1.   Institut ska beräkna sin bruttosoliditetsgrad i enlighet med den metod som anges i punkterna 2–13.

2.   Bruttosoliditetsgraden ska beräknas som ett instituts kapitalmått dividerat med institutets totala exponeringsmått och ska uttryckas i procent.

Instituten ska beräkna bruttosoliditetsgraden vid referensdatumet för rapportering.

3.   Vid tillämpning av punkt 2 ska kapitalmåttet vara primärkapitalet.

4.   Det totala exponeringsmåttet ska vara summan av exponeringsvärdena för

5.   Instituten ska fastställa tillgångars exponeringsvärde, utan att ta med avtal som finns förtecknade i bilaga II och kreditderivat, i enlighet med följande principer:

6.   Instituten får från det exponeringsmått som anges i punkt 4 i denna artikel avräkna de belopp som avräknas från kärnprimärkapital i enlighet med artikel 36.1 d.

7.   De behöriga myndigheterna får ge ett institut tillstånd att avstå från att i exponeringsmåttet inbegripa exponeringar som kan främjas av den hantering som anges i artikel 113.6. De behöriga myndigheterna får bevilja detta tillstånd endast när samtliga de villkor som anges i artikel 113.6 a–e uppfylls och då de har gett det godkännande som anges i artikel 113.6.

8.   Genom undantag från punkt 5 d får instituten fastställa exponeringsvärdet för transaktioner avseende kontantfordringar och -skulder vad gäller repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner med samma motpart på en nettobasis endast om samtliga av följande villkor uppfylls:

Vid tillämpning av led c i första stycket anses en avvecklingsmekanism leda till en funktionell motsvarighet till nettoavveckling om nettoresultatet för kassaflödena avseende transaktionerna enligt denna mekanism, på avvecklingsdagen, är likvärdigt med det enda nettobeloppet enligt nettoavvecklingen.

9.   Instituten ska fastställa exponeringsvärdet för kontrakt som finns förtecknade i bilaga II och för kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, i enlighet med artikel 429a.

10.   Instituten ska fastställa exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, med undantag för kontrakt som finns förtecknade i bilaga II, kreditderivat, repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner, i enlighet med artikel 111.1. Instituten ska emellertid inte minska dessa posters nominella värde genom specifika kreditriskjusteringar.

Om ett åtagande avser en förpliktelse att ingå ett annat åtagande ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna för de enskilda åtagandena användas i enlighet med artikel 166.9. Exponeringsvärdet för lågriskposter utanför balansräkningen som avses i artikel 111.1 d ska omfattas av ett golv som motsvarar 10 % av deras nominella värde.

11.   Ett institut som är clearingmedlem i en kvalificerad central motpart får undanta handelsexponeringar avseende följande poster från beräkningen av exponeringsmåttet, under förutsättning att dessa handelsexponeringar är clearade med denna centrala motpart och samtidigt uppfyller de villkor som anges i artikel 306.1 c:

12.   Om ett institut som är clearingmedlem av en kvalificerad central motpart gentemot den kvalificerade centrala motparten garanterar resultaten för en klient som går direkt in i derivattransaktioner med den kvalificerade centrala motparten ska denna i exponeringsmåttet ta med den exponering som följer av garantin som en derivatexponering till klienten, i enlighet med artikel 429a.

13.   Om förvaltningstillgångar enligt nationell god redovisningssed ska redovisas i balansräkningen i enlighet med artikel 10 i direktiv 86/635/EEG, får dessa tillgångar tas bort från det sammanlagda exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden, under förutsättning att de uppfyller de kriterier för icke upptagande i balansräkningen som fastställs i IAS (International Accounting Standard) 39 i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 och i tillämpliga fall de kriterier för icke-konsolidering som fastställs i IFRS (International Financial Reporting Standard) 10, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

14.   De behöriga myndigheterna får tillåta ett institut att i sitt exponeringsmått avstå från att ta upp en exponering som uppfyller samtliga följande kriterier:

1.   Instituten ska fastställa exponeringsvärdet för kontrakt som finns förtecknade i bilaga II och för kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, i enlighet med den metod som anges i artikel 274. Instituten ska tillämpa artikel 299.2 a vid fastställande av den potentiella framtida kreditexponeringen för kreditderivat.

Vid fastställandet av den potentiella framtida kreditexponeringen för kreditderivat ska institut tillämpa de principer som anges i artikel 299.2 a på alla sina kreditderivat, inte bara på dem som tillskrivits handelslagret.

Vid fastställandet av exponeringsvärdet får instituten beakta effekterna av kontrakt om novation och andra nettningsöverenskommelser i enlighet med artikel 295. Produktövergripande nettning ska inte tillämpas. Instituten får emellertid netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c och kreditderivat när dessa omfattas av avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c.

2.   Om tillhandahållandet av säkerhet med anknytning till derivatavtal minskar mängden tillgångar enligt den tillämpliga redovisningsramen ska institut omvända denna minskning.

