15.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 239/69

(1)

Genom förordning (EG) nr 599/2009 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på mellan 0 och 198,0 euro per ton på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vanligtvis kallade biodiesel, i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, vid den tidpunkten klassificerade enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516209820), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518009120), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518009920), ex 2710 19 41 (Taric-nummer 2710194120), 3824 90 91 och ex 3824 90 97 (Taric-nummer 3824909787) och med ursprung i Förenta staterna (nedan kallade Förenta staterna eller det berörda landet). Den antidumpningstull som införs genom den förordningen kallas nedan de gällande åtgärderna.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011 (3) utvidgade rådet, efter en undersökning om kringgående, den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 599/2009 till att även omfatta import till unionen av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, med undantag av de produkter som tillverkas av företagen BIOX Corporation, Oakville och Rothsay Biodiesel, Guelph, Ontario, Kanada. Genom samma förordning utvidgade rådet den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 599/2009 till att även gälla för import av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 viktprocent av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(3)

Utanför ramen för detta förfarande är antidumpningsåtgärder för biodiesel för närvarande i kraft beträffande import från Argentina och Indonesien (4).

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna mottog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran ingavs den 9 april 2014 av European Biodiesel Board (nedan kallad sökanden eller EBB) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av biodiesel. Begäran grundades på påståendet att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättades genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 10 juli 2014 i Europeiska unionens officiella tidning  (6) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallat tillkännagivandet).

(7)

Samma dag inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande utjämningsåtgärderna för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna. Detta är ett parallellt men separat förfarande som hanteras genom en separat förordning.

(8)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 2013–30 juni 2014 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen den sökande, andra kända unionstillverkare, kända exporterande producenter och de amerikanska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(10)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledandet angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man försökte säkerställa geografisk spridning. Detta preliminära stickprov bestod av sju unionstillverkare i sju olika medlemsstater som svarade för nära 30 % av unionstillverkningen av biodiesel. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(13)

Ett företag beläget i Italien begärde att få ingå i urvalet. Detta företag hade emellertid först inlett sin verksamhet i slutet av år 2013 efter att ha förvärvat en biodieselanläggning från en annan italiensk biodieseltillverkare som ingick i det preliminära urvalet. I avsaknad av historiska uppgifter som är nödvändiga för att bedöma relevanta trender under skadeundersökningsperioden, och med tanke på det faktum att ett annat italienskt bolag redan ingick i det preliminära stickprovet, beslutade man att inte låta detta företag ingå i stickprovsurvalet.

(14)

Förenta staternas National Biodiesel Board (nedan kallat NBB) menade att det preliminära stickprovsurvalet skilde sig från urvalet i tidigare undersökningar om biodiesel, och hänvisade till två företag med betydande produktions- och försäljningsvolymer som nu inte ingår. De två företag som identifieras av NBB var närstående till ett annat företag med högre försäljningsvolymer som redan ingår i urvalet, respektive hade lägre försäljningsvolym än ett preliminärt utvalt företag i samma medlemsstat. Därför skulle det inte ha ändrat representativiteten för det preliminära urvalet om något av dessa båda företag tagits med. Det bekräftades därför att det preliminära stickprovet utgör ett representativt urval av unionsindustrin.

(15)

När detta meddelats hävdade den amerikanska regeringen att ett urval motsvarande 30 % av unionsindustrin inte kunde anses vara representativt för unionens biodieselindustri som helhet, och att mikroindikatorerna borde ha analyserats på bredare basis. Den amerikanska regeringen hänvisar till WTO:s överprövningsorgan i målet EG–fästdon, där ett urval på 27 % ansågs litet i förhållande till den totala mängden och endast skulle få utgöra en betydande del vid granskningen av fragmenterade industrier.

(16)

Kommissionen har, i strid med undersökningen i det målet, för denna undersöknings syften definierat unionsindustrin som hela industrin, och inte bara de företag som ingick i urvalet (skäl 93). Dessutom bedömdes alla makroindikatorer på grundval av hela industrin, medan endast vissa mikroindikatorer analyserades på nivån för företagen i stickprovsurvalet. Den övergripande analysen av unionsindustrins situation baserades emellertid på en bedömning av både mikro- och makroindikatorer. Under alla omständigheter anses unionsindustrin vara en splittrad bransch, eftersom den består av över 200 tillverkare över hela unionen, varav de flesta är små och medelstora företag. Kommissionen drar därför slutsatsen att urvalet, som representerade 30 % av unionsindustrin, är representativt, och den amerikanska invändningen avvisas därför.

(17)

För att avgöra om ett urval var nödvändigt och i så fall göra ett stickprovsurval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(18)

Bara ett fåtal icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovsurvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(19)

För att besluta om huruvida urvalsförfarande krävdes och för att i så fall göra ett urval ombads alla exporterande producenter i Förenta staterna att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Förenta staternas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)

27 tillverkare i Förenta staterna svarade, men endast 9 gav de uppgifter om export och/eller inhemsk försäljning som i stickprovssyfte begärs i bilaga I till tillkännagivandet om inledande. Ingen av dessa tillverkare exporterade till unionen under översynsperioden. Kommissionen gjorde ett urval bestående av tre exporterande tillverkare med den största volymen inhemsk försäljning och exportförsäljning. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen skedde ett samråd om urvalet med alla kända exporterande berörda producenter och myndigheterna i Förenta staterna. Inga synpunkter lämnades.

(21)

Ingen av de tillverkare som ingick i urvalet har lämnat några svar på frågeformuläret inom tidsfristen. Den 7 oktober 2014 informerade kommissionen de tre utvalda exporterande tillverkarna om denna brist på svar.

(22)

Den 10 oktober 2014 svarade en exporterande producent i urvalet att man hade valt att inte besvara frågeformuläret. De andra båda utvalda exporterande tillverkarna begärde flera förlängningar av tidsfristen, vilket beviljades, utan att något fullständigt svar inkom.

(23)

Den 10 november 2014 sände kommissionen ett brev till de tre utvalda företagen för att tillkännage sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda undersökningsresultaten på tillgängliga uppgifter. De amerikanska myndigheterna informerades också om denna avsikt. Tidsfristen för att lämna synpunkter på denna skrivelse löpte ut den 21 november 2014.

(24)

Den 21 november 2014 hade två av företagen i urvalet inte reagerat alls, och det tredje utvalda företaget förklarade att fristen inte var tillräcklig för att lämna svar.

(25)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ingen av de utvalda exporterande tillverkarna i Förenta staterna var samarbetsvillig i översynen vid giltighetstidens utgång. Därför beslöt kommissionen att tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen och att positiva eller negativa avgöranden följaktligen kan träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(26)

Företaget Cargill Inc. noterade att det i förordning (EG) nr 599/2009 hade fastställts en dumpningsmarginal på miniminivån, och därför hade införts en slutgiltig antidumpningstull på 0 % på biodiesel med ursprung i Förenta staterna som de tillverkar och exporterar. De konstaterade vidare att i linje med WTO:s överprövningsorgans slutsatser i rapporten ”Mexiko Rice” (7) får en exporterande tillverkare som inte befunnits ha gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen inte bli föremål för översyn av antidumpningsåtgärderna vid giltighetstidens utgång.

(27)

Företaget Cargill Inc. begärde därför att även fortsättningsvis undantas från antidumpningstullar oavsett resultatet av översynen vid giltighetstidens utgång. Denna begäran tillstyrktes.

