(1)

Den 19 december 2006 meddelade kommissionen, i enlighet med artikel 5 i grundförordningen, genom ett tillkännagivande (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2), att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av polyvinylalkohol med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (nedan kallade ”de berörda länderna”).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 november 2006 av Kuraray Specialties Europe GmbH (nedan kallad ”klaganden”), sedan januari 2007 under namnet Kuraray Europe GmbH, som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av gemenskapens totala produktion av polyvinylalkohol. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av polyvinylalkohol med ursprung i de berörda länderna och om därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande gemenskapstillverkaren och övriga kända gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare i de berörda länderna, importörer, handlare och användare som den visste var berörda, samt företrädare för de berörda exportländerna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(4)

För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de exporterande tillverkare som den visste var berörda och till myndigheterna i Kina. En exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen eller om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att tillverkaren inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status.

(5)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och importörer i gemenskapen, förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen.

(6)

När det gäller de exporterande tillverkarna i Kina och mot bakgrund av att bara tre exporterande tillverkare samarbetade, beslöts det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(7)

När det gäller importörerna av polyvinylalkohol, begärde kommissionen att alla kända importörer skulle lämna uppgifter om import och försäljning av den berörda produkten. På grundval av de uppgifter som kom in från 14 samarbetsvilliga importörer valde kommissionen ut fem importörer: två i Tyskland, en i Italien, en i Nederländerna och en i Amerikas förenta stater. Dessa importörer svarade för den största representativa försäljningsvolym för samarbetsvilliga importörer i gemenskapen (cirka 80 %) som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(8)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från två gemenskapstillverkare, tre exporterande tillverkare i Kina, en exporterande tillverkare i Taiwan, de fem importörer som ingår i urvalet och sju användare i gemenskapen.

(9)

När det gäller besvarade frågeformulär från användare, var två av dessa ofullständiga och kunde därför inte beaktas. Dessutom lämnade flera användare synpunkter utan att besvara frågeformuläret.

(10)

En av de importörer som ingår i urvalet lämnade återbud till ett överenskommet kontrollbesök på ett mycket sent stadium. Följaktligen kunde uppgifterna från detta företag inte kontrolleras och kunde tills vidare inte beaktas.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för beviljandet av marknadsekonomisk status eller individuell behandling när det gäller Kina och för ett preliminärt avgörande om dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse när det gäller båda länderna. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(12)

Med hänsyn till behovet av att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som inte ansökt om marknadsekonomisk status eller inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök för att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från det jämförbara landet, Japan, på plats hos följande tillverkare:

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP” i tabeller). Undersökningen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(14)

Den produkt som enligt klagomålet dumpas utgörs av vissa polyvinylalkoholer i form av hartser av homopolymerer med en viskositet (mätt i en 4-procentig lösning) på minst 3 och högst 61 mPa och en hydrolysgrad på minst 84,0 och högst 99,9 molprocent med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 3905 30 00 .

(15)

Polyvinylalkohol tillverkas genom hydrolys av polyvinylacetat, som tillverkas genom polymerisation av vinylacetatmonomer (den senare tillverkas huvudsakligen av eten och ättiksyra). Polyvinylalkohol har en mängd olika tillämpningar. I gemenskapen används den i huvudsak för tillverkning av polyvinylbutyral (25–29 % av förbrukningen), polymerisationshjälpmedel (21–25 %), pappersbeläggningar (17–21 %), lim (13–17 %) och för textilappretering (8–12 %).

(16)

En gemenskapsanvändare hävdade att en särskild produkt som denne köpte från Kina inte skulle anses som den berörda produkten, eftersom i) den inte är en standardmodell av polyvinylalkohol och har olika och mycket speciella kemiska och fysiska egenskaper samt ii) den har annorlunda användningsområden och tillämpningar än den polyvinylalkohol som lagerhålls.

(17)

När det gäller det första argumentet, fann man att denna modell omfattas av produktdefinitionen i skäl 14 och att den har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper som de andra modeller som omfattas av produktdefinitionen. När det gäller det andra argumentet, användes denna särskilda modell för tillverkningen av polyvinylbutyral, som inte bara är den viktigaste tillämpningen utan också den snabbast växande marknaden för polyvinylalkohol i gemenskapen (se skäl 15). Det vore orealistiskt att karakterisera en sådan marknad som något annat än standard. Man fann dessutom att de genomsnittliga priserna som betalats för polyvinylalkohol för de olika tillämpningarna låg på samma nivå. Mot bakgrund av dessa resultat ansågs det inte finnas skäl att utesluta denna modell från produktdefinitionen och därför avvisades påståendet.

(18)

Undersökningen visade att den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin, den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes på hemmamarknaderna i Taiwan och Folkrepubliken Kina, den polyvinylalkohol som tillverkades i Taiwan och Folkrepubliken Kina och exporterades till gemenskapen samt den polyvinylalkohol som tillverkades och såldes i Japan alla har samma grundläggande kemiska och fysiska egenskaper och användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först huruvida den enda exporterande taiwanesiska tillverkarens inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om denna försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av dess totala exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(20)

För varje produkttyp som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som exporterades till gemenskapen fastställdes om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterats till gemenskapen.

(21)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, som såldes i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder av varje exporterad produkttyp under undersökningsperioden fastställdes.

(22)

För de produkttyper för vilka mer än 80 % av försäljningsvolymen på den inhemska marknaden inte låg under enhetskostnaden och för vilka det vägda genomsnittliga försäljningspriset motsvarade minst den vägda genomsnittliga produktionskostnaden, beräknades normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser för typen i fråga.

(23)

I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av endast denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(24)

I de fall där den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga kvantiteter för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av det inhemska priset.

(25)

I de fall de inhemska priserna för den särskilda produkttypen när den såldes av den exporterande tillverkaren inte kunde användas för fastställandet av normalvärdet, måste normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(26)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(27)

Den enda exporterande tillverkaren exporterade sin produkt direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriserna fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av dessa oberoende kunder för den berörda produkten.

