BILAGA II

ALLMÄNNA DEFINITIONER, KRITERIER FÖR KATEGORISERING AV FORDON, FORDONSTYPER OCH KAROSSERITYPER

INLEDNING

Allmänna definitioner och allmänna bestämmelser

1.   Definitioner

sittplats: varje plats som rymmer en sittande person som är minst lika stor som

a)	en provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen i fråga om föraren,

b)	en provdocka som motsvarar en vuxen kvinna i 5:e percentilen i alla övriga fall.

säte: komplett anordning med klädsel, oavsett om anordningen ingår som en del av fordonets karosseri eller inte, avsedd som sittplats för en person.

1.2.1   Termen säte täcker såväl enskilda säten som bänksäten.

1.2.2   Definitionen omfattar också fällbara säten och löstagbara säten.

gods: i huvudsak alla flyttbara föremål.

Termen inbegriper bulkprodukter, tillverkat gods, vätskor, levande djur, grödor, odelbara laster.

högsta vikt: högsta tekniskt tillåtna vikt enligt det som anges i punkt 2.8 i bilaga I.

2.   Allmänna bestämmelser

2.1   Antal sittplatser

2.1.1   Kraven rörande antalet sittplatser gäller säten som är avsedda för användning när fordonet färdas på väg.

2.1.2   Kraven gäller inte säten som är avsedda för användning när fordonet står stilla och som är tydligt märkta för användarna genom piktogram eller en skylt med lämplig text.

2.1.3   Följande krav gäller för bestämning av antalet sittplatser:

a)	Varje enskilt säte ska räknas som en sittplats.

b)	I fråga om bänksäten ska varje utrymme med en bredd på minst 400 mm mätt på sittdynans nivå räknas som en sittplats. Detta villkor ska inte hindra tillverkaren från att tillämpa de allmänna bestämmelserna enligt punkt 1.1.

c)

Ett utrymme enligt punkt b ska dock inte räknas som en sittplats om i) bänksätet har egenskaper som hindrar en naturlig sittställning för provdockan, t.ex. förekomsten av en fast konsolbox, ej vadderat område eller inredningsdetaljer som påverkar den nominella sittytan, ii) utformningen av golvplattan omedelbart framför en antagen sittplats (t.ex. förekomsten av en tunnel) hindrar naturlig placering av provdockans fötter.

2.1.4   I fråga om fordon som omfattas av Europarlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet och om ändring av direktiv 70/156/EEG och 97/27/EG (1) ska det mått som anges i punkt 2.1.3 b överensstämma med det minimiutrymme som krävs för en person i respektive klass av fordon.

2.1.5   När ett fordon har sätesförankringar för löstagbara säten ska dessa löstagbara säten räknas vid bestämning av antalet sittplatser.

2.1.6   Ett utrymme avsett för en rullstol med sittande person ska betraktas som en sittplats.

2.1.6.1   Denna bestämmelse ska inte påverka tillämpningen av kraven i punkt 3.6.1 och punkt 3.7 i bilaga VII till direktiv 2001/85/EG.

2.2   Högsta vikt

2.2.1   I fråga om dragfordon för påhängsvagn ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

2.2.2   I fråga om motorfordon som kan dra en släpkärra eller en släpvagn med dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av motorfordonet inkludera den högsta vikt som överförs till dragfordonet genom kopplingen.

2.2.3   I fråga om påhängsvagnar, släpkärror och släpvagnar med dragstång ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet motsvara den högsta vikt som överförs till marken av hjulen på en axel eller en grupp av axlar när fordonet är kopplat till dragfordonet.

2.2.4   I fråga om dollyaxlar ska den högsta vikten som ligger till grund för klassificering av fordonet inkludera påhängsvagnens högsta vikt som bärs av vändskivan.

2.3   Specialutrustning

2.3.1   Fordon som primärt har monterad utrustning såsom maskiner eller apparater ska anses tillhöra kategorin N eller O.

2.4   Enheter

2.4.1   Om inte annat anges ska alla måttenheter och associerade symboler följa rådets direktiv 80/181/EEG (2).

3.   Kategorisering av fordon i kategorier

3.1   Tillverkaren har ansvaret för att kategorisera en viss fordonstyp i en viss kategori.

För detta ska alla relevanta kriterier som anges i denna bilaga uppfyllas.

3.2   Godkännandemyndigheten kan kräva att tillverkaren lämnar lämplig tilläggsinformation för att demonstrera att en fordonstyp måste kategoriseras som fordon avsett för särskilda ändamål i specialgruppen (kod SG).

DEL A

Kriterier för kategorisering av fordon

1.   Fordonskategorier

För såväl europeiskt och nationellt typgodkännande som för enskilt godkännande ska fordonen kategoriseras enligt nedan angivna klassificering:

(Det förutsätts att godkännande endast kan beviljas för de kategorier som avses i punkterna 1.1.1–1.1.3, 1.2.1–1.2.3 och 1.3.1–1.3.4.)

