30.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 83/13

(1)

Enligt artikel 126.1 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet att ha sunda offentliga finanser, som förbättrar förutsättningarna för prisstabilitet och kraftig varaktig tillväxt som i sin tur leder till att nya arbetstillfällen skapas.

(3)

Reformen av stabilitets- och tillväxtpakten 2005 avsåg att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad samt att säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Syftet var särskilt att hela den ekonomiska och finanspolitiska bakgrunden skulle beaktas under alla steg av förfarandet vid alltför stora underskott. Härigenom blev pakten ett ramverk till stöd för politiska åtgärder för att snabbt återgå till sunda offentliga finanser, samtidigt som den ekonomiska situationen beaktas.

(4)

Den 27 april 2009 fastställde rådet i enlighet med artikel 104.6 i EG-fördraget att ett alltför stort underskott förelåg i Grekland och rådet utfärdade därför rekommendationer om att Grekland skulle åtgärda situationen senast 2010, i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1). Rådet fastställde också att effektiva åtgärder skulle vidtas senast den 27 oktober 2009.

(5)

Det faktiska och förväntade offentliga underskottet och de skuldnivåer som Grekland anmälde i april 2009 justerades upp kraftigt i den anmälan som gjordes i oktober 2009. Underskottet för 2008 ökade till 7¾ % av BNP (från 5 % av BNP enligt anmälan i april 2009), och skuldkvoten nådde vid utgången av 2008 99 % av BNP (jämfört med 97,6 % enligt anmälan i april 2009). I enlighet med artikel 15.1 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (2) uttryckte kommissionen (Eurostat) en allmän reservation mot kvaliteten på de faktiska uppgifter som Grekland rapporterat in, på grund av betydande osäkerhet kring de från Grekland inrapporterade sifferuppgifterna. Kommissionens (Eurostat) reservation gentemot den grekiska regeringens finansstatistik har ännu inte dragits tillbaka, vilket innebär att den grekiska regeringens finansstatistik ännu inte är godkänd och att den är föremål för ytterligare genomgång. Enligt kommissionens höstprognos 2009 och uppdateringen från januari 2010 av det grekiska stabilitetsprogrammet (nedan kallad uppdateringen från januari 2010) uppgick det offentliga underskottet 2009 till 12 ¾ % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 3,7 % enligt uppdateringen från januari 2009. Mot bakgrund av den officiellt beräknade nedgången i real BNP på – 1/4 % för år 2010 ligger budgetmålet för 2010 på 8,7 % av BNP, vilket är klart över referensvärdet på 3 % av BNP.

(6)

Den 2 december 2009 fastställde rådet i enlighet med artikel 126.8 i EUF-fördraget att Grekland inte hade vidtagit några effektiva åtgärder som svar på rådets rekommendation i enlighet med artikel 104.7 i EG-fördraget av den 27 april 2009 (nedan kallad rådets rekommendation av den 27 april 2009).

(7)

Den 11 februari 2010 betraktade Europeiska rådet den finansiella situationen i Grekland, stödde den grekiska regeringens ansträngningar och åtaganden att göra vadhelst som krävs, inklusive antagande av ytterligare åtgärder, för att säkerställa att de ambitiösa mål som anges i stabilitetsprogrammet uppfylls samt anmodade Grekland att genomföra alla åtgärder på ett strikt och beslutsamt sätt för att effektivt minska det finanspolitiska underskottet med 4 procentenheter av BNP under 2010.

(8)

Om en medlemsstat fortsätter att underlåta att efterkomma rådets rekommendationer kan rådet enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget besluta att förelägga medlemsstaten att inom en fastställd tidsfrist vidta åtgärder för att minska underskottet. Detta är inte första gången rådet beslutar om ett föreläggande för Grekland enligt artikel 126.9 i EUF-fördraget. Den 17 februari 2005 beslutade rådet att i enlighet med artikel 104.9 i EG-fördraget förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som ansågs nödvändiga i syfte att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott.