(28)

Normalvärdet och exportpriserna för den enda exporterande tillverkaren jämfördes fritt fabrik. För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet, dvs. olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, packnings- och kreditkostnader, kostnader efter försäljning (säkerhets- och garantikostnader) samt andra faktorer (bankavgifter) om så var tillämpligt och skäligt.

(29)

En jämförelse av normalvärdet med exportpriserna visade på en dumpningsmarginal på – 2,30 % för den enda exporterande tillverkaren i Taiwan, Chang Chun Petrochemical Co. Ltd, under undersökningsperioden.

(30)

Med hänsyn till att det enda samarbetsvilliga företaget är den enda exporterande tillverkaren av den berörda produkten i Taiwan och att företaget står för 100 % av Taiwans export till gemenskapen under undersökningsperioden, drogs slutsatsen att någon dumpning inte förelåg för Taiwans del.

(31)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet fastställas i enlighet med artikel 2.1–2.6 i samma förordning för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen, dvs. i de fall de exporterande tillverkarna har visat att marknadsekonomiska förhållanden råder vid deras tillverkning och försäljning av den likadana produkten. Dessa kriterier är i korthet följande:

(32)

En exporterande tillverkare i Kina och dess närstående handelsföretag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. Tillverkaren tillverkar den berörda produkten, medan det närstående handelsföretaget sköter exportförsäljningen av den berörda produkten. Kommissionen har som praxis att undersöka huruvida en grupp av närstående företag som helhet uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status.

(33)

När det gäller den exporterande tillverkaren och dess handelsföretag, inhämtade kommissionen alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade på plats hos företagen i fråga alla uppgifter som lämnats i ansökan om marknadsekonomisk status.

(34)

Det framgick av undersökningen att den kinesiska exporterande tillverkaren inte kunde beviljas marknadsekonomisk status, eftersom det första kriteriet i artikel 2.7 c i grundförordningen inte var uppfyllt.

(35)

Den exporterande tillverkaren, liksom dess närstående handelsföretag, befanns vara kontrollerade av helt statsägda företag, som innehade en klar majoritet av styrelseposterna i bolagsstyrelsen i en utsträckning som var oproportionerlig i förhållande till deras aktieinnehav. Dessutom var det staten som ytterst hade aktiemajoriteten i företaget under undersökningsperioden. Eftersom de berörda företagen inte kunde lägga fram tillräckliga bevis för att skingra misstankarna om ansenlig statlig inblandning i företagsbesluten, beslöt man att denna företagsgrupp är föremål för en betydande statlig kontroll och inblandning. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser. De synpunkter som inkom ändrade inte slutsatserna.

(36)

Av ovanstående framgår att den exporterande kinesiska tillverkaren och dess närstående handelsföretag inte har visat att de uppfyller alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen och att de därför inte kan beviljas marknadsekonomisk status.

(37)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(38)

Den enda kinesiska exporterande tillverkaren och dess närstående handelsföretag som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status.

(39)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades att företagen inte lyckades visa att de kumulativt uppfyllde alla kraven för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen. Det konstaterades nämligen att företagen inte lyckades uppfylla kravet enligt artikel 9.5 c i grundförordningen att majoriteten av aktierna i företaget skall tillhöra enskilda personer och att statliga tjänstemän i styrelsen eller i viktiga ledningspositioner skall utgöra en minoritet, eller så måste det påvisas att företaget ändå är tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning, av de orsaker som förklaras i skäl 35.

(40)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(41)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärdet för Kina använda Japan som ett lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val. Några berörda parter hade invändningar mot detta val och föreslog att Indien eller Taiwan skulle användas i stället.

(42)

I Indien finns det ingen nämnvärd tillverkning av den likadana produkten. Taiwan undersöktes och man kom fram till att uppgifterna i det landet kan vara snedvridna på grund av dumpning. Parterna underrättades därför om att Japan valts ut som ett jämförbart land, eftersom landet inte ingår i undersökningen och har en representativ tillverkning av den likadana produkten med rättvisa konkurrensvillkor.

(43)

Kommissionen sökte samarbete med fyra kända tillverkare i Japan och sände ut det relevanta frågeformuläret till dem. Två av de fyra japanska tillverkarna svarade på frågeformuläret. En av dem lämnade emellertid inte fullständiga uppgifter och godtog inte något kontrollbesök. Uppgifterna från den enda japanska tillverkare som samarbetade fullt ut kontrollerades på plats.

(44)

Vid kontrollbesöket hos den exporterande tillverkaren i Taiwan fann man emellertid att Taiwan inte dumpade under undersökningsperioden. Valet av jämförbart land togs därför på nytt under övervägande.

(45)

Produktionsvolymen i Taiwan utgör mer än 100 % av volymen av den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen. Marknaden i Taiwan kännetecknas vidare av öppenhet, med tanke på att importtullarna är låga (tull på 5 % för mest gynnad nation). Undersökningen visade också att det fanns en betydande inhemsk försäljning av den likadana produkten i Taiwan och att importen till den taiwanesiska marknaden var tillräcklig. Den taiwanesiska marknaden ansågs därför vara tillräckligt konkurrensutsatt och representativ för fastställandet av normalvärdet för Folkrepubliken Kina.

(46)

Importen av polyvinylalkohol till Taiwan utgör dessutom ungefär 15 % av den inhemska förbrukningen jämfört med bara 3 % när det gäller Japan, vilket visar att den japanska marknaden är mindre lämplig än den taiwanesiska när det gäller konkurrens genom import. Mot bakgrund av ovanstående beslöts det preliminärt att Taiwan är det mest lämpliga jämförbara landet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(47)

Efter valet av Taiwan som jämförbart land (se skäl 46) och i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, användes det normalvärde som fastställdes för Taiwan (se skäl 19–26) i beräkningen av dumpning avseende Folkrepubliken Kina.