1.1	Kategori M	Motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för befordran av personer och deras bagage.
1.1.1	Kategori M1	Fordon i kategori M med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen. Fordon i kategori M1 får inte ha platser för ståplatspassagerare. Antalet sittplatser kan vara begränsat till en (dvs. förarplatsen).
1.1.2	Kategori M2	Fordon i kategori M med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton. Fordon i kategori M2 kan ha platser för ståplatspassagerare utöver sittplatserna.
1.1.3	Kategori M3	Fordon i kategori M med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som övertiger 5 ton. Fordon i kategori M3 kan ha platser för ståplatspassagerare.
1.2	Kategori N	Motorfordon som är konstruerade och byggda primärt för godstransport.
1.2.1	Kategori N1	Fordon i kategori N med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.
1.2.2	Kategori N2	Fordon i kategori N med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 12 ton.
1.2.3	Kategori N3	Fordon i kategori N med en högsta vikt som överstiger 12 ton.
1.3	Kategori O	Släpvagnar som är konstruerade och byggda för transport av gods eller personer såväl som för bostadsändamål.
1.3.1	Kategori O1	Fordon i kategori O med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.
1.3.2	Kategori O2	Fordon i kategori O med en högsta vikt som överstiger 0,75 ton men inte 3,5 ton.
1.3.3	Kategori O3	Fordon i kategori O med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 10 ton.
1.3.4	Kategori O4	Fordon i kategori O med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

2.   Delkategorier för fordon

2.1   Terränggående fordon

Med terränggående fordon (ORV) avses fordon som varken tillhör kategori M eller N och som har särskilda tekniska egenskaper som gör att fordonet kan användas utanför normala vägar.

För dessa fordonskategorier ska bokstaven G läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.

Kriterierna för delkategorisering av fordon som ORV ska anges i avsnitt 4 i del A i denna bilaga.

2.2   Fordon avsedda för särskilda ändamål

2.2.1   Med fordon avsedda för särskilda ändamål (SPV) avses fordon i kategorin M, N eller O som har särskilda tekniska egenskaper som gör att de kan utföra funktioner som kräver specialarrangemang och/eller -utrustning.

För icke-färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska bokstaven S läggas till som suffix efter bokstaven och numret som identifierar fordonskategorin.

De olika typerna av fordon avsedda för särskilda ändamål definieras och förtecknas i avsnitt 5.

2.3   Terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål

2.3.1   Med terränggående fordon för särskilda ändamål (ORV-SPV) avses fordon som antingen tillhör kategori M eller N och vars särskilda tekniska egenskaper anges i punkterna 2.1 och 2.2.

För dessa fordonskategorier ska bokstaven G läggas till som suffix till den bokstav och det nummer som identifierar fordonskategorin.

För icke-färdigbyggda fordon som är avsedda för delkategorin SPV ska dessutom bokstaven S läggas till som ett andra suffix.

3.   Kriterier för kategorisering av fordon i kategori N

3.1   Kategoriseringen av en fordonstyp i kategori N ska basera sig på fordonets tekniska egenskaper enligt det som anges i punkterna 3.2–3.6.

3.2   Principiellt ska lastytan vara helt separerad från den eller de avdelningar där alla sittplatser finns.

3.3   Genom undantag från kraven i punkt 3.2 kan personer och gods transporteras i samma avdelning, förutsatt att lastytan har säkerhetsanordningar som skyddar personerna som transporteras om lasten skulle rubbas under färden, som vid kraftig inbromsning och kraftiga svängar.

3.4   Säkringsanordningarna – surrningsanordningar – avsedda för säkring av lasten enligt kraven i punkt 3.3 och uppdelningssystem avsedda för fordon upp till 7,5 ton ska konstrueras i enlighet med avsnitten 3 och 4 i ISO-standarden 27956:2009 ’Vägfordon – Säkring av last i distributionsbilar – Krav och provningsmetoder’.

3.4.1   Kraven enligt punkt 3.4 kan verifieras genom ett intyg om överensstämmelse från tillverkaren.

3.4.2   Som ett alternativ till kraven enligt punkt 3.4 kan tillverkaren demonstrera på ett nöjaktigt sätt inför godkännandemyndigheten att de installerade säkringsanordningarna ger en motsvarande skyddsnivå som anordningarna enligt den angivna standarden.

3.5   Antalet sittplatser utöver förarplatsen får inte överskrida

a)	6 för N1-fordon,

b)	8 för N2- eller N3-fordon.

3.6   Fordonen ska ha en godskapacitet som är lika med eller större än personkapaciteten uttryckt i kg.

3.6.1   För detta ändamål ska följande ekvationer gälla för alla konfigurationer, särskilt när alla sittplatser är upptagna:

a)	när N = 0: P – M ≥ 100 kg

b)	när 0 < N ≤ 2: P – (M + N × 68) ≥ 150 kg;

c)	när N > 2: P – (M + N x 68) ≥ N x 68

där bokstäverna betyder följande:

P	tekniskt tillåtna högsta lastvikt
M	vikten i körklart skick
N	Antalet sittplatser utöver förarplatsen.

3.6.2   Vikten hos utrustning som monteras på fordonet för transport av gods (t.ex. tank eller karosseri), för hantering av gods (t.ex. kran eller hiss) och för säkring av gods (t.ex. säkringsanordningar för last) ska inkluderas i M.

Vikten hos utrustning som inte används för ovan angivna ändamål (såsom en kompressor, en vinsch, en elgenerator, sändningsutrustning osv.) ska inte inkluderas i M när de ovan angivna formlerna tillämpas.

3.7   De krav som avses i punkterna 3.2–3.6 ska uppfyllas för alla varianter och versioner inom en fordonstyp.

3.8   Kriterier för kategorisering av fordon som N1

3.8.1   Ett fordon ska kategoriseras som N1 när alla tillämpliga kriterier uppfylls.

Om ett eller flera av kriterierna inte uppfylls ska fordonet kategoriseras som M1.