(28)

Kommissionen skickade frågeformulär till de utvalda unionstillverkarna samt till de icke-närstående importörer, handlare och användare som hade gett sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(29)

Kommissionen införskaffade och kontrollerade all den information den ansåg nödvändig för att fastställa dumpning, skadan därav och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionstillverkare

(30)

Den 3 juni 2015 meddelade kommissionen alla berörda parter de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess förslag att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna och uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter. Kommissionen övervägde de synpunkter som inkom från de berörda parterna och beaktade dem när så var lämpligt.

(31)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde NBB att bli hörd av förhörsombudet i handelspolitiska förfaranden, vilket beviljades.

(32)

Den berörda produkten är samma som i den undersökning om kringgående som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), nämligen fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel), i ren form eller i en blandning innehållande mer än 20 viktprocent fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 1516 20 98, ex 1518 00 91, ex 1518 00 99, ex 2710 19 43, ex 2710 19 46, ex 2710 19 47, ex 2710 20 11, ex 2710 20 15, ex 2710 20 17, ex 3824 90 92, ex 3826 00 10 och ex 3826 00 90 (nedan kallad den undersökta produkten).

(33)

Biodiesel är ett förnybart drivmedel som används för dieselmotorer inom transportsektorn. Konventionella motorer fungerar dock inte med ren biodiesel, utan kräver en blandning av mineraldiesel och en begränsad andel av biodiesel.

(34)

Biodiesel som tillverkas i Förenta staterna är i huvudsak fettsyremetylester (Fame) som utvinns från ett stort antal olika växtoljor (sojaolja, palmolja, rapsolja) liksom från använda frityroljor, animaliska fetter eller biomassa som används som råvara för biodiesel. Begreppet ester hänför sig till resultatet från transförestring av växtoljor, dvs. blandning av en olja med en alkohol. Prefixet ”metyl” hänför sig till metanol. Detta är den mest använda alkoholen i denna process, även om etanol också kan användas i tillverkningsprocessen, i vilket fall man får fettsyreetylestrar.

(35)

Alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar har, trots eventuella skillnader när det gäller den råvara som används för tillverkningen eller variationer i tillverkningsprocessen, samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper, och används för samma ändamål. De eventuella variationerna hos den undersökta produkten påverkar inte dess grundläggande definition eller egenskaper, eller den uppfattning som olika parter har om produkten. I synnerhet från slutanvändarens perspektiv gör det ingen skillnad vilken råvara den blandning som macken tillhandahåller är tillverkad av.

(36)

Precis som i den ursprungliga undersökningen har den biodiesel som säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna och den amerikanska biodiesel som såldes på export samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Den biodiesel som unionsindustrin tillverkar och säljer i unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som de produkter som exporteras från Förenta staterna till unionen. Därför är de likadana produkter i den nuvarande undersökningen i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(37)

Förenta staternas regering hävdade att diesel som framställs av biomassa (8) är en bredare produktkategori än den berörda produkten. Men, såsom anges i förordningen om införande av en preliminär utjämningstull, anses i den ursprungliga undersökningen (9) alla typer av biodiesel och biodieselblandningar, inklusive diesel som framställs av biomassa, vara biodieselbränslen och därmed omfattas av ett lagstiftningspaket som gäller energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen. Anledningen är att biodiesel som framställs av biomassa har samma eller mycket liknande grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden som biodiesel som framställts från andra källor. Slutsatserna i den ursprungliga undersökningen har inte ifrågasatts av någon berörd part och är fortfarande giltiga i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen avvisar följaktligen den amerikanska regeringens yrkande.

(38)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning.

(39)

På grund av bristande samarbetsvilja från de utvalda tillverkare som nämns i skäl 25 var det inte möjligt att göra en analys som grundar sig på kontrollerade uppgifter från de amerikanska tillverkarna. Kommissionen grundar sig därför på följande källor: de uppgifter som vissa amerikanska biodieseltillverkare lämnat i det inledande skedet som svar på frågeformuläret, Eurostat, begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång, senare bidrag från den sökande, Förenta staternas National Biodiesel Board, webbsidorna för amerikanska myndigheten för energiinformation (Energy Information Administration) och amerikanska energiministeriet (US Department of Energy) samt den amerikanska internationella handelskommissionen (ITC).

(40)

Efter införandet av åtgärder 2009 sjönk importen av biodiesel från Förenta staterna till unionen till en nästan obefintlig nivå, med endast en mycket liten exporterad mängd under 2013 och under översynsperioden. Under dessa omständigheter ansågs det inte relevant att bedöma graden av dumpning under översynsperioden. Man kan därför dra slutsatsen att det inte förekom någon fortsatt dumpning under översynsperioden.

(41)

Kommissionen undersökte om något tydde på att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Bland annat undersöktes följande förhållanden: förhållandet mellan priserna för produkter som producerats och sålts i unionen och i Förenta staterna, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och priserna i Förenta staterna, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen, outnyttjad kapacitet samt kringgående och absorption.

(42)

Eftersom biodieseltillverkarna i Förenta staterna inte är samarbetsvilliga utgick kommissionen från tre informationskällor för att fastställa de inhemska försäljningspriserna för biodiesel i Förenta staterna under översynsperioden: i) Svar på det frågeformulär som i stickprovssyfte skickats ut i det inledande skedet, inlämnade av ett antal amerikanska biodieseltillverkare i det inledande skedet. ii) Uppgifter från NBB utgående från information som samlats in av en marknadsundersökare kallad Jacobsen. iii) Uppgifter från den sökande som grundar sig på den information som samlats in av Oil Price Information Service (OPIS).

(43)

Uppgifterna från dessa tre källor omfattar olika försäljningsprisnivåer och incotermvillkor. Värdena ligger emellertid mycket nära varandra. Medelvärdet från dessa tre källor är 1 196,93 US-dollar per ton. Till den genomsnittliga växelkursen för euro/dollar under översynsperioden (1 EUR = 1,356 USD) motsvarar detta belopp ett amerikanskt inhemskt försäljningspris på 883 euro per ton (10).

(44)

Det genomsnittliga priset fritt fabrik för biodiesel som under översynsperioden såldes i unionen av unionstillverkare, såsom visas i tabell 8, uppgick till 905 euro per ton (1 227,18 US-dollar).

(45)

För att återvända till unionsmarknaden skulle de amerikanska tillverkarna vara tvungna att sälja till ett lägre pris än 905 euro per ton. Deras slutliga pris skulle också behöva täcka sjöfrakts- och försäkringskostnader och tullavgiften (6,5 %) för biodiesel. Enligt uppgifter som inhämtats under undersökningen skulle detta motsvara cirka 100 euro per ton. Kommissionen grundade detta belopp på det belopp för tullar, transport och frakt som NBB beräknat (cirka 94 euro) och avrundade det uppåt till 100 euro för att täcka eventuella ytterligare kostnader efter import.

(46)

Om de amerikanska tillverkarna skulle återuppta exporten till EU skulle de följaktligen vara tvungna att göra detta till ett lägre pris fritt fabrik (mindre än 805 euro per ton) än det inhemska försäljningspriset i Förenta staterna, och därmed till ett dumpat pris. På grundval av de omständigheter som beskrivs mer i detalj i skälen 63 och 71 om exportpriserna till tredjeländer respektive den outnyttjade kapaciteten, är det troligt att de amerikanska tillverkarna skulle återuppta exporten till gemenskapen om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla, eftersom detta skulle ge dem möjlighet att minska produktionskostnaden per enhet. Detta förklaras i detalj i skäl 72.

