32003R1432

Kommissionens förordning (EG) nr 1432/2003

av den 11 augusti 2003

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 med avseende på erkännande av producentorganisationer och förhandserkännande av producentgrupper

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2200/96 av 28 oktober 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 47/2003(2), särskilt artikel 11.2 a och artikel 48 i denna, och

av följande skäl:

(1) Mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter är det nödvändigt att ändra kommissionens förordning (EG) nr 412/97 av den 3 mars 1997 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 med avseende på godkännande av producentorganisationer(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 43/2003(4), och kommissionens förordning (EG) nr 478/97 av den 14 mars 1997 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 när det gäller förhandserkännande av producentgrupper(5), ändrad genom förordning (EG) nr 243/1999(6).

(2) För att skapa klarhet och överskådlighet bör bestämmelserna i nämnda förordningar och de ändringar som skall göras i dessa samlas i en enda förordning som ersätter de två förordningarna.

(3) Förordningarna (EG) nr 412/97 och (EG) nr 478/97 bör därför upphöra att gälla.

(4) I artikel 11.1 a och artikel 11.3 i förordning (EG) nr 2200/96 fastställs olika kategorier av producentorganisationer. Varje producentorganisation, för vilken en ansökan om erkännande har lämnats in, bör i allmänhet hänföras till en av de föreskrivna kategorierna av producentorganisationer. Det bör emellertid vara möjligt att en producentorganisation erkänns för en eller flera av dessa kategorier för vissa kategorier av produkter.

(5) Det är nödvändigt att fastställa ett lägsta antal producenter och en lägsta kvantitet avsättningsbar produktion. Medlemsstaterna bör få möjlighet att fastställa minimivillkor på en högre nivå än vad som fastställs i denna förordning.

(6) För att bidra till att uppnå målen med den gemensamma organisationen av marknaderna och för att säkerställa att producentorganisationerna utför sitt arbete på ett hållbart och effektivt sätt, är det nödvändigt att producentorganisationerna präglas av största möjliga stabilitet. Det bör därför föreskrivas en minimitid för medlemskap i en producentorganisation, särskilt med hänsyn till förpliktelser i samband med genomförandet av ett verksamhetsprogram såsom avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 2200/96. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fastställa inom vilka tidsramar ansökan om utträde skall lämnas in och datum för när utträdet skall träda i kraft.

(7) Det är möjligt att en producentorganisation inte är i stånd att direkt och på ett effektivt sätt säkerställa all sin verksamhet. Medlemsstaterna bör tillåtas fastställa lämpliga regler.

(8) En producentorganisations viktigaste och huvudsakliga verksamhet bör vara knuten till medlemmarnas produktion. Producentorganisationen bör dock inom vissa ramar få tillåtelse att ägna sig åt annan verksamhet - handelsmässig eller annan. Det är bland annat lämpligt att främja samarbete mellan producentorganisationer för att garantera att saluföringen av frukt och grönsaker som enbart köpts från en annan godkänd producentorganisation varken tas med i beräkningen av huvudverksamheten eller i övrig verksamhet.

(9) Producentorganisationer får ha ägarintressen i dotterbolag som bidrar till att höja förädlingsvärdet för medlemmarnas produktion. För detta ändamål bör det fastställas regler för beräkningen av värdet av den saluförda produktionen.

(10) Med hänsyn till produkternas beskaffenhet samt till produktionen och saluföringen av dessa, kan medlemmarnas anläggningar vara belägna i andra medlemsstater än den medlemsstat där producentorganisationen har sitt säte.

(11) För att främja koncentrationen av utbudet i gemenskapen bör det fastställas vilka funktioner sammanslutningar av producentorganisationer har samt minimikriterier för deras godkännande, liksom vissa regler för när dessa sammanslutningar har en gränsöverskridande karaktär.

(12) För att underlätta en koncentration av utbudet bör samgåendet av befintliga producentorganisationer främjas för att skapa nya organisationer och regler bör fastställas för de sammanslagna organisationernas verksamhetsprogram.

(13) Samtidigt som principen om att en producentorganisation skall inrättas på producenternas eget initiativ och kontrolleras av dessa iakttas, bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa villkor som andra fysiska eller juridiska personer skall uppfylla för att bli medlem i en producentorganisation.