3.8.2   Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i punkterna 3.8.2.1–3.8.2.3.5 uppfyllas i samband med kategorisering av fordon där föraren och lasten befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri BB).

3.8.2.1   De tillämpliga kriterierna måste uppfyllas även i fall där det finns en vägg eller avdelare, som kan vara helt eller delvis avskiljande, mellan en sätesrad och lastutrymmet.

3.8.2.2   Kriterierna ska vara följande:

a)	Godset ska kunna lastas genom en bakdörr, baklucka eller en sidodörr som är konstruerad och byggd för detta ändamål.

b)

Om fordonet har en bakdörr eller en baklucka ska lastningsöppningen uppfylla följande krav: i) Om fordonet endast har en bänkrad eller enbart förarsäte ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 600 mm. ii) Om fordonet har två eller flera bänkrader ska lastningsöppningen ha en höjd på minst 800 mm och öppningens yta ska vara minst 12 800 cm2.

c)

Lastutrymmet ska uppfylla nedan angivna krav. Med lastutrymme avses den del av fordonet som finns bakom bänkraden (bänkraderna) eller bakom förarsätet i fordon som endast har en förarplats. i) Lastytan ska i regel vara plan. ii) Om fordonet bara har en bänkrad eller bara ett säte ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 40 % av hjulbasen. iii) Om fordonet har två eller flera bänkrader ska lastytan ha en minimilängd som utgör minst 30 % av hjulbasen. Om sätena på sista bänkraden enkelt kan lösgöras från fordonet utan att använda specialverktyg ska kraven rörande lastytans längd uppfyllas när alla säten är installerade i fordonet. iv) Kraven rörande lastytans längd ska vara uppfyllda när första eller sista radens säten, beroende på vad som är tillämpligt, är i upprätt normalläge för sittande passagerare.

3.8.2.3   Särskilda villkor för mått

3.8.2.3.1   Definitioner

a)	Med lastningsöppningens höjd avses det vertikala avståndet mellan två horisontella plan längs med högsta punkten på öppningens lägre del respektive lägsta punkten på öppningens övre del.

b)	Med lastningsöppningens yta avses den största ytan av den vinkelräta projektionen på ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets mittlinje, av den maximalt möjliga öppningen när bakdörren (bakdörrarna) eller bakluckan är vidöppen.

c)

Med hjulbas avses vid tillämpning av formlerna i punkterna 3.8.2.2 och 3.8.3.1 avståndet mellan i) framaxelns mittlinje och den andra axelns mittlinje om fordonet har två axlar, eller ii) framaxelns mittlinje och mittlinjen för en virtuell axel på lika stort avstånd från den andra och tredje axeln om fordonet har tre axlar.

3.8.2.3.2   Sätenas inställningar

a)	Sätena ska ställas i sin yttersta bakre position.

b)	Inställningsbara ryggstöd ska justeras så att den tredimensionella H-punktsapparaten har en bålvinkel på 25 grader.

c)	Fasta ryggstöd ska vara i den position som fordonstillverkaren anger.

d)	Säten som kan höjdjusteras ska vara i sin lägsta position.

3.8.2.3.3   Förhållanden för fordonet

a)	Fordonet ska vara lastat enligt högsta vikt.

b)	Fordonets hjul ska vara rakt framåtriktade.

3.8.2.3.4   Kraven i punkt 3.8.2.3.2 ska inte gälla om fordonet har en vägg eller avdelare.

3.8.2.3.5   Mätning av lastytans längd

a)	Om fordonet inte har någon avdelare eller vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för sätets översta punkt till den bakre innerpanelen eller dörren eller bakluckan i stängd position.

b)	Om fordonet har en avdelare eller en vägg ska längden mätas från ett vertikalt plan längs den yttersta bakre punkten för avdelaren eller väggen till innerpanelen eller dörren eller bakluckan, beroende på fall, i stängd position.

c)	Kraven rörande längd ska uppfyllas minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående vertikala planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

3.8.3   Utöver de allmänna kriterier som avses i punkterna 3.2–3.6 ska de kriterier som anges i punkterna 3.8.3.1–3.8.3.4 uppfyllas vid kategorisering av fordon där föraren och lasten inte befinner sig inom en och samma enhet (t.ex. karosseri BE).

3.8.3.1   Om fordonet har sluten kaross gäller följande:

a)	Godset ska gå att lasta genom en bakdörr, en baklucka eller en panel eller på annat sätt.

b)	Lastningsöppningens minimihöjd ska vara minst 800 mm och öppningen ska ha en yta på minst 12 800 cm2.

c)	Lastytans minimilängd ska vara minst 40 % av hjulbasen.

3.8.3.2   Om fordonet har ett öppet lastutrymme ska endast bestämmelserna enligt punkt 3.8.3.1 a och c gälla.

3.8.3.3   Vid tillämpning av bestämmelserna enligt punkt 3.8.3 ska definitionerna i punkt 3.8.2 gälla i tillämpliga delar.

3.8.3.4   Kraven rörande lastytans längd ska dock uppfyllas minst längs en horisontell linje som ligger i det längsgående planet som passerar fordonets mittlinje, på nivån för lastgolvet.

4.   Kriterier för delkategorisering av fordon som terränggående fordon

4.1   M1- eller N1-fordon ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller följande villkor samtidigt:

a)	Minst en framaxel och minst en bakaxel som har konstruerats för samtidig drivning även om drivningen till en axel kan kopplas ur.

b)	Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

c)	Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

d)

Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven: i) Främre infallsvinkeln måste vara minst 25 grader. ii) Bakre infallsvinkeln måste vara minst 20 grader. iii) Rampvinkeln måste vara minst 20 grader. iv) Markfrigången under framaxeln måste vara minst 180 mm. v) Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 180 mm. vi) Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 200 mm.