(47)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte NBB de genomsnittliga inhemska försäljningspris som fastställts av kommissionen och erinrade om att ett lägre värde (789,36 euro per ton) angivits i en tidigare inlaga, baserat på priser som tillhandahålls av Förenta staternas energiministerium.

(48)

Kommissionen avvisar detta argument av följande skäl:

(49)

När det gäller det genomsnittliga pris som anges av NBB kan detta inte anses utgöra en tillförlitlig grund, eftersom det rör sig om ett detaljhandelspris och inte ett pris fritt fabrik. NBB har närmare bestämt angivit den genomsnittliga slutkundsavgiften per månad (vid pumpen) för biodiesel i Förenta staterna i juli 2014, mätt i Gasoline Gallons Equivalent (BBE) och till en enda växelkurs, nämligen den som gällde den 19 september 2014.

(50)

När det gäller det genomsnittliga exportpriset som beräknats av kommissionen är detta ett rimligt värde, med hänsyn till att det beräknats utifrån de bästa uppgifter som fanns tillgängliga i avsaknad av samarbete från de amerikanska tillverkarna. Det är ett genomsnitt av de priser som uppgivits av vissa amerikanska tillverkare i inledningsskedet, de priser som samlats in av besiktningsmannen ”Jacobsen” och tillhandahållits av NBB självt, och de priser som enligt uppgifter från EBB tas ut av OPIS. Det var ett enkelt genomsnitt i avsaknad av information om mängder, som skulle ha gjort det möjligt att beräkna ett vägt genomsnitt. De tre värdena var emellertid mycket lika. Incotermvillkoren och handelsled var inte kända och kunde därför inte beaktas. OPIS priser har emellertid justerats för att beakta rimliga transportkostnader i Förenta staterna. Mot bakgrund av den betydande skillnaden mellan de inhemska priserna och exportpriserna, skulle en eventuell anpassning för incotermvillkor och handelsled inte ha ändrat slutsatsen att om de amerikanska tillverkarna vill återuppta försäljningen till unionen, skulle de bli tvungna att sälja till dumpade priser.

(51)

NBB ifrågasatte också beloppet på 100 euro per ton som använts för att beräkna ett tillförlitligt genomsnittligt exportpris utifrån unionens genomsnittliga pris för biodiesel, och föreslog att i stället utgå från 110,49 euro. Såsom nämns i skäl 45 använde kommissionen de belopp som föreslagits av NBB för tullar, transport och frakt. Kommissionen har endast använt ett lägre belopp för de extra kostnaderna efter import än de 16,69 euro som angivits av NBB, eftersom NBB inte kunnat belägga att beloppet för kostnader efter import bör vara 2 % av det vägda genomsnittliga importpriset cif vid gemenskapens gräns. Under alla omständigheter är skillnaden mellan kommissionens och NBB:s bedömningar marginell och ändrar inte slutsatsen om sannolikheten för dumpning, också med hänsyn till att inga exakta beräkningar av dumpningen krävdes i detta avseende.

(52)

NBB hävdade att en justering för fysiska skillnader borde ha beviljats, liksom i den ursprungliga undersökningen, för att beakta att den huvudsakliga råvaran som används för att tillverka biodiesel i Förenta staterna är sojabönor, medan den huvudsakliga råvaran i unionen är raps, som har en högre kvalitet och medför ett högre pris.

(53)

Denna invändning måste avvisas. I den ursprungliga undersökningen beviljades justeringen på grundval av en jämförelse av kontrollerade uppgifter från amerikanska tillverkare och tillverkare i unionen. I avsaknad av samarbete från de amerikanska tillverkarna i denna översyn vid giltighetstidens utgång kan kommissionen för det första inte konstatera att en justering bör beviljas. För det andra, om en justering skulle beviljas, kunde kommissionen inte fastställa nivån för en sådan justering. De omständigheter som rådde vid tidpunkten för den ursprungliga undersökningen har förändrats, särskilt vad gäller kombinationen av råvaror för tillverkning av biodiesel, som ändrats både i EU och i Förenta staterna. NBB kräver dessutom en justering på 10 %, men har inte underbyggt detta.

(54)

NBB och den amerikanska regeringen hävdade vidare att eftersom de amerikanska inhemska priserna är högre än det sannolika exportpriset till unionen, skulle amerikanska tillverkare öka sin inhemska försäljning snarare än att exportera till unionen, särskilt med tanke på den ökade förbrukningen i Förenta staterna.

(55)

Detta påstående är ogrundat och bör avvisas. Förbrukning i Förenta staterna har ökat under de senaste åren, framför allt till följd av politiska åtgärder, t.ex. incitament och obligatoriska mål som fastställts i programmet för förnybara bränslen och i subventionssystem för att främja produktion och blandning av biodiesel. På grundval av de uppgifter som lämnats av den amerikanska intresseorganisationen för biodieselproducenter (NBB) minskade emellertid förbrukning av biodiesel i Förenta staterna under 2014, jämfört med 2013. Det finns inget som tyder på att konsumtionen kommer att öka under 2015 och 2016. Tvärtom tyder offentligt tillgänglig information (11) på att målen för obligatorisk användning av förnybara bränslen i Förenta staterna kommer att vara stabila under de kommande åren. Till följd av detta kommer den nuvarande förbrukningsnivån i Förenta staterna sannolikt snarare att vara stabil än att öka. Eftersom det finns en överskottskapacitet i Förenta staterna (se skäl 69 ff.) skulle amerikanska tillverkare fortfarande ha anledning att exportera till unionen, även om de säljer till ett lägre pris än det inhemska, så länge de kan täcka sina rörliga kostnader.

(56)

NBB hävdade att kommissionen borde ha förklarat hur en ökande produktionsvolym skulle minska de amerikanska tillverkarnas produktionskostnader. Det bör i detta sammanhang redan från början påpekas att kommissionen på grund av bristande samarbete inte kunnat göra en exakt beräkning av effekterna av högre produktionsvolymer på de amerikanska tillverkarnas kostnader. Det är emellertid uppenbart ur ekonomisk synvinkel att om fasta kostnader fördelas på en större produktionsvolym, minskar produktionskostnaderna per enhet. Detta gäller även om huvuddelen av kostnaderna i produktionen av biodiesel är rörliga och beror på den råvara som används, såsom påstås av NBB. De fasta kostnaderna måste ändå fördelas på den totala tillverkningsvolymen. I själva verket har uppgifter från unionsindustrin visat att kostnaden för råvaror utgör en betydande del av produktionskostnaden, men den exakta procentsatsen beror på typen av råvara, i vilken utsträckning företaget är vertikalt integrerat samt på företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Under dessa omständigheter var det rimligt för kommissionen att anta att en ökad produktion skulle minska produktionskostnaden för de amerikanska tillverkarna. Det enda undantaget var om exportpriset skulle vara så lågt att det inte ens skulle täcka priset på råvaran, men NBB har inte lämnat några uppgifter som skulle stödja ett sådant scenario.

