32003R1568

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1568/2003

av den 15 juli 2003

om stöd för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar (hiv/aids, tuberkulos och malaria) i utvecklingsländer

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(2), och

av följande skäl:

(1) Rätten att såväl i fysiskt som i psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som ligger i linje med bestämmelserna i artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Mer än en femtedel av världens befolkning förvägras denna rättighet.

(2) Enligt artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna skall en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.

(3) Hiv/aids, tuberkulos och malaria leder varje år till att mer än fem och en halv miljoner människor mister livet, och deras inverkan på sjukligheten och medellivslängden är störst i utvecklingsländerna. Dessutom omintetgör dessa sjukdomar åratal av bemödanden och resultat på utvecklingsområdet, och innebär på lång sikt ett allvarligt hot då de rubbar stabiliteten i samhället.

(4) I våra dagar är det ett allmänt erkänt faktum att förebyggande åtgärder, vård och behandling står i ett inbördes beroendeförhållande och ger samordningsvinster.

(5) De misslyckade försöken att minska den börda som dessa sjukdomar innebär har tillsammans med beläggen för att de får allt större återverkningar gjort att de nu står i centrum för utvecklingsdebatten - såsom det framgår av slutdeklarationen från FN:s generalförsamlings särskilda session i juni 2001, i vilken det erkänns att hiv/aids blivit en katastrof på utvecklingsområdet, samt av Världshälsoorganisationens generalförsamlings förklaringar om att tuberkulos och malaria är världsomfattande katastrofer - och har lett till krav på brådskande insatser och en rad nationella, regionala och internationella initiativ som alla syftar till uppnående av utvecklingsmålen för det nya årtusendet, vilka bland annat innefattar klara och tydliga mål om bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria och vilka Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har åtagit sig att främja.

(6) I den ovannämnda slutdeklarationen av FN beslutades, såvitt avser hiv/aids, att genom en rad etappvis fördelade åtgärder nå ett sammanlagt utgiftsmål på mellan 7-10 miljarder US-dollar per år i länder med låga inkomster och inkomster på medelhög nivå och i de länder som drabbats eller löper risken att drabbas av en snabb spridning av denna sjukdom, för förebyggande åtgärder mot samt vård och behandling av hiv/aids, stöd och lindrande av sjukdomens verkningar, samt att vidta åtgärder för att se till att de resurser som krävs, ställs till förfogande, framför allt av givarländerna, men också via nationella budgetar, med hänsyn tagen till att de hårdast drabbade länderna har begränsade resurser.

(7) För att bekämpa hiv/aids, tuberkulos och malaria krävs det en ändamålsenlig och strukturerad insats som dels är både heltäckande och sammanhängande, dels kräver större ekonomiska och mänskliga resurser än vad utvecklingsländerna har. På grund av sin omfattning och sin gränsöverskridande karaktär utgör de fattigdomsrelaterade sjukdomarna exempel på problem som kräver ett systematiskt och samordnat gensvar från det internationella samfundet. Insatserna mot dem är av allmänt intresse och bör därför inte ses som enbart en fråga om utvecklingsbistånd.

(8) I Dohaförklaringen om avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs-avtalet) och folkhälsa bekräftades det att TRIPs-avtalet varken hindrar eller bör hindra medlemmarna att vidta åtgärder till skydd för folkhälsan samt att avtalet kan och bör tolkas och genomföras på ett sätt som blir till stöd för Världshandelsorganisationens medlemmars rätt att skydda folkhälsan och framför allt att arbeta för att alla skall få tillgång till läkemedel. Det bekräftades även att Världshandelsorganisationens medlemmar har rätt att fullt ut använda de bestämmelser i avtalet som medger flexibilitet för detta ändamål.

(9) För att program som syftar till att understödja nationella strategier för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria skall vara effektiva, krävs det, bland annat, att samordningen av stödet förbättras på såväl europeisk som internationell nivå, framför allt med FN:s organ, fonder och program, vilket även kan innefatta partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn samt frivilligsektorn, och att tillvägagångssätt som anpassats till de berörda strategiernas och partnernas särdrag används.