(14) För att säkerställa att producentorganisationerna faktiskt representerar ett lägsta antal producenter bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att undvika att en minoritet av medlemmarna, som eventuellt svarar för den största delen av den aktuella producentorganisationens produktion, på ett otillbörligt sätt dominerar förvaltningen och driften av organisationen.

(15) I artikel 14 i förordning (EG) nr 2200/96 föreskrivs möjligheten till en övergångsperiod för förhandserkännande för att nya producentgrupper, eller producentgrupper som inte har erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 2200/96 skall kunna uppfylla de villkor för erkännande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96. För att ta hänsyn till olika produktions- och saluföringssituationer i de olika medlemsstaterna, bör medlemsstaterna fastställa villkor för beviljande av förhandserkännande av producentgrupper som lämnar in en plan.

(16) För att gynna skapandet av stabila producentorganisationer som kan bidra till att den gemensamma organisationen av marknadens mål förverkligas på ett hållbart sätt, är det lämpligt att förhandserkännande endast beviljas producentgrupper som kan bevisa att de kan uppfylla samtliga villkor i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96 inom en bestämd tidsperiod.

(17) För att göra det möjligt för producentgrupperna att framlägga en plan för erkännande enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 2200/96, bör det fastställas vilken information som skall ingå i producentgruppernas planer.

(18) För att göra det möjligt för producentgrupperna att bättre uppfylla villkoren för erkännande är det nödvändigt att tillåta ändringar i planen för erkännande. Av samma orsak är det lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får begära korrigerande åtgärder av producentgrupperna för att säkerställa att planen genomförs.

(19) Producentgruppen får uppfylla de villkor som fastställs i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96 innan giltighetstiden för planen för erkännande avslutas. Det är lämpligt att fastställa bestämmelser för att ge dessa grupper möjlighet att inlämna en ansökan om erkännande enligt den förordningen. I konsekvensens namn bör beviljandet av ett sådant erkännande av producentgruppen markera avslutningen på dess plan för erkännande.

(20) För att ge förhandserkända producentgrupper möjlighet att genomföra ett verksamhetsprogram enligt kommissionens förordning (EG) nr 1433/2003 av den 11 augusti 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 med avseende på driftsfonder, verksamhetsprogram och ekonomiskt stöd(7) så snart erkännandet beviljats, är det lämpligt att för dessa grupper föreskriva möjligheten att lägga fram ett förslag till verksamhetsprogram då ansökan om erkännande lämnas in.

(21) I avsikt att se till att den gemensamma organisationen av marknaderna förvaltas på ett korrekt sätt är det lämpligt att medlemsstaterna regelbundet underrättar kommissionen om beviljandet av förhandserkännanden.

(22) Systemet för kontroll och påföljder samt konsekvenserna av ett beslut om indragning av ett erkännande eller om avslag på en ansökan om erkännande från en producentorganisation bör klargöras så att systemet blir så effektivt som möjligt.

(23) Bestämmelserna i förordning (EG) nr 412/97 om lägsta antal producenter och lägsta kvantitet saluförd produktion bör fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2003 för att ge medlemsstaterna en lämplig frist att anta nya bestämmelser.

(24) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2200/96 när det gäller villkoren för erkännande av producentorganisationer och förhandserkännande av producentgrupper i enlighet med artiklarna 11 respektive 14 i den förordningen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a) producent: varje fysisk eller juridisk person som är medlem i en producentorganisation och som levererar sin produktion till denna organisation för saluföring enligt villkoren i förordning (EG) nr 2200/96.

b) värdet av den saluförda produktionen: den saluförda produktionens värde enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 1433/2003.

c) värdet av den avsättningsbara produktionen: värdet av den saluförda produktionen.

d) producentgrupp: varje organisation som lämnat in en ansökan och som fått förhandserkännande enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 2200/96.

e) dotterbolag: ett företag i vilket en eller flera producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa har ägarintressen, och som bidrar till att höja förädlingsvärdet för medlemmarnas produktion.

f) sammanslutning av producentorganisationer: de sammanslutningar som avses i artikel 16.3 i förordning (EG) nr 2200/96.

g) gränsöverskridande producentorganisation: producentorganisationer med minst en produktionsanläggning i en annan medlemsstat än den medlemsstat där producentorganisationen har sitt säte.

h) gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer: sammanslutningar av producentorganisationer där minst en ansluten organisation har sitt säte i en annan medlemsstat än den medlemsstat där sammanslutningen har sitt säte.