(57)

Risken för att dumpning kommer att äga rum bekräftas också om man analyserar mönstret för amerikansk biodieselexport till tredjeländer under undersökningsperioden. Kommissionen har konsulterat amerikanska internationella handelskommissionens (ITC) databas för att ta fram mängden och värdet av exporten av biodiesel enligt HTS-nummer 382600 under översynsperioden. Exportmängden (i ton) till samtliga länder (inbegripet EU) uppgår till 567 018 ton. Det genomsnittliga värdet per ton under översynsperioden var 753,34 euro fritt fartygets sida. Kommissionen beräknade ett genomsnittligt försäljningspris i US-dollar per ton och jämförde det med det genomsnittliga inhemska priset i Förenta staterna (som fastställts i enlighet med skäl 42). Iakttagelser och resultat kan sammanfattas enligt nedan:

Tabell 1

Förenta staternas exportvolymer och exportpriser under översynsperioden

(58)

Tabellen visar att de amerikanska tillverkarna för närvarande förefaller sälja till tredjeland till dumpade priser, till exportpriser som är mellan 3 och 59 % lägre än de inhemska priserna. Därför drog kommissionen slutsatsen att eftersom de amerikanska tillverkarna för närvarande säljer till tredjeland till dumpade priser är det sannolikt att de skulle exportera till EU genom att avleda en del av sin export till andra marknader, också till dumpade priser.

(59)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte NBB exportuppgifternas riktighet eftersom det HTS-nummer som använts för att bestämma exportvolymen (38 26 00) även omfattar andra produkter och exportpriset därför inte kan jämföras med de inhemska priserna på biodiesel.

(60)

Kommissionen har använt denna kod eftersom den amerikanska regeringen själv i sitt kompletterande svar på frågeformuläret av den 19 december 2014 angivit att detta HTS-nummer har använts från 2012 och framåt i syfte att ge korrekta statistiska uppgifter om export av amerikansk biodiesel. Även om detta HTS-nummer överskattar värdet av den berörda exporterade produkten sker detta i betydligt mindre utsträckning än med de HTS-nummer som används i det förflutna. De amerikanska myndigheterna drog slutsatsen att detta HTS-nummer ger en relativt realistisk bild av exportvärdet.

(61)

NBB hävdade att de inhemska priser som beräknats av kommissionen inte kan jämföras med de exportpriser som anges i ITC:s databas och de dumpningsmarginaler som beräknats av kommissionen därmed inte kan användas.

(62)

I en översyn vid giltighetstidens utgång behöver inga nya dumpningsmarginaler beräknas. I föreliggande fall avstannade den dumpade exporten efter införandet av åtgärder, varför analysen inriktades på sannolikheten för att dumpningen kommer att återupptas. I avsaknad av samarbetsvilja från producenterna i Förenta staterna har kommissionen utgått från tillgängliga uppgifter. I detta scenario är exportpriserna till tredjeländer relevanta och kan användas som en indikator för att bedöma vad som kommer att hända om åtgärderna skulle upphöra. Jämförelsen mellan inhemska priser och exportpriser till tredjeländer syftar framför allt inte till att beräkna exakta dumpningsmarginaler, utan ska ge en indikation på sannolikheten för att dumpning återkommer om de gällande åtgärderna tillåts upphöra.

(63)

EU-marknaden är attraktiv för Förenta staternas export av biodiesel. Enligt amerikanska internationella handelskommissionens (ITC) databas som avses i skäl 57 var det genomsnittliga exportpriset till alla destinationer under översynsperioden 1 021,52 US-dollar (753,34 euro) per ton. Det högsta genomsnittliga exportpriset var till Kanada (1 167,33 US-dollar eller 860,86 euro per ton) och det lägsta genomsnittliga exportpriset var till Gibraltar (753,19 US-dollar eller 555,45 euro per ton).

(64)

Detta genomsnittliga exportpris är lägre än genomsnittspriset för biodiesel som såldes i unionen av unionstillverkarna under översynsperioden (905 euro per ton). Även om de amerikanska tillverkarna skulle bli tvungna att sälja till ett pris som understiger 905 euro per ton för att ta sig in på unionsmarknaden skulle de fortfarande ha intresse av att lägga om en del av sin nuvarande export till tredjeländer till unionsmarknaden, eftersom denna är mer attraktiv än vissa andra tredjelandsmarknader.

(65)

NBB och den amerikanska regeringen hävdade att Förenta staternas nuvarande exportförsäljning till tredjeländer inte skulle ledas om till unionen eftersom den enskilt största exportmarknaden är Kanada, där priserna är högre än priset fritt fabrik till unionen.

(66)

Kommissionen hänvisade emellertid till en del av den nuvarande exportförsäljningen, och inte till hela. Kommissionen har inte påstått att de amerikanska tillverkarna skulle sluta att exportera till Kanada och dirigera om denna försäljning till unionen. Kanada skulle visserligen också kunna betraktas som en lockande marknad för amerikanska tillverkare, men denna marknad är av begränsad storlek i förhållande till unionsmarknaden (13), som fortfarande är den största marknaden för biodiesel i världen.

(67)

NBB hävdade också att den nuvarande exporten till Malaysia inte skulle avledas till unionsmarknaden eftersom förbrukningen där ökar och inga tullavgifter behöver betalas på import av biodiesel.

(68)

Baserat på Förenta staternas genomsnittliga exportpriser till Malaysia enligt ITC-databasen, framgår det att det skulle bli mer lönsamt för de amerikanska tillverkarna att sälja till unionen än till Malaysia, även om standardtullsatserna tillkommer. Såsom visas i tabell 1 var exportpriserna till Malaysia under undersökningsperioden betydligt lägre än priserna i unionen. Förbrukningen i Malaysia kanske visserligen ökar, men även tillverkningen i Malaysia, som framför allt bygger på palmolja, kan öka. Dessutom kan det rimligen förväntas att grannlandet Indonesien, som har en betydande biodieselproduktion, kommer att öka exporten till Malaysia om konsumtion ökar. Denna begäran bör därför avvisas.

(69)

De amerikanska tillverkarnas betydande outnyttjade kapacitet uppmuntrar till att öka produktionen och sälja biodiesel till dumpade priser till EU-marknaden. Eftersom de amerikanska tillverkarna inte är samarbetsvilliga fastställde kommissionen den amerikanska produktionskapaciteten på grundval av tillgängliga uppgifter på webbplatserna för den amerikanska miljöskyddsnämnden (EPA) och den amerikanska myndigheten för energiinformation (EIA).

(70)

Biodieseltillverkarna måste till dessa två myndigheter (på års- resp. månadsbasis) rapportera sin befintliga och planerade produktionskapacitet, liksom sin produktion, inmatning, sina lager och sin försäljning av biodiesel.

(71)

På grundval av EIA:s uppgifter uppgick de amerikanska producenternas kapacitet under undersökningsperioden till 7 128 000 ton. Denna mängd är mycket nära det som NBB tillhandahöll, utgående ifrån de uppgifter som lämnats av medlemmarna till EPA, nämligen 6 963 000 ton.

(72)

Den faktiska produktionen av biodiesel i Förenta staterna under undersökningsperioden var 4 450 000 ton (EIA:s uppgifter), vilket motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på 62,4 % och en outnyttjad kapacitet på 37,6 % eller 2 678 000 ton. Denna outnyttjade kapacitet skulle sannolikt utnyttjas för att leverera till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. De amerikanska tillverkarna kan nämligen lätt öka sin produktion och export till EU med den ekonomiska nyttan av ökat kapacitetsutnyttjande och minskning av tillverkningskostnaden per enhet. Utsläpp på unionsmarknaden av den amerikanska överskottskapaciteten skulle ha en betydande inverkan, eftersom den uppgår till nästan 22 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(73)

I detta sammanhang har NBB framfört ett antal synpunkter. NBB hävdade för det första att den amerikanska produktionskapaciteten är lägre än vad som beaktats av kommissionen. Enligt NBB är ett antal anläggningar i Förenta staterna visserligen registrerade, men i praktiken inaktiva, och därmed är den faktiska produktionskapaciteten 5 409 000 ton. NBB rapporterade också en ökad produktion av biodiesel under översynsperioden, uppgående till 5 084 000 ton. Därför hävdade NBB att kapacitetsutnyttjandet är ca 94 % och att det inte finns mycket outnyttjad kapacitet som kan användas för export till EU om åtgärderna skulle upphävas.

