priset på citronsyra som importerades från Kina var stabilt under skadeundersökningsperioden. Sammantaget minskade priset på kinesisk citronsyra med 5 % jämfört med 2016. Importpriserna från Kina var fortfarande avsevärt lägre jämfört med unionens priser, vilket framgår av tabell 8.

(227)

De ökade importpriserna 2017 kan sättas i samband med den ökade förbrukningen som, såsom anges i skäl 219, var särskilt hög 2017 på grund av den lagstiftningsändring för fosfater som beskrevs i skäl 220. Denna ökade efterfrågan utlöste en ökning i importpriserna. Priserna sjönk sedan igen 2018 och 2019 när efterfrågan anpassades.

(228)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(229)

Två nivåer för prisunderskridandemarginalerna visas nedan, varav den första omfattar samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte omfattas av det åtagande som nämns i skäl 189. Den andra nivån omfattar också de tre samarbetsvilliga parter som omfattades av åtagandet. Åtskillnaden görs eftersom priserna från de företag som omfattades av åtagandet påverkades av åtagandets villkor.

(230)

För icke samarbetsvilliga exporterande tillverkare kunde prisunderskridandet inte fastställas med användning av priser per produkttyp, eftersom sådana uppgifter inte fanns tillgängliga. Därför fastställdes prisunderskridandet genom en jämförelse mellan de totala vägda genomsnittliga försäljningspriserna både för unionstillverkare och icke samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare.

(231)

Prisjämförelserna gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled efter justering av priserna där detta var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultaten av jämförelserna uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden. De visade att den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för exporterande tillverkare som inte omfattas av åtagandena var mer än 19 %, medan den var mer än 10 % för exporterande tillverkare som omfattas av åtagandet.

(232)

Importen av citronsyra från andra tredjeländer än Kina kom i huvudsak från Kambodja, Colombia och Thailand.

(233)

Den sammanlagda importvolymen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av citronsyra från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Import från tredjeländer

(234)

De största importvolymerna av citronsyra från andra tredjeländer än Kina kom under hela skadeundersökningsperioden i huvudsak från Thailand. Importen från Thailand minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Varje år under skadeundersökningsperioden följde priserna den kinesiska importens prisutveckling, men var 11–15 % högre.

(235)

Importen av citronsyra från samtliga tredjeländer sjönk med 30 % under skadeundersökningsperioden. Deras priser var också högre än priserna på importen från Kina.

(236)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(237)

Den totala tillverkningen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande i EU

(238)

Produktionsvolymen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden och produktionstoppen nåddes 2017 (då den var 14 % högre än 2016). Unionsindustrins produktionsvolym utvecklas i stort sett som förbrukningen i unionen.

(239)

Produktionskapaciteten har stadigt ökat under skadeundersökningsperioden, och jämfört med 2016 var den 13 % högre under översynsperioden.

(240)

Kapacitetsutnyttjandet varierade under skadeundersökningsperioden och nådde sin lägsta nivå under översynsperioden, 3 % under 2016 års nivå.

(241)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionens försäljningsvolym och marknadsandel

(242)

Försäljningen på den företagsinterna marknaden, som huvudsakligen var kopplad till produktionen av specialiteter och specialsalter med citronsyra som insatsvara, låg varje år under skadeundersökningsperioden under 5 000 ton och hade därför inget märkbart inflytande på unionsindustrins situation eller dess marknadsandelar.

(243)

Försäljningen utvecklades på liknande sätt som tillverkningen och ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden, med sin högsta nivå 2017.

(244)

Unionsindustrins marknadsandel låg på mellan 50 % och 64 % varje år under skadeundersökningsperioden. Den ökade med ungefär fyra procentenheter under översynsperioden.

(245)

Sysselsättningen och produktiviteten i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet i unionen

(246)

Antalet anställda i heltidsekvivalenter ökade med ungefär 7 % under skadeundersökningsperioden till över 640 anställda under översynsperioden.

(247)

Produktiviteten ökade med endast ungefär 2 % under skadeundersökningsperioden. I detta avseende uttrycks produktiviteten som antal ton per antal anställda (heltidsekvivalenter) under året.

(248)

De faktiska dumpningsmarginalernas effekt på unionsindustrin minskades genom åtagandet vad gäller stora kinesiska exporterande tillverkares prisnivå, vilket fungerade som golv för de relevanta kinesiska exportpriserna.

(249)

Det går därför att dra slutsatsen att unionsindustrin har återhämtat sig från den skada som den vållats till följd av de kinesiska exporterande tillverkarnas tidigare dumpning. Under skadeundersökningsperioden fortsatte unionsindustrins återhämtning, vilket framgår av en gynnsam utveckling vad gäller de huvudsakliga skadeindikatorerna.

(250)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(251)

Unionstillverkarnas viktade genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen var mycket stabila och ökade med endast 1 % under skadeundersökningsperioden.

(252)

Produktionskostnaden per enhet varierade under skadeundersökningsperioden och nådde en 5 % högre nivå under översynsperioden jämfört med 2016. De ökade kostnaderna i kombination med endast en liten ökning i försäljningspriserna ledde till minskad lönsamhet, vilket beskrivs i skäl 257.

(253)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(254)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, vilket var mindre än inflationen i unionen under denna period.

(255)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(256)

Unionstillverkarnas utgående lager ökade under skadeundersökningsperioden. Lagernivåerna ligger på en stabil nivå efter den ökade försäljningen och tillverkningen. Den mycket lägre lagernivån för årsslutet 2017 var ett undantag. Undantaget har samband med den ökade efterfrågan på citronsyra på grund av att fosfater ersattes i vissa produkters kemiska sammansättning, vilket förklaras i skäl 220.

(257)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(258)

Kommissionen fastställde unionstillverkarnas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt på försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen.

(259)

Lönsamheten under skadeundersökningsperioden låg på den högsta nivån under 2017. De exceptionella förhållandena var förknippade med ersättandet av fosfater, vilket beskrivs i skäl 220, och årets högre lönsamhet bör sättas i samband med den ökade efterfrågan just det året. Industrins totala lönsamhet under översynsperioden var över 10 %.

(260)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Med undantag av 2017 låg dess utveckling kvar på liknande nivåer under skadeundersökningsperioden.

(261)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Dess utveckling liknade lönsamhetens utveckling och låg kvar på tillfredsställande nivåer under hela skadeundersökningsperioden.

(262)

Ingen av unionstillverkarna rapporterade svårigheter med kapitalanskaffning under skadeundersökningsperioden.

(263)

De flesta skadeindikatorer, såsom tillverkning, försäljningsvolym, sysselsättning, kapacitet, produktivitet och kassaflöde, utvecklades positivt. Även om finansiella indikatorer som lönsamhet och räntabilitet utvecklades negativt var deras absoluta nivåer tillfredsställande och tyder inte på väsentlig skada.

(264)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(265)

I skäl 262 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden, och bedömde i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det fanns en sannolikhet för återkommande skada på grund av den dumpade importen från Kina, om åtgärderna mot den kinesiska importen upphörde (64).

(266)

De ovannämnda tendenserna för priser och importvolymer för den kinesiska produkt som översynen gäller visar att de kinesiska exportörerna fortfarande hade en betydande närvaro på unionens marknad, men att de gällande åtgärderna (tull och åtaganden) har lett till förbättrade marknadsvillkor. Unionsindustrin gynnades mest av denna utveckling, eftersom andra tredjeländers marknadsnärvaro förblev begränsad. Detta tyder på att det är de gällande åtgärderna som är den främsta orsaken till att skadan har undanröjts.