(48)

Eftersom de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna stod för nästan all export av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden, användes deras egna uppgifter om exporten för att fastställa exportpriset. Uppgifternas tillförlitlighet kontrollerades hur som helst mot Eurostats importuppgifter och de stämde någorlunda överens.

(49)

De tre samarbetsvilliga kinesiska tillverkarnas exportförsäljning till gemenskapen skedde antingen direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller via närstående handelsföretag, belägna i exportlandet.

(50)

Priserna för all exportförsäljning fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(51)

Normalvärdena för den enda tillverkaren i det jämförbara landet Taiwan och exportpriserna för de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna jämfördes på nivån fritt fabrik. För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, packnings- och kreditkostnader, liksom provisioner när så var tillämpligt och skäligt.

(52)

Eftersom varken marknadsekonomisk status eller individuell behandling beviljades för de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna, beräknades en landsomfattande dumpningsmarginal för hela Folkrepubliken Kina med hjälp av de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarnas vägda genomsnittliga exportpriser fritt fabrik.

(53)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset och det vägda genomsnittliga normalvärdet för det jämförbara landet visade på en dumpningsmarginal på 10,06 %.

(54)

Den likadana produkten tillverkas för försäljning av tre företag i gemenskapen. Kuraray Europe GmbH (”KEG”) i Tyskland, Celanese Ibérica Chemicals (”Celanese”) i Spanien och en tredje tillverkare som tillverkar mycket begränsade kvantiteter och som inte samarbetade i undersökningen. Företagen KEG och Celanese samarbetade till fullo i undersökningen.

(55)

Utöver den tillverkning som nämns ovan, tillverkar tre gemenskapstillverkare den likadana produkten, men enbart för internt bruk. Två av dessa företag samarbetade i undersökningen i egenskap av användare, eftersom de också köpte betydande mängder av den berörda produkten för tillverkning av egna produkter i ett senare led.

(56)

Eftersom de två samarbetsvilliga tillverkare som nämns i skäl 54 stod för 80 % av den totala gemenskapsproduktionen (för internt bruk och för icke-internt bruk) under undersökningsperioden, anses det att de står för en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen (nedan kallad ”gemenskapsindustrin”).

(57)

Eftersom gemenskapsindustrin endast omfattar två tillverkare, var det nödvändigt att indexera uppgifterna om dessa, i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(58)

För att avgöra om gemenskapsindustrin lidit skada och fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna avseende gemenskapsindustrins situation, undersöktes om och i vilken utsträckning man i denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin.

(59)

Polyvinylalkohol används som insatsvara för en rad andra produkter. I gemenskapen används polyvinylalkohol ofta vid tillverkningen av polyvinylbutyral, som används i lim, för bestrykning av papper, som polymerisationshjälpmedel och för textilappretering. I undersökningen fann man vidare att en av gemenskapens tillverkare, som sålde det mesta av sin egenproducerade polyvinylalkohol på den öppna marknaden, också använde betydande volymer av den egenproducerade polyvinylalkoholen för vidare bearbetning inom samma företag. Detta kallas företagsintern användning. Såsom förklaras i skäl 55, tillverkade tre andra gemenskapsföretag polyvinylalkohol enbart för företagsintern användning, men utöver denna tillverkning köpte åtminstone två av dem, i egenskap av användare, betydande mängder polyvinylalkohol på marknaden för vidare bearbetning i senare led.

(60)

Man fann att de kvantiteter som användes för företagsintern användning av de berörda gemenskapsföretagen i princip skulle ha kunnat ersättas av inköpt polyvinylalkohol, dvs. om omständigheterna på marknaden eller ekonomiska överväganden skulle medföra en sådan förändring. De har därför inkluderats i analysen av gemenskapsmarknaden.

(61)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsvolymen på den öppna marknaden av gemenskapsindustrins egna produktion på gemenskapsmarknaden, gemenskapsindustrins företagsinterna användning, produktionsvolymen från andra (mindre) gemenskapstillverkare, enligt uppgifter från den mest använda databasen i denna särskilda bransch, de två användarnas företagsinterna användning (se skäl 55), de verifierade importvolymerna från den enda taiwanesiska tillverkaren samt Eurostats uppgifter om importvolymerna till gemenskapen från alla andra länder.

(62)

När det gäller Eurostats uppgifter om importvolymerna till gemenskapen, klassificeras den berörda produkten för närvarande enligt KN-nummer ex 3905 30 00 (se skäl 14). Eurostats uppgifter om detta ex KN-nummer inbegriper också vissa nischprodukter som inte ingår i produktdefinitionen. Eftersom det ur denna mer allmänna produktkategori inte var möjligt att ta fram uppgifter bara för den berörda produkten, justerades uppgifterna på grundval av uppgifterna i klagomålet om dessa nischprodukter.

(63)

När det gäller Eurostat-uppgifterna bör man också lägga märke till att viss import av den berörda produkten angavs som ”hemligt extra” och att det därför inte fanns några ursprungliga uppgifter att tillgå i den allmänna databasen. Själva uppgifterna om ursprungsland för den import som deklarerats har erhållits från de behöriga tullmyndigheterna och dessa uppgifter har därför tagits med i alla relevanta tabeller och analyser.

(64)

Mot denna bakgrund konstaterades det att förbrukningen av polyvinylalkohol under skadeundersökningsperioden ökade kraftigt, särskilt mellan 2004 och 2005. Ökningen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden var 14 %, vilket i huvudsak berodde på en snabbt växande efterfrågan på polyvinylalkohol som råvara för tillverkning av polyvinylbutyral, som används vid tillverkning av film eller plattor av polyvinylbutyral. Polyvinylbutyral-film används som mellanskikt i tillverkningen av laminerat säkerhetsglas inom bilindustrin och som byggnadsmaterial, vilket är en snabbt växande marknad i gemenskapen.