(9)

Följande faktorer bör beaktas när innehållet i föreläggandet i enlighet med artikel 126.9 i EUF-fördraget fastställs, inklusive en tidsfrist för att korrigera det alltför stora underskottet. För det första är det uppskattade underskottet för 2009 väsentligt större än vad som förväntades när rådets rekommendation av den 27 april 2009 antogs, och utgiftsöverskridandena och inkomstbortfallen mer än uppväger effekterna av de åtgärder för budgetkonsolidering som genomfördes under 2009. För att korrigera det alltför stora underskottet krävs justeringar på sammanlagt mer än 9¾ % av BNP. För det andra uppgår den nominella budgetjustering som väntas enligt uppdateringen från januari 2010 till 4 procentenheter av BNP, av viket en tredjedel enligt de grekiska myndigheterna är resultatet av varaktiga åtgärder.

(10)

Mot bakgrund av dessa faktorer behöver den tidsfrist för korrigering av det alltför stora underskottet i Grekland som anges i rådets rekommendation av den 27 april 2009 förlängas med två år – till 2012 – bara utifrån storleken på konsolideringsbehovet, i linje med uppdateringen från januari 2010.

(11)

Den 16 februari 2010 antog rådet en rekommendation (3) till Grekland i syfte att få oförenligheten mellan Greklands ekonomiska politik och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken att upphöra samt avlägsna risken för att den ekonomiska och monetära unionens funktion äventyras (nedan kallad rådets rekommendation av den 16 februari 2010).

(12)

Utifrån den tillväxt i real BNP på –1/4 % respektive ¾ %, som enligt kommissionens höstprognos 2009 väntas under 2010 och 2011, och på grund av riskerna för budgetutfallen är ett strikt genomförande av 2010 års budget avgörande för att det alltför stora underskottet ska kunna korrigeras till 2012. Konkreta varaktiga åtgärder måste antas under 2011 och 2012 för att det offentliga underskottet inte ska överskrida 5,6 % av BNP 2011 och 2,8 % 2012. I strukturella termer bör de finanspolitiska ansträngningar som krävs för sådana minskningar av underskottet uppgå till minst 3½ % av BNP 2010 och 2011 och minst 2½ % av BNP 2012.

(13)

Korrigeringen av det alltför stora underskottet kräver flera riktade nedskärningar i de offentliga utgifterna (främst minskade lönekostnader och sociala transfereringar samt ett minskat antal offentliganställda) och ökade intäkter (främst en skattereform och ökade punktskatter och fastighetsskatter), men även också flera förbättringar av de grekiska finanspolitiska ramarna (såsom medelfristig budgetering, antagande av finanspolitiska regler och ett antal institutionella förändringar). De flesta av dessa åtgärder anges av de grekiska myndigheterna själva i uppdateringen från januari 2010. Det bör uttryckligen krävas att samtliga nödvändiga åtgärder genomförs fullt ut inom angivna tidsfrister, eftersom det är absolut nödvändigt för en trovärdig och hållbar sanering av de offentliga finanserna i Grekland. Mot bakgrund av de risker som är kopplade till den planerade finanspolitiska konsolideringsvägen ska Grekland, i enlighet med stabilitetsprogrammet, vara redo att anta ytterligare åtgärder och genomföra dem för att säkerställa att anpassningsvägen följs.

(14)

På grund av de allvarliga och återkommande brister som konstaterats i den grekiska finansräkenskapsstatistiken och för att möjliggöra en adekvat övervakning av situationen för de offentliga finanserna i Grekland krävs ytterligare ansträngningar för att förbättra insamling och bearbetning av den generella offentliga statistik som behövs i enlighet med gällande regelverk, särskilt genom en förstärkning av de mekanismer som säkerställer att dessa uppgifter tillhandahålls snabbt och korrekt. Häri ingår att den offentliga finansstatistiken bör sammanställas varje kvartal och år i enlighet med förordningarna (EG) nr 2223/96 (4), (EG) nr 264/2000 (5), (EG) nr 1221/2002 (6), (EG) nr 501/2004 (7), (EG) nr 1222/2004 (8), (EG) nr 1161/2005 (9) och (EG) nr 479/2009, jämte offentliggörande varje månad av uppgifterna om genomförandet av den offentliga budgeten och snabbt tillgängliggörande av de finansiella uppgifterna om socialförsäkringar, lokal förvaltning och medel utanför budgeten. Eftersom det kan ta tid att genomföra de administrativa förändringar som krävs för att få finansräkenskapsstatistiken pålitlig och tillförlitlig är det viktigt att förändringar i den offentliga skuldnivån regelbundet övervakas och att politiska mål sätts för såväl underskottet som förändringen av skuldnivå.

(15)

Den offentliga bruttoskulden beräknas vid utgången av 2009 ha överskridit 113 % av BNP. Den är en av de högsta skuldkvoterna i unionen, och överstiger betydligt EUF-fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Tillsammans med utvecklingen på marknaden och omvärderingen av risker gör detta inte enbart finansieringen av alla ytterligare skuldemissioner mer kostsam, utan ökar dessutom kostnaden för refinansiering av den befintliga offentliga skuldstocken. Dessutom har också andra faktorer än nettoupplåning i hög grad bidragit till att förändra skuldnivån. Det är nödvändigt att Grekland vidtar ytterligare åtgärder för att kontrollera dessa faktorer och därmed minska skuldkvoten i en tillfredsställande takt, i enlighet med beräkningarna av saldot i de offentliga finanserna och den nominella BNP-tillväxten. Den årliga förändringen av den offentliga sektorns nominella skuldnivå under perioden 2010–2012 bör vara förenlig med underskottsmålen och en total stock-/flödesjustering på ¼ % av BNP per år under åren 2010, 2011 och 2012.

(16)

Grekland bör senast den 16 mars 2010 lämna in en rapport där det anges vilka åtgärder som krävs för att budgetmålen för 2010 ska nås och hur tidsplanen för åtgärderna ser ut. Grekland bör också regelbundet lämna in rapporter till rådet och kommissionen där det anges hur åtgärderna enligt detta beslut genomförs. Med hänsyn till den allvarliga finanspolitiska situationen i Grekland bör dessa rapporter lämnas in regelbundet från och med den 15 maj 2010 och offentliggöras. Rapporterna bör framför allt innehålla en beskrivning av de åtgärder som har genomförts och de som kommer att genomföras under 2010 i syfte att konsolidera de offentliga finanserna och förbättra deras hållbarhet på lång sikt. Med beaktande av samspelet mellan budgetkonsolideringen och behovet av att genomföra strukturreformer och öka konkurrenskraften bör Grekland i rapporterna också ta upp de åtgärder som vidtas som reaktion på rådets rekommendation av den 16 februari 2010. Rapporterna bör vidare också innehålla uppgifter om det månatliga genomförandet av stadsbudgeten, socialförsäkringssystemets och lokalförvaltningarnas budgetgenomförande, skuldemissioner, utvecklingen av sysselsättningen inom den offentliga sektorn, utestående betalningar, samt en gång per år den ekonomiska situationen för offentliga företag. Med beaktande av samspelet mellan budgetkonsolideringen och behovet av att genomföra strukturreformer och öka konkurrenskraften har rådet uppmanat Grekland att i samband med de kvartalsrapporter som föreskrivs i detta beslut även rapportera vilka åtgärder som vidtagits som reaktion på rådets rekommendation av den 16 februari 2010. Kommissionen och rådet kommer att granska rapporterna i syfte att bedöma hur korrigeringen av det alltför stora underskottet framskrider.

(17)

I uttalandet av Europeiska unionens stats- eller regeringschefer den 11 februari 2010 uppmanades kommissionen att nära övervaka genomförandet av detta beslut i samarbete med ECB och att föreslå de ytterligare åtgärder som krävs.

(18)

När det alltför stora underskottet har korrigerats bör Grekland vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna, en balanserad budget i strukturella termer, uppnås så snart som möjligt. Därför bör de grekiska myndigheterna fortsätta att se till att varaktiga åtgärder genomförs för att kontrollera de löpande primära utgifterna, framför allt lönerna, sociala transfereringar, stöd och andra överföringar. Dessutom bör Grekland säkerställa att budgetkonsolideringen också främjar kvaliteten på de offentliga finanserna och bidrar till att återskapa ekonomins konkurrenskraft inom ramarna för ett omfattande reformprogram, samtidigt som ytterligare reformer av skatteförvaltningen snabbt genomförs. Med hänsyn till den ökande skuldsättningsgraden och den väntade ökningen av de demografiskt betingade utgifterna bör de grekiska myndigheterna fortsätta med insatserna för att öka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

a)

10 % av ministeriernas budgetanslag (andra än löner och pensioner) ska i budgeten för 2010 flyttas till en reserv för oförutsedda utgifter, i väntan på en omfördelning av anslagen mellan ministerierna och ett fastställande av vilka utgiftsprogram som ska stramas åt, med målet att uppnå en väsentlig varaktig utgiftsminskning.

b)

Lönekostnaderna ska minska, inklusive genom en frysning av de genomsnittliga nominella lönerna (statsförvaltning, lokalförvaltning, statliga organ och andra offentliga institutioner) och en nedskärning av antalet anställda. Ett anställningsstopp ska införas 2010 och inga lediga (ej heller tillfälliga) tjänster ska utlysas inom offentlig förvaltning; till exempel ska fast anställda tjänstemän som pensioneras inte ersättas.

c)

Nedskärningar i särskilda ersättningar till offentliganställda (även från konton utanför budgeten), vilket innebär en nedskärning av den sammanlagda ersättningen i den allmänna offentliga sektorn, som ett första steg mot ett förbättrat offentligt lönesystem och en rationalisering av den offentliga löneskalan.

d)

Nominella nedskärningar ska antas i transfereringarna från socialförsäkringssystemet, inklusive genom åtgärder som begränsar indexeringen av bidrag och ersättningar.

e)

En progressiv skatteskala ska införas för alla inkomstkällor, och horisontell rättvisa ska etableras mellan tjänste- och kapitalinkomster.

f)

Alla undantag och särskilda skatteregler i skattesystemet ska upphävas, inklusive inkomster från särskilda ersättningar till offentliganställda.

g)

Schablonbeskattning ska införas för egenföretagare.

h)

Varaktiga avgifter ska införas för byggnader och fastighetsskatten ska höjas i förhållande till skattesatserna per den 31 december 2009.

i)

Punktskatterna på tobak, alkohol och bränsle ska höjas i förhållande till skattesatserna per den 31 december 2009.

j)

De skattereformer som nu planeras ska beskrivas ingående och genomföras före utgången av mars 2010, och de potentiella effektivitetsvinster detta medför ska användas till att ytterligare minska underskottet.

a)

I den utsträckning som flera risker kopplade till de i artikel 1.3 och 1.4 angivna underskotts- och skuldtaken förverkligas, ska Grekland i den rapport som ska läggas fram senast den 16 mars 2010 meddela - i förhållande till åtgärderna i artikel 2 avsnitt A - ytterligare åtgärder för att säkerställa att budgetmålet för 2010 uppnås. Ytterligare åtgärder bör inriktas på utgiftsminskningar (t.ex. ytterligare nedskärningar av löpande utgifter och kapitalutgifter, inklusive genom annullering av budgetanslag i reserven för oförutsedda utgifter) men också omfatta inkomstförstärkande åtgärder (t.ex. ökning av mervärdesintäkter, fastställande av punktskatter på lyxvaror, inklusive privatbilar, ytterligare höjd punktskatt på energiprodukter). Den första utvärderingen i detta hänseende kommer att ske i samband med den första rapporteringen av den 16 mars 2010.

a)

Nödvändiga reformer av vård- och pensionssystemen ska antas för att väsentligt minska den påverkan befolkningens åldrande har på budgeten, vilka reformer ska godkännas med hjälp av en expertgranskning i kommittén för ekonomisk politik. I synnerhet bör ändrade parametrar i pensionssystemet göra systemet ekonomiskt hållbart i förhållande till en åldrande befolkning. Reformerna bör därför omfatta en sänkning av den övre pensionsgränserna, en progressiv ökning av den lagstadgade pensionsåldern för både kvinnor och män samt ändrade sätt att beräkna pensionerna så att de bättre motsvarar de bidrag som har betalats in under en pensions hela yrkesverksamma liv och så att rättvisan mellan generationerna ökas och systemet om pensionstillägg vid låga pensioner rationaliseras.

b)

Antalet statsanställda i den allmänna offentliga sektorn ska minska genom att antalet tillfälliga kontrakt begränsas ytterligare och regeln om en nyanställning per fem pensionsavgångar tillämpas.

c)

Lönesystemet för direkt anställda inom offentlig förvaltning ska reformeras genom enhetliga principer för lönesättning och löneplanering. Löneskalan ska rationaliseras i syfte att minska lönekostnaderna. Dessutom måste lönekostnaderna minska på lokal nivå. Den nya enhetliga löneskalan för statsanställda måste utökas och också förfinas till att även omfatta lokal förvaltning och olika andra organ, samt även för att säkerställa att högpresterarna stannar kvar inom den offentliga sektorn.

d)

Kampen mot skatteundandragande och skattebedrägeri ska intensifieras (särskilt när det gäller mervärdesskatt, bolagsskatt och beskattningen av egenföretagare), genom att också skärpa kontrollen av den rättsliga efterlevnaden av skattebetalningar och att använda potentiella intäkterna till att ytterligare minska underskottet.

e)

Moderniseringen av skatteförvaltningen ska fortsätta, inklusive genom att en fullt ansvarig myndighet för skatteuppbörd inrättas, som fastställer årliga mål och agerar inom ramen för bedömningssystem genom vilka skattekontorens arbete övervakas. Nödvändiga resurser ska ställas till förfogande i form av kvalificerad personal, infrastruktur och utrustning, ledningsorganisation och system för informationsutbyte. Detta bör ha ett tillräckligt skydd mot politisk inblandning.

f)

Det ska göras en utförlig redogörelse av de åtgärder som ska genomföras under 2011 och 2012 för att målen i uppdateringen från januari 2010 ska uppfyllas.

g)

Finansministeriets ställning ska stärkas i förhållande till fackministerierna vid det årliga utarbetandet av budgetlagstiftningen och dess kontrollmöjligheter under budgetgenomförandet ska förbättras. Dessutom ska det säkerställas att en programbudgetering genomförs effektivt.

h)

Reformen av det statliga ekonomiverket (General Accounting Office) ska fortsätta, inklusive genom att en fullt ansvarig budgetmyndighet inrättas, som ska fastställa fleråriga utgiftsmål och övervaka resultatinriktade bedömningssystem. Nödvändiga resurser ska ställas till förfogande i form av kvalificerad personal, infrastruktur och utrustning, ledningsorganisation och system för informationsutbyte. Detta bör ha ett tillräckligt skydd mot politisk inblandning.

i)

Ett medelfristigt finanspolitiskt regelverk, inklusive bindande utgiftstak som utgår från en flerårig utgiftsregel, ska antas och en oberoende myndighet för finanspolitik inrättas; myndigheten ska offentliggöra aktuella rapporter om budgetplaner och budgetgenomförande för alla statliga organ som förvaltar offentliga medel.

j)

Inom ramen för den i led i angivna budgetplanen på medellång sikt ska utan dröjsmål ytterligare varaktiga utgiftsminskande åtgärder tillkännages på medellång sikt.

k)

Kampen mot korruption inom offentlig förvaltning ska verkligen intensifieras, framför allt när det gäller offentliga löner och lönetillägg, offentlig upphandling, taxering och skatteuppbörd.

l)

Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att undvika att den genomsnittliga löptiden för offentliga skulder minskar.

m)

Ansträngningar ska fortsättas för att kontrollera andra faktorer än nettoupplåning, som bidrar till förändringen i skuldnivån.

a)

Under 2011 och 2012 ska varaktiga anpassningsåtgärder vidtas, som huvudsakligen är inriktade på de löpande utgifterna. Närmare bestämt ska utgiftsminskningarna avse varaktiga besparingar i den offentliga sektorns konsumtionsutgifter, däribland lönekostnader och sociala transfereringar, samt ett minskat antal offentliganställda.

b)

Inom ramen för budgetplanen på medellång sikt ska reformen av skatteförvaltningen även fortsättningsvis genomföras strikt och de potentiella intäkterna användas till att minska underskottet.

c)

De institutionella mekanismerna ska stärkas för att möjliggöra pålitliga och trovärdiga officiella budgetprognoser där hänsyn tas till tillgängliga upplysningar om den senaste tidens utveckling och tendens i genomförandet. Därför ska de officiella makroekonomiska prognoserna gås igenom av externa experter. Kommissionens prognoser ska användas som riktmärke.

d)

Underskottsbegränsande engångsåtgärder bör inte införlivas i budgetmålen.

e)

Inom ramen för budgetplanen på medellång sikt ska ytterligare varaktiga utgiftsbegränsande åtgärder vidtas för att nå det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott.

a)

senast den 15 maj 2010 anta lagstiftning som gör det obligatoriskt att lägga fram offentliga månatliga rapporter om budgetgenomförandet senast tio dagar efter månadsskiftet,

b)

se till att socialförsäkringsfonder och sjukhus fullgör sina rättsliga skyldigheter att offentliggöra årliga officiella räkenskaper och balansräkningar,

c)

fortsätta arbetet med att förbättra insamling och bearbetning av allmänna offentliga uppgifter, framför allt genom att stärka kontrollmekanismerna hos statistikmyndigheter och det statliga ekonomiverket och säkerställa personligt ansvar vid felrapportering, så att det kan säkerställas att offentliga uppgifter av hög kvalitet snabbt lämnas in i enlighet med förordningarna (EG) nr 2223/96, (EG) nr 264/2000, (EG) nr 1221/2002, (EG) nr 501/2004, (EG) nr 1222/2004, (EG) nr 1161/2005, (EG) nr 223/2009 (10) och (EG) nr 479/2009,

d)

samarbeta med kommissionen (Eurostat) för att snabbt få till stånd en åtgärdsplan för att komma till rätta med statistiska, institutionella och administrativa brister,

e)

samarbeta med kommissionen (Eurostat) och ta emot tekniskt stöd som är lämpligt och anpassat för insamling av finansstatistik och annan makroekonomisk statistik.

a)

konkreta åtgärder som har genomförts när rapporten läggs fram, i syfte att efterleva detta beslut, inklusive deras kvantifierade budgetpåverkan,

b)

konkreta åtgärder som planeras att genomföras efter rapporteringsdatumet, i syfte att efterleva detta beslut, tidsplanen för genomförandet och en uppskattning av deras budgetpåverkan,

c)

det månatliga genomförandet av statsbudgeten,

d)

genomförandet av budgeten under året på områdena socialförsäkring, lokal förvaltning och medel utanför budgeten,

e)

statliga skuldemissioner och återbetalningar,

f)

utvecklingen när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar inom den offentliga sektorn,

g)

utestående offentliga utgifter (kumulerade skulder), och

h)

den ekonomiska situationen i offentliga företag och andra offentliga enheter (dessa uppgifter bör tillhandahållas årligen).