(267)

Som nämnts i skälen 196–197 har de exporterande tillverkarna i Kina en massiv och ökande outnyttjad kapacitet som gör att de mycket snabbt kan öka sin export. Med tanke på de mer lukrativa priserna på unionens marknad jämfört med de flesta marknader i tredjeländer är det dessutom troligt att betydande mängder som i dagsläget exporteras till dessa länder även kan styras över till unionens marknad om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(268)

Dessutom har stora internationella marknader infört handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk citronsyra. Det kommer därför att bli svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att sälja på dessa marknader än på en oskyddad unionsmarknad om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(269)

Trots åtgärderna underskred dessutom de kinesiska exportörernas prisnivåer avsevärt unionsindustrins priser. Utan tullar skulle prisunderskridandet av de exporterande tillverkarna utan åtaganden vara över 29 %. Detta visar de prisnivåer vid vilka kinesiska exporterande tillverkare sannolikt skulle gå in på unionens marknad i avsaknad av åtgärder. Utan de gällande åtgärderna skulle unionsindustrin inte kunna bibehålla sina priser och skulle sannolikt gå med förlust som under den ursprungliga undersökningen.

(270)

Sannolikheten för kinesisk lågprisexport i avsaknad av åtgärder bekräftas även av ett stort antal antidumpningsundersökningar om kinesisk citronsyra i de andra länder som nämns i skäl 200.

(271)

Kombinationen av de kinesiska tillverkarnas höga exportkapacitet och skadevållande priser skulle direkt leda till en snabb nedgång i unionsindustrins försäljning och/eller en sänkning av dess priser, vilket skulle leda till en starkt försämrad ekonomisk situation som skulle äventyra unionsindustrins existens – vilket framgår av den nedläggning av andra unionstillverkare som nämns i skäl 276.

(272)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav den kinesiska handelskammaren och tre samarbetsvilliga exporterande tillverkare vad gäller sannolikheten för återkommande skada, att det inte vore kommersiellt eller marknadsmässigt klokt att öka importen till lägre priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att handelspolitiska skyddsåtgärder i andra länder inte skulle ha någon större inverkan på de kinesiska exporterande tillverkarnas beslutsfattande. Dessa påståenden varken styrktes eller visade på något sätt att de många ovan nämnda olika sakomständigheter och resonemang var felaktiga. Kommissionen konstaterade dessutom att importpriserna utan tullar, vilket framgår av tabell 3, redan ligger långt under unionsindustrins produktionskostnader (vilket framgår av tabell 11). Även om sådana låga importpriser skulle bibehållas skulle detta följaktligen sätta press på unionsindustrin, vilket sannolikt skulle leda till återkommande skada. Dessa påståenden kan därför inte godtas.

(273)

Därför dras slutsatsen att uteblivna åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

(274)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(275)

Båda de unionstillverkare som tillsammans står för 100 % av unionens tillverkning samarbetade i denna undersökning. Som anges i skäl 263 har unionsindustrin återhämtat sig från den skada den vållats av tidigare dumpning och dess verksamhet är lönsam när den inte utsätts för illojal konkurrens genom dumpad import.

(276)

Unionsindustrin följde den ökade efterfrågan på citronsyra, däribland de investeringar som krävdes för att öka dess produktionskapacitet och planer på ytterligare expansion.

(277)

Det är också mycket sannolikt att ett upphörande av åtgärderna skulle leda till ökad illojal konkurrens från dumpad kinesisk import, vilket skulle hota de återstående tillverkarnas fortsatta verksamhet inom en i övrigt lönsam industri. Det erinras om att tre tillverkare i unionen hade lagt ned sin verksamhet innan åtgärder mot kinesisk import infördes.

(278)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att de gällande åtgärderna bibehålls.

(279)

Såsom nämns i skäl 18 var det bara en icke-närstående importör som besvarade frågeformuläret. Följaktligen visade importörerna inte så stort intresse för den nuvarande undersökningen.

(280)

Importörer av citronsyra handlar ofta med ett större antal kemiska produkter, alltså inte bara med citronsyra. Dessutom importerar handlarna kemiska produkter även från andra tredjeländer än Kina, och handlar också med produkter som tillverkas av unionsindustrin. Tullarnas potentiella inverkan på importörerna förväntas därmed vara mycket begränsad.

(281)

Som anges i skäl 23 mottog kommissionen svar på frågeformuläret från fyra användare inom industrin för läkemedel, kosmetika och rengöringsmedel för hushållsbruk. Trots att livsmedels- och dryckesindustrin är den största användaren av citronsyra samarbetade inte någon användare från denna industri i undersökningen.