4.2   Fordon i kategorierna M2, N2 eller M3 vars högsta vikt inte överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller villkoret enligt led a eller båda villkoren enligt led b och c nedan.

a)	Alla axlar drivs samtidigt, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

b)	i) Minst en framaxel och minst en bakaxel har konstruerats för samtidig drivning även om drivningen till en axel kan kopplas ur. ii) Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med samma funktion. iii) Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

c)

Fordonet uppfyller minst fem av de nedan angivna sex kraven i fall där högsta vikten inte överstiger 7,5 ton och minst fyra av kraven om högsta vikten överstiger 7,5 ton i) Främre infallsvinkeln måste vara minst 25 grader. ii) Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25 grader. iii) Rampvinkeln måste vara minst 25 grader. iv) Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm. v) Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm. vi) Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

4.3   Fordon i kategorierna M3 eller N3 vars högsta vikt överstiger 12 ton ska delkategoriseras som terränggående fordon om de uppfyller villkoret enligt led a eller båda villkoren enligt led b och c nedan.

a)	Alla axlar har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en eller flera axlar kan kopplas ur.

b)

i) Minst hälften av axlarna (eller två axlar av tre i fråga om fordon med tre axlar och i tillämpliga delar i fråga om fordon med fem axlar) har konstruerats för samtidig drivning, även om drivningen till en axel kan kopplas ur. ii) Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion. iii) Fordonet kan köras uppför en lutning på 25 % som ett ensamt fordon.

c)

Fordonet uppfyller minst fyra av de nedan angivna sex kraven: i) Främre infallsvinkeln måste vara minst 25 grader. ii) Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25 grader. iii) Rampvinkeln måste vara minst 25 grader. iv) Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm. v) Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm. vi) Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

4.4   Förfarandet för kontroll av överensstämmelse med de geometriska krav som avses i detta avsnitt ska anges i tillägg 1.

5.   Fordon avsedda för särskilda ändamål

	Namn	Kod	Definition
5.1	Campingbil	SA	Ett fordon i kategori M med boendemöjligheter som omfattar minst följande utrustning: a) Sittplatser och bord. b) Sovplatser, även sådana som görs om från sittplatser. c) Matlagningsmöjligheter. d) Förvaringsmöjligheter. Denna utrustning ska vara ordentligt fastsatt i boendeutrymmet. Bordet kan dock vara konstruerat så att det enkelt kan flyttas.
5.2	Bepansrat fordon	SB	Fordon som är avsett för skydd av personer eller varor ombord och har skottsäker pansarplåt.
5.3	Ambulans	SC	Fordon i kategori M avsett för transport av sjuka eller skadade personer och med särskild utrustning för detta ändamål. Sjukhytten ska uppfylla de tekniska kraven i standarden EN 1789:2007 ’Sjuktransportfordon och utrustning – Vägambulanser’ med undantag av avsnitt 6.5 ’Checklista över utrustning’.
5.4	Likbil	SD	Fordon i kategori M avsett för transport av avlidna och med särskild utrustning för detta ändamål.
5.5	Rullstolsanpassade fordon	SH	Fordon i kategori M1 som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin(a) rullstol(ar).
5.6	Husvagnar	SE	Fordon i kategori O enligt definitionen för term 3.2.1.3. i ISO-standarden 3833:1977.
5.7	Mobilkranar	SF	Ett specialfordon i kategori N3 som inte är utrustat för godstransporter och vars kran har ett lyftmoment på minst 400 kNm.
5.8	Specialgrupp	SG	Ett fordon som är avsett för särskilda ändamål och som inte omfattas av någon av definitionerna i detta avsnitt.
5.9	Dollyaxel	SJ	Ett fordon i kategori O försett med en vändskiva som bär upp en påhängsvagn så att denna konverteras till en släpvagn.
5.10	Släpvagn för transport av exceptionell last	SK	Ett fordon i kategori O4 avsett för transport av odelbara laster som på grund av sina mått är föremål för hastighets- och trafikbegränsningar. Denna term omfattar också hydrauliska modulära släpvagnar oavsett antalet moduler.

6.   Anmärkningar

6.1   Typgodkännande ska inte beviljas för

a)	dollyaxlar enligt definitionen i avsnitt 5 i del A i denna bilaga,

b)	släpvagnar med dragstång enligt definitionen i avsnitt 4 i del C i denna bilaga,

c)	släpvagnar som kan färdas med personer ombord.

6.2   Punkt 6.1 ska inte påverka tillämpningen av artikel 23 på nationellt typgodkännande av små serier.

DEL B

Kriterier för fordonstyper, varianter och versioner

1.   Kategori M1

1.1   Fordonstyp

1.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)	Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross. Samma ska gälla i tillämpliga delar för fordon vars karosseri är fäst med bultar eller svetsat på en separat ram.

c)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

1.1.2   Genom undantag från kraven i punkt 1.1.1 b kan fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. sedan och kupé) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna intyg om detta.

1.1.3   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

1.2   Variant

1.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma utformnings- och konstruktionsegenskaper:

a)	Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 1 i del C när tillverkaren använder kriteriet enligt punkt 1.1.2.

b)	Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper: i) Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan). ii) Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan). iii) Antal cylindrar och cylinderarrangemang (L4, V6 eller annat).

c)	Antal axlar.

d)	Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

e)	Antal styraxlar.

f)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt).

