This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32001H0613
Recommendation of the European Parliament and of the Council of 10 July 2001 on mobility within the Community for students, persons undergoing training, volunteers, teachers and trainers
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare
EGT L 215, 9.8.2001, p. 30–37
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
In force
Relation | Act | Comment | Subdivision concerned | From | To |
---|---|---|---|---|---|
Adoption | 51999PC0708 |
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 215 , 09/08/2001 s. 0030 - 0037
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2001/613/EG) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 149.4 och 150.4 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1), med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2), i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och av följande skäl: (1) Rörlighet över gränserna för personer bidrar till att olika nationella kulturer utvecklas samt gör det möjligt för dem som är berörda att berika sina egna kultur- och yrkeskunskaper, och till att hela det europeiska samhället kan dra nytta av dessa effekter. Dessa erfarenheter blir desto mer nödvändiga i och med att utsikterna för sysselsättning för närvarande är begränsade, och att arbetsmarknaden förutsätter mer flexibilitet och förmåga att anpassa sig till förändringar. (2) Rörlighet över gränserna för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare utgör en del av den fria rörligheten för personer, oavsett om vistelsen sker inom ramen för ett gemenskapsprogram eller inte. Fri rörlighet för personer är en av de grundläggande friheter som skyddas genom fördraget. Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig tillerkänns varje unionsmedborgare och villkoren för den fastställs i artikel 18 i fördraget. (3) I rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer(4) erkänns rätten till bosättning för arbetstagare och deras familjer. I rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993 om rätten till bosättning för studerande(5) åläggs medlemsstaterna att tillerkänna studerande som är medborgare i en annan medlemsstat och antagna till en yrkesutbildning rätt till bosättning, samt deras make eller maka och de barn som de försörjer och som inte åtnjuter denna rättighet på grundval av någon annan bestämmelse i gemenskapsrätten. I rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning(6) erkänns mer allmänt rätten till bosättning för unionens medborgare, under vissa förutsättningar. (4) Rörlighet över gränserna för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare omfattas även av den princip om icke-diskriminering på grund av nationalitet som följer av artikel 12 i fördraget. Denna princip gäller de områden som omfattas av fördraget, såsom framgår av domstolens rättspraxis. Principen gäller följaktligen för utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. (5) Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antog den 14 december 2000 en resolution om en handlingsplan för rörlighet(7), vilken även antogs av Europeiska rådet i Nice. (6) Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen(8) har delvis blivit tillämplig på studerande genom rådets förordning (EG) nr 307/1999(9). (7) I rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen(10) föreskrivs likabehandling vad gäller tillträde till allmän och yrkesinriktad utbildning för arbetstagare och deras familjemedlemmar som utövar sin rätt till fri rörlighet. (8) Erkännandet av yrkeskvalifikationer för att få tillgång till och kunna utöva reglerade yrken, som läraryrket, regleras i gemenskapen av den generella ordning som fastställs i rådets direktiv 89/48/EEG(11) och rådets direktiv 92/51/EEG(12). (9) I rådets resolution av den 3 december 1992 om klarhet och tydlighet rörande kvalifikationer(13) och i rådets resolution av den 15 juli 1996 om klarhet och tydlighet när det gäller yrkesutbildningsbevis(14) uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra den ömsesidiga förståelsen av kvalifikationssystemen i de olika medlemsstaterna samt av själva kvalifikationerna genom att göra dem klarare och lättare att läsa och därigenom mer överskådliga. Det har dessutom inrättats ett europeiskt forum för klarhet och tydlighet i yrkeskvalifikationer som skall formulera konkreta förslag till hur dessa resolutioner skall omsättas i praktiken. De första förslagen lades fram i februari 2000. (10) Att ungdomar deltar som volontärer i