This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32016H1111
Commission Recommendation (EU) 2016/1111 of 6 July 2016 on the monitoring of nickel in food (Text with EEA relevance)
Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1111 av den 6 juli 2016 om övervakning av nickel i livsmedel (Text av betydelse för EES)
Kommissionens rekommendation (EU) 2016/1111 av den 6 juli 2016 om övervakning av nickel i livsmedel (Text av betydelse för EES)
C/2016/3858
EUT L 183, 8.7.2016, p. 70–71
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
8.7.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 183/70 |
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2016/1111
av den 6 juli 2016
om övervakning av nickel i livsmedel
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
(1) |
Nickel är en metall som förekommer allmänt i jordytan. Nickel förekommer i livsmedel och dricksvatten till följd av naturlig och mänsklig verksamhet. |
(2) |
Den grekiska livsmedelsmyndigheten har bett Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) att utvärdera risken för människors hälsa till följd av förekomsten av nickel i livsmedel, särskilt i grönsaker. |
(3) |
Efsas vetenskapliga panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam-panelen) beslutade att utvidga riskbedömningen till dricksvatten och antog ett vetenskapligt yttrande om riskerna för folkhälsan i samband med förekomsten av nickel i livsmedel och dricksvatten (1). I detta yttrande identifieras reproduktions- och utvecklingstoxicitet som den kritiska effekten för riskkarakteriseringen av kronisk oral exponering för nickel. Uppflammande eksemreaktioner och försämring av allergiska reaktioner har identifierats som den kritiska effekten för akut oral exponering för nickel hos nickelkänsliga personer. |
(4) |
Data om förekomsten av nickel i livsmedel och dricksvatten har samlats in i 15 länder i Europa. Eftersom 80 % av insamlade data hade samlats in i en enda medlemsstat skulle det behövas en uppsättning data med större geografisk spridning för att kontrollera förekomsten av nickel i livsmedel i hela unionen. |
(5) |
För vissa livsmedelsgrupper som i Efsas vetenskapliga yttrande anses utgöra huvudkällor för exponeringen via kosten fanns endast begränsade data om förekomst tillgängliga. Med tanke på eventuella framtida riskhanteringsåtgärder vore det tillrådligt att ha en bättre bild av nickelinnehållet i livsmedelsprodukter som tillhör dessa livsmedelsgrupper. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. |
Medlemsstaterna bör, med aktiv medverkan från livsmedelsföretagarnas och andra berörda parters sida, övervaka förekomsten av nickel i livsmedel under 2016, 2017 och 2018. Övervakningen bör inriktas på spannmål, spannmålsbaserade produkter, modersmjölksersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn, barnmat, livsmedel för särskilda medicinska ändamål som är särskilt avsedda för spädbarn och småbarn, kosttillskott, baljväxter, nötter och oljeväxtfrö, mjölk och mejeriprodukter, alkoholhaltiga och alkoholfria drycker, socker och konfektyrvaror (inklusive kakao och choklad), frukter och bär, grönsaker och vegetabiliska produkter (inklusive svamp), torkade teblad, torkade delar av andra växter för beredning av örtteer samt musslor. |
2. |
Provtagningsförfarandena i kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 (2) bör följas för att säkerställa att proverna är representativa för det provtagna partiet. |
3. |
Proverna bör analyseras såsom de saluförs. Analysen av den totala nickelhalten bör utföras i enlighet med standarden EN 13804:2013 Foodstuffs – Determination of elements and their chemical species – General considerations and specific requirements, helst genom användning av en analysmetod som bygger på flam-atomabsorptionsspektrometri (FAAS), grafitugn-atomabsorptionsspektrometri (GFAAS), optisk emissionsspektroskopi med induktivt kopplad plasma (ICP-OES) eller ICP-masspektrometri (ICP-MS). |
4. |
Medlemsstaterna, livsmedelsföretagare och andra berörda parter bör lämna övervakningsdata, uttryckta på basis av helvikt, till Efsa tillsammans med de uppgifter och i det elektroniska rapporteringsformat som Efsa angett, så att dessa kan sammanställas i en databas senast den 1 oktober 2016, 2017 respektive 2018. Tillgängliga data om förekomsten från föregående år som ännu inte har lämnats in bör överföras på samma sätt så snart som möjligt. |
Utfärdad i Bryssel den 6 juli 2016.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) Efsas Contam-panel (Efsas vetenskapliga panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan), 2015. ”Scientific Opinion on the risks to public health related to the presence of nickel in food and drinking water”. EFSA Journal, vol. 13(2015):2, artikelnr 4002, 202 s., doi:10.2903/j.efsa.2015.4002.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 333/2007 av den 28 mars 2007 om provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halterna av spårämnen och främmande ämnen från bearbetningen i livsmedel (EUT L 88, 29.3.2007, s. 29).