1.3   Version

1.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta vikt inklusive last.

b)	Slagvolym (förbränningsmotorer).

c)	Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

d)	Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle (bi-fuel) eller annat).

e)	Högsta antal sittplatser.

f)	Ljudnivå under körning.

g)	Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

h)	Koldioxidutsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

i)	Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

j)	Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad, blandad körning.

k)	Förekomsten av en unik uppsättning innovativa tekniker enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009 (3).

2.   Kategorierna M2 och M3

2.1   Fordonstyp

2.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)

Kategori.

c)	Följande aspekter av konstruktion och tillverkning: i) Konstruktion och tillverkning av de centrala element som bildar chassit. ii) Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

d)	Antal våningar (en eller två).

e)	Antal sektioner (fast/ledade).

f)	Antal axlar.

g)	Sättet för kraftförsörjning (internt eller externt).

h)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

2.1.2   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

2.2   Variant

2.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma konstruktionsegenskaper:

a)	Typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 2 i del C.

b)	Klassen eller kombinationen av fordonsklasser enligt definitionen i punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

c)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

d)	Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper: i) Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan). ii) Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan). iii) Antal cylindrar och cylinderarrangemang (L6, V8 eller annat).

2.3   Version

2.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta vikt inklusive last.

b)	Fordonets förmåga att dra en släpvagn eller inte.

c)	Slagvolym (förbränningsmotorer).

d)	Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer)

e)	Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle (bi-fuel) eller annat).

f)	Ljudnivå under körning.

g)	Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro IV, Euro V eller annan).

3.   Kategori N1

3.1   Fordonstyp

3.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)	Konstruktion och montering av centrala delar av karosseriet i fordon med självbärande kaross.

c)	Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar chassit i fordon som inte har självbärande kaross.

d)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

3.1.2   Genom undantag från kraven i punkt 3.1.1 b kan fordon där tillverkaren bygger olika slags karosserier (t.ex. skåpbil, chassi med hytt, olika hjulbaser och olika takhöjder) så att de har samma golvdel och centrala element i framdelen omedelbart framför vindrutebasen, anses tillhöra samma typ. Tillverkaren ska lämna intyg om detta.

3.1.3   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

3.2   Variant

3.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla har alla nedan förtecknade gemensamma konstruktionsegenskaper:

a)	Antalet sidodörrar eller typen av karosseri enligt definitionen i avsnitt 3 i del C (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon) när tillverkaren använder kriteriet enligt punkt 3.1.2.

b)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)	Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper: i) Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan). ii) Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan). iii) Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L6, V8 eller annat).

d)	Antal axlar.

e)	Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

f)	Antal styraxlar.

3.3   Version

3.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta lastvikt.

b)	Slagvolym (förbränningsmotorer).

c)	Största motoreffekt eller största kontinuerliga märkeffekt (elmotorer).

d)	Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle (bi-fuel) eller annat).

e)	Högsta antal sittplatser.

f)	Ljudnivå under körning.

g)	Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro 5, Euro 6 eller annan).

h)	Koldioxidutsläpp vid blandad eller viktad, blandad körning.

i)	Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning).

j)	Bränsleförbrukning vid blandad eller viktad, blandad körning.

4.   Kategorierna N2 och N3

4.1   Fordonstyp

4.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma centrala egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)

Kategori.

c)	Gemensam konstruktion och tillverkning av chassit för en viss produktlinje.

d)	Antal axlar.

e)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

4.1.2   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

4.2   Variant

4.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma konstruktionsegenskaper:

a)	Typ av kaross eller typ av karosseri enligt avsnitt 3 i del C och i tillägg 2 (endast för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)	Motorn, med hänsyn till följande konstruktionsegenskaper: i) Typen av kraftkälla (förbränningsmotor, elmotor eller annan). ii) Arbetsprincipen (gnisttändning, kompressionständning eller annan). iii) Antal cylindrar och cylinderarrangemang i fall av förbränningsmotor (L6, V8 eller annat).

d)	Antal drivaxlar och hur de är kopplade till varandra.

e)	Antal styraxlar.

4.3   Version

4.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta lastvikt.

b)

Fordonets förmåga att dra en släpvagn eller inte, enligt följande: i) Obromsad släpvagn. ii) En släpvagn med påskjutsbromsningssystem enligt definitionen i punkt 2.12 i FN/ECE-föreskrifter nr 13. iii) En släpvagn med bromssystem av genomgående eller delvis genomgående typ enligt definitionen i punkterna 2.9 och 2.10 i FN/ECE-föreskrifter nr 13. iv) En släpvagn av kategori O4 så att kombinationens högsta vikt inte överskrider 44 ton. v) En släpvagn av kategori O4 som gör att kombinationens högsta vikt överskrider 44 ton.

c)	Slagvolym.

d)	Största motoreffekt.

e)	Typen av bränsle (bensin, diesel, motorgas (LPG), tvåbränsle (bi-fuel) eller annat).

f)	Ljudnivå under körning.

g)	Avgasutsläppsnivå (t.ex. Euro IV, Euro V eller annan).

5.   Kategorierna O1 och O2

5.1   Fordonstyp

5.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)

Kategori.

c)	Den princip som definieras i avsnitt 4 i del C.

d)	Följande konstruktions- och utformningsaspekter: i) Utformning och konstruktion av de centrala element som bildar chassit. ii) Utformning och konstruktion av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

e)	Antal axlar.

f)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

5.1.2   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

5.2   Variant

5.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma konstruktionsegenskaper:

a)	Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)	Typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

5.3   Version

5.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta vikt inklusive last.

b)	Principen för upphängning (tryckluft, stål eller gummi, torsionsstav eller annat).

c)	Principen för dragstång (triangel, rör eller annat).