(65)

Eftersom dumpningsmarginalen för Taiwan ligger under miniminivån, bör import med ursprung i detta land tills vidare inte tas med vid skadebedömningen.

(66)

Importvolymen av produkten i fråga minskade med 39 % mellan 2003 och 2004, ökade med 29 % under 2005, för att sedan minska något igen, så att resultatet blir en minskning på 11 % under undersökningsperioden jämfört med 2003.

(67)

Marknadsandelen för importen från Kina minskade också kraftigt för att sedan gå upp igen. Under 2005 och undersökningsperioden stod importen från Kina för omkring 13 % av hela gemenskapsmarknaden.

(68)

Mellan 2003 och undersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset på importen av den berörda produkten med ursprung i Kina med 2 %.

(69)

För att fastställa prisunderskridandet analyserades prisuppgifterna avseende undersökningsperioden. Den utgick från gemenskapsindustrins försäljningspriser netto, efter rabatter och andra avdrag. Vid behov justerades dessa priser till nivån fritt fabrik, det vill säga exklusive fraktkostnader i gemenskapen. Importpriserna från Kina jämfördes också netto, efter rabatter och avdrag, och vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, och med en lämplig justering för tullavgifter (6,5 %) och kostnader efter importen som importörerna i gemenskapen hade.

(70)

Gemenskapsindustrins försäljningspriser och importpriserna från Kina jämfördes i samma handelsled, nämligen ledet oberoende kunder inom gemenskapens marknad. Eftersom det ansågs att jämförelsen per modell borde vara meningsfull och rättvis och att en jämförelse inte skulle tillåtas mellan en standardform och en specialform som båda faller inom ramen för definitionen av den berörda produkten, blev man tvungen att utesluta ett begränsat antal modeller från jämförelsen. Dessa modeller utgjorde 35 % av importen från Kina, men bara en mycket liten del av gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden.

(71)

Under undersökningsperioden uppgick den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins försäljningspriser, till 3,3 % för Kina.

(72)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. De flesta indikatorer anges av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen endast rör två företag.

(73)

Gemenskapsindustrins produktion ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Den kraftiga ökningen av produktionskapaciteten, framförallt 2005, utlöstes av den ökade efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

(74)

Mellan 2003 och undersökningsperioden byggde gemenskapsindustrin upp ytterligare produktionskapacitet. Under samma period minskade kapacitetsutnyttjandet med 6 %.

(75)

Av tabellen framgår gemenskapsindustrins resultat när det gäller dess försäljning till oberoende kunder i gemenskapen.

(76)

Gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder i gemenskapen ökade med 22 % från 2003 fram till undersökningsperioden. Detta bör ses mot bakgrund av en ökande förbrukning i gemenskapen.

(77)

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade 2004, minskade sedan kraftigt 2005 och var under undersökningsperioden 4 % högre än under 2003.

(78)

Den viktigaste råvaran vid tillverkningen av polyvinylalkohol är vinylacetatmonomer. Vinylacetatmonomer är en basvara och priserna på den bestäms följaktligen genom balansen på marknaden när det gäller tillgång och efterfrågan. Marknadspriset på vinylacetatmonomer kan fluktuera kraftigt beroende på priserna på olja och gas, eftersom de viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av vinylacetatmonomer är ättiksyra (vid framställningen används stora mängder naturgas) och eten (framställs genom distillation av kolväten). Energi är således också en viktig kostnad vid framställningen av polyvinylalkohol ur vinylacetatmonomer. Energins andel av kostnaderna vid tillverkningen av polyvinylalkohol uppgår följaktligen till 50–60 %, och man kan därför under normala förhållanden vänta sig att betydande förändringar i olje- och gaspriserna direkt påverkar försäljningspriset på polyvinylalkohol.

(79)

Det konstaterades att de globala marknadspriserna på dessa råvaror ökade kraftigt mellan 2003 och undersökningsperioden. Under denna period ökade priserna på vinylacetatmonomer med 20–30 % och ökningen av energikostnaderna var ännu högre. Denna drastiska prisutveckling på de viktigaste råvarorna återspeglades inte i högre försäljningspriser för gemenskapsindustrin. Gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade under samma period med 5 %, med ett särskilt dåligt år 2004 (–7 %). I stället för att överföra den totala kostnadsökningen till sina kunder blev gemenskapsindustrin således tvungen att sänka priserna för att inte förlora kunder.

(80)

Siffrorna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.

(81)

Lagernivåerna var generellt sett relativt stabila. De minskade med 13 % mellan 2003 och 2004 för att sedan öka med 9 % till i slutet av 2005 och till sist minska igen med 9 %.

(82)

Investeringarna var som störst 2004 och 2005, när gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade till följd av den ökade efterfrågan på marknaden. Under undersökningen konstaterades det att investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner under 2003 och under undersökningsperioden huvudsakligen gjordes för att upprätthålla tillverkningskapaciteten.

(83)

Av undersökningen framgick att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat försämrades, men den visade inte att dess förmåga att anskaffa kapital påverkades i någon väsentlig grad under skadeundersökningsperioden.

(84)

Mot bakgrund av att den huvudsakliga gemenskapstillverkaren hade mycket höga och snedvridande extraordinära kostnader under skadeundersökningsperioden, ansågs det inte rimligt att fastställa lönsamheten på basis av nettovinsten före skatt. Dessa extraordinära kostnader berodde på att den huvudsakliga gemenskapstillverkaren bytte ägare 2001. Gemenskapsindustrins lönsamhet fastställdes därför genom att beräknade verksamhetsvinsten på försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i procent av omsättningen på denna försäljning.

