32000R2700

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000

av den 16 november 2000

om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 26, 95 och 133 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) I rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(4) anges det i artikel 253.4 att rådet före den 1 januari 1998 på grundval av en rapport från kommissionen, som kan åtföljas av eventuella förslag, skall se över tullkodexen för att göra nödvändiga anpassningar, med särskild hänsyn till genomförandet av den inre marknaden.

(2) Varje översyn av kodexen bör, utan att det införs några hinder för den internationella handeln, utgöra ett tillfälle att inrätta instrument och förfaranden som gör det möjligt att förebygga bedrägeri, med tanke på att förebyggande av bedrägeri är ett av de bästa sätten att skydda skattebetalarnas pengar enligt rådets slutsatser av den 19 maj 1998.

(3) Hänsyn bör tas till rådets resolution av den 25 oktober 1996 om förenkling och rationalisering av gemenskapens tullföreskrifter och tullförfaranden(5).

(4) De olika myndigheternas befogenheter att fastställa växelkurser efter införandet av euron har ännu inte fastställts.

(5) Det bör föreskrivas att en tulldeklaration som har upprättats med databehandlingsteknik inte behöver åtföljas av vissa dokument.

(6) Förfarandena för aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll och temporär import bör göras lättare att använda genom att reglerna på området görs flexiblare.

(7) Det bör i enlighet med kommittéförfarandet fastställas ytterligare fall där taxeringen inom ramen för förfarandet för passiv förädling beräknas på grundval av kostnaderna för processen.

(8) Det kan vara lämpligt att i vissa frizoner tillåta att tullformaliteter fullgörs och myndigheternas tullkontroller utförs i enlighet med tullagerförfarandet.

(9) Under vissa omständigheter bör gynnsam behandling i tullhänseende med anledning av varors beskaffenhet eller deras användning för särskilda ändamål samt differenstaxering inom ramen för förfarandet för passiv förädling även tillämpas när en tullskuld har uppkommit av andra skäl än övergång till fri omsättning.

(10) I bestämmelserna om platsen för en tullskulds uppkomst bör särskilda regler införas för de fall där beloppet i fråga understiger en viss nivå.

(11) Det är, när det gäller förmånsbehandling, nödvändigt att definiera vad som avses med begreppen misstag som begåtts av tullmyndigheter och god tro hos gäldenären. Gäldenären bör inte bära ansvaret för att systemet fungerar dåligt på grund av ett misstag som har begåtts av myndigheter i tredje land. Sådana myndigheters utfärdande av ett oriktigt ursprungsintyg bör emellertid inte anses som ett misstag om ursprungsintyget har utfärdats på grundval av en ansökan som innehåller oriktiga uppgifter. Oriktigheten i de uppgifter som exportören lämnat i sin ansökan bör bedömas på grundval av alla de faktiska förhållanden som ansökningen innehåller. En gäldenär kan åberopa god tro när han kan visa att han handlat med tillbörlig aktsamhet, utom då ett yttrande om att det finns välgrundade tvivel har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

(12) Gemenskapens ekonomiska intressen och gäldenärens rättigheter bör skyddas mot alltför utdragna rättsliga förfaranden.

(13) I de fall där skulden har uppkommit på grund av att en vara har undandragits från tullkontroll och där det finns fler än en gäldenär bör uppskov med betalningen av tullskulden kunna beviljas för att göra det möjligt för tullmyndigheterna att inleda ett uppbördsförfarande gentemot en bestämd gäldenär före de andra gäldenärerna.

(14) De åtgärder som krävs för att genomföra förordning (EEG) nr 2913/92 bör fastställas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(6).

(15) Förordning (EEG) nr 2913/92 bör ändras i enlighet härmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2913/92 ändras på följande sätt:

1. I artikel 4 skall punkt 24 ersättas med följande:

"24. kommittéförfarande: det förfarande som avses dels i artiklarna 247 och 247a, dels i artiklarna 248 och 248a."

2. I artikel 35 skall första stycket ersättas med följande:"Om faktorer som används för att fastställa tullvärdet på varor uttrycks i en annan valuta än den som används i den medlemsstat där värderingen görs, skall den växelkurs tillämpas som vederbörligen har offentliggjorts av de på detta område behöriga myndigheterna."

3. I artikel 77 skall den nuvarande texten betecknas punkt 1 och följande punkt skall läggas till:

"2. För tulldeklarationer som upprättas med hjälp av databehandlingsteknik får tullmyndigheterna tillåta att de åtföljande dokument som avses i artikel 62.2 inte bifogas deklarationen. I detta fall skall dokumenten hållas tillgängliga för tullmyndigheterna."