(10) Folkhälsan är den offentliga sektorns ansvar. En otillräcklig politik för den offentliga sektorn har förvärrat marknadskrafternas misslyckande med att generera forskning och utveckling beträffande försummade sjukdomar. Under 2000 var endast 10 procent av världens forskning och utveckling inriktad på de sjukdomar som orsakar 90 procent av sjukdomsfallen i världen. Denna försummelse har tagit sig olika uttryck för de olika sjukdomarna och det behövs särskilda strategier för att rätta till den obalans som uppstått. Det behövs genomgripande åtgärder för att uppväga att marknaden misslyckats på läkemedelsutvecklingens område och dessa åtgärder bör ta formen av ökat offentligt stöd, inklusive stöd till forskning och utveckling av särskilda globala kollektiva nyttigheter samt effektiva metoder för förebyggande och behandling, vilka kan sättas in mot dessa sjukdomar i utvecklingsländerna, samt lämpliga incitament till den privata sektorn för investeringar i proportion därtill.

(11) Åtgärder som speciellt inriktas på de fattigdomsrelaterade sjukdomarna måste på lämpligt sätt placeras in i det vidare sammanhanget av ett överlag förbättrat och effektivare hälsovårdsväsen och bättre hälsovårdstjänster i utvecklingsländerna. Hälsovården i dessa länder måste förbättras avsevärt för att det skall vara möjligt att effektivt bekämpa hiv/aids, tuberkulos och malaria. Särskilda ansträngningar måste göras för att integrera de insatser som inriktar sig på fattigdomsrelaterade sjukdomar med åtgärder inriktade på sexuell och reproduktiv hälsa med därtill hörande rättigheter.

(12) Förbättrad hälsa är ett ofrånkomligt villkor och en viktig faktor för den hållbara utvecklingen. För de berörda partnerländerna och befolkningsgrupperna spelar stöd av det slag som ges genom denna förordning sålunda en direkt och konkret roll i utvecklingen, och detta stöd bidrar därför väsentligt till gemenskapens politik för utvecklingssamarbete.

(13) För att nå större samstämmighet bör målsättningen med förbättrad hälsa och fattigdomsbekämpning beaktas inom gemenskapens samtliga politiska områden.

(14) Kommissionen beskrev i sina meddelanden till rådet och Europaparlamentet av den 20 september 2000 och den 21 februari 2001, om insatser mot överförbara sjukdomar som led i fattigdomsbekämpningen, i stora drag de principer som bör slås fast och de strategiska prioriteringar som behöver göras för att öka effektiviteten i gemenskapens och medlemsstaternas åtgärder på detta område.

(15) Rådet underströk i sina resolutioner av den 10 november 2000 och den 14 maj 2001 allvaret i hiv/aids-, tuberkulos- och malariaepidemierna och behovet av att intensifiera ansträngningarna för att utöka stödet på nationell, regional och global nivå.

(16) Rådet godkände i sin resolution av den 14 maj 2001 och Europaparlamentet godkände i sin resolution av den 4 oktober 2001(3) gemenskapens handlingsprogram med påskyndade insatser mot hiv/aids, tuberkulos och malaria som led i fattigdomsbekämpningen och de underströk vikten av att det garanteras tillräckliga och lämpliga mänskliga och finansiella resurser för att åtgärderna skulle kunna genomföras effektivt.

(17) I rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 31 maj 2001, i Europaparlamentets ovannämnda resolution av den 4 oktober 2001 samt i resolutionen av den 1 november 2001 från den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen välkomnades förslaget från FN:s generalsekreterare att inrätta en global fond för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria, vilken trädde i funktion den 29 januari 2002, samt underströks att bidragen till denna fond bör utgöra tillägg till redan befintliga resurser.

(18) I den ovannämnda slutdeklarationen, och framför allt vid Monterreykonferensen, föreskrevs det av FN att utökat offentligt utvecklingsbistånd och system för skuldlättnader bör användas för att främja bättre resultat inom hälsovård och utbildning. Gemenskapen och dess medlemsstater har en viktig funktion att fylla för att utreda hur utökat offentligt utvecklingsbistånd, däribland mekanismer för skuldlättnader, skulle kunna användas mer effektivt som redskap i kampen mot hiv/aids, tuberkulos och malaria.