6.   Kategorierna O3 och O4

6.1   Fordonstyp

6.1.1   En fordonstyp ska bestå av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tillverkarens företagsnamn. Om den rättsliga formen för företagets ägandeförhållanden ändras behövs inget nytt godkännande.

b)

Kategori.

c)	Principen för släpvagn i relation till definitionerna i avsnitt 4 i del C.

d)	Följande aspekter av konstruktion och tillverkning: i) Utformning och konstruktion av de centrala elementen som bildar chassit. ii) Konstruktion och tillverkning av centrala delar som bildar karosseriet i fordon med självbärande kaross.

e)	Antal axlar.

f)	För etappbyggda fordon, tillverkare och typ för fordonet i föregående etapp.

6.1.2   En typ ska bestå av minst en variant och en version.

6.2   Varianter

6.2.1   En variant inom en fordonstyp ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma utformnings- och konstruktionsegenskaper:

a)	Typ av karosseri enligt tillägg 2 (för färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon).

b)	Färdigställandegrad (t.ex. färdigbyggt/icke-färdigbyggt/etappvis färdigbyggt).

c)	Principen för upphängning (stål, pneumatisk, hydraulisk).

d)	Följande tekniska egenskaper: i) Huruvida chassit kan förlängas eller inte. ii) Våningsgolvets höjd (normal, låggolv, låglastande osv.).

6.3   Versioner

6.3.1   En version inom en variant ska vara en grupp av fordon där alla fordon har alla nedan förtecknade gemensamma egenskaper:

a)	Tekniskt tillåtna högsta vikt inklusive last.

b)	De uppdelningar eller kombinationer av uppdelningar som avses i punkterna 3.2 och 3.3 i bilaga I till direktiv 96/53/EG och till vilka axelavståndet mellan två på varande följande axlar i en grupp tillhör.

c)	Definition av axlarna med hänsyn till följande: i) Lyftaxlar (antal och placering). ii) Belastningsbara axlar (antal och placering). iii) Styraxlar (antal och placering).

7.   Gemensamma krav för alla fordonskategorier

7.1   I fall där ett fordon räknas in i flera kategorier på grund av högsta vikt eller antalet sittplatser eller båda, kan tillverkaren välja att använda kriterierna för den ena eller den andra fordonskategorin för definition av varianter och versioner.

7.1.1   Exempel:

a)	Ett fordon A kan typgodkännas enligt N1 (3,5 ton) och N2 (4,2 ton) i relation till fordonets högsta vikt. I ett sådant fall kan de parametrar som anges för kategori N1 också används för ett fordon som räknas till kategori N2 (eller tvärtom).

b)	Ett fordon B kan typgodkännas enligt M1 och M2 i relation till antalet sittplatser (7 + 1 eller 10 + 1), och då kan de parametrar som anges för kategori M1 även användas för ett fordon som räknas till kategori M2 (eller tvärtom).

7.2   Ett fordon i kategori N kan typgodkännas enligt bestämmelserna rörande kategori M1 eller M2, beroende på fall, när fordonet är avsett att konverteras till ett fordon av den kategorin under nästa etapp av ett typgodkännandeförfarande i flera etapper.

7.2.1   Detta alternativ ska endast tillåtas för icke-färdigbyggda fordon.

Sådana fordon ska identifieras med en särskild variantkod som anges av tillverkaren av basfordonet.

7.3   Tilldelning av typ, variant och version

7.3.1   Tillverkaren ska tilldela en alfanumerisk kod för varje fordonstyp, fordonsvariant och fordonsversion, bestående av latinska bokstäver och/eller arabiska siffror.

Det är tillåtet att använda parenteser och bindestreck så länge som de inte ersätter en bokstav eller en siffra.

7.3.2   Hela koden ska tilldelas enligt följande: Typ-Variant-Version (TVV).

7.3.3   TVV ska klart och otvetydigt identifiera en unik kombination av tekniska egenskaper i relation till de kriterier som definieras i del B i denna bilaga.

7.3.4   Samma tillverkare kan använda samma kod för att definiera en fordonstyp när fordonstypen räknas in i två eller flera kategorier.

7.3.5   Samma tillverkare får inte använda samma kod för att definiera en fordonstyp för mer än ett typgodkännande inom samma fordonskategori.

7.4   Antal tecken för TVV

7.4.1   Antalet tecken får inte överstiga

a)	15 i koden för fordonstyp,

b)	25 i koden för en variant,

c)	35 i koden för en version.

7.4.2   Den fullständiga alfanumeriska TVV-koden får inte ha fler än 75 tecken.

7.4.3   Om TVV används i sin helhet, ska det finnas ett blanksteg mellan typ, variant och version.

Exempel: 159AF[…blanksteg]0054[…blanksteg]977K(BE).

DEL C

Definitioner av karosserityper

0.   Allmänt

0.1   Typen av karosseri som anges i avsnitt 9 i bilaga I och del 1 i bilaga III såväl som koden för karosseri som avses i punkt 38 i bilaga IX ska anges genom koder.

Kodförteckningarna ska primärt gälla färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon.