KAPITEL II PRODUCENTORGANISATIONER

Artikel 3

Kategorier av producentorganisationer

1. Producentorganisationerna kan på begäran beviljas erkännande för en eller flera av de produktkategorier som anges i artikel 11.1 a leden ii-viii i förordning (EG) nr 2200/96.

När det gäller den produktkategori som avses i artikel 11.1 a i i förordning (EG) nr 2200/96 får det endast beviljas ett enda erkännande för denna kategori.

2. Medlemsstaterna skall fastställa vilka förfaranden som skall gälla för producentorganisationernas erkännande för en eller flera kategorier enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96.

Artikel 4

Producentorganisationernas minsta storlek

1. Det lägsta antal producenter som avses i artikel 11.2 a i förordning (EG) nr 2200/96 skall vara fem producenter per kategori.

Den lägsta kvantitet avsättningsbar produktion som avses i artikel 11.2 a i förordning (EG) nr 2200/96 skall vara 100000 euro.

2. Medlemsstaterna får fastställa gränser för lägsta antal producenter och lägsta kvantitet avsättningsbar produktion som är högre än vad som anges i punkt 1.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa.

3. Om en producentorganisation helt eller delvis utgörs av medlemmar som i sin tur är juridiska personer som uteslutande består av producenter skall det lägsta antal producenter som avses i punkt 1 första stycket beräknas på grundval av det antal producenter som är anslutna till var och en av de juridiska personerna.

Artikel 5

Minsta tid för medlemskap

1. Den enskilde producenten skall vara ansluten till organisationen under minst ett år. Om ett verksamhetsprogram har lagts fram i enlighet med förordning (EG) nr 2200/96 får medlemmarna emellertid inte underlåta att uppfylla sina skyldigheter under den period som programmet tillämpas, utom om producentorganisationen har godkänt detta.

Medlemsstaterna får fastställa att minsta tiden för medlemskap skall vara längre än vad som anges i föregående stycke.

2. Uppsägning av medlemskapet skall meddelas skriftligen till producentorganisationen. Medlemsstaterna skall fastställa inom vilka tidsramar uppsägningen skall lämnas in, dock högst sex månader i förväg, och från och med vilket datum uppsägningen träder i kraft.

Artikel 6

Producentorganisationernas struktur och verksamhet

1. Producentorganisationerna skall förfoga över den personal, infrastruktur och utrustning som enligt medlemsstatens uppfattning krävs för att producentorganisationen skall kunna uppnå de mål som anges i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96 och fullgöra följande funktioner:

- Kännedom om medlemmarnas produktion.

- Sortering, lagring och förpackning av medlemmarnas produktion.

- Kommersiell och budgetmässig förvaltning.

- Centraliserad bokföring och faktureringssystem.

2. Medlemsstaterna skall fastställa på vilka villkor en producentorganisation får överlämna de uppgifter som anges i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96 till tredje man.

Artikel 7

Producentorganisationernas huvudsakliga verksamhet

1. En producentorganisations huvudsakliga verksamhet är saluföringen av medlemmarnas produkter inom den kategori som producentorganisationen är erkänd för.

2. Värdet av producentorganisationens saluförda produktion får inte vara lägre än den omsättning som härrör från dess övriga verksamhet.

Med övrig verksamhet skall avses saluföring av produkter ur de erkända kategorierna men som inte kommer från medlemmarna.

3. Följande verksamhet får inte ingå i varken beräkningen av huvudverksamheten eller av övrig verksamhet:

a) Saluföring av frukt och grönsaker utanför den eller de kategorier som producentorganisationen är erkänd för.

b) Saluföring av frukt och grönsaker, inom eller utanför den kategori som producentorganisationen är erkänd för, som köpts direkt från en annan producentorganisation som är erkänd enligt förordning (EG) nr 2200/96.

c) Verksamhet som avser andra jordbruksprodukter eller förpackning av sådana, inbegripet bearbetning.

d) Tillhandahållande av tjänster.

e) Verksamhet som inte tillhör jordbrukets sfär.

Artikel 8

Producentorganisationernas dotterbolag

Beräkningen av värdet av den saluförda produktionen kan göras i samband med att produkterna lämnar dotterbolaget på villkor att producentorganisationen eller producentorganisationerna eller sammanslutningar av dessa äger minst 90 % av dotterbolagets kapital.