(74)

Detta påstående avvisades. Uppgifterna från NBB överensstämde inte med offentligt tillgängliga uppgifter. Biodieseltillverkare i Förenta staterna är skyldiga att månatligen till MKB lämna in ett formulär (EIA-22M Monthly Biodiesel Production Survey) och bland annat ange sin årliga produktionskapacitet samt huruvida de är aktiva, tillfälligt inaktiva eller definitivt har upphört med verksamheten. Sedan januari 2013 har den registrerade kapaciteten varierat lätt från månad till månad, men generellt sett varit relativt stabil.

(75)

Dessutom är biodieseltillverkare i Förenta staterna skyldiga att på årsbasis till EPA lämna in bland annat uppgifter om den typ eller de typer av förnybart bränsle de förväntas producera eller importera och deras befintliga och planerade produktionskapacitet.

(76)

Den registrerade kapacitet som biodieseltillverkarna har angivit uppdateras således regelbundet och anses därför vara en tillförlitlig källa. Även om den registrerade kapaciteten för närvarande är outnyttjad måste den beaktas vid beräkningen av överskottskapacitet som är tillgänglig för att öka produktionen och exporten.

(77)

Dessutom har man i de produktionskapacitetsvärden som NBB tillhandahåller redan dragit av definitivt nedlagd kapacitet, vilket angavs i inlagan. Anläggningar som inte är permanent nedlagda kan per definition starta sin produktion på nytt om de framtida marknadsvillkoren förändras (t.ex. om EU-marknaden öppnas). Den bedömning av sannolikheten för att dumpning kommer att återuppstå som genomförs vid en översyn vid giltighetstidens utgång kräver att man beaktar vad som kan komma att hända i framtiden om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, och inte bara en utvärdering av situationen under undersökningsperioden.

(78)

Kommissionen anser därför att den nuvarande registrerade kapaciteten utgör en korrekt grund för beräkningen av den totala amerikanska produktionskapaciteten och outnyttjad kapacitet, och avvisar NBB:s invändning.

(79)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att produktionskapaciteten inte bör beakta oanvänd kapacitet även om denna kapacitet inte anmälts till de amerikanska myndigheterna som nedmonterad eller permanent nedlagd.

(80)

Enligt de EIA-instruktioner som NBB hänvisar till är den årliga produktionskapaciteten den kvantitet biodiesel som en anläggning kan producera under ett kalenderår, med normala driftstopp för underhåll. Det omfattar kapaciteten för outnyttjade anläggningar tills de är nedmonterade eller nedlagda. Av det ovan anförda framgår att EIA tar hänsyn till alla tänkbara anläggningar som potentiellt kan bli aktiva igen. Tvärtemot vad NBB hävdat kan därför anläggningar som inte är nedmonterade eller permanent nedlagda per definition börja producera igen om de framtida förutsättningarna förändras.

(81)

Kommissionen ansåg därför att den nuvarande registrerade kapaciteten utgör en korrekt grund för beräkningen av den totala amerikanska produktionskapaciteten och outnyttjade kapaciteten.

(82)

NBB hävdade också att den amerikanska biodieselindustrin inte är avsedd att utgöra en exportindustri, eftersom de flesta amerikanska biodieselanläggningarna producerar mindre än 15 000 000 gallon (55 000 ton) per år. Det skulle därför inte vara ekonomiskt genomförbart att lagra flera veckor av biodieselproduktion för en enda export.

(83)

Även detta påstående avvisades. Den amerikanska biodieselindustrin kan exportera, och före införandet av de gällande åtgärderna exporterade de amerikanska producenterna betydande volymer av biodiesel till unionsmarknaden, upp till 1 137 000 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (1 april 2007–31 mars 2008). Detta visar att det finns amerikanska tillverkare med tillräcklig produktionskapacitet för att kunna exportera. De amerikanska tillverkarna utan tillräcklig egen tillverkningskapacitet för transport till unionen kommer att fortsätta att tjäna hemmamarknaden, och handlare kan lägga ihop produktionen från flera anläggningar och exportera detta.

(84)

Sammanfattningsvis har biodieselindustrin i Förenta staterna en betydande outnyttjad produktionskapacitet och därför ett starkt incitament att återuppta exporten till EU-marknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(85)

Såsom nämns i skäl 2 befanns det att de antidumpningsåtgärder som införts 2009 kringgicks genom omlastning via Kanada och en förändring i sammansättningen av blandningen. Förekomsten av sådana metoder visar hur stort intresse vissa amerikanska tillverkare har av att komma in på unionsmarknaden, även efter införandet av åtgärderna, och detta måste därför betraktas som en indikation på sannolikheten för framtida dumpning.

(86)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att dessa händelser inträffade fyra år före undersökningsperioden och inte kan användas för att dra någon slutsats i föreliggande fall.

(87)

Kommissionen vidhöll att förekomsten av tidigare praxis som tillämpats av samma marknadsaktörer inte är avgörande i sig, men trots allt kan betraktas som ett tecken på det stora intresset amerikanska tillverkare har att tränga in på unionsmarknaden.

(88)

Under översynsperioden var den amerikanska produktionen av biodiesel (4 450 000 ton) lägre än förbrukningen (4 896 000 ton). Som en följd av detta importerar Förenta staterna mer biodiesel än man exporterar. Detta kan bero på den ovisshet som hänger samman med målen för obligatorisk biodieselproduktion enligt standarden för förnybara bränslen (1,28 miljarder gallons, motsvarande 4 238 000 ton under 2014, vilket är oförändrat jämfört med 2013) och möjligheten för importerad biodiesel att delta i Renewable Fuel Standard Programme och utnyttja det amerikanska skatteavdraget för biodiesel när det träder i kraft. Under översynsperioden uppgick den sammanlagda importen till 1 072 000 ton och exporten till 567 000 ton. Om den tillgängliga produktionskapaciteten inte användes för att tillgodose den inhemska efterfrågan under skadeundersökningsperioden är det osannolikt att sådan tillgänglig produktionskapacitet i framtiden skulle användas för detta ändamål. Det har fastställts att den amerikanska produktionskapaciteten under översynsperioden (7 128 000 ton) var betydligt högre än den inhemska konsumtionen. Detta innebär att om exportmarknadsmöjligheter öppnas kommer de amerikanska tillverkarna att få ett incitament och sannolikt börja använda sin outnyttjade kapacitet. Om de kunde ha använt reservkapaciteten för att tillgodose den inhemska förbrukningen skulle de redan ha gjort det.

(89)

I detta sammanhang bör det noteras att unionsmarknaden är mycket attraktiv eftersom den är störst i världen, och det finns starka incitament för användning av biodiesel i unionen och i de enskilda medlemsstaterna. Det skulle således vara attraktivt för de amerikanska tillverkarna att använda sin outnyttjade kapacitet fullt ut och även avleda en del av sin nuvarande exportförsäljning från andra mindre lönsamma tredjeländer till unionsmarknaden.