(19) Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen framhöll i sina resolutioner från september 1998, oktober 2000 och mars 2002 att hiv/aids utgör ett hot för allt utvecklingsarbete och att brådskande insatser krävs.

(20) Genom denna förordning blir rådets förordning (EG) nr 550/97 av den 24 mars 1997 om åtgärder mot hiv/aids i utvecklingsländerna(4) inaktuell och bör därför upphöra att gälla.

(21) I denna förordning fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(5).

(22) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(6).

(23) Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att bekämpa de tre viktigaste överförbara sjukdomarna som ett led i fattigdomsbekämpningen med särskild hänvisning till utvecklingsländerna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Syfte och räckvidd

Artikel 1

1. Gemenskapen skall genomföra Europeiska gemenskapens handlingsprogram för insatser mot de tre viktigaste överförbara sjukdomarna hiv/aids, tuberkulos och malaria i utvecklingsländer.

2. Gemenskapen skall på grundval av det programmet ställa ekonomiskt stöd och lämplig sakkunskap till förfogande för aktörerna vid utvecklingsarbetet, i syfte att förbättra allas tillgång till hälsovård och främja en balanserad ekonomisk tillväxt inom ramen för det övergripande målet att minska fattigdomen, för att slutligen utrota den.

3. Vid tilldelning av de ekonomiska medlen och tillhandahållande av sakkunskapen skall följande prioriteras:

a) De fattigaste och minst utvecklade länderna och de mest missgynnade befolkningsgrupperna i utvecklingsländerna.

b) Åtgärder som kompletterar och förstärker dels utvecklingsländernas strategier och förmåga, dels det stöd som ges genom andra instrument i utvecklingssamarbetet.

Artikel 2

De åtgärder som genomförs med stöd av denna förordning skall syfta till att

a) optimera verkningarna av befintliga åtgärder, tjänster och varor som är särskilt inriktade på att förebygga och bekämpa de viktigaste överförbara sjukdomar som drabbar de fattigaste befolkningsgrupperna,

b) göra viktiga läkemedel och diagnostiska metoder för de tre sjukdomarna mera överkomliga i pris,

c) öka forsknings- och utvecklingsarbetet rörande bland annat vacciner, mikrobicider och nyskapande behandlingsmetoder.

Artikel 3

Gemenskapens ekonomiska stöd skall ges till specifika projekt vars syfte är att uppnå målen i artikel 2 och särskilt till projekt som syftar till att

a) tillhandahålla nödvändigt tekniskt, vetenskapligt och normativt underlag i syfte att prioritera de hälsorelaterade insatserna inom ramen för den totala budgeten för utvecklingssamarbete samt förbättra resultaten i hälsohänseende av åtgärder som gäller de tre viktigaste överförbara sjukdomarna, varvid en lämplig avvägning mellan förebyggande åtgärder, behandling och vård bör eftersträvas, varvid förebyggande åtgärder skall tillmätas en avgörande betydelse, med erkänsla för att deras verkan blir större om de förenas med behandling och vård; det måste erkännas att viktiga åtgärder måste sökas med hjälp av ett sektorsövergripande tillvägagångssätt, som skall omfatta både en omläggning av beteendemönstren och faktorer som rent vatten och avlopp, planerad markanvändning, kost samt integrering av jämställdheten i alla åtgärder,

b) förbättra utfallet av hälsorelaterade insatser mot de tre viktigaste överförbara sjukdomarna, inom ramen för ett förbättrat heltäckande hälso- och sjukvårdssystem, som också skall omfatta offentliga tjänster,

c) förbättra kännedomen om hur de fattigdomsrelaterade sjukdomarna påverkar den sociala och ekonomiska utvecklingen samt verkan av strategierna för att lindra de samhällsekonomiska skadeverkningarna av dessa sjukdomar,

