(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (2) fastställs gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.

(2)

Den 8 november 2011 offentliggjorde vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (nedan kallad panelen) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) ett vetenskapligt yttrande om riskerna för folkhälsan på grund av förekomsten av pyrrolizidinalkaloider i livsmedel och foder (3). Panelen konstaterade att 1,2-omättade pyrrolizidinalkaloider kan agera som genotoxiska carcinogener hos människa. Panelen konstaterade att det finns en hälsorisk för småbarn och barn som äter mycket honung. Förutom honung finns det andra möjliga källor till exponering för pyrrolizidinalkaloider via kosten som panelen inte kunde kvantifiera eftersom det saknas uppgifter. Panelen drog slutsatsen att även om det saknas uppgifter om förekomst skulle exponering för pyrrolizidinalkaloider från pollen, te, örtte och örtbaserade kosttillskott kunna utgöra en risk för både akuta och kroniska effekter hos konsumenten.

(3)

I april 2013 offentliggjorde myndigheten en förslagsinfordran om undersökning av halterna av pyrrolizidinalkaloider i livsmedelsprodukter av animaliskt ursprung, inklusive mjölk och mjölkprodukter, ägg, kött och köttprodukter, samt i växtbaserade livsmedelsprodukter, inklusive (ört)te och kosttillskott, i olika regioner i Europa. Resultatet av undersökningarna offentliggjordes den 3 augusti 2015 (4).

(4)

Den 26 augusti 2016 offentliggjorde myndigheten en vetenskaplig rapport om bedömning av exponeringen för pyrrolizidinalkaloider via kosten hos den europeiska befolkningen (5), med beaktande av nya uppgifter om förekomst. I rapporten konstaterades att te och örtte är de främsta källorna till människors exponering för pyrrolizidinalkaloider och att pollenbaserade tillskott också bidrar väsentligt till den exponeringen. Det konstaterades att exponering för pyrrolizidinalkaloider från intag av honung är lägre. Vidare drogs slutsatsen att örtbaserade kosttillskott väsentligt kan bidra till exponeringen, men det fanns inte tillräckliga uppgifter om förekomst.

(5)

Den 27 juli 2017 offentliggjorde myndigheten ett uttalande om riskerna för människors hälsa på grund av förekomsten av pyrrolizidinalkaloider i honung, te, örtte och kosttillskott (6). Panelen har fastställt ett nytt referenvärde på 237 μg/kg kroppsvikt per dag för att bedöma risken för cancer på grund av pyrrolizidinalkaloider och konstaterat att det finns en möjlig risk för människors hälsa till följd av exponering för pyrrolizidinalkaloider, särskilt när det gäller storkonsumenter av te och örtte hos befolkningen i allmänhet, men framför allt i de yngre befolkningsgrupperna.

(6)

Förekomsten av pyrrolizidinalkaloider i dessa livsmedel kan minimeras eller förhindras genom tillämpning av god jordbrukssed och goda skördemetoder. Genom att fastställa gränsvärden säkerställer man att god jordbrukssed och goda skördemetoder tillämpas i alla produktionsområden för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor. Det bör därför fastställas gränsvärden för livsmedel som innehåller signifikanta halter pyrrolizidinalkaloider och som därför bidrar väsentligt till människors exponering eller är av betydelse för sårbara befolkningsgruppers exponering.

(7)

I vissa produktionsområden har god jordbrukssed och goda skördemetoder införts först på senare tid eller ännu inte införts, varför det bör fastställas en rimlig tidsfrist för att införa dem i alla produktionsområden. Det behövs två odlingssäsonger för ett fullständigt genomförande av god jordbrukssed och goda skördemetoder för att säkerställa tillräcklig tillgång så att livsmedelsföretagare kan producera livsmedel som uppfyller de nya kraven i denna förordning.

(8)

Med hänsyn till att livsmedel som omfattas av denna förordning har lång hållbarhetstid på upp till tre år bör det föreskrivas en tillräckligt lång övergångsperiod för att livsmedel som lagligen har släppts ut på marknaden före denna förordnings tillämpningsdatum ska kunna fortsätta att saluföras tillräckligt länge. En övergångsperiod på 18 månader är lämplig för att produkter som producerats före tillämpningsdatumet kan säljas till slutkonsumenten.

(9)

Förordning (EG) nr 1881/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.