(85)

De sjunkande försäljningspriserna mellan 2003 och undersökningsperioden påverkade väsentligt gemenskapsindustrins lönsamhet. Lönsamheten minskade med mer än 10 % under skadeundersökningsperioden. Avkastningen på de totala investeringarna beräknades genom att nettovinsten före skatt på försäljning av den likadana produkten angavs som en procentandel av det bokförda nettovärdet av de anläggningstillgångar som avsatts för den likadana produkten. Denna indikator följde samma utveckling som lönsamheten och sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden. När det gäller gemenskapsindustrins kassaflöde, konstaterades en liknande negativ tendens som resulterade i en drastisk, generell försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

(86)

Beroende på de allvarliga ansträngningarna att skära ner på kostnaderna, har antalet sysselsatta i gemenskapsindustrin minskat med 4 % sedan 2004. Från 2003 till undersökningsperioden lyckades gemenskapsindustrin öka sin produktivitet per anställd med 32 %. Under samma period minskade de genomsnittliga lönekostnaderna per anställd med 5 %. Man kan därför dra slutsatsen att gemenskapsindustrin gjorde avsevärda framsteg när det gäller kostnadseffektivitet under skadeundersökningsperioden.

(87)

Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbara.

(88)

Det finns inga uppgifter om att det skulle ha förekommit någon dumpning innan den situation som bedöms i det här förfarandet hade uppkommit, och denna fråga är därför irrelevant.

(89)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden ökade sin marknadsandel på gemenskapsmarknaden med 1–2 %.

(90)

Mellan 2003 och undersökningsperioden utvecklades en rad skadeindikatorer positivt, bland annat lyckades gemenskapsindustrin öka sin försäljningsvolym och marknadsandel och gjorde avsevärda investeringar i ytterligare produktionskapacitet.

(91)

De ekonomiska indikatorererna utvecklades emellertid på ett anmärkningsvärt sätt. Den skäliga vinstmarginal som uppnåtts 2003 minskade kontinuerligt och mycket snabbt mellan 2004 och utgången av undersökningsperioden. Avkastningen på investeringar och likviditetsflödet utvecklades exponentiellt negativt. Orsaken till detta är att råvaruprisökningen inte slog igenom i försäljningspriserna på den likadana produkten. Med tanke på de ökade råvarupriserna skulle man under normala marknadsförhållanden ha väntat sig en ökning av försäljningspriserna på polyvinylalkohol med 10–20 %, men i stället minskade försäljningspriserna på den likadan produkten med 5 %, på bekostnad av lönsamheten. Under undersökningsperioden underskred trots detta priserna på importen från Kina gemenskapsindustrins priser med ett vägt genomsnitt på 3,3 %.

(92)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(93)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det huruvida den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin skada i sådan omfattning att den kan anses vara väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna kunde ha skadat gemenskapsindustrin, undersöktes också för att det skulle kunna säkerställas att den eventuella skada som dessa faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(94)

Importen från Kina var betydande under skadeundersökningsperioden, dvs. den motsvarade konstant en marknadsandel på minst 10 %. Samtidigt minskade de genomsnittliga priserna för alla exporterande tillverkare i Kina med 2 % och de underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga priser med 3,3 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin var för att kunna hävda sig på sin hemmamarknad och på grund av de låga marknadspriser som importen från Kina fört med sig tvungen att sänka sina försäljningspriser med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(95)

Till följd av denna illojala prissättning när det gäller den dumpade importen från Kina utsattes gemenskapsindustrins priser för ett sådant tryck att de inte ens kunde täcka den kraftigt ökade kostnaden för råvaror. Detta bekräftades även av gemenskapsindustrins betydligt minskade lönsamhet.

(96)

Mot bakgrund av ovanstående står det därför klart att lågprisimporten från Kina till priser betydligt under gemenskapsindustrins priser var av avgörande betydelse för gemenskapsindustrins försämrade situation, vilket särskilt avspeglas i en kraftigt försämrad lönsamhet och en klar försämring av de andra ekonomiska indikatorerna.

(97)

Enligt Eurostat och den information som samlats in under undersökningen är de viktigaste tredjeländerna från vilka polyvinylalkohol importeras USA, Japan och Taiwan.

Import med ursprung i andra tredjeländer (kvantitet)

Import med ursprung i andra tredjeländer (genomsnittspris)

Marknadsandel

(98)

Importen från USA har ökat kraftigt sedan 2003 och under undersökningsperioden uppgick den till mer än 22 000 ton och utgjorde nästan 14 % av den sammanlagda gemenskapsmarknaden (företagsintern användning och annan). Undersökningen visade att den största delen av denna försäljning skedde till närstående parter och att de genomsnittliga priserna per enhet för denna internförsäljning under hela skadeundersökningsperioden låg 15–20 % över det genomsnittliga cif-priset på den kinesiska importen. Vidare fastställdes det att dessa kvantiteter sedan såldes vidare till oberoende kunder till priser som var 10–20 % högre än de tidigare nämnda internpriserna för import. Eftersom marknadspriserna på polyvinylalkohol med ursprung i USA var av samma storleksordning som gemenskapsindustrins försäljningspriser på polyvinylalkohol, spelade de ingen roll för prisfallet under skadeundersökningsperioden. Slutsatsen dras därför att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(99)

Under skadeundersökningsperioden fanns också en betydande import från Japan, som utgjorde nästan 9 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Efter det att den japanska importen hade minskat 2004, ökade den igen 2005 och var 3 % högre under undersökningsperioden än under 2003. Analysen av försäljningspriserna på denna import visade emellertid att det genomsnittliga importpriset på denna import var högre än det pris som gemenskapsindustrin kunde uppnå och importen har därför inte bidragit till den negativa pristendens som ledde till en avsevärd försämring av gemenskapsindustrins situation.