d) förbättra strategier och metoder på läkemedelsområdet och hjälpa utvecklingsländerna att på regional och nationell nivå utveckla lokal kvalitativ produktion av viktiga läkemedel i förebyggande syfte och för behandling, på ett sätt som är förenligt med Dohaförklaringen om TRIPs-avtalet och folkhälsa,

e) främja en mekanism för differentierad prissättning av viktiga läkemedel för utvecklingsländerna, avsedd att garantera lägsta möjliga priser,

f) klarlägga vilka effekter sådana faktorer som nettoimportpris, tullar, skatter samt import- och distributionsavgifter och lokala registreringsavgifter får på konsumentpriserna på läkemedel i utvecklingsländerna,

g) vid behov ställa tekniskt bistånd till utvecklingsländernas förfogande för att hjälpa dem att hantera folkhälsofrågor i enlighet med bestämmelserna i TRIPs-avtalet, sådana dessa bestämmelser klargjorts i Dohaförklaringen om TRIPs-avtalet och folkhälsa, för att utvecklingsländerna skall kunna skydda folkhälsan och arbeta för att alla skall få tillgång till läkemedel,

h) uppmuntra offentliga investeringar och utarbeta ett stimulanspaket för att främja ytterligare privata investeringar i forskning kring och utveckling av nya behandlingsformer, särskilt vacciner och mikrobicider, diagnoser och fasta kombinationer, avsedda att bekämpa de viktigaste överförbara sjukdomarna i utvecklingsländerna,

i) understödja grupparbetsbaserade kliniska, epidemiologiska, verksamhetsinriktade och sociala studier, så att den hälsorelaterade forskningen kan bedrivas på en mer tillförlitlig grund, varvid grupperna skall uppmuntras att när så är lämpligt inkludera personal från utvecklingsländerna i syfte att bidra till att utbilda sådan personal,

j) främja kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna så att de blir i stånd att samordna, organisera och genomföra storskaliga kliniska behandlingsförsök och slutföra samtliga etapper i forsknings- och utvecklingsprocessen,

k) stödja globala initiativ för att bekämpa de viktigaste överförbara sjukdomarna som ett led i fattigdomsbekämpningen, däribland den globala fond för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria, som trädde i funktion den 29 januari 2002,

l) stödja initiativ för övervakning och kontroll av kvaliteten på läkemedel.

Artikel 4

1. I samband med de åtgärder som avses i artikel 3 kan stöd från gemenskapen utgå i form av

a) finansiellt stöd,

b) tekniskt bistånd, utbildning av bland andra läkare och sjukvårdspersonal och andra tjänster,

c) varor, såsom läkemedel, medicinska förnödenheter och arbeten,

d) revisioner, utvärderings- och uppföljningsbesök,

e) överföring av know-how och teknik för tillverkning av läkemedel lokalt, när detta är möjligt.

En förbättring av landets egen kapacitet skall prioriteras, med sikte på att resultaten skall bli långsiktigt hållbara.

2. Gemenskapens finansiering får omfatta såväl investeringsutgifter, med undantag av förvärv av fast egendom, som, i väl underbyggda undantagsfall och med beaktande av att åtgärden så långt möjligt måste syfta till hållbara resultat i ett medellångt perspektiv, återkommande kostnader (inklusive administrationskostnader, underhållskostnader och driftskostnader) vilka samarbetspartnern tillfälligt har svårt att bära, så att utnyttjandet av stödet enligt punkt 1 optimeras.

Kapitel II Förfarandena för genomförande av stödet

Artikel 5

1. Gemenskapens finansiering enligt denna förordning skall ske i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

2. Ett ekonomiskt bidrag från de partner som anges i artikel 6 skall om möjligt utverkas för varje samarbetsåtgärd. Det sökta bidragsbeloppets storlek skall fastställas med beaktande av de berörda partnernas förmåga och den aktuella åtgärdens karaktär. Under vissa omständigheter får bidraget utgå in natura, om det rör sig om en partner som är antingen en icke-statlig organisation eller en lokal organisation.

3. Finansiellt stöd enligt denna förordning får innefatta samfinansiering med andra givare, särskilt med medlemsstaterna, Förenta nationerna samt internationella eller regionala utvecklingsbanker eller finansiella institut.