gränsöverskridande verksamhet bidrar till deras framtida yrkesval samt främjar utvecklingen av deras sociala kompetens och en balanserad integrering i samhället, samtidigt som det också bidrar till utveckling av ett aktivt medborgarskap. Eftersom verksamheten som volontär är en konkret solidaritetsverksamhet som varken är vinstdrivande eller betald bör den i den nationella lagstiftningen inte behandlas som en anställning. (11) Rådet har vidare uppmanat kommissionen att undersöka möjligheten att på frivillig grund införa ett europeiskt tillägg till examensbevisen för att uppnå synergier mellan akademiskt och yrkesmässigt erkännande av examensbevis(15). Det arbete som kommissionen tillsammans med Europarådet och Unesco utfört i detta avseende är nu avslutat och kommer snart att följas upp med en informationskampanj. (12) Trots de bestämmelser som nämns ovan har kommissionen i sin grönbok "Grundutbildning, vidareutbildning, forskning: hinder för rörlighet över gränserna", som antogs av kommissionen i oktober 1996, nödgats konstatera att det finns hinder för rörligheten. Den olika status som studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, lärare och utbildare har i medlemsstaterna, bland annat när det gäller bestämmelserna om rätt till bosättning, arbetsrätt, social trygghet eller beskattning, utgör ett hinder för rörligheten. Även det förhållandet att volontärtjänstens särart inte erkänns utgör ett hinder för rörligheten för volontärer. (13) De som vill vistas i ett annat land i samband med utbildning, yrkesinriktad utbildning eller ungdomsverksamhet, framför allt studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare, blir ofta avskräckta av de många hinder de stöter på, vilket bekräftas av antalet framställningar till Europaparlamentet. Mot denna bakgrund bör gemenskapens insatser svara mot medborgarnas önskemål i fråga om rörlighet i samband med utbildning och yrkesinriktad utbildning. (14) I artikel 293 i fördraget föreskrivs bland annat att medlemsstaterna i den utsträckning det är nödvändigt skall inleda förhandlingar med varandra i syfte att till förmån för sina medborgare säkerställa att dubbelbeskattning avskaffas inom gemenskapen, men det bör erinras om att detta nät av bilaterala konventioner fortfarande inte är fullständigt, vilket innebär att det fortfarande kvarstår hinder för rörligheten. (15) I grönboken föreslås en rad handlingssätt för att undanröja dessa hinder. Dessa handlingssätt har i stor utsträckning godkänts inom ramen för debatter som anordnats kring detta ämne i medlemsstaterna. Det är följaktligen nödvändigt att undanröja dessa hinder för rörligheten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas behoven inom de minst gynnade och mest sårbara grupperna, t.ex. personer med funktionshinder. (16) Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 uttalade sitt stöd för rörlighet som ett grundläggande element i det nya kunskapssamhället och i främjandet av livslångt lärande. Europeiska rådet uppmanade medlemsstaterna, rådet och kommissionen att - inom sina respektive kompetensområden vidta de åtgärder som krävs för att uppmuntra rörlighet för studerande, lärare och utbildare, särskilt genom att undanröja hinder och skapa ökad genomblickbarhet vid erkännande av examensbevis och studie och utbildningsperioder samt före utgången av 2002 vidta särskilda åtgärder för att undanröja hinder för lärares rörlighet, - utarbeta en gemensam europeisk modell för meritförteckningar för att främja rörlighet genom att hjälpa utbildningsanstalter samt arbetsgivarna att på ett bättre sätt bedöma förvärvade kunskaper. Europeiska rådet har dessutom uppmanat rådet och kommissionen att skapa en europeisk databas över lediga platser och utbildningsmöjligheter som skulle kunna underlätta rörlighet genom att förbättra anställbarheten och minska bristen på kompetens. (17) Rörlighet bidrar till nya kulturella och sociala upptäckter. Kulturella förberedelser och information om levnad-, utbildnings- och arbetsförhållanden i de olika europeiska länderna bör därför underlättas, liksom att återkomsten sker under goda förhållanden, bland annat genom att interkulturell utbildning ges till personer som är lämpliga som kontaktpersoner för målgrupperna (lärare och administrativ personal vid universitet, lärare och utbildare med ansvar för yrkesinriktad utbildning, lärare och rektorer vid skolor, personal i utbytesorganisationer, både i utsändar- och mottagarlandet). Utbildningsanstalter bör också uppmuntras att avdela personal som samordnar