4. I artikel 115 skall punkt 4 ersättas med följande:

"4. Åtgärder avsedda att förbjuda tillämpningen av punkt 1, att underställa tillämpningen vissa villkor eller att underlätta tillämpningen kan antas enligt kommittéförfarandet."

5. I artikel 117 c skall följande mening läggas till:"De fall där de ekonomiska villkoren skall anses vara uppfyllda får fastställas enligt kommittéförfarandet."

6. Artikel 124 skall ersättas med följande:

"Artikel 124

1. Restitutionssystemet får användas för alla varor. Det får dock inte användas i de fall där, vid tidpunkten för mottagandet av deklarationen om övergång till fri omsättning

- importvarorna omfattas av kvantitativa importrestriktioner,

- importvarorna omfattas av en tullförmån inom ramen för kvotsystemet,

- importvarorna omfattas av krav på att import- eller exportintyg skall uppvisas enligt den gemensamma jordbrukspolitiken, eller

- ett exportbidrag eller en exportavgift har fastställts för förädlingsprodukterna.

2. Dessutom kan ingen återbetalning av importtullar enligt restitutionssystemet ske om förädlingsprodukterna vid mottagandet av deklarationen om export omfattas av krav på uppvisande av import- eller exportintyg enligt den gemensamma jordbrukspolitiken eller om det har fastställts ett exportbidrag eller en exportavgift för dessa produkter.

3. Undantag från bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får fastställas enligt kommittéförfarandet."

7. Artikel 131 skall ersättas med följande:

"Artikel 131

De fall i vilka förfarandet för bearbetning under tullkontroll får användas och de särskilda villkoren för användningen skall fastställas enligt kommittéförfarandet."

8. I artikel 133 e skall följande mening läggas till:"De fall där de ekonomiska villkoren skall anses vara uppfyllda får fastställas enligt kommittéförfarandet."

9. Artikel 142 skall ersättas med följande:

"Artikel 142

1. Tillämpning av förfarandet för temporär import med partiell befrielse från importtullar skall beviljas för varor som inte omfattas av de bestämmelser som fastställts enligt artikel 141 eller som omfattas av dessa bestämmelser, men inte uppfyller alla de villkor som anges i dem för beviljande av temporär import med fullständig befrielse.

2. Listan på de varor för vilka förfarandet för temporär import med partiell befrielse från importtullar inte får användas, samt de villkor under vilka förfarandet får användas, skall fastställas enligt kommittéförfarandet."

10. I artikel 153 skall följande stycke läggas till:"Utan hinder av artikel 151 får det enligt kommittéförfarandet fastställas i vilka fall och på vilka särskilda villkor som det vid övergång till fri omsättning av varor efter passiv förädling kan medges att kostnaden för förädlingsprocessen används som grund för taxeringen vid tillämpningen av Europeiska gemenskapernas tulltaxa."

11. I artikel 167 skall punkt 3 ersättas med följande:

"3. Med undantag för de frizoner som utses i enlighet med artikel 168a skall frizonerna vara inhägnade. Medlemsstaterna skall fastställa infarts- och utfartsplatserna för varje frizon eller frilager."

12. I artikel 168 skall punkt 1 ersättas med följande:

"1. Med undantag för de frizoner som utses i enlighet med artikel 168a skall frizonernas och frilagrens gränser samt deras infarter och utfarter övervakas av tullmyndigheterna."

13. Följande artikel skall införas mellan artikel 168 och punkt B (Uppläggning av varor i frizoner eller frilager):

"Artikel 168a

1. Tullmyndigheterna får utse frizoner inom vilka tullkontroller och tullformaliteter skall utföras i enlighet med tullagerförfarandet och inom vilka bestämmelserna om tullskuld skall tillämpas i enlighet med tullagerförfarandet.

Artiklarna 170, 176 och 180 skall inte tillämpas på de frizoner som utsetts på detta vis.

2. De frizoner som avses i artiklarna 37, 38 och 205 omfattar inte frizoner enligt punkt 1."

14. Artikel 212a skall ersättas med följande:

"Artikel 212a

När det i tullagstiftningen föreskrivs en gynnsam behandling i tullhänseende för varor med anledning av deras beskaffenhet eller deras användning för särskilda ändamål, eller fullständig eller partiell befrielse från import- eller exporttullar med stöd av artiklarna 21, 82, 145 eller 184-187, skall den gynnsamma behandlingen eller befrielsen även tillämpas då en tullskuld har uppkommit i enlighet med artiklarna 202-205, 210 eller 211, om den berörda partens uppträdande inte låter förmoda bedrägligt förfarande eller påtaglig försummelse och om denne kan styrka att de övriga villkoren för tillämpning av den gynnsamma behandlingen eller befrielsen är uppfyllda."

