Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003R0415

    Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit

    EUT L 64, 7.3.2003, p. 1–8 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 04/04/2010; upphävd genom 32009R0810

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/415/oj

    32003R0415

    Rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit

    Europeiska unionens officiella tidning nr L 064 , 07/03/2003 s. 0001 - 0008


    Rådets förordning (EG) nr 415/2003

    av den 27 februari 2003

    om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 b ii i detta,

    med beaktande av Konungariket Spaniens initiativ(1),

    med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

    av följande skäl:

    (1) Reglerna för utfärdande av viseringar vid gränsen till sjömän i transit behöver förtydligas och moderniseras, särskilt för att göra det möjligt att vid gränsen utfärda gruppvisering för transit för sjömän som har samma nationalitet och som reser i grupp, om transitperioden är begränsad.

    (2) Det är därför nödvändigt att ersätta reglerna i Verkställande kommitténs beslut av den 19 december 1996 om utfärdande av viseringar vid gränserna för sjömän i transit (SCH/Com-ex (96) 27)(3) med reglerna i denna förordning. För tydlighetens skull bör reglerna slås samman med de allmänna regler som återfinns i Verkställande kommitténs beslut av den 26 april 1994 om utfärdandet av viseringar vid gränsen (SCH/Com-ex (94) 2)(4), vilket även motsvarar bilaga XIV till den gemensamma handboken(5). Ovan nämnda beslut och bilaga bör således upphävas. Den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat(6) bör också ändras för att hänsyn skall tas till denna förordning.

    (3) När medlemsstaterna beslutar om modellen för det separata blad som nämns i bilaga I, på vilket gruppvisering för transit bör påföras, bör medlemsstaterna beakta den enhetliga modellen enligt rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet(7).

    (4) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(8).

    (5) I överensstämmelse med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom förordningen syftar till att utveckla Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark enligt artikel 5 i protokollet, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning, besluta huruvida landet skall genomföra förordningen i sin nationella lag.

    (6) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket enligt det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(9), vilket faller inom det område som anges i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet(10).

    (7) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(11). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

    (8) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(12). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

    (9) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket eller har på annat sätt samband med detta i enlighet med artikel 3.2 i anslutningsakten.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1. Genom undantag från den allmänna regeln om att viseringar skall utfärdas av diplomatiska eller konsulära myndigheter i enlighet med artikel 12.1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, undertecknad i Schengen den 19 juni 1990(13), nedan kallad "Schengenkonventionen", får en visering undantagsvis utfärdas vid gränsen för en medborgare i tredje land som måste inneha en visering vid passage av medlemsstaternas yttre gränser, om följande villkor är uppfyllda:

    a) Medborgaren i tredje land skall uppfylla de villkor som fastställs i artikel 5.1 a, 5.1 c, 5.1 d och 5.1 e i Schengenkonventionen.

    b) Han/hon har inte haft möjlighet att ansöka om visering i förväg.

    c) Han/hon skall på begäran uppvisa handlingar som styrker att de uppgivna skälen för inresan är oförutsedda och tvingande.

    d) Återresan till ursprungslandet eller transiten till ett tredje land skall vara garanterad.

    2. En visering som utfärdas vid gränsen, om villkoren i punkt 1 är uppfyllda, får i förekommande fall vara antingen en transitvisering (typ B) eller resevisering (typ C) enligt bestämmelserna i artikel 11.1 i Schengenkonventionen

    a) som gäller i alla medlemsstater som tillämpar bestämmelserna i avdelning II kapitel 3 i Schengenkonventionen, eller

    b) som har begränsad territoriell giltighet enligt artikel 10.3 i Schengenkonventionen.

    I båda fallen skall den utfärdade viseringen inte gälla för mer än en inresa. Giltigheten för reseviseringarna får inte överstiga 15 dagar. Giltigheten för transitviseringarna får inte överstiga 5 dagar.

    3. En medborgare i tredje land som ansöker om transitvisering vid gränsen skall inneha de viseringar som krävs för fortsatt resa till andra transitstater än de medlemsstater som tillämpar bestämmelserna i avdelning II kapitel 3 i Schengenkonventionen och till bestämmelsestaten. Den utfärdade transitviseringen skall medge direkt transit genom den berörda medlemsstatens eller de berörda medlemsstaternas territorium.

    4. En visering vid gränsen får i princip inte utfärdas till en medborgare i tredje land som tillhör en personkategori för vilken samråd med en eller flera av de centrala myndigheterna i de övriga medlemsstaterna skall äga rum.

    En visering vid gränsen får dock i undantagsfall utfärdas för sådana personer, i enlighet med bestämmelserna i artikel 5.2 i Schengenkonventionen.