och underlättar den interkulturella utbildningen. (18) Denna rekommendation är i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget eftersom en insats från gemenskapens sida, som ett komplement till medlemsstaternas insatser, är nödvändig för att undanröja hindren för fri rörlighet. Det bör i detta sammanhang betonas att rörlighet till sin natur är gränsöverskridande och därför fordrar åtgärder på gemenskapsnivå. Denna rekommendation är även förenlig med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel eftersom den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. (19) Denna rekommendation syftar till att främja medlemsstaternas samarbete i fråga om rörlighet genom att stödja deras insatser och fullt ut respektera deras ansvar, enligt den nationella lagstiftningen, särskilt när det gäller genomförandet av uppmaningarna i rekommendationen. (20) Denna rekommendation avser de medborgare i medlemsstaterna som vill skaffa sig erfarenhet av en annan medlemsstat än sin egen. Det måste dock erinras om att Europeiska rådet i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 bekräftade att Europeiska unionen måste säkerställa "likabehandling av medborgare från tredje land som är lagligt bosatta i en medlemsstat" samt att en mer handlingskraftig politik för integration bör ha som mål att erbjuda dem rättigheter och ålägga dem skyldigheter som är jämförbara med dem som gäller för unionsmedborgarna. Medborgare från tredje land som är lagligt bosatta i en medlemsstat bör i denna medlemsstat beviljas en rad rättigheter som ligger så nära unionsmedborgarnas rättigheter som möjligt. (21) Gemenskapsprogrammen för utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor är öppna för de Efta-länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för de associerade länderna i Central- och Östeuropa, enligt de villkor som fastställs i Europa-avtalen, i deras tilläggsprotokoll och i beslut från respektive associeringsråd. De är också öppna för Cypern, Malta och Turkiet. Dessa länder bör därför informeras om denna rekommendation och rörlighet över gränserna bör underlättas för medborgare från dessa länder som inom ramen för ett gemenskapsprogram studerar, genomgår yrkesinriktad utbildning, deltar i volontärtjänst eller är verksamma som lärare eller utbildare i Europeiska unionen. (22) Gemenskapsprogrammen, inbegripet de program som nämns ovan, har gjort det möjligt att på gemenskapsnivå utveckla god praxis och viktiga instrument för att underlätta rörligheten för studerande, personer som genomgår yrkesutbildning, volontärer, lärare och utbildare. Man bör i så stor utsträckning som möjligt använda denna goda praxis och dessa instrument. I. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS medlemsstaterna följande: 1. Åtgärder som är gemensamma för alla personkategorier som omfattas av denna rekommendation a) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att avlägsna rättsliga och administrativa hinder för rörlighet för de personer som i en annan medlemsstat genomgår studier, yrkesinriktad utbildning, deltar i volontärtjänst eller är verksamma som lärare eller utbildare, särskilt inom ramen för gemenskapsprogram (bl.a. Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom), men även utanför sådana program. Att i samarbete med kommissionen främja utbytet av erfarenheter och god praxis avseende de berörda personernas rörlighet över gränserna och de olika aspekterna i denna rekommendation. b) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att minska språkliga och kulturella hinder, till exempel genom - att främja inlärningen av minst två gemenskapsspråk och att göra i synnerhet ungdomar medvetna om unionsmedborgarskapet och om respekten för kulturella och sociala skillnader, - att främja den språkliga och kulturella förberedelsen inför varje åtgärd som gäller rörlighet. c) Att främja utarbetandet av olika system för finansiellt stöd till rörlighet (ersättning, stipendier, bidrag, lån, osv.) och i synnerhet - underlätta stipendiernas och de nationella bidragens överförbarhet, - vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att förfarandena för överföring och utbetalning av stipendier och andra bidrag till utlandet underlättas och förenklas. d) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att främja ett europeiskt samarbetsområde när det gäller kvalifikationer, dvs. göra det möjligt för de berörda personerna att i de berörda miljöerna, särskilt i den akademiska miljön och i yrkesmiljöerna i deras ursprungsmedlemsstat, göra