(282)

För det flesta användare står citronsyra för en liten eller till och med försumbar del av deras kostnadsstruktur. I vissa specifika typer av produkter, särskilt rengöringsmedel för hushållsbruk såsom diskmaskinstabletter, är innehållet av citronsyra mycket högre.

(283)

I sina synpunkter hävdade de samarbetsvilliga användarna att unionsindustrin har återhämtat sig helt, och uppgav att den inte kan tillgodose efterfrågan i unionen till fullo. Det framkom också att tillverkningen av dessa produkter i unionen är mindre konkurrenskraftig än i länder där citronsyra inte omfattas av tullar, särskilt för produkter med särskilt högt innehåll av citronsyra. Användarna lyfte också fram unionstillverkarnas goda ekonomiska situation.

(284)

De befintliga åtgärderna har inte påverkat tillgången på citronsyra från källor utanför EU, vilket den kinesiska exportens fortsatt betydande närvaro bekräftar. Ökningar av produktionskapaciteten planeras i unionen, både av unionstillverkarna och genom den kinesiska investering i unionen som avses i skäl 199.

(285)

De samarbetsvilliga användarna hade god lönsamhet, och för de allra flesta användare var de finansiella konsekvenserna av kostnaden för citronsyra som råvara försumbara. För användare som tillverkar produkter med högre innehåll av citronsyra var dessa produkter bara en del av en mycket större portfölj. Under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, när fler användare samarbetade i undersökningen, fastställde kommissionen att citronsyra står för högst 5 % av råvarukostnaderna för användare som tillverkar kemiska produkter. Åtgärderna ansågs därför ha en begränsad effekt på dessa användare.

(286)

På det hela taget uppvägde åtgärdernas positiva effekt på unionsindustrin betydligt den begränsade negativa effekt som de gällande åtgärderna har på användarna.

(287)

Försörjningstrygghet är en viktig faktor på marknaden för citronsyra. På de flesta av citronsyras användningsområden var prisfaktorn försumbar, medan tillgången på den produkt som översynen gäller som råvara var avgörande. Utan åtgärder skulle unionsindustrins existens vara hotad, vilket även skulle få effekter utanför industrin, t.ex. en minskning av tillgängliga försörjningskällor eller färre konkurrenter på marknaden.

(288)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna för import av citronsyra med ursprung i Kina.

(289)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot citronsyra från Kina bibehållas.

(290)

Mot bakgrund av att Förenade kungariket lämnade Europeiska unionen den 1 januari 2021 har kommissionen också analyserat utträdets effekt på slutsatserna i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(291)

Kommissionen konstaterade härvidlag att den totala importen av citronsyra till Förenade kungariket stod för mindre än 10 % av den totala importen till EU-28 under skadeundersökningsperioden (källa: databasen enligt artikel 14.6). Varken unionsmarknadens attraktionskraft eller prisnivåerna på importen av den berörda produkten i unionen skulle påverkas av att den inre marknaden minskas till 27 medlemsstater.

(292)

De enda två unionstillverkarnas försäljning till Förenade kungariket var i samma storleksordning.

(293)

För de två kinesiska exporterande tillverkare där dumpningsmarginalen beräknas i enlighet med skäl 189 skulle bortfallet av exportförsäljningen till Förenade kungariket inte ha större effekt än 1 procentenhet på beräkningen av en dumpningsmarginal. Som en naturlig följd skulle inte heller dumpningsmarginalerna för icke-samarbetsvilliga tillverkare förändras.

(294)

Därför drog kommissionen slutsatsen att resultaten av denna undersökning, som ledde till att antidumpningsåtgärderna bibehölls, inte skulle ändras beroende på huruvida Förenade kungariket ingår i analysen eller inte. Ingen berörd part inkom med några synpunkter om detta.

(295)

Alla berörda parter underrättades om de viktiga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(296)

Enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (65) om när ett belopp måste återbetalas till följd av en dom i Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(297)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.