0.2   För fordon i M-kategorierna ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver enligt avsnitten 1 och 2.

0.3   För fordon i kategorierna N och O ska typen av karosseri betecknas med två bokstäver enligt avsnitten 3 och 4.

0.4   Där som det är nödvändigt (särskilt för de typer av karosseri som anges i punkterna 3.1 respektive 3.6 och i punkterna 4.1–4.4) ska koderna kompletteras med två siffror.

0.4.1   Förteckningen över siffror ska anges i tillägg 2 till denna bilaga.

0.5   För fordon avsedda för särskilda ändamål ska den typ av karosseri som används kopplas till fordonskategorin.

1.   Fordon i kategori M1

Ref.	Kod	Namn	Definition
1.1	AA	Sedan	Fordon enligt definitionen för term 3.1.1.1 i ISO-standarden 3833:1977, med minst fyra sidofönster.
1.2	AB	Halvkombi	Sedan enligt definitionen i 1.1 med halvkombibaklucka.
1.3	AC	Stationsvagn	Fordon definierat enligt term 3.1.1.4 i ISO-standarden nr 3833:1977.
1.4	AD	Kupé	Fordon definierat enligt term 3.1.1.5 i ISO-standarden nr 3833:1977.
1.5	AE	Cabriolet	Fordon definierat enligt term 3.1.1.6 i ISO-standarden nr 3833:1977. En cabriolet har dock eventuellt ingen dörr.
1.6	AF	Fordon avsett för flera ändamål	Annat fordon än AG och fordon enligt AA–AE avsedda för transport av personer och deras bagage eller tillfälligt också gods, i en enda avdelning.
1.7	AG	Lastkombi	Fordon definierat enligt term 3.1.1.4.1 i ISO-standarden nr 3833:1977. Bagageutrymmet måste dock vara helt separerat från passagerarutrymmet. Dessutom behöver referenspunkten för förarens sittplacering inte vara minst 750 mm över ytan som bär upp fordonet.

2.   Fordon i kategori M2 eller M3

Ref.	Kod	Namn	Definition
2.1	CA	Envåningsfordon	Ett fordon där passagerarutrymmena finns på en enda nivå eller ordnade så att de inte bildar två våningar ovanför varandra.
2.2	CB	Tvåvåningsfordon	Ett fordon enligt definitionen i punkt 2.1.6 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG
2.3	CC	Ledat envåningsfordon	Ett fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG med en enda våning.
2.4	CD	Ledat tvåvåningsfordon	Ett fordon enligt definitionen i punkt 2.1.3.1 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG.
2.5	CE	Envånings låggolvsfordon	Ett fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG med en enda våning.
2.6	CF	Tvåvånings låggolvsfordon	Ett fordon enligt definitionen i punkt 2.1.4 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG med två våningar.
2.7	CG	Ledat envånings låggolvsfordon	Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av posterna 2.3 och 2.5.
2.8	CH	Ledat tvåvånings låggolvsfordon	Ett fordon vars tekniska egenskaper är en kombination av posterna 2.4 och 2.6.
2.9	CI	Envåningsfordon med öppet tak	Ett fordon med delvis öppet tak eller utan tak.
2.10	CJ	Tvåvåningsfordon med öppet tak	Ett fordon där övre våningen har helt eller delvis öppet tak.
2.11	CX	Busschassi	Ett icke-färdigbyggt fordon med chassi av enbart skenor eller rör, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas med karosseri som är anpassat till slutanvändarens behov.

3.   Motorfordon i kategori N1, N2 eller N3

Ref.	Kod	Namn	Definition
3.1	BA	Lastbil	Ett fordon som är konstruerat och byggt uteslutande eller huvudsakligen för transport av gods. En lastbil kan också dra en släpvagn.
3.2	BB	Skåpbil	En lastbil där förarutrymme och lastutrymme finns inom samma enhet.
3.3	BC	Dragfordon för påhängsvagn	Ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för dragning av påhängsvagnar.
3.4	BD	Dragfordon för släpvagn	Ett dragfordon som är konstruerat och byggt uteslutande eller huvudsakligen för dragning av släpvagnar som inte är påhängsvagnar.
3.5	BE	Pick-up	Ett fordon vars högsta vikt inte överstiger 3 500 kg och med sittplatser och lastutrymme i skilda avdelningar.
3.6	BX	Chassi med hytt eller chassi med kåpa	Ett icke-färdigbyggt fordon med enbart en hytt (hel eller halv), med chassi av skenor eller rör, framdrivningsanordning och axlar som är avsett att färdigbyggas enligt slutanvändarens behov.

4.   Fordon i kategori O

Ref.	Kod	Namn	Definition
4.1	DA	Påhängsvagn	En släpvagn som är konstruerad och tillverkad för koppling till en dragbil eller en dollyaxel och som kan utöva en avsevärd vertikal belastning på dragfordonet eller dollyaxeln. Kopplingen som används för en fordonskombination ska bestå av en axeltapp och en vändskiva.
4.2	DB	Släpvagn med dragstång	En släpvagn som har minst två axlar av vilka minst en är en styraxel och som a) är försedd med en släpanordning som kan röra sig vertikalt (i förhållande till släpvagnen), och b) som utövar en statisk vertikal belastning mindre än 100 daN till dragfordonet.
4.3	DC	Släpkärra	En släpvagn där axeln (axlarna) är placerad(e) nära fordonets tyngdpunkt (vid jämnt fördelad last) så att endast en liten statisk vertikal belastning som inte överstiger 10 % av belastningen som motsvarar släpvagnens högsta vikt eller en belastning på 1 000 daN (det lägsta värdet av dessa gäller) utövas på dragfordonet.
4.4	DE	Släpvagn med fast dragstång	En släpvagn med en axel eller en grupp av axlar med en dragstång som utövar en statisk belastning som inte överstiger 4 000 daN till dragfordonet på grund av konstruktionen och som inte motsvarar definitionen på en släpkärra. Kopplingen som används för en fordonskombination ska inte bestå av en axeltapp och en vändskiva.