gällande de kvalifikationer och den erfarenhet som de fått i den mottagande medlemsstaten. Detta kan ske genom att främja målen i resolutionerna från 1992 och 1996 om klara och tydliga kvalifikationer och yrkesutbildningsbevis, genom att främja användningen av dokumentet "Europass-Utbildning", enligt rådets beslut 1999/51/EG av den 21 december 1998 om främjande av europeiska utbildningsavsnitt i varvad utbildning, däribland lärlingsutbildning(16) och det europeiska tillägget till examensbeviset och genom att beakta slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, bl.a. genom utarbetande av en europeisk referensram för grundläggande färdigheter och en gemensam europeisk modell för meritförteckningar. e) Att undersöka i vilken utsträckning de personer som berörs av denna rekommendation kan komma i åtnjutande av bidragsåtgärder som samma kategorier av personer erhåller i den mottagande medlemsstaten, såsom t.ex. rabatter på allmänna transportmedel, bidrag till bostad och måltider samt tillträde till bibliotek och muséer, med undantag för ersättning från det sociala trygghetssystemet. I detta sammanhang bör införandet av ett "kort för person som deltar i rörlighet över gränserna" diskuteras. f) Att medverka till att de personer som är intresserade av rörlighet enkelt kan få tillgång till all användbar information om möjligheter till allmän och yrkesinriktad utbildning, volontärtjänstgöring och verksamhet som lärare eller utbildare i de övriga medlemsstaterna, genom att utvidga arbetet inom nationella informationscentrum rörande erkännande av akademiska betyg, europeiska nätverk för informationscentrum och Europe Direct, särskilt med avseende på följande aspekter: - Att förbättra informationsspridning om möjligheter och villkor (särskilt om bestämmelser om finansiellt stöd) för att åstadkomma rörlighet över gränserna. - Att se till att medborgarna känner till sina rättigheter när det gäller social trygghet, enligt förordning (EEG) nr 1408/71 och gällande ömsesidiga avtal, när de är tillfälligt bosatta i en annan medlemsstat. - Att främja utbildning av och regelbunden information till dem som har det administrativa ansvaret på alla nivåer, om gemenskapens regelverk när det gäller rörlighet. - Att delta i arbetet med att skapa en databas över lediga platser och utbildningsmöjligheter, inom ramen för decentraliserade förfaranden, genom att fullt ut utnyttja befintliga strukturer och system, t.ex. det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (EURES). g) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att de kategorier av personer som omfattas av denna rekommendation inte skall diskrimineras i sin ursprungsmedlemsstat jämfört med samma kategorier av personer som inte har erfarenhet av rörlighet över gränserna. h) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att undanröja hindren för den fria rörligheten för medborgare i tredje land som inom ramen för gemenskapsprogram, bl.a. Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom, genomgår studier eller yrkesinriktad utbildning, deltar i volontärtjänst eller är verksamma som lärare eller utbildare. 2. Åtgärder som särskilt gäller studerande a) Att underlätta erkännandet, för akademiska ändamål, i ursprungsmedlemsstaten av den studieperiod som fullföljts i den mottagande medlemsstaten. I detta syfte bör man uppmuntra användningen av Europeiska gemenskapens system för överföring av studiemeriter (ECTS), som bygger på tydliga kursplaner och garanterar erkännande av akademiska studieresultat genom ett avtal som upprättas i förväg mellan den studerande och utbildningsanstalterna på hemorten och mottagarorten. b) Att dessutom vidta lämpliga åtgärder för att beslut av myndigheter som är behöriga när det gäller akademiskt erkännande skall fattas inom rimlig tid, vara motiverade och kunna överklagas på administrativ och/eller rättslig väg. c) Att uppmuntra utbildningsanstalterna att utfärda ett europeiskt tillägg, såsom en administrativ bilaga till examensbevisen, som skall beskriva de studier som bedrivits, för att underlätta deras erkännande. d) Att uppmuntra elever och studerande att bedriva en del av sina studier i en annan medlemsstat och att underlätta erkännandet av avslutade studieperioder som de har fullföljt i en annan medlemsstat. e) Att vidta eller främja lämpliga åtgärder för att göra det möjligt för studerande att lättare styrka att de omfattas av ett hälso- och sjukvårdsskydd eller en hälso- och sjukvårdsförsäkring, så att de kan få uppehållstillstånd. f) Att underlätta utbytesstudenternas integration i den mottagande medlemsstatens utbildningssystem (studievägledning, psykologiskt stöd etc.), samt deras återintegrering i ursprungsmedlemsstatens utbildningssystem, i likhet med vad som sker inom ramen för Sokratesprogrammet. 