3.   Vid tillämpning av punkt 1 får instituten dra av den variationsmarginal som erhållits i kontanter från motparten från den del av exponeringsvärdet som utgörs av den aktuella ersättningskostnaden i den mån variationsmarginalen, enligt den tillämpliga redovisningsramen, inte redan har godtagits som en minskning av exponeringsvärdet och om följande villkor uppfylls:

Vid tillämpning av led c i det första stycket, om derivatavtalet omfattas av ett kvalificerande ramavtal om nettning, avser valutan för överenskommelsen vilken valuta som helst för överenskommelse som anges i derivatavtalet, det styrande kvalificerande ramavtalet om nettning eller kreditstödsbilagan till det kvalificerande ramavtalet om nettning.

Om ett institut enligt den tillämpliga redovisningsramen godkänner den variationsmarginal som betalas kontant till motparten som en mottagbar tillgång kan det utesluta denna tillgång från exponeringsmåttet, under förutsättning att villkoren i leden a–e uppfylls.

4.   Vid tillämpning av punkt 3 ska följande gälla:

5.   Utöver den hantering som anges i punkt 1 ska instituten beträffande skriftliga kreditderivat i exponeringsvärdet inbegripa de faktiska teoretiska belopp som det hänvisas till genom de skriftliga kreditderivaten minus eventuella negativa förändringar av det verkliga värdet som har införlivats i primärkapitalet avseende det skriftliga kreditderivatet. Det exponeringsvärde som framkommer kan minskas ytterligare genom det faktiska teoretiska beloppet avseende ett köpt kreditderivat enligt samma referensnamn, förutsatt att följande villkor uppfylls:

Om ett teoretiskt belopp avseende ett skriftligt kreditderivat inte minskas med det teoretiska beloppet för ett köpt kreditderivat får instituten dra av den individuella potentiella framtida exponeringen för ifrågavarande kreditderivat från den sammanlagda potentiella framtida exponering som fastställs i enlighet med punkt 1 i denna artikel jämfört med artikel 274.2 eller 299.2 a enligt vad som är tillämpligt. I händelse av att den potentiella framtida kreditexponeringen ska fastställas jämfört med artikel 298.1 c iii får PCEbrutto minskas med den individuella potentiella framtida exponeringen för skriftliga kreditderivat utan någon anpassning efter NGR (netto-bruttokvoten).

6.   Instituten ska inte minska det skriftliga kreditderivatets faktiska teoretiska belopp då de köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar de mottagna nettobetalningarna som nettoinkomst, men inte redovisar någon värdeminskning avseende det skriftliga kreditderivat som återspeglas i primärkapital.

7.   Vad gäller köpta kreditderivat avseende en grupp referensenheter får instituten godkänna en minskning i enlighet med punkt 5 vad gäller skriftliga kreditderivat beträffande individuella referensnamn uteslutande om det skydd som köpts är ekonomiskt likvärdigt med att köpa skydd separat vad gäller vart och ett av de individuella namnen i gruppen. Om ett institut köper ett kreditderivat avseende en grupp referensnamn får det bara godkänna en minskning beträffande en grupp skriftliga kreditderivat när gruppen referensenheter och efterställningsnivån inom båda transaktionerna är identiska.

8.   Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten använda den metod som anges i artikel 275 för att fastställa exponeringsvärdet för kontrakt som finns förtecknade i punkterna 1 och 2 i bilaga II uteslutande om de också använder denna metod för att fastställa exponeringsvärdet för dessa kontrakt i syfte att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.

Om instituten tillämpar den metod som anges i artikel 275 ska de inte minska exponeringsmåttet med det belopp för variationsmarginalen som mottagits i kontanter.

1.   Utöver exponeringsvärdet för repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner, inbegripet sådana utanför balansräkningen i enlighet med artikel 429.5, ska instituten i exponeringsmåttet ta med ett tillägg för motpartens kreditrisk som fastställts i enlighet med punkterna 2 eller 3 i denna artikel, enligt vad som är tillämpligt.

2.   Vid tillämpning av punkt 1, beträffande transaktioner med en motpart som inte omfattas av ett ramavtal om nettning som uppfyller de krav som anges i artikel 206, ska tillägget (Ei*) fastställas på grundval av enskilda transaktioner i enlighet med följande formel:

där:

3.   Vid tillämpning av punkt 1, beträffande transaktioner med en motpart som omfattas av ett ramavtal om nettning som uppfyller de krav som anges i artikel 206, ska tillägget (Ei*) för dessa transaktioner fastställas på grundval av enskilda avtal i enlighet med följande formel:

där:

4.   Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten, i enlighet med ett golv på 20 % för den tillämpliga riskvikten, använda den metod som anges i artikel 222 för att fastställa tillägget för repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner, inbegripet sådana utanför balansräkningen. Instituten får endast använda denna metod där de även använder den för att fastställa exponeringsvärdet för dessa transaktioner i syfte att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.

5.   Om försäljningsredovisning fullgörs för en repa enligt dess tillämpliga redovisningsram ska institutet omvända alla försäljningsrelaterade redovisningsposter.

6.   Om ett institut verkar som agent mellan två parter i samband med repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktioner baserade på värdepapper eller råvaror, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner, inbegripet sådana utanför balansräkningen, ska följande gälla: