Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32009R0213

Kommissionens förordning (EG) nr 213/2009 av den 18 mars 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 och förordning (EG) nr 1003/2005 när det gäller kontroll och testning av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus och kalkoner (Text av betydelse för EES)

EUT L 73, 19.3.2009, p. 5–11 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/213/oj

19.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 73/5


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 213/2009

av den 18 mars 2009

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 och förordning (EG) nr 1003/2005 när det gäller kontroll och testning av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus och kalkoner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (1), särskilt artiklarna 5.6 och 13, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 2160/2003 är att säkerställa att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen i alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution, i synnerhet på primärproduktionsnivå, med målet att minska deras prevalens och de risker de medför för folkhälsan.

(2)

I enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003 ska särskilda krav rörande avelsflockar av Gallus gallus tillämpas i sådana fall då en analys av prover indikerar att det finns Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium i sådana flockar. Syftet med dessa krav är att förhindra smittöverföring i produktionskedjan för ägg- och broilerkött, nämligen från avelsdjur till deras avkomma. Liknande krav bör tillämpas på kalkonproduktion för att förhindra överföring av infektion inom produktionskedjan för kalkonkött. Förordning (EG) nr 2160/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 1003/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 beträffande ett gemenskapsmål för minskning av prevalensen av vissa serotyper av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus  (2) fastställs ett gemenskapsmål för minskning av prevalensen av vissa Salmonella spp. i avelsflockar av Gallus gallus. Dessutom fastställs i bilagan till den förordningen det testprogram som krävs för kontrollen av hur gemenskapsmålet uppnåtts.

(4)

Kommissionen ska i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 1003/2005 se över gemenskapsmålet mot bakgrund av resultaten från det första årets tillämpning av de nationella kontrollprogram som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003. År 2007 var det första året då programmet genomfördes.

(5)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen (3) har medlemsstaterna lämnat resultaten av övervakningen för år 2007 till kommissionen. Mot bakgrund av dessa resultat tycks det inte nödvändigt att ändra gemenskapsmålet.

(6)

Med hänsyn till behovet av en effektiv resursfördelning bör medlemsstater som har uppnått gemenskapsmålet tillåtas minska antalet officiella kontroller. Förordning (EG) nr 1003/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Vid en översyn av det testprogram som fastställs i bilagan till förordning (EG) nr 1003/2005 framkom det att det uppstått svårigheter vid tillämpningen av provtagningsinstruktionerna och att ny information om testprogrammens känslighet har blivit tillgänglig. Testprogrammet bör därför ändras.

(8)

Förordningarna (EG) nr 2160/2003 och (EG) nr 1003/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I del C i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 ska rubriken och punkt 1 ersättas med följande:

”C.   Särskilda krav för avelsflockar av Gallus gallus och avelskalkoner

1.

De åtgärder som anges i punkterna 3–5 ska vidtas i sådana fall då analysen av prover som tagits i enlighet med del B eller i enlighet med testprogrammen i bilagorna till kommissionens förordningar (EG) nr 1003/2005 (4) och (EG) nr 584/2008 (5) indikerar att det finns Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium i en avelsflock av Gallus gallus eller avelskalkoner under sådana omständigheter som beskrivs i punkt 2.

Artikel 2

Bilagan till förordning (EG) nr 1003/2005 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 ska dock gälla från och med den 1 april 2009 och artikel 1 från och med den 1 januari 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 mars 2009.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.

(2)  EUT L 170, 1.7.2005, s. 12.

(3)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.

(4)  EUT L 170, 1.7.2005, s. 12.

(5)  EUT L 162, 21.6.2008, s. 3.”


BILAGA

”BILAGA

Testprogram som krävs för att kontrollera om gemenskapsmålet om minskning av Salmonella Enteritidis, Salmonella Hadar, Salmonella Infantis, Salmonella Typhimurium och Salmonella Virchow i vuxna avelsflockar av Gallus gallus uppnåtts

1.   URVALSRAM

Urvalsramen omfattar samtliga vuxna djur i avelsflockar av tamfjäderfä (Gallus gallus) bestående av minst 250 fåglar (’avelsflockar’).

2.   ÖVERVAKNING AV AVELSFLOCKAR

2.1   Plats för provtagning, provtagningsfrekvens och provtagningsstatus

Provtagningen av avelsflockar ska ske på företagarens initiativ och ingå i de officiella kontrollerna.

2.1.1   Provtagning på företagarens initiativ

Provtagning ska ske varannan vecka på den plats som den behöriga myndigheten valt av följande två möjliga alternativ:

a)

kläckeriet, eller

b)

anläggningen.

Den behöriga myndigheten kan välja ett av de ovanstående alternativen a eller b för hela testprogrammet för alla avelsflockar med slaktkycklingar och det andra alternativet för avelsflockar med värphönor. Provtagning på anläggningar som huvudsakligen exporterar kläckägg till eller handlar med kläckägg med andra medlemsstater, ska under alla omständigheter ske på anläggningen. Den behöriga myndigheten ska införa ett förfarande så att påvisande av de salmonellaserotyper som avses i artikel 1.1 (nedan kallat relevant salmonella) under provtagningen på företagarens initiativ genast anmäls till den behöriga myndigheten av det laboratorium som utför analyserna. Ansvaret för i rätt tid att anmäla påvisande av salmonella, inklusive serotyp, förblir hos företagaren och det laboratorium som utför analyserna.

Om gemenskapsmålet har uppnåtts i minst två på varandra följande kalenderår, får den behöriga myndigheten genom undantag besluta att provtagningen på anläggningen endast behöver ske var tredje vecka. Den behöriga myndigheten får besluta att återuppta kontrollerna varannan vecka om en flock på anläggningen ger positivt utslag och/eller om den anser en sådan åtgärd lämplig i något annat fall.

2.1.2   Provtagning som ett led i den officiella kontrollen

Utan att det påverkar tillämpningen av del C.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 ska officiell provtagning omfatta följande:

2.1.2.1

Om provtagning på företagarens initiativ äger rum på kläckeriet:

a)

Rutinprovtagning var sextonde vecka på kläckeriet.

b)

Rutinprovtagning på anläggningen vid två tillfällen under produktionscykeln: första gången inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen och andra gången mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.

c)

Kontrollprov på anläggningen när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet.

2.1.2.2

Om provtagning på företagarens initiativ äger rum på anläggningen ska rutinprovtagning ske vid tre tillfällen under produktionscykeln, nämligen:

a)

inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen,

b)

mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut,

c)

under produktionen vid en tidpunkt på tillräckligt avstånd från den provtagning som avses i a och b.

2.1.2.3

Genom undantag från 2.1.2.1 och 2.1.2.2 och om gemenskapsmålet har uppnåtts under minst två på varandra följande kalenderår, får den behöriga myndigheten ersätta rutinprovtagningarna med provtagning

a)

på anläggningen vid ett tillfälle när som helst under produktionscykeln och en gång om året på kläckeriet, eller

b)

på anläggningen vid två tillfällen när som helst under produktionscykeln, men på tillräckligt avstånd från varandra.

Provtagning som utförs av den behöriga myndigheten får ersätta provtagning på livsmedelsföretagarens initiativ.

2.2   Provtagningsprotokoll

2.2.1   Provtagning på kläckeriet

Minst ett prov ska tas per avelsflock vid varje provtagningstillfälle. Provtagningen bör ske på en kläckningsdag då prover från alla avelsflockar finns tillgängliga, och allt material från alla äggkläckare som de nykläckta kycklingarna flyttas från på provtagningsdagen bör ingå i provet i proportionell omfattning. Om det finns över 50 000 ägg från en flock i äggkläckarna ska ytterligare ett prov tas från den berörda flocken.

Urvalet ska åtminstone bestå av något av följande alternativ:

a)

Ett samlingsprov från äggbackens synligt nedsmutsade ram slumpmässigt utvalt från fem olika äggbackar eller ställen i äggkläckaren så att provet omfattar minst 1 m2; om kläckäggen från en avelsflock fyller mer än en äggkläckare ska dock ett sådant samlingsprov tas från alla äggkläckare, upp till fem äggkläckare.

b)

Ett prov taget med en eller flera fuktade tygsvabbar från en total ytareal på minst 900 cm2, från hela ytarealen av minst totalt fem kläckbacksbottnar omedelbart efter flytten av kycklingarna, eller från dun från fem ställen, även från golvet, i totalt upp till fem äggkläckare med kläckta ägg från flocken, samtidigt som man säkerställer att minst ett prov tas per flock som äggen härstammar ifrån.

c)

10 g knäckta äggskal som tas från totalt 25 olika äggbackar (dvs. ett ursprungligt prov på 250 g) i upp till fem äggkläckare med kläckta ägg från flockarna, och som krossas, blandas och fördelas i delprov på 25 g för undersökning.

Det tillvägagångssätt som anges i a, b och c ska följas både vid provtagning på företagarens initiativ och vid officiell provtagning. Det är inte obligatoriskt att inkludera en äggkläckare med ägg från olika flockar om åtminstone 80 % av äggen är i andra äggkläckare som ingår i provtagningen.

2.2.2   Provtagning på anläggningen

2.2.2.1   Rutinprovtagning på företagarens initiativ

Provtagning sker huvudsakligen på träckprov och ska syfta till att påvisa en prevalens på 1 % i flocken med ett 95-procentigt konfidensintervall. Detta betyder att proverna ska omfatta ett av följande alternativ:

a)

Poolad träck som består av separata prov av färsk träck som vart och ett väger minst 1 g och som tagits slumpmässigt från ett antal platser i den byggnad där fåglarna hålls, eller från varje byggnadskomplex på den anläggning där fåglarna hålls, om fåglarna kan röra sig fritt i mer än en byggnad på en viss anläggning. Träckproverna får poolas till minst två prov.

Det antal platser från vilka separata träckprov ska tas för ett poolat prov framgår av följande:

Antal fåglar som hålls i flocken

Antal träckprover som ska tas i flocken

250–349

200

350–449

220

450–799

250

800–999

260

1 000 eller fler

300

b)

Sockprover och/eller dammprover:

De sockprov som används ska ha tillräckligt hög absorptionsförmåga för att kunna suga upp fukt. ’Sockor’ av gasväv ska också godtas för det ändamålet.

Ytan på sockorna ska fuktas med lämpligt förtunningsmedel (t.ex. 0,8 % natriumklorid med 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten eller endast sterilt vatten, eller något annat förtunningsmedel som godkänts av den behöriga myndigheten).

Proverna ska samlas upp under en runda i byggnaden där provtagaren följer en väg som ger representativa prov för alla delar av byggnaden eller respektive sektor. Detta ska omfatta strö- och spaltytor om stavarna är säkra att gå på. Samtliga enskilda utrymmen i ett stall ska provtas. Efter avslutad provtagning i en sektor ska sockproven avlägsnas försiktigt så att inte vidhäftat material lossnar.

Proverna ska bestå av något av följande:

i)

Fem par sockprover, som vart och ett motsvarar ca 20 % av byggnadens ytareal. Sockproven får poolas till minst två prov.

ii)

Minst ett par sockprover som motsvarar hela byggnadens ytareal, och ett kompletterande dammprov som uppsamlas från många olika ställen i byggnaden från ytor med synlig dammförekomst. En eller flera fuktade tygsvabbar motsvarande en ytareal på totalt minst 900 cm2 ska användas för uppsamlingen av dammprovet.

c)

För avelsflockar i burhållning får proverna bestå av naturligt blandad träck från gödselmattor, skrapor eller gödselkällare, beroende på typ av stall. Två prover på minst 150 g ska samlas in för individuell testning.

i)

Gödselmattor placerade under varje våning av burar som körs regelbundet och töms i en skruv eller ett transportbandsystem.

ii)

System där träck på deflektorplåtar under burarna skrapas ned i en gödselkällare under stallet.

iii)

System i ett stall med trappstegsburar där burarna är överhängande och träcken faller direkt ner i en gödselkällare.

Det finns vanligen flera burrader i ett stall. Poolad träck från varje burrad ska ingå i det totala poolade provet. Två poolade prover ska tas från varje flock enligt beskrivningen i tredje till sjätte styckena nedan:

I system med band eller skrapor ska dessa köras på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas.

I system med deflektorplåtar under burarna och skrapor ska den poolade träck som fastnat på skrapan efter det att skrapan har körts samlas in.

I system med trappstegsburar som saknar system med band eller skrapor är det nödvändigt att samla in den poolade träcken från hela gödselkällaren.

System med gödselmattor: poolad träck från bandens ändar där tömningen sker ska samlas in.

2.2.2.2   Officiell provtagning

a)

Rutinprovtagning ska ske enligt beskrivningen i punkt 2.2.2.1.

b)

Kontrollprovtagning ska ske enligt beskrivningen i 2.2.2.1 när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet. Kompletterande prover kan insamlas för ett eventuellt test för påvisande av antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen enligt följande: slumpartat utvalda fåglar insamlas från varje stall på anläggningen, vanligen upp till fem fåglar per stall, såvida inte myndigheten anser det nödvändigt att ta prover från ett större antal fåglar. Om smittkällan inte bekräftas ska ett antimikrobiellt test göras eller ett nytt bakteriologiskt test företas för salmonella hos flockarna eller dessas avkomma innan handelsrestriktionerna upphävs. Om det påvisas antimikrobiella eller bakterietillväxthämmande ämnen anses salmonellainfektionen vara bekräftad.

c)

Misstänkta fall

I särskilda fall där den behöriga myndigheten har skäl att ifrågasätta resultatet (falskt positiva eller falskt negativa resultat) får den besluta att upprepa provtagningen i enlighet med punkt b.

3.   UNDERSÖKNING AV PROVERNA

3.1   Beredning av proverna

3.1.1   Äggramar:

a)

Lägg proverna i 1 liter buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur och blanda försiktigt.

b)

Fortsätt odlingen av provet med den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

3.1.2   Sockprover och dammprover:

a)

Par av sockprover och dammprover (tygsvabb) ska packas upp försiktigt så att man undviker att vidhäftad träck lossnar eller dammaterial går förlorat, och därefter läggas i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur. Sockprovet och tygsvabbarna ska vara helt täckta av buffrat peptonvatten, så att det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att salmonellan ska kunna migrera bort från provet, och därför kan det bli nödvändigt att tillföra mer buffrat peptonvatten. Sockproven och tygsvabbarna ska testas var för sig.

b)

När fem par sockprover poolas i två prov ska varje enskilt samlingsprov placeras i 225 ml (eller om nödvändigt mer) buffrat peptonvatten, så att provet är helt täckt och det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att salmonellan ska kunna migrera bort från provet.

c)

Rör om så att provet blir helt mättat och fortsätt sedan odlingen enligt den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

3.1.3   Andra träckprov:

a)

Träckproverna poolas och blandas noga och ett delprov på 25 g tas för odling.

b)

Delprovet på 25 g läggs i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

c)

Odlingen av provet fortsätts enligt den detektionsmetod som beskrivs i 3.2.

Om det fastställs ISO-standarder för beredning av relevanta prover för påvisande av salmonella ska dessa tillämpas och ersätta bestämmelserna ovan om beredning av prov.

3.2   Detektionsmetod

Påvisningen av Salmonella spp. ska utföras i enlighet med ändring 1 av EN/ISO 6579:2002/Amd1:2007. ’Microbiology of food and animal feeding stuffs – Horizontal method for the detection of Salmonella spp. – Cor. 1’ Bilaga D: ’Detection of Salmonella spp. in animal faeces and in samples of the primary production stage’.

Vad gäller sockproverna, dammproverna och de övriga träckproven i punkt 3.1 är det möjligt att poola inkuberad anrikningsbuljong med buffrat peptonvatten för framtida odling. I så fall inkuberas båda proverna i buffrat peptonvatten som vanligt. Ta 1 ml inkuberad buljong från varje prov och blanda noga. Ta sedan 0,1 ml av blandningen och inokulera MSRV-plattorna i vanlig ordning.

Proverna i buffrat peptonvatten får inte skakas, snurras eller på något annat vis omröras efter inkubationen, då detta utlöser partiklar med inhiberande effekt och minskar efterföljande isolering i halvfast medium (MSRV).

3.3   Serotypning

Minst ett isolat från varje positivt prov ska typas enligt Kauffmann–White-schemat.

4.   RESULTAT OCH RAPPORTERING

En avelsflock ska anses infekterad för ändamålet att kontrollera om gemenskapsmålet har uppnåtts, om relevant salmonella (bortsett från vaccinstammar) påvisats i minst ett prov (eller, om det föreligger ytterligare en officiell bekräftelse i medlemsstaten, i de relevanta träckproverna eller organproverna från fåglar) som tagits på anläggningen, även om salmonella endast påvisats i dammprovet. Detta ska i undantagsfall inte gälla för misstänkta avelsflockar där salmonella som påvisats på anläggningen vid provtagning på företagarens initiativ inte har bekräftats genom officiell provtagning.

För statistiska ändamål ska en infekterad flock räknas endast en gång, oavsett hur ofta Salmonella har påvisats i denna flock under produktionsperioden.

Rapporteringen ska omfatta följande:

a)

Närmare beskrivning av val av metod för provtagning och typ av prov som tagits.

b)

Antal existerande avelsflockar och antal avelsflockar som prov har tagits ifrån.

c)

Resultatet av testningen.

d)

Förklaringar till resultaten, särskilt när det gäller undantagsfallen.”


Top