3. Åtgärder som särskilt gäller personer som genomgår en yrkesutbildning a) Att främja att den styrkta yrkesutbildning som genomgåtts i den mottagande medlemsstaten beaktas i ursprungsmedlemsstaten. I detta syfte bör man bland annat främja användningen av dokumentet "Europass-Utbildning". b) Att främja användningen av klarare och tydligare system för yrkesutbildningsbevis enligt resolutionen från 1996 om klarhet och tydlighet när det gäller yrkesutbildningsbevis och enligt de förslag som Europeiskt forum lagt fram om klarhet och tydlighet när det gäller yrkeskvalifikationer. Dessa förslag syftar särskilt till att - till officiella nationella utbildningsbevis bifoga en översättning av utbildningsbeviset och/eller ett europeiskt tillägg till utbildningsbeviset, - inrätta nationella kontaktpunkter med uppgift att informera om de nationella yrkeskvalifikationerna. c) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga, enligt gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, så att de personer som flyttar till en annan medlemsstat för att där följa en godkänd utbildning inte diskrimineras - på grund av sin rörlighet- när det gäller det relevanta sociala skyddet, inbegripet de administrativa formaliteterna i samband med detta skydd, t.ex. hälso- och sjukvårdsskydd och andra relevanta förmåner. d) Att på det administrativa planet vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att göra det lättare att styrka att den person som påbörjar en utbildning i en annan medlemsstat förfogar över tillräckliga ekonomiska resurser i enlighet med rådets direktiv 90/364/EEG. 4. Åtgärder som särskilt gäller volontärer a) Att se till att volontärtjänstens särdrag beaktas i nationella lagar och andra författningar. b) Att främja att den volontärtjänstgöring som har bedrivits i den mottagande medlemsstaten beaktas i ursprungsmedlemsstaten, genom ett intyg om deltagande för de personer som deltagit i volontärtjänstgöringsprojektet med beskrivning av erfarenheterna, inom ramen för målet att förverkliga en gemensam europeisk modell för meritförteckningar. c) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga, enligt gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, så att varken volontärer eller deras familjer diskrimineras på grund av rörligheten när det gäller det relevanta sociala skyddet, t.ex. hälso- och sjukvårdsskydd samt välfärdspolitiken på familjeområdet. d) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga, enligt den nationella lagstiftningen, så att erkänd icke avlönad volontärverksamhet inte jämställs med anställning. 5. Åtgärder som särskilt gäller lärare och utbildare a) Att i möjligaste mån ta hänsyn till problemen för lärare och utbildare som under en kortare tids rörlighet omfattas av flera medlemsstaters skattesystem och uppmuntra till samarbete i detta avseende. b) Att vidta de åtgärder som de anser lämpliga för att underlätta rörlighet till en annan medlemsstat för lärare och utbildare, bl.a. genom att - inrätta vikariatssystem för lärare och utbildare som deltar i europeisk rörlighet, - se till att det inrättas mekanismer som underlättar deras integrering i den mottagande utbildningsanstalten, - överväga möjligheten att införa europeiska utbildningsperioder, enligt regler som skall fastställas på nationell nivå, för att göra det lättare för lärare och utbildare att delta i rörlighet över gränserna. c) Att främja införandet av en europeisk dimension i lärares och utbildares yrkesmiljö, särskilt - i innehållet i kursplanerna för lärare och utbildare, - genom främjande av kontakter mellan utbildningscentrum för lärare och utbildare belägna i olika medlemsstater, inbegripet genom utbyten och praktikperioder i en annan medlemsstat. d) Att främja att erfarenhet av europeisk rörlighet beaktas som en av beståndsdelarna i lärares och utbildares befordringsgång. II. HÄRIGENOM UPPMANAS medlemsstaterna följande: - Att inom två år efter antagandet av denna rekommendation och därefter vartannat år utarbeta och till kommissionen överlämna en utvärderande rapport om vilka åtgärder de har vidtagit som svar på ovanstående rekommendationer och rekommendationerna i handlingsplanen för rörlighet. III. HÄRIGENOM UPPMANAS kommissionen följande: a) Att inrätta en expertgrupp i