4. När det gäller de åtgärder som avses i artikel 3 h, i och j skall finansiellt stöd beviljas i samordning med de nya instrument för produktforskning och produktutveckling rörande fattigdomsrelaterade överförbara sjukdomar som genomförs inom ramen för gemenskapens ramprogram för forskning och utveckling 2002-2006.

5. Bidraget till den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria skall ges genom en finansieringsöverenskommelse, som skall ingås mellan kommissionen och förvaltaren av den globala fonden. Bidraget skall förvaltas i enlighet med de regler och förfaranden för den globala fonden som fastställts i samförstånd med kommissionen och de skall bifogas finansieringsöverenskommelsen.

6. När det gäller de åtgärder som avses i artikel 3 h, i och j skall insatser göras för att utnyttja de samordningsvinster som uppstår mellan politik och program inom området sexuell och reproduktiv hälsa, särskilt insatser mot hiv/aids.

Artikel 6

1. De samarbetspartner som kan få finansiellt stöd enligt denna förordning är bland annat följande:

a) Myndigheter och förvaltningsorgan på nationell, regional och lokal myndighetsnivå.

b) Lokala myndigheter och andra decentraliserade organ.

c) Lokala gemenskaper, icke-statliga organisationer, det lokala föreningslivet och andra icke vinstdrivande fysiska eller juridiska personer från den privata sektorn.

d) Regionala organisationer.

e) Internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess organ, fonder och program, utvecklingsbanker, finansiella institut, globala initiativ samt internationella offentliga/privata partnerskap.

f) Forskningsinstitut och universitet.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 e skall finansiellt stöd från gemenskapen vara tillgängligt för samarbetspartner som har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller i ett tredje land som är mottagare eller potentiell mottagare av stöd från gemenskapen enligt denna förordning, förutsatt att detta huvudkontor utgör faktiskt centrum för ledning av verksamheten. I undantagsfall får huvudkontoret vara beläget i ett annat tredje land.

Artikel 7

1. Om åtgärderna är föremål för finansieringsöverenskommelser mellan gemenskapen och länder som omfattas av åtgärder finansierade med stöd av denna förordning, skall det i överenskommelserna föreskrivas att betalningen av skatter, tullar och andra avgifter inte skall finansieras av gemenskapen.

2. Alla finansieringsöverenskommelser eller- kontrakt som ingås enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser om att de är föremål för övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida, vilken får utföra kontroller på platsen och inspektioner, samt för revision från revisionsrättens sida, i enlighet med de sedvanliga villkor som kommissionen fastställer inom ramen för gällande bestämmelser, särskilt bestämmelserna i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(7), nedan kallad "budgetförordningen".

3. Nödvändiga åtgärder skall vidtas för att ge uttryck åt gemenskapskaraktären hos det bistånd som ges enligt denna förordning.

Artikel 8

1. Deltagande i anbudsförfaranden och kontraktstilldelning skall vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna och i utvecklingsländerna. Deltagandet får undantagsvis utsträckas till att omfatta även andra tredje länder.

2. Varor skall ha sitt ursprung i mottagarlandet, andra utvecklingsländer eller medlemsstaterna. Undantagsvis får varorna ha sitt ursprung i andra tredje länder.

Artikel 9

1. För att trygga målen om konsekvens och komplementaritet enligt fördraget och sörja för största möjliga verkan totalt sett av dessa åtgärder får kommissionen vidta alla nödvändiga samordningsåtgärder, vilka exempelvis kan avse

a) införande av ett system för systematiskt utbyte och analys av information om de finansierade åtgärderna och om de åtgärder som gemenskapen och medlemsstaterna avser att finansiera,

b) samordning på den plats där åtgärderna genomförs i form av regelbundna möten och informationsutbyte mellan kommissionens och medlemsstaternas företrädare i mottagarlandet.

2. Kommissionen får tillsammans med medlemsstaterna ta de initiativ som krävs för att se till att det sker en lämplig samordning med övriga berörda givare, särskilt de som är en del av FN-systemet. Avsikten med denna samordning skall vara att systematiskt utbyta och analysera information om åtgärder som planerats och genomförts för att därigenom trygga att åtgärderna är enhetliga och kompletterar varandra.