(90)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade NBB att det faktum att den amerikanska förbrukningen under undersökningsperioden var högre än produktionen av biodiesel visar att de amerikanska tillverkarna inte hade någon överskottskapacitet som kunde användas till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(91)

Kommissionen ansåg att den outnyttjade kapacitet som konstaterats i Förenta staterna, som kan användas för att täcka hela den amerikanska förbrukningen men för närvarande inte används för detta ändamål, med all sannolikhet skulle användas för att försörja andra marknader där efterfrågan finns, och särskilt unionsmarknaden, där inga amerikanska exporterande producenter för närvarande förekommer. Kommissionen betonade att produktionskapaciteten är betydligt högre än förbrukningen i Förenta staterna och att det följaktligen finns outnyttjad kapacitet tillgänglig för export till unionen om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(92)

Mot bakgrund av den betydande outnyttjade kapaciteten hos den amerikanska industrin, i kombination med unionsmarknadens attraktionskraft till följd av dess storlek och gällande försäljningspriser, med särskilt beaktande av prisnivån för amerikansk export till tredjeländer, och uppgifter om tidigare kringgående, drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Förenta staterna sannolikt skulle återuppstå om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(93)

Den likadana produkten tillverkades av cirka 200 unionstillverkare under översynsperioden. De utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(94)

Unionens sammanlagda tillverkning uppgick till nästan 11 600 000 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information som inkommit i samband med klagomålet och uppgifter som samlats in från unionstillverkarna under utredningen. Såsom framgår i skälen 12–13 valdes sju unionstillverkare ut till urvalet, som representerar nästan 30 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(95)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av volymen av unionens sammanlagda tillverkning minus export, plus import från tredje länder. Import- och exportvolymerna härleddes ur Eurostats uppgifter.

(96)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(97)

På grundval av ovanstående ökade unionens förbrukning av biodiesel med 11 % under den undersökta perioden.

(98)

Såsom nämns ovan (se skäl 40) har import av biodiesel från Förenta staterna till unionen, enligt uppgifter från Eurostat, sjunkit till en nästan obefintlig nivå efter införandet av åtgärder 2009.

(99)

Importerna till unionen från det berörda landet och marknadsandelen har utvecklats på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och Förenta staternas marknadsandel

(100)

Under översynsperioden var importen av biodiesel från Förenta staterna till unionen försumbar och kan inte utgöra någon meningsfull bas för beräkningen av prisunderskridandet.

(101)

En analys gjordes därför mellan genomsnittspriset för biodiesel som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin, och det genomsnittliga exportpriset på biodiesel till tredjeländer från Förenta staterna under översynsperioden, baserat på statistiska uppgifter från amerikanska internationella handelskommissionen (ITC). Såsom nämns ovan (se skäl 63) uppgick det genomsnittliga exportpriset till alla länder till 753 euro per ton fritt fartygets sida. I syfte att beräkna ett sannolikt och rimligt unionsexportpris skulle man behöva lägga till kostnader för transport och försäkring samt en tull på 6,5 % till detta genomsnittliga exportpris, vilket beräknas till cirka 100 euro per ton (se skäl 45). Härav följer att det uppskattade exportpriset till unionen skulle underskrida priserna i unionen, som var 905 euro under översynsperioden.

(102)

NBB hävdade att kommissionen underlåtit att förklara varför den använt de genomsnittliga amerikanska exportpriserna till tredjeland vid fastställandet av ett sannolikt exportpris till unionen, snarare än det högre exportpriset till Kanada. NBB har även gjort gällande att kommissionen har underlåtit att förklara på vilka grunder justeringen med 100 euro av det beräknade exportpriset till unionen gjorts, och att den inte beaktat kostnader efter import eller påstådda prisskillnader på grund av olika råvaror. Till följd av detta anser NBB att kommissionens analys av prisunderskridandet är bristfällig.

(103)

Undersökningen visade, såsom beskrivs i skäl 57, att de amerikanska exportpriserna varierar avsevärt beroende på destination. I avsaknad av samarbetsvilja från producenterna i Förenta staterna fastslog kommissionen, i syfte att fastställa ett rimligt och sannolikt exportpris till unionen, ett pris på grundval av genomsnittet för alla exportdestinationer. Att bara använda det högsta exportpriset, som NBB förespråkar, skulle inte ha varit lämpligt, på samma sätt som det skulle ha varit olämpligt att använda det lägsta exportpriset. Med beaktande av komponenterna och källan till anpassningen på 100 euro, som omfattar kostnader efter importen och prisskillnader som beror på råvaror, har NBB i huvudsak åberopat samma påståenden för de beräkningar som är relevanta för dumpning. Av de orsaker som anges i skälen 51 och 53 tillbakavisas dessa påståenden även när det gäller prisunderskridandeanalysen.

(104)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Import från tredjeländer

(105)

Importvolymen av biodiesel från andra tredjeländer än Förenta staterna minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglas i en motsvarande nedgång i marknadsandel. Minskningen av importvolymerna från 2013 sammanföll med införandet av antidumpningsåtgärder på import av biodiesel från Indonesien och Argentina. Genomsnittspriset minskade också med 15 % under samma period. Prisutvecklingen liknar trenden för unionsindustrins priser på unionsmarknaden (tabell 8) och kan främst tillskrivas nedgången i råvarupriserna. Även om prisnivåerna är cirka 13 % lägre än genomsnittet i unionen, är marknadsandelen för denna import liten och har inte någon betydande inverkan på unionsindustrin.

(106)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen har en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden gjorts.

(107)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen har utvärderat de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som avser alla unionstillverkare och de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av kontrollerade uppgifter från de utvalda tillverkarna i unionen. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(108)

De makroeokonomiska indikatorerna är: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(109)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(110)

Unionens totala produktionsvolym, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(111)

Även om produktionskapaciteten förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden (+ 4 %) ökade tillverkningsvolymerna betydligt från och med 2012 till och med slutet av översynsperioden. Denna ökning av tillverkningsvolymen förklaras delvis av den ökade förbrukningen i unionen under samma period, men sammanfaller också med införandet av antidumpningsåtgärder på import av biodiesel från Indonesien och Argentina, som har haft en tydligt positiv effekt på unionsindustrins produktionsvolym.

(112)

Till följd av den stabila produktionskapaciteten och ökade produktionsvolymen kunde kapacitetsutnyttjandet öka med 30 % under skadeundersökningsperioden och låg på 69 % vid utgången av översynsperioden.

(113)

NBB hävdar att de icke-konfidentiella svaren på frågeformuläret från några av företagen i stickprovsurvalet visar på ett högt kapacitetsutnyttjande mellan 78 % och minst 93 %. Det hävdas därför att den lägre genomsnittliga kapacitetsutnyttjandegraden för industrin som helhet snarare beror på strukturella faktorer än på importer. Under dessa omständigheter tycker NBB inte att kapacitetsutnyttjandet bör beaktas som en indikator som visar att unionens biodieselindustri fortfarande håller på att återhämta sig från tidigare dumpning.

(114)

Detta påstående kan inte godtas. Kapacitetsutnyttjandet är bara en av många makroindikatorer som kommissionen beaktar när den analyserar den övergripande situationen för unionsindustrin. Det faktum att vissa företag i stickprovsurvalet kan ha högre utnyttjandegrader är normalt, eftersom makroindikatorer grundas på ett vägt genomsnitt för hela unionsindustrin. Att vissa biodieseltillverkare i unionen har återhämtat sig snabbare och i högre grad än andra, gör inte denna indikator överflödigt för den övergripande bedömningen av unionsindustrins situation, särskilt med tanke på hur splittrad industrin är.