    Artikel 2

    1. En transitvisering vid gränsen får utfärdas för en sjöman som måste inneha visering vid passage av medlemsstaternas yttre gränser om

    a) han/hon uppfyller villkoren i artikel 1.1 och 1.3 ovan, och

    b) passerar gränsen i fråga för att gå ombord på, åter gå ombord på eller gå i land från ett fartyg som han/hon kommer att arbeta på eller har arbetat på som sjöman.

    Transitviseringen skall utfärdas i enlighet med bestämmelserna i artikel 1.2 och dessutom innehålla en angivelse om att innehavaren är sjöman.

    2. En gruppvisering för transit får utfärdas vid gränsen för sjömän som har samma nationalitet och som reser i en grupp om mellan fem och femtio personer, om kraven i punkt 1 ovan är uppfyllda för varje enskild sjöman i gruppen.

    3. De behöriga nationella myndigheterna skall följa anvisningarna i bilaga I innan de utfärdar en visering vid gränsen för en sjöman eller sjömän i transit.

    4. När de behöriga nationella myndigheterna i medlemsstaterna verkställer anvisningarna skall dessa myndigheter utbyta den nödvändiga informationen om sjömannen eller sjömännen i fråga med hjälp av ett vederbörligen ifyllt formulär om sjömän i transit enligt bilaga II.

    5. Bilagorna I och II skall ändras i enlighet med det föreskrivande förfarandet som avses i artikel 3.2.

    6. Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 1.4.

    Artikel 3

    1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 1683/95(14).

    2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

    Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

    3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

    Artikel 4

    Denna förordning skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- och identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.

    Artikel 5

    1. Följande skall upphävas:

    a) Verkställande kommitténs beslut (SCH/Com-ex (94) 2) av den 26 april 1994.

    b) Verkställande kommitténs beslut (SCH/Com-ex (96) 27) av den 19 december 1996.

    2. Punkt 5 och punkt 5.1 i del II den gemensamma handboken skall ersättas med följande:

    "Reglerna om utfärdande av viseringar vid gränsen återfinns i rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit(15) (se bilaga 14)."

    3. Första meningen i bilaga 14 skall ersättas med följande:

    "Reglerna om utfärdande av viseringar vid gränsen, inbegripet viseringar till sjömän i transit, återfinns i eller antas på grundval av rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit."

    Återstående text i bilaga 14 skall upphävas.

    4. Följande mening skall läggas till i slutet av punkt 2.1.4 i del I de gemensamma konsulära anvisningarna:

    "Gruppviseringar för transit får genom undantag från ovanstående utfärdas till sjömän i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 415/2003 av den av den 27 februari 2003 om utfärdandet av viseringar vid gränsen, inbegripet till sjömän i transit(16)."

    Artikel 6

    Denna förordning träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämmplig i medlemsstaterna i överensstämmelse med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

    Utfärdad i Bryssel den 27 februari 2003.

    På rådets vägnar

    M. Chrisochoïdis

    Ordförande

    (1) EGT C 139, 12.6.2002, s. 6.

    (2) Yttrande avgivet den 11 februari 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

    (3) EGT L 239, 22.9.2000, s. 182.

    (4) EGT L 239, 22.9.2000, s. 163.

    (5) EGT C 313, 16.12.2002, s. 97.

    (6) EGT C 313, 16.12.2002, s. 1.

    (7) EGT L 53, 23.2.2002, s. 4.

    (8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

    (9) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

    (10) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

    (11) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

    (12) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

    (13) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

    (14) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 334/2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7).

    (15) EUT L 64, 7.3.2003, s. 1.

    (16) EUT L 64, 7.3.2003, s. 1.

    BILAGA I

    ANVISNINGAR FÖR UTFÄRDANDE AV VISERINGAR VID GRÄNSEN FÖR SJÖMÄN I TRANSIT VILKA OMFATTAS AV VISERINGSTVÅNG

    Dessa anvisningar syftar till att reglera utbytet av information i fråga om sjömän i transit vilka omfattas av viseringstvång mellan de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverket. När en visering utfärdas vid en gräns på grundval av ett informationsutbyte, vilar ansvaret på den medlemsstat som utfärdar viseringen.

    I dessa anvisningar avses med

    Schengenhamn: en hamn som utgör en yttre gräns i en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut,

    Schengenflygplats: en flygplats som utgör en yttre gräns i en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut,

    Schengenterritoriet: medlemsstaternas territorium på vilket Schengenregelverket tillämpas fullt ut.

    I. Sjöman som mönstrar på ett fartyg i en Schengenhamn eller ett fartyg som väntas anlöpa en sådan hamn

    a) Inresa till Schengenterritoriet via en flygplats belägen i en annan medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut

    - Rederiet eller skeppsmäklaren skall informera de behöriga myndigheterna i den Schengenhamn där fartyget befinner sig eller som fartyget väntas anlöpa om att sjömän som omfattas av viseringstvång väntas resa in via en Schengenflygplats. Rederiet eller skeppsmäklaren skall underteckna en åtagandeförklaring för sjömännen.