(100)

Importen från Taiwan kom från en enda tillverkare, som samarbetade till fullo vid undersökningen. Dessa siffror ansågs mer tillförlitliga än Eurostats uppgifter, eftersom KN-numren omfattar andra produkter än den berörda produkten. De är av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervaller. Importen från Taiwan ökade kraftigt under 2004, men minskade sedan successivt och stod för 6–7 % av hela gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden (ungefär hälften av marknadsandelen för importen från Folkrepubliken Kina). Under samma period ökade de genomsnittliga priserna på denna import med 8 %, vilket står i motsats till den pristendens som noterades för importen från Kina. Skillnaden i pris mellan den polyvinylalkohol som importerades från Folkrepubliken Kina och den som importerades från Taiwan ökade följaktligen till 2–18 % under undersökningsperioden. Därför dras preliminärt slutsatsen att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(101)

Beroende på importen från USA, Japan och Taiwan, finns det ingen nämnvärd import från andra länder. På grundval av undersökningsresultaten som gäller denna import (se skäl 97–100), dras preliminärt slutsatsen att importen från andra länder än Folkrepubliken Kina inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(102)

Såsom anges i skälen 54 och 55, finns det utöver de två gemenskapstillverkare som utgör gemenskapsindustrin ytterligare fyra företag som tillverkar den berörda produkten. Tre av dem, av vilka två samarbetade i undersökningen i egenskap av användare, förbrukar all den polyvinylalkohol de själva producerat vid tillverkningen av produkter i senare led. Den fjärde tillverkar bara begränsade kvantiteter. Mot bakgrund av ovanstående anses det att de andra gemenskapstillverkarna inte spelade någon roll för prisnedgången på marknaden och för den skada som gemenskapsindustrin led till följd av detta.

(103)

Flera berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit kunde tillskrivas det faktum att gemenskapsindustrin inte lyckats förbli konkurrenskraftig genom kostnadseffektivitet och att den hade fattat orimliga investeringsbeslut. Rörande detta har undersökningen visat (se skäl 86) att gemenskapsindustrin avsevärt ökade sin produktivitet under skadeundersökningsperioden beroende på en ökning av produktiviteten och en minskning av arbetsstyrkan. Det fastställdes vidare att de investeringar som rörde ökningen av produktionskapaciteten (se skäl 73) inte hade någon avgörande betydelse för den drastiskt nedåtgående tendens som noterades i gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(104)

Den enda faktor som fick allvarliga negativa konsekvenser för produktionskostnaderna för den likadana produkten under skadeundersökningsperioden var därför den kraftiga ökningen av råvarukostnaderna för tillverkningen av den likadana produkten (se skälen 78 och 79). Undersökningen visade att utvecklingen av gemenskapsindustrins priser för inköp av vinylacetatmonomer och energi stod i proportion till utvecklingen av dessa råvarupriser på världsmarknaden och att det därför inte kunde ha någon betydelse hur gemenskapsindustrin hade köpt in dessa. Detta argument avvisas därför.

(105)

En viktig användare av polyvinylalkohol hävdade att det är normalt i denna särskilda sektor att ökningen av inköpspriset på vinylacetatmonomer ännu inte lett till en justering uppåt av försäljningspriset på polyvinylalkohol. Detta förklaras av de långtidskontrakt som är standard i sektorn och en avsevärd tidsförskjutning är därför ett normalt fenomen. Det är väl känt att en del av gemenskapsindustrins försäljning görs via långtidsavtal, men det är emellertid inte vanligt att sådana avtal innehåller ett fastställt pris för en längre period än ett år. Inom ramen för avtalen omförhandlas därför priserna efter en viss tid eller om råvarupriserna ändrats avsevärt. Detta argument avvisas därför.

(106)

Av ovanstående analys kan man dra slutsatsen att importen från Kina under skadeundersökningsperioden orsakade en allvarlig prisnedgång på gemenskapsmarknaden under hela denna period. Importpriserna från Kina underskred avsevärt gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(107)

Prisnedgången ledde till en betydande sänkning av gemenskapsindustrins försäljningspriser, som i sin tur sammanföll med en kraftig nedgång i gemenskapsindustrins lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde från verksamheten.

(108)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick det å andra sidan att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(109)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(110)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde för detta ändamål, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen, vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla berörda parter.

(111)

Såsom anges i skäl 56 består gemenskapsindustrin av två företag med produktionsanläggningar i Tyskland och Spanien, vilka sysselsätter 200–300 personer som direkt deltar i tillverkning, försäljning och administration av den likadana produkten. Om åtgärder införs kan man förvänta sig att prisnedgången på gemenskapsmarknaden får ett slut och att gemenskapsindustrins försäljningspriser kommer att återhämta sig, vilket kommer att medföra en förbättring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(112)

Om det inte införs antidumpningsåtgärder, är det å andra sidan sannolikt att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrins ekonomiska indikatorer, särskilt dess lönsamhet, kommer att fortsätta. Gemenskapsindustrin kommer då att förlora betydande marknadsandelar, eftersom den inte längre kan följa med i de marknadspriser som importen från Kina lett till. I värsta fall kan gemenskapsindustrin tvingas ut ur den fria marknaden och i fortsättningen bara tillverka polyvinylalkohol för företagsintern användning. I båda fallen kommer resultatet troligen att bli nedskärningar i produktion och investeringar, nedläggning av viss produktionskapacitet samt en minskning av arbetstillfällena i gemenskapen.

(113)

Om antidumpningsåtgärder införs, skulle gemenskapsindustrin alltså kunna återhämta sig från verkningarna av den konstaterade skadevållande dumpningen.

(114)

Såsom anges i skäl 8 besvarades frågeformuläret av fem importörer som ingår i urvalet och dessa svarade för omkring 80 % av gemenskapens import av den berörda produkten under undersökningsperioden. De uppgifter som lämnades in av en av de importörer som ingår i urvalet kunde inte beaktas på detta stadium, eftersom företaget ställde in ett överenskommet kontrollbesök vid två tillfällen. Tre av svaren på frågeformuläret kontrollerades på plats.