(115)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(116)

Unionsindustrins försäljningsvolym har ökat betydligt och i linje med den ökade produktionen under skadeundersökningsperioden. Som en följd ökade också unionsindustrins marknadsandel från 76 % i början av skadeundersökningsperioden till 89 % i slutet av översynsperioden. Den positiva utveckling av försäljningsvolymerna och marknadsandelarna visar att gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärder har haft en positiv inverkan på unionsindustrin.

(117)

Förbrukningen i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden, medan både produktionsvolym och försäljning ökade med omkring 30 %. Även kapacitetsutnyttjandet ökade med omkring 30 %, medan kapaciteten förblev relativt stabil, med endast en liten ökning. Samtidigt har sysselsättningen ökat (tabell 7), medan investeringsnivån har minskat (tabell 11) under skadeundersökningsperioden. Sammantaget kan det konstateras att unionsindustrin befinner sig i en period av tillväxt.

(118)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(119)

Antalet anställda inom unionens biodieselindustri var stabil i början av skadeundersökningsperioden, men ökade därefter med 10 % från 2012 fram till slutet av översynsperioden. Denna utveckling är helt i linje med trenderna för övriga skadeindikatorer, såsom produktionsvolym och försäljning, och är ett tecken på den pågående återhämtningen från tidigare dumpning och subventionering som unionsindustrin för närvarande befinner sig i.

(120)

Eftersom den ökade sysselsättningen proportionellt sett är mindre än den ökade produktionen av biodiesel, har produktiviteten per anställd ökat med nästan 25 % under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på att unionsindustrin håller på att bli en effektivare industri.

(121)

Såsom nämns i skäl 40 upphörde importen av biodiesel från Förenta staterna så gott som helt efter införandet av åtgärder 2009, och det ingen dumpning förekom under översynsperioden. Dumpningens omfattning kan därför inte bedömas. Analysen av skadeindikatorerna visar att de åtgärder som införts mot Förenta staterna, och de påföljande åtgärderna mot import från Argentina och Indonesien, har haft en positiv inverkan på unionsindustrin, som anses hålla på att återhämta sig från tidigare dumpning.

(122)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet (fritt fabrik) som unionstillverkarna i stickprovsurvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(123)

Det genomsnittliga försäljningspriset i unionen har minskat stadigt under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaden per enhet har följt en liknande utveckling. Eftersom biodiesel köps och säljs som en råvara har unionsindustrin inte kunnat upprätthålla ett högre försäljningspris, utan har snarare fått minska priset i linje med lägre produktionskostnader. Unionsindustrin har därför inte kunnat dra full nytta av lägre råvarukostnader. Å andra sidan minskade produktionskostnaden per enhet något mer än det genomsnittliga priset per enhet, vilket tyder på att unionsindustrin blivit effektivare.

(124)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionstillverkarna i stickprovsurvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(125)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd har förblivit stabil under hela skadeundersökningsperioden.

(126)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 10

Lager

(127)

Lagren har varit relativt stabila och låg på en normal nivå under skadeundersökningsperioden.

(128)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(129)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten ökade från 2,0 % under 2011 till 3,8 % vid slutet av översynsperioden. Lönsamheten minskade dock under 2012 och blev negativ (– 1,4 %), vilket troligtvis beror på effekten av betydande mängder dumpad import från Indonesien och Argentina, som ersatte den tidigare importen med ursprung i Förenta staterna.

(130)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Ingen tydlig trend kan konstateras under skadeundersökningsperioden, men de utvalda företagen upprätthöll ett positivt kassaflöde.

(131)

Under skadeundersökningsperioden har investeringarna minskat. Mot bakgrund av det positiva kassaflödet och den betydande ökningen på avkastningen på investeringar, som visas i tabellen ovan, finns det inget som tyder på att unionsindustrin skulle ha haft svårt att anskaffa kapital eller göra ytterligare investeringar, om sådana investeringar hade krävts under skadeundersökningsperioden.

(132)

NBB hävdar att en lönsamhet på 3,8 % är oförenlig med deras egna beräkningar, som baserades på uppgifter från de icke-konfidentiella versionerna av svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och visade på en vinstmarginal på 8,5 %.

(133)

Kommissionen undersökte detta påstående och fann att NBB kom fram till ett annat belopp på grundval av en metod eller beräkning som var felaktigt av flera skäl. För det första grundades deras beräkningar av lönsamheten under översynsperioden inte på svaren på frågeformuläret, som de påstod, utan på uppgifter från provtagning som emellertid inte innehåller uppgifter avseende undersökningsperioden utan från en annan period. För det andra är de tillverkningskostnader som NBB använt för att beräkna lönsamheten baserade på en produktionskostnad för ett annat urval av företag som användes i en annan undersökning och kan därför inte överföras rakt av till denna undersökning. Slutligen fastställde kommissionen den genomsnittliga vinstmarginalen för de företag som ingick i urvalet på grundval av tillförlitliga och kontrollerade uppgifter från dessa företag. NBB:s invändning avvisas därför.

(134)

En analys av de ekonomiska indikatorerna visar att produktions- och försäljningsvolymerna ökade under skadeundersökningsperioden samtidigt som förbrukningen i unionen endast har ökat i mindre utsträckning. Detta innebär att unionsindustrin ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden. Samtidigt minskade både försäljningspriset och tillverkningskostnaderna i liknande omfattning. Detta har hindrat unionsindustrin från att fullt ut dra nytta av de ökade försäljningsvolymerna trots en betydande minskning av importen från tredjeländer.

(135)

Å andra sidan förblev lönsamheten låg under skadeundersökningsperioden, och unionsindustrin har till och med gått med förlust under 2012. Även de vinster som uppnåddes under översynsperioden, strax under 4 %, är betydligt lägre än den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen borde uppnå under normala marknadsförhållanden. Kommissionen påminner också om att rådet i den ursprungliga undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna fastslog den (mål-) vinst som unionsindustrin rimligen kan uppnå i avsaknad av dumpning till 15 % (14). Vid en efterföljande utredning beträffande import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien, hade den vinstmarginal som unionsindustrin rimligen skulle kunna förvänta sig i avsaknad av dumpning emellertid justerats nedåt en aning, främst till följd av ökad konkurrens på unionsmarknaden och biodieselindustrins mognadsgrad i unionen, och fastställts till 11 % (15).

(136)

Flera av de ekonomiska indikatorer som är relevanta för analys av den nuvarande situationen för unionsindustrin visar en positiv utveckling, och visar därmed också att de gällande antidumpningsåtgärderna har haft en positiv inverkan på unionsindustrin. Vinstnivån för unionsindustrin är emellertid fortfarande mycket låg, och ligger betydligt under den vinstmarginal som fastställts i tidigare undersökningar. Dessutom är investeringsnivån låg och minskade också med 30 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet, som visserligen ökar, ligger fortfarande under 70 % jämfört med en utnyttjandegrad på 90 % när det inte förekom någon dumpad import på unionsmarknaden (2004–2006) och unionsindustrin ansågs vara sund (16).

(137)

Utgående från en övergripande bedömning av alla ekonomiska indikatorer har kommissionen dragit slutsatsen att unionsindustrin fortfarande inte har återhämtat sig fullständigt från effekterna av den tidigare dumpningen. Den befinner sig fortfarande i en ekonomiskt och finansiellt instabil situation och den nuvarande positiva utvecklingen kan lätt tillintetgöras om den dumpade importen från Förenta staterna skulle återkomma i betydande volymer.

(138)

För att bedöma sannolikheten för återkommande skador för unionsindustrin om de gällande åtgärderna tillåts upphöra, analyserade kommissionen den sannolika inverkan av importen från Förenta staterna på unionsmarknaden och på unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen analyserade särskilt sannolikheten för att den dumpade importen skulle återuppstå, dess omfattning och sannolika prisnivåer, outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de amerikanska tillverkarnas prissättning.