Tillägg 1

Förfarande för kontroll av huruvida ett fordon kan kategoriseras som terränggående fordon

0.   Allmänt

0.1   För klassificering av ett fordon som terränggående fordon ska förfarandet enligt detta tillägg tillämpas.

1.   Provningsförhållanden för geometriska mätningar

1.1   Fordon i kategori M1 eller N1 ska vara utan last med en provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen installerad i förarsätet samt försett med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg och reservhjul (om de ingår som originalutrustning).

Provdockan kan ersättas med en liknande anordning med samma vikt.

1.2   Fordon andra än de som avses i punkt 1.1 ska lastas upp till deras tekniskt tillåtna högsta lastvikt.

Viktfördelningen på axlarna ska representera värstafallscenario när det gäller uppfyllandet av respektive kriterier.

1.3   Ett fordon som är representativt för typen ska lämnas in till den tekniska tjänsten i det skick som anges i punkt 1.1 eller 1.2. Fordonet ska stå stilla med hjulen riktade rakt framåt.

Underlaget på vilket mätningarna görs ska vara så platt och horisontellt som möjligt (största lutning 0,5 %).

2.   Mätning av främre och bakre infallsvinkel och rampvinkel

2.1   Främre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.10 i ISO-standarden 612:1978.

2.2   Bakre infallsvinkeln ska mätas enligt punkt 6.11 i ISO-standarden 612:1978.

2.3   Rampvinkeln ska mätas enligt punkt 6.9 i ISO-standarden 612:1978.

2.4   Vid mätning av främre infallsvinkel kan bakre underkörningsskydd som är justerbara i höjdled ställas i det övre läget.

2.5   Föreskrifterna i punkt 2.4 ska inte anses betyda att basfordonet måste ha ett bakre underkörningsskydd som originalutrustning. Tillverkaren av basfordonet ska dock underrätta följande etapps tillverkare om att fordonet måste uppfylla kraven om främre infallsvinkel när fordonet förses med ett bakre underkörningsskydd.

3.   Mätning av markfrigång

3.1   Markfrigång mellan axlarna

3.1.1

Markfrigång mellan axlarna avser det kortaste avståndet mellan underlaget och fordonets lägsta fasta punkt. Vid tillämpning av definitionen ska avståndet mellan sista axeln i en främre grupp axlar och den första axeln i en bakre grupp axlar beaktas.

3.1.2

Ingen fast del av fordonet får sträcka sig in i det skuggade området i skissen.

3.2   Markfrigång under en axel

3.2.1

Markfrigång under en axel avser avståndet mellan högsta punkten för en cirkelbåge som går genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

3.2.2

Där det är lämpligt ska mätning av markfrigången göras på varje axel i en grupp av axlar.

4.   Stigningsförmåga

4.1   Med stigningsförmåga avses ett fordons förmåga att klara uppförslutningar.

4.2   För kontroll av stigningsförmågan hos ett icke-färdigbyggt och färdigbyggt fordon i kategori M2, M3, N2 och N3 ska en provning utföras.

4.3   Provningen ska göras av den tekniska tjänsten på ett fordon som är representativt för den typ som provas.

4.4   På begäran av tillverkaren och under de förhållanden som anges i bilaga XVI kan stigningsförmågan hos en fordonstyp demonstreras genom virtuell provning.

5.   Provningsförhållanden och kriterier för godkänt och underkänt

5.1   Fram till den 31 oktober 2014 ska de förhållanden som anges i avsnitt 7.5 i bilaga I till direktiv 97/27/EG gälla.

Från och med den 1 november 2014 ska de provningsförhållanden som anges i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 (4) gälla.

5.2   Fordonet ska klara uppförsbacken med stadig hastighet utan att något hjul glider i längdled eller sidled.

Tillägg 2

Siffror som kompletterar koderna som ska användas för olika slags karosserier

01	Öppet flak.

02	Flaklämmar.

03

Skåp.

04	Konditionerad kaross med isolerade väggar och utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

05	Konditionerad kaross med isolerade väggar, utan utrustning för att upprätthålla innetemperatur.

06	Med gardinsida.

07	Växelflak (utbytbar karosseristomme).

08	Containerfordon.

09	Fordon försedda med lyftkrok.

10	Tippfordon.

11	Tankfordon.

12	Tankfordon avsedda för transport av farligt gods.

13	Fordon för transport av levande djur.

14	Fordon för transport av fordon.

15	Betongblandare.

16	Fordon med betongpump.

17	Timmerfordon.

18	Fordon för transport av avfall.

19	Fordon för gatusopning, gaturengöring och avloppsrening.

20	Kompressorfordon.

21	Fordon för transport av båtar.

22	Fordon för transport av glidflygare.

23	Fordon för detaljhandel eller förevisning.

24	Bärgningsfordon.

25	Maskinstege (stegbil).

26	Kranbil (annan än mobilkranar enligt definitionen i avsnitt 5 i del A i bilaga II).

27	Fordon med lyftplattform.

28	Väghållningsfordon.

29	Låggolvssläpvagn.

30	Fordon för glastransport.

31

Brandbil.

99	Karosseri som inte ingår i denna förteckning.