(115)

Vikten av polyvinylalkoholen för dessa importörers sammanlagda omsättning var obetydlig. I genomsnitt 3–4 % av dessa importörers verksamhet kunde knytas till importen av polyvinylalkohol från Kina. Importörerna har ett mycket vidare verksamhetsfält, vilket också kan inbegripa handel och distribution. Vissa importörer köper den produkt som omfattas av undersökningen inte bara från Kina utan också från andra källor i och utanför gemenskapen, däribland från gemenskapsindustrin. Den genomsnittliga vinstmarginalen vid handel med polyvinylalkohol för de importörer som ingår i urvalet är ungefär 5 %.

(116)

Importörerna i gemenskapen ställer sig inte positiva till att åtgärder införs. De samarbetsvilliga importörerna hävdade att införandet av åtgärder allvarligt skulle skada deras verksamhet, eftersom de inte kommer att kunna föra över prisökningen på sina användare. Införandet av en antidumpningstull på import från Kina kommer såsom förklaras i skäl 111 troligen att leda till en smärre justering uppåt av marknadspriserna. Det kan därför förväntas att de importörer som köper den berörda produkten från Kina kommer att kunna föra över tullkostnaderna på slutkonsumenten. Det betydande prisunderskridande som kvarstår efter justering av priserna cif vid gemenskapens gräns och kostnader efter importen antyder att det finns utrymme för en prisökning. Med tanke på att försäljningen av denna produkt är av föga vikt för importörernas verksamhet, och med tanke på den nuvarande vinstmarginalen för försäljningen både sammanlagt och för bara polyvinylalkohol, kan man förvänta sig att den preliminära tullen inte kommer att påverka dessa operatörers ekonomiska situation i någon nämnvärd utsträckning.

(117)

Även om importörer och distributörer i gemenskapen inte ställer sig positiva till åtgärder, dras på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att de eventuella fördelar som de skulle kunna få genom att det inte införs några antidumpningsåtgärder uppvägs av gemenskapsindustrins intresse av åtgärder för att råda bot på de illojala och skadevållande handelsmetoder som Kina använder sig av.

(118)

Sju användare fyllde i ett frågeformulär för användare. Svaren från två av dessa användare var ofullständiga och kunde därför inte tas med i analysen. De fem återstående företagen använde polyvinylalkohol i en mängd olika tillämpningar, bland annat för tillverkning av lim, industripulver, polyvinylbutyral, för textilappretering och textilbehandling samt för tillverkning av harts.

(119)

Enligt de uppgifter om sina inköp som de samarbetsvilliga användarna lämnade i svaren på frågeformuläret stod de under undersökningsperioden för omkring 19 % av gemenskapens totala förbrukning av polyvinylalkohol och deras kinesiska import stod för omkring 22 % av den totala importen från Kina. Det är viktigt att notera att importen från Kina överlag utgör en mindre del av deras inköp, nämligen 15 %. Denna bild är emellertid mycket blandad; en av de samarbetsvilliga användarna importerade inte alls från Kina under undersökningsperioden, medan en annan samarbetsvillig användare köpte all sin polyvinylalkohol från Kina.

(120)

De samarbetsvilliga användarna har anfört en rad argument mot införandet av åtgärder.

(121)

Två företag använde polyvinylalkohol för tillverkning av lim. Det fastställdes att vid tillverkningen av sådant lim var polyvinylalkohol den viktigaste insatsvaran och att den, beroende på blandningens sammansättning, kunde stå för upp till 80 % av tillverkningskostnaden. Mot bakgrund av polyvinylalkoholens stora andel av produktionskostnaden och vinstmarginalen på försäljningen av limmet, hävdade företagen att en antidumpningstull skulle kunna leda till konkurs eller flyttning av tillverkningen utanför gemenskapen. Dessa företag tvivlade starkt på att deras kunder skulle vara villiga att betala en eventuell prishöjning till följd av tullarna. Det medges visserligen att vinstmarginalerna i denna särskilda sektor är små, men det skall också noteras att de föreslagna åtgärderna bara direkt påverkar försäljningspriserna på polyvinylalkohol med ursprung i Kina, som bara är en leveranskälla, och att priserna avsevärt underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Följderna av tullen för dessa företags produktionskostnader för limmet är därför obetydliga, och när det gäller nivån på den föreslagna tullen verkar det inte finnas något skäl till varför inte kunderna skulle vara villiga att bära åtminstone en hel del av denna kostnadsökning.

(122)

Två andra företag använde polyvinylalkohol för tillverkning av polyvinylbutyral. Även vid tillverkningen av polyvinylbutyral är polyvinylalkohol en viktig kostnad. Ett av dessa företag, som senare skulle komma att använda polyvinylbutyral för tillverkning av polyvinylbutyral-film, ansåg att eventuella åtgärder kunde medföra att företaget flyttade sin tillverkning av polyvinylbutyral utanför gemenskapen. Med tanke på den tid det tar att kvalificera polyvinylalkoholen för denna tillämpning, hävdade detta företag också att det var komplicerat och betungande för dem att byta leverantör. Den andra polyvinylbutyral-tillverkaren som samarbetade som användare och som använde polyvinylalkohol inte bara för tillverkning av polyvinylbutyral, utan framförallt för tillverkning av industripulver, påpekade också hur svårt och tidsödande det är att byta leverantör och uttryckte vidare sin oro över de ökade kostnader som åtgärderna kunde leda till.

(123)

Det medges att en ökning av inköpskostnaden för polyvinylalkohol kommer att leda till en högre tillverkningskostnad för polyvinylbutyral. Eftersom importen från Kina samtidigt stod för omkring 13 % av gemenskapsmarknaden, kommer emellertid 87 % av den polyvinylalkohol som förbrukas i gemenskapen inte att påverkas direkt av åtgärderna. Den föreslagna tullsatsen är dessutom måttlig. Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till de goda marknadsförhållandena för polyvinylbutyral, anses följderna av en tull rimliga.