(139)

Såsom konstateras ovan (skäl 92) är det sannolikt att den dumpade importen från Förenta staterna skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen har fastställt att tillverkare av biodiesel i Förenta staterna för närvarande dumpar på andra marknader i tredjeland till priser som underskrider unionspriserna. Eftersom unionspriserna ligger något högre än på andra marknader i tredjeländer är det sannolikt att åtminstone en del av denna export skulle styras om till unionen om de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(140)

Kommissionen har konstaterat att de amerikanska tillverkarna har en stor outnyttjad kapacitet på cirka 2 678 000 ton, vilket motsvarar cirka 22 % av den totala förbrukningen i unionen.

(141)

Den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Förenta staterna kommer sannolikt inte att absorberas av hemmamarknaden. Redan idag tillgodoser de amerikanska producenterna inte hela efterfrågan på den amerikanska marknaden, trots tillräcklig kapacitet. Det är också osannolikt att den befintliga outnyttjade kapaciteten skulle användas till att öka exporten till andra tredjeländer än unionen. Som beskrivs i detalj i skälen 42–63 är de amerikanska exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt 15 % lägre än det genomsnittliga inhemska priset på den amerikanska marknaden, och även lägre än genomsnittspriset i unionen, även om transportkostnaderna från Förenta staterna till unionen beaktas. Det är därför sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle söka en annan avsättning för sin outnyttjade kapacitet.

(142)

Med tanke på att unionsmarknaden är den största marknaden i världen för biodiesel, och på att biodieselpriset är i paritet eller något högre än på den inhemska amerikanska marknaden, är unionsmarknaden mycket attraktiv för de amerikanska biodieseltillverkarna.

(143)

Det är därför mycket sannolikt att de amerikanska tillverkarna skulle använda en stor del av sin reservkapacitet för att återvända till unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom konstateras ovan (skäl 46) är det sannolikt att de amerikanska tillverkarna kommer att exportera biodiesel till unionen till dumpade priser i syfte att konkurrera med unionstillverkare på unionsmarknaden. Med tanke på deras nuvarande prissättning på andra exportmarknader (skäl 57–58) och den stora outnyttjade kapaciteten är det mycket sannolikt att betydande volymer av biodiesel från Förenta staterna åter skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade priser som motsvarar eller underskrider unionspriserna.

(144)

Sådan import skulle utöva ett betydande tryck och även prispress nedåt på unionsindustrin, som med nuvarande prisnivåer bara gör en mycket liten vinst, betydligt under målvinsten. Detta skulle med största sannolikhet leda till en minskning av produktions- och försäljningsvolymer, lägre lönsamhet och förlust av marknadsandelar.

(145)

Med tanke på unionsindustrins svaga ekonomiska ställning skulle ett sådant sannolikt scenario ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins pågående återhämtning och med all sannolikhet på nytt orsaka väsentlig skada.

(146)

På grundval av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att den väsentliga skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återuppstå om de gällande åtgärderna mot import av biodiesel från Förenta staterna skulle upphöra att gälla.

(147)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och biodieselanvändarnas.

(148)

De befintliga åtgärderna har bidragit till att dumpad import av biodiesel från Förenta staterna nästan helt upphört, och inneburit en lättnad för unionsindustrin. Medan unionsindustrin visar positiva tecken på återhämtning från tidigare dumpning, såsom ökad produktions- och försäljningsvolym, har biodieselpriset på unionsmarknaden minskat avsevärt och lönsamheten förblivit mycket låg, vilket innebär att industrin befinner sig i en bräcklig och sårbar ekonomisk situation.

(149)

Om de gällande åtgärderna skulle tillåtas upphöra, skulle unionsindustrin med största sannolikhet möta ökad illojal konkurrens i form av stora volymer dumpad import av biodiesel från Förenta staterna. Detta skulle sätta stopp för den pågående återhämtningen som unionens biodieselindustri för närvarande upplever, och sannolikt leda till att väsentlig skada skulle återuppstå. Det är därför inte i unionsindustrins intresse att åtgärderna upphör.

(150)

Endast tre importörer/handlare gav sig till känna och lämnade synpunkter. Ett företag hävdade att de nuvarande tullarnas nivå är oproportionell och förlängningen skulle snedvrida och begränsa marknaden med högre priser som följd. De båda andra företagen hävdade att de gällande åtgärderna inte hade påverkat deras verksamhet och var neutral med avseende på en eventuell utvidgning av de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

(151)

Resultaten av denna undersökning leder inte till slutsatsen att ett bibehållande av nuvarande åtgärder skulle begränsa marknaden och resultera i högre priser. Tvärtom minskade unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden, trots de gällande åtgärderna. Dessutom har unionsindustrin idag tillräcklig kapacitet för att tillgodose unionens efterfrågan på biodiesel, och reservkapacitet för att tillgodose en framtida ökning av efterfrågan. De framlagda argumenten bevisar därför inte att ett bibehållande av de befintliga åtgärderna skulle strida mot importörernas och/eller näringsidkarnas intressen.

(152)

Endast en användare, ett oljebolag som köper biodiesel för att blanda med mineraloljor, gav sig till känna och lämnade sina synpunkter till kommissionen. Det hade en stark förkärlek för att bibehålla de gällande åtgärderna och hävdade att deras avlägsnande kan ha förödande effekter på unionens biodieselmarknad, och leda till en inströmning av betydande volymer dumpad biodiesel som skulle resultera i en återkommande allvarlig skada för unionens biodieselindustri.

(153)

Det finns inget som tyder på att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på biodieselanvändarna i unionen, och framför allt finns det inga belägg för att de gällande åtgärderna har haft en negativ inverkan på deras lönsamhet eller affärsverksamhet. I alla händelser har unionsindustrin, på grund av den stabila eller endast obetydligt ökade unionsförbrukningen av biodiesel, tillräcklig kapacitet för att tillgodose nuvarande och framtida efterfrågan även om efterfrågan ökar ytterligare. Upprätthållandet av åtgärderna skulle inte leda till ett bristande utbud.

(154)

Man kan därför dra slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte skulle strida mot användarnas intresse.

(155)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som tydde på att det inte skulle ligga i unionens intresse att upprätthålla de befintliga åtgärderna beträffande import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna.

(156)

Mot bakgrund av slutsatserna om sannolikheten för att dumpning och skada ska fortsätta eller återkomma bör därför de antidumpningsåtgärder för import av biodiesel med ursprung i Förenta staterna, som infördes genom förordning (EG) nr 599/2009, ändrad genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, bibehållas i ytterligare fem år.

(157)

Såsom anges i skäl 2 har de gällande antidumpningstullarna på import av biodiesel från Förenta staterna utvidgats till att även omfatta import av samma produkt som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, och import till unionen av biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(158)

De antidumpningstullar som bibehålls ska fortsätta att utvidgas till att omfatta import av biodiesel som avsänts från Kanada, oavsett om dess deklarerade ursprung är Kanada eller inte, samt biodiesel i en blandning innehållande högst 20 % av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, med ursprung i Amerikas förenta stater.

(159)

De exporterande producenter från Kanada som var undantagna från de åtgärder som utvidgades genom genomförandeförordning (EU) nr 444/2011 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom denna förordning.

(160)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1225/2009.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Rue de la Loi 170, CHAR 04/034

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post: TRADE-TDI-INFORMATION@ec.europa.eu