vilken alla medlemsstater skall vara representerade och med deltagande av tjänstemän som ansvarar för att på nationell nivå samordna genomförandet av dessa rekommendationer och åtgärderna i handlingsplanen om rörlighet, för att möjliggöra utbyte av information om och erfarenheter av dem. b) Att fortsätta samarbetet med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, bland annat inom Europeiskt forum för klarhet och tydlighet i yrkeskvalifikationer, för att göra det möjligt att utbyta värdefull information och erfarenheter om genomförandet av de åtgärder som rekommenderas i denna rekommendation. c) Att för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén senast två år och sex månader efter antagandet av denna rekommendation och därefter vartannat år lägga fram en analytisk sammanfattning av de rapporter från medlemsstaterna som avses i II ovan, och att i denna sammanfattning ange de åtgärdsområden där gemenskapsinsatser kan behövas för att komplettera åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna. d) Att studera ett eventuellt införande av ett kort för elever/studenter/personer som genomgår yrkesutbildning/volontärer inom gemenskapen, som under rörlighetsperioden skulle ge kortens innehavare rätt till olika rabatter. e) Att utarbeta förslag som syftar till att förbättra samarbetet i fråga om att främja klarhet och tydlighet när det gäller kvalifikationer, särskilt när det gäller tillträde till Europas för tredje länder som deltar i gemenskapsprogram samt när det gäller yrkesutbildningsbevis. f) Att studera hur åtgärder lämpligen kan vidtas, i samarbete med medlemsstaterna, för utbyte av information om möjligheter till utbildning, yrkesutbildning, deltagande i volontärverksamhet, lärar- eller utbildarverksamhet i de andra medlemsstaterna. Utfärdad i Bryssel den 10 juli 2001. På Europaparlamentets vägnar N. Fontaine Ordförande På rådets vägnar D. Reynders Ordförande (1) EGT C 168, 16.6.2000, s. 25. (2) EGT C 317, 6.11.2000, s. 53. (3) Europaparlamentets yttrande av den 5 oktober 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 19 januari 2001 (EGT C 70, 2.3.2001, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 15 maj 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 26 juni 2001. (4) EGT L 257, 19.10.1968, s. 13. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt. (5) EGT L 317, 18.12.1993, s. 59. (6) EGT L 180, 13.7.1990, s. 26. (7) EGT C 371, 23.12.2000, s. 4. (8) EGT L 149. 5.7.1971, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1399/1999 (EGT L 164, 30.6.1999, s. 1). (9) EGT L 38, 12.2.1999, s. 1. (10) EGT L 257, 19.10.1968, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2434/92 (EGT L 245, 26.8.1992, s. 1). (11) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16. (12) EGT L 209, 24.7.1992, s. 25. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/5/EG (EGT L 504, 26.2.2000, s. 42). (13) EGT C 49, 19.2.1993, s. 1. (14) EGT C 224, 1.8.1996, s. 7. (15) EGT C 195, 6.7.1996, s. 6. (16) EGT L 17, 22.1.1999, s. 45. BILAGA PERSONKATEGORIER SOM AVSES I DENNA REKOMMENDATION Nedan nämnda personer avses i denna rekommendation endast i den utsträckning som de planerar att delta i rörlighet, dvs. tillfällig vistelse mellan två stater, ursprungsstaten och den mottagande staten, och när denna rörlighet avslutas med återresa till ursprungsstaten. Dessa personer behåller sin rättsliga hemvist i ursprungsstaten enligt definitionen i respektive medlemsstats lagstiftning. I. Studerande Personer som studerar vid sådana utbildningsanstalter som avses i artikel 149.2 tredje strecksatsen i fördraget. II. Personer som genomgår yrkesinriktad utbildning Personer som oavsett ålder och yrkesvillkor genomgår yrkesinriktad utbildning, oavsett nivå, även högskolestudier. III. Volontärer Personer, särskilt ungdomar, som inom ramen för "Europeiska volontärtjänsten" i gemenskapsprogrammet Ungdom, eller inom ramen för transnationella projekt för volontärverksamhet som liknar "Europeiska volontärtjänsten", deltar i en konkret solidaritetsverksamhet som varken är vinstdrivande eller betald och med vars hjälp de kan skaffa sig personliga och sociala kunskaper och färdigheter. IV. Lärare Personer som undervisar vid sådana utbildningsanstalter som avses i artikel 149.2 tredje strecksatsen i fördraget. V. Utbildare Personer som tillhandahåller utbildning vid sådana centrum för utbildning och yrkesutbildning som avses i artikel 150.2 fjärde strecksatsen i fördraget, eller vid utbildningscentrum för lärlingar eller vid företag.