(124)

När det gäller kvalificeringsprocessen medges det att polyvinylalkoholens särskilda egenskaper i vissa tillämpningar kan vara mycket krävande och kan behöva skräddarsys, vilket leder till en utdragen kvalificeringsprocess som omfattar intensiv testning. Man skall emellertid komma ihåg att antidumpningsåtgärderna inte syftar till att hindra vissa leverantörers tillgång till gemenskapsmarknaden. Alla åtgärder som föreslås syftar bara till att återställa rättvisa konkurrensförhållanden och korrigera en snedvriden marknadssituation. På grund av detta, och än mer på grund av nivån på den föreslagna tullen, finns det inget skäl till varför vissa användare skulle behöva byta leverantör efter ett införande av åtgärder.

(125)

En samarbetsvillig användare, en tillverkare av polyester- och bomullstyger som använde polyvinylalkohol vid appretering och beredning av obehandlade tyger, uppgav att åtgärderna kanske skulle tvinga företaget att förlägga sin spinning och vävning utanför gemenskapen. Angående detta fastställdes det att polyvinylalkoholens andel av detta företags tillverkningskostnader var ganska begränsad, nämligen mellan 0,2 % och 0,8 %. Mot bakgrund av den föreslagna tullsatsen anses det därför att följderna av en sådan tull blir obetydliga.

(126)

Klaganden KEG invände till sist att om åtgärderna inte infördes skulle detta strida emot användarnas intresse, eftersom de dåliga ekonomiska resultaten av polyvinylalkohol-verksamheten skulle kunna leda till att KEG lämnar försäljningsmarknaden och i stället inriktar sig på marknaderna i senare led. Företaget hävdade att om detta skulle ske skulle användarindustrin få brist på råvaror, eftersom KEG är en stor och pålitlig leverantör. Även om detta argument inte uttryckligen fått något stöd bland de berörda användarna, kan det de facto bekräftas att tre av de fem användarna köper avsevärda mängder polyvinylalkohol av KEG och att detta företag får anses som den största leverantören på gemenskapsmarknaden. Om KEG av något skäl skulle lämna marknaden, kan det därför inte uteslutas att användarindustrin skulle få brottas med allvarliga försörjningsproblem.

(127)

Införandet av åtgärderna kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin kan förbättra sin lönsamhet. Mot bakgrund av gemenskapsindustrins ogynnsamma situation finns det en verklig risk för att gemenskapsindustrin stänger sina produktionsanläggningar och säger upp sina anställda om det inte införs åtgärder. I allmänhet skulle användarna i gemenskapen också vinna på ett införande av åtgärder, eftersom tillgången på tillräckliga mängder polyvinylalkohol inte kommer att äventyras samtidigt som den totala ökningen av inköpspriset på polyvinylalkohol blir måttlig. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa åtgärder i det här fallet och att det ligger i gemenskapens intresse att göra det.

(128)

Med hänsyn till slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas på import av den berörda produkten från Kina för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(129)

När det gäller import av den berörda produkten med ursprung i Taiwan, fann man preliminärt ingen dumpning (se skäl 30). Några provisoriska åtgärder bör följaktligen inte införas. Beroende på tidpunkten för detta beslut, ansågs det lämpligt att ge de berörda parterna en tidsfrist på en månad för att lämna synpunkter på det preliminära undersökningsresultatet, i syfte att efter detta eventuellt kunna avsluta förfarandet rörande importen av den berörda produkten med ursprung i Taiwan.

(130)

De provisoriska åtgärderna på importen med ursprung i Kina bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat gemenskapsindustrin, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skadevållande dumpningens verkan, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en sådan sammanlagd vinst före skatt som rimligtvis kan uppnås under normala konkurrensvillkor, dvs. i avsaknad av dumpad import.

(131)

Under 2003 anses det ha rått en normal konkurrenssituation på gemenskapsmarknaden, och gemenskapsindustrin kunde då i avsaknad av skadevållande dumpning uppnå en normal vinst i den omfattning som beskrivs i skäl 84. Följaktligen fann man preliminärt och på grundval av tillgängliga uppgifter att en vinstmarginal på denna nivå kunde anses som en lämplig nivå som gemenskapsindustrin kunde förvänta sig att uppnå i avsaknad av skadevållande dumpning.

(132)

Den prishöjning som krävdes fastställdes sedan på grundval av en jämförelse, i samma handelsled, mellan det vägda genomsnittliga importpris som fastställts vid beräkningen av prisunderskridandet och det icke-skadevållande priset för produkter som gemenskapsindustrin sålt på gemenskapens marknad. Det icke-skadevållande priset erhölls genom en justering av försäljningspriset för varje tillverkare inom gemenskapsindustrin till den kritiska punkten, med en addering av den vinstmarginal som nämns ovan. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif. Med tanke på att ingen av de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling, och med tanke på den höga samarbetsnivån, beräknades den preliminära landsomfattande nivån för undanröjande av skada som ett vägt genomsnitt av skademarginalerna för alla de tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna.

(133)

Den skademarginal som på detta sätt fastställdes för Kina var avsevärt högre än den dumpningsmarginal som konstaterats.

(134)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina i nivå med den lägsta dumpnings- och skademarginal som fastställts, i enlighet med regeln om lägsta tull.

(135)

På grundval av ovanstående föreslås det att tullsatsen för den berörda produkten med ursprung i Kina skall vara 10,0 %.

(136)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom tidsfristen i tillkännagivandet om att ett förfarande inleds får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också anges att de resultat av undersökningen om införande av tullar som redovisas i denna förordning är provisoriska och kan komma att behöva omprövas innan eventuella slutgiltiga åtgärder vidtas.