    - De ovan nämnda behöriga myndigheterna skall snarast möjligt kontrollera om de uppgifter som rederiet eller skeppsmäklaren överlämnar är korrekta och kontrollera om övriga villkor för inresa till Schengenterritoriet är uppfyllda. I samband med undersökningen skall även resvägen inom Schengenterritoriet kontrolleras, t.ex. genom flygbiljetterna.

    - De behöriga myndigheterna i Schengenhamnen skall med hjälp av ett vederbörligen ifyllt formulär om sjömän i transit vilka omfattas av viseringstvång (enligt bilaga II), vilket skall översändas med fax, e-post eller på annat sätt, informera de behöriga myndigheterna vid den Schengenflygplats där inresan äger rum om utfallet av kontrollen och ange om visering vid gränsen i princip kan utfärdas.

    - Om kontrollen av de tillgängliga uppgifterna utfaller positivt och om dessa klart överensstämmer med sjömannens uppgifter eller handlingar, får de behöriga myndigheterna vid den Schengenflygplats där inresa eller utresa äger rum utfärda en transitvisering vid gränsen med giltighet för högst fem dagar. I sådana fall skall dessutom en inrese- eller utresestämpel för Schengen införas i sjömannens resehandling, som skall återlämnas till denne.

    b) Inresa till Schengenterritoriet via en landgräns eller en sjögräns i en annan medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut

    - Samma förfarande skall gälla som vid inresa via en Schengenflygplats, förutom att de behöriga myndigheterna vid den gränsstation via vilken sjömannen reser in på Schengenterritoriet skall informeras.

    II. Sjömän som mönstrar av från ett fartyg som har anlöpt en Schengenhamn

    a) Utresa från Schengenterritoriet via en flygplats som är belägen i en annan medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut

    - Rederiet eller skeppsmäklaren skall informera de behöriga myndigheterna i Schengenhamnen om inresa när det gäller sjömän som omfattas av viseringstvång och som ämnar mönstra av och lämna Schengenterritoriet via en Schengenflygplats. Rederiet eller skeppsmäklaren skall underteckna en åtagandeförklaring för sjömännen.

    - De behöriga myndigheterna skall snarast möjligt kontrollera om de uppgifter som rederiet eller skeppsmäklaren överlämnar är korrekta och undersöka om övriga villkor för inresa till Schengenterritoriet är uppfyllda. I samband med den undersökningen skall även resvägen inom Schengenterritoriet kontrolleras, t.ex. genom flygbiljetterna.

    - Om kontrollen av de tillgängliga uppgifterna utfaller positivt får de behöriga myndigheterna utfärda en transitvisering med giltighet för högst fem dagar.

    b) Utresa från Schengenterritoriet via en landgräns eller en sjögräns i en annan medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut

    - Samma förfarande skall gälla som vid utresa via en Schengenflygplats.

    III. Sjömän som mönstrar av ett fartyg som anlöpt en Schengenhamn för att börja arbeta på ett annat fartyg som skall avsegla från en hamn som är belägen i en annan medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut

    - Rederiet eller skeppsmäklaren skall informera de behöriga myndigheterna i Schengenhamnen om inresa när det gäller sjömän som omfattas av viseringstvång och som ämnar mönstra av och lämna Schengenterritoriet via en annan Schengenhamn. Rederiet eller skeppsmäklaren skall underteckna en åtagandeförklaring för sjömännen.

    - De behöriga myndigheterna skall snarast möjligt kontrollera om de uppgifter som rederiet eller skeppsmäklaren överlämnar är korrekta och undersöka om övriga villkor för inresa till Schengenterritoriet är uppfyllda. De behöriga myndigheterna i den Schengenhamn via vilken sjömännen kommer att lämna Schengenterritoriet med fartyget skall även kontaktas för undersökningen. En kontroll skall genomföras för att fastställa om det fartyg på vilket sjömännen skall börja arbeta redan befinner sig i hamn eller om det väntas. I samband med den undersökningen skall även resvägen inom Schengenterritoriet kontrolleras.

    - Om kontrollen av de tillgängliga uppgifterna utfaller positivt får de behöriga myndigheterna utfärda en transitvisering med giltighet för högst fem dagar.

    IV. Utfärdande av gruppviseringar vid gränsen för sjömän i transit

    - Sjömän som har samma nationalitet och som reser i grupp om mellan fem och femtio personer kan vid gränsen beviljas gruppvisering för transit. Viseringen skall påföras på ett separat blad.