Kapitel III Finansiella förfaranden och beslutsförfaranden

Artikel 10

1. Finansieringsramen för genomförande av denna förordning under perioden 2003-2006 skall vara 351 miljoner euro. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om hur det årliga anslaget skall finansieras på lämpligt sätt enligt budgetplanen, eller genom tillämpning av de instrument som avses i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 11

1. Kommissionen skall ansvara för utarbetandet av riktlinjer för den strategiska programplaneringen och för fastställandet av mätbara mål, prioriteringar, tidsfrister inom särskilda åtgärdsområden, förutsättningar och förväntade resultat för gemenskapens samarbete. Programplaneringen skall vara årlig och vägledande.

2. Ett åsiktsutbyte skall äga rum årligen i den kommitté som avses i artikel 13.1 på grundval av en redogörelse av kommissionens företrädare för riktlinjerna för den strategiska programplaneringen avseende de åtgärder som skall genomföras. Kommittén skall yttra sig om dessa frågor i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

Artikel 12

1. Kommissionen skall ansvara för förberedelse av, beslut om och förvaltning av de åtgärder som omfattas av denna förordning enligt gällande budgetförfaranden och andra gällande förfaranden, särskilt de som föreskrivs i budgetförordningen.

2. Beslut om åtgärder för vilka finansiering med mer än 5 miljoner euro beviljas enligt denna förordning och beslut om eventuella ändringar av dessa åtgärder som medför ett kostnadsöverskridande på mer än 20 % i förhållande till det ursprungligen fastställda beloppet för den berörda åtgärden skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

3. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om de beslut om åtgärder och om ändringar av åtgärder som rör ett belopp på högst 5 miljoner euro.

Artikel 13

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som, för det aktuella geografiska området, är behörig i utvecklingsfrågor.

2. När det hänvisas till denna punkt skall förfarandet i artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 45 dagar.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Kapitel IV Bestämmelser om rapportering och slutbestämmelser

Artikel 14

1. Efter varje budgetårs utgång skall kommissionen i sin årliga rapport till Europaparlamentet och rådet om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik lämna uppgifter om riktlinjer för sitt årliga vägledande strategiska program samt om vilka åtgärder som finansierats under det gångna budgetåret, bland annat åtgärderna för den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria, och redovisa sina slutsatser beträffande genomförandet av denna förordning under året. Sammanfattningen skall i synnerhet innehålla uppgifter om åtgärdernas starka och svaga sidor när det gäller deras effekt för att bekämpa de tre överförbara sjukdomarna och minska fattigdomen, jämte uppgifter om vilka konkreta, kvalificerade resultat som nåtts, sett i relation till de mål som uppställts. Dessutom skall det upplysas om med vem kontrakt har ingåtts, vilka belopp kontrakten omfattat och vilka utbetalningar som gjorts samt om resultaten av eventuella oberoende utvärderingar av enskilda åtgärder.

2. Senast ett år innan denna förordning upphör att gälla skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en oberoende utvärderingsrapport om dess genomförande så att det kan fastställas om förordningens mål har uppnåtts och ges riktlinjer för hur framtida åtgärder skall kunna bli mera effektiva. Kommissionen får på grundval av denna utvärderingsrapport lägga fram förslag beträffande förordningens framtid, liksom, vid behov, förslag till ändringar av förordningen.

Artikel 15

Förordning (EG) nr 550/97 skall upphöra att gälla. Åtgärder som beslutats med stöd av förordning (EG) nr 550/97 skall emellertid även fortsättningsvis genomföras enligt den förordningen.

Artikel 16

1. Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den skall tillämpas till och med den 31 december 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 juli 2003.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

G. Tremonti

Ordförande

(1) EGT C 151 E, 25.6.2002, s. 202.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 30 januari 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 16 juni 2003.

(3) EGT C 87 E, 11.4.2002, s. 244.

(4) EGT L 85, 27.3.1997, s. 1.

(5) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.