15. I artikel 215 skall följande punkt läggas till:

"4. Om en tullmyndighet konstaterar att en tullskuld har uppkommit i en annan medlemsstat, i enlighet med artikel 202, skall tullskulden, om skuldbeloppet är lägre än 5000 euro, anses ha uppkommit i den medlemsstat där den konstaterades."

16. I artikel 220.2 skall punkt b ersättas med följande:

"b) Det tullbelopp som enligt lag skall erläggas har inte bokförts på grund av ett misstag från tullmyndigheternas sida och gäldenären kunde inte rimligen ha upptäckt detta, eftersom denne för sin del handlat i god tro och följt bestämmelserna i den gällande lagstiftningen i fråga om tulldeklarationen.

Om en vara erhåller förmånsbehandling på grundval av ett system för administrativt samarbete mellan tullmyndigheter som omfattar myndigheter i tredje land, skall ett ursprungsintyg som utfärdats av dessa myndigheter, om det skulle visa sig vara felaktigt, betraktas som ett misstag som inte rimligen kunde ha upptäckts på det sätt som avses i första stycket.

Utfärdande av ett felaktigt ursprungsintyg skall emellertid inte anses utgöra ett misstag när det grundar sig på felaktiga uppgifter från exportören, utom t.ex. i sådana fall då det är uppenbart att de utfärdande myndigheterna var eller borde ha varit medvetna om att varorna inte uppfyllde villkoren för förmånsbehandling.

Gäldenären kan åberopa god tro om han kan visa att han under den period då den berörda kommersiella verksamheten pågick visade vederbörlig aktsamhet för att förvissa sig om att samtliga villkor för förmånsbehandling var uppfyllda.

Gäldenären kan dock inte åberopa god tro när kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning har offentliggjort ett yttrande om att det finns välgrundade tvivel om huruvida det land som omfattas av förmånsordningen tillämpar denna korrekt."

17. I artikel 221 skall punkt 3 ersättas med följande punkter:

"3. Underrättelse till gäldenären får inte ske senare än tre år efter den dag då tullskulden uppkom. Denna tidsfrist upphör att löpa från det att ett överklagande enligt artikel 243 inges till och med det att överklagandeförfarandet avslutas.

4. När tullskulden har uppkommit på grund av en handling som när den utfördes skulle ha kunnat ge upphov till straffrättsliga påföljder, får på de villkor som anges i de gällande bestämmelserna, underrättelsen till gäldenären lämnas efter det att treårsfristen enligt punkt 3 har löpt ut."

18. I artikel 222 skall punkt 2 ersättas med följande:

"2. Det kan också enligt kommittéförfarandet fastställas i vilka fall och på vilka villkor gäldenären kan beviljas uppskov med att betala tullarna, nämligen

- när en ansökan om eftergift framställs i enlighet med artiklarna 236, 238 eller 239, eller

- när varor tas i beslag för att därefter förverkas i enlighet med artikel 233c andra strecksatsen eller artikel 233d, eller

- när tullskulden uppkom i enlighet med artikel 203 och det finns flera gäldenärer."

19. Artiklarna 247, 248 och 249 skall ersättas med följande artiklar:

"Artikel 247

De åtgärder som krävs för att genomföra denna kodex, inklusive för tillämpningen av den förordning som avses i artikel 184, med undantag av avdelning VIII och om inte annat följer av artiklarna 9 och 10 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87(7) och av artikel 248 i denna förordning, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 247a.2 och med iakttagande av gemenskapens internationella åtaganden.

Artikel 247a

1. Kommissionen skall biträdas av en tullkodexkommitté (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 248

De åtgärder som krävs för att genomföra artiklarna 11, 12 och 21 skall antas i enlighet med den förvaltningskommitté som avses i artikel 248a.2.

Artikel 248a

1. Kommissionen skall biträdas av en tullkodexkommitté (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 249

Kommittén får behandla alla de frågor om tullagstiftningen som tas upp av ordföranden, antingen på dennes initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 november 2000.

På Europaparlamentets vägnar

N. Fontaine

Ordförande

På rådets vägnar

R. Schwartzenberg

Ordförande

(1) EGT C 228, 21.7.1998, s. 8 och

EGT C 248 E, 29.8.2000, s. 1.

(2) EGT C 101, 12.4.1999, s. 6.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 12 mars 1999 (EGT C 175, 21.6.1999, s. 420), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 maj 2000 (EGT C 208, 20.7.2000, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 5 oktober 2000.

(4) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 955/1999 (EGT L 119, 7.5.1999, s. 1).

(5) EGT C 332, 17.11.1996, s. 1.

(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.