    - På det separata bladet skall det i löpande numrering föras in personuppgifter (efternamn och förnamn, födelsedatum, nationalitet och resehandlingens nummer) för samtliga sjömän som omfattas av viseringen. Uppgifterna om den förste och den siste sjömannen skall anges två gånger för att förhindra förfalskningar och tillägg.

    - För utfärdande av denna visering skall de förfaranden som fastställs i dessa anvisningar för utfärdande av individuella viseringar till sjömän följas.

    BILAGA II

    >PIC FILE= "L_2003064SV.000602.TIF">

    DETALJERAD BESKRIVNING AV FORMULÄRET

    I de fyra första punkterna behandlas sjömannens identitet.

    1. A. Efternamn(1)

    B. Förnamn

    C. Nationalitet

    D. Befattning/grad

    2. A. Födelseort

    B. Födelsedatum

    3. A. Passnummer

    B. Datum för utfärdande

    C. Giltighetstid

    4. A. Sjöfartsboksnummer

    B. Datum för utfärdande

    C. Giltighetstid

    För klarhetens skull anges punkterna 3 och 4 separat, eftersom pass eller sjöfartsbok kan användas i identifieringssyfte beroende på sjömannens nationalitet och den medlemsstat där inresan äger rum.

    I de följande fyra punkterna behandlas skeppsmäklaren och fartyget i fråga.

    5. Skeppsmäklarens namn (den person eller juridiska person som företräder redaren på platsen i allt som rör redarens uppgifter med att utrusta fartyget)

    6. A. Fartygets namn

    B. Flagg (under vilken ett handelsfartyg seglar)

    7. A. Fartygets ankomstdatum

    B. Föregående hamn för fartyget

    Bokstaven A avser datumet när fartyget anlöper den hamn där sjömannen skall mönstra på.

    8. A. Fartygets avresedatum

    B. Destinationshamn för fartyget (nästa anlöpshamn)

    Punkterna 7 A och 8 A ger en uppfattning om den tidsperiod under vilken en sjöman får resa i syfte att mönstra på. Man bör hålla i minnet att resvägen i stor utsträckning är avhängig av oförutsedda händelser och yttre faktorer såsom stormar, haverier etc.

    I de följande fyra punkterna anges syftet med sjömannens resa och hans/hennes destination.

    9. "Slutmålet" är den slutliga destinationen för sjömannens resa. Detta kan vara såväl den hamn där sjömannen mönstrar på som det land dit han/hon beger sig i händelse av avmönstring.

    10. Syftet med ansökan

    a) Vid påmönstring är slutmålet den hamn där sjömannen skall mönstra på.

    b) Vid mönstring på ett annat fartyg som befinner sig inom Schengenterritoriet är slutmålet också den hamn där sjömannen skall mönstra på. En mönstring på ett annat fartyg som befinner sig utanför Schengenterritoriet skall anses vara en avmönstring.

    c) Vid avmönstring av olika orsaker såsom kontraktets upphörande, arbetsolycka, trängande familjeskäl etc.

    11. Transportsätt

    Förteckning över sådana transportsätt inom Schengenterritoriet som används av en sjöman i transit vilka omfattas av viseringstvång för att resa till slutmålet. I formuläret fastställs följande tre transportsätt:

    a) Bil (eller buss)

    b) Tåg

    c) Flyg

    12. Datum för ankomst (till Schengenterritoriet)

    Avser huvudsakligen den första Schengenflygplatsen eller den första gränsövergången (eftersom det inte nödvändigtvis alltid är fråga om en flygplats) för en sjöman vid den yttre gräns där han/hon önskar resa in på Schengenterritoriet.

    Datum för transit

    Avser det datum när sjömannen mönstrar av i en hamn inom Schengenterritoriet och reser till en annan hamn som också är belägen inom Schengenterritoriet.

    Datum för avresa

    Avser det datum när sjömannen mönstrar av i en hamn inom Schengenterritoriet för att mönstra på ett annat fartyg som befinner sig i en hamn utanför Schengenterritoriet eller det datum när sjömannen mönstrar av i en hamn inom Schengenterritoriet för att återvända hem (utanför Schengenterritoriet).

    Efter att ha fastställt de tre transportsätten bör även tillgänglig information lämnas om

    a) bil, buss: registreringsnummer

    b) tåg: namn, nummer, etc.

    c) uppgifter om flygning: datum, klockslag, flygnummer

    13. Åtagandeförklaring undertecknad av skeppsmäklaren eller redaren som bekräftar sitt ansvar för vistelsen och, i förekommande fall, kostnaderna för återsändande av sjömannen.

    Om sjömännen reser i grupp måste var och en av dem fylla i uppgifterna i punkterna 1 A-4 C.

    (1) Vänligen uppge det (de) efternamn som anges i passet.

    Top