Artikel 9

Sammanslutningar av producentorganisationer

1. Medlemsstaterna skall fastställa vilka förfaranden och kriterier som skall gälla för erkännandet av sammanslutningar av producentorganisationer enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96. Sammanslutningarna skall skapas på initiativ av och kontrolleras av producentorganisationer som erkänns enligt den förordningen.

2. Medlemsstaterna skall fastställa de villkor på vilka sammanslutningar av producentorganisationer helt eller delvis får ombesörja medlemmarnas uppgifter som anges i artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96 och beskrivs i artikel 6.1 i denna förordning. De skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika alla former av missbruk av dominerande ställning och alla avtal som skulle kunna begränsa konkurrensen, utom sådana avtal som föreskrivs genom förordning (EG) nr 2200/96.

3. Juridiska personer som är anslutna till en erkänd sammanslutning av producentorganisationer, men som inte är erkända producentorganisationer i enlighet med förordning (EG) nr 2200/96 får inte

- tas med i beräkningen för kriterierna för erkännande,

- rösta i beslut som rör driftsfonden,

- gynnas direkt av ordningar som finansieras av gemenskapen.

Artikel 10

Gränsöverskridande producentorganisationer

1. En gränsöverskridande producentorganisations säte skall ligga i den medlemsstat där denna organisation förfogar över betydande anläggningar eller ett betydande antal medlemmar eller där producentorganisationen omsätter en betydande del av värdet av den saluförda produktionen.

2. Den medlemsstat där den gränsöverskridande producentorganisationen har sitt säte skall ansvara för följande:

a) Erkännande av producentorganisationen.

b) Godkännande av den gränsöverskridande producentorganisationens verksamhetsprogram.

c) Etablera nödvändigt administrativt samarbete med den eller de medlemsstater där producentorganisationens medlemmar är verksamma med avseende på iakttagande av villkoren för erkännande och ordningen för kontroll och påföljder.

Artikel 11

Gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer

1. Den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer skall ha sitt säte i en medlemsstat där sammanslutningen har ett betydande antal anslutna organisationer eller där de anslutna producentorganisationerna omsätter en betydande del av värdet av den saluförda produktionen.

2. Den medlemsstat där den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer har sitt säte skall ansvara för följande:

a) Erkännande av sammanslutningen.

b) I förekommande fall godkänna sammanslutningens verksamhetsprogram.

c) Etablera nödvändigt administrativt samarbete med den eller de medlemsstater där de anslutna producentorganisationerna är verksamma med avseende på iakttagande av villkoren för erkännande och ordningen för kontroll och påföljder.

Artikel 12

Sammanslagningar av producentorganisationer

1. Om de producentorganisationer som ingår i en sammanslagen producentorganisation före sammanslagningen hade egna verksamhetsprogram skall de genomföra sina program parallellt och separat fram till den 1 januari året efter sammanslagningen. Producentorganisationerna skall därefter begära en sammanslagning av verksamhetsprogrammen i form av en ändring i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1433/2003.

2. Genom undantag från punkt 1 skall medlemsstaterna emellertid ha rätt att på begäran av producentorganisationerna i vederbörligen motiverade fall tillåta att de separata verksamhetsprogrammen genomförs parallellt fram tills att deras giltighetstid löper ut.

Artikel 13

Icke-producerande medlemmar

1. Medlemsstaterna kan besluta om och på vilka villkor en fysisk eller juridisk person, som inte är producent, kan godtas som medlem i en producentorganisation.

2. Vid fastställandet av villkoren enligt punkt 1 skall medlemsstaterna i enlighet med artikel 11.1 a och 11 d.3 i förordning (EG) nr 2200/96 se till att

a) principen om att en producentorganisation skall inrättas på initiativ av producenterna iakttas, och

b) att producentorganisationernas stadgar innehåller regler som på ett demokratiskt sätt säkerställer att de sammanslutna producenterna har kontrollen över organisationen och beslutsförfarandet.

3. De fysiska och juridiska personer som avses i punkt 1 får inte

a) tas med i beräkningen för kriterierna för erkännande,

b) gynnas direkt av ordningar som finansieras av gemenskapen.

Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda dessa personers rösträtt i beslut om driftsfonden, på de villkor som anges i punkt 2.

Artikel 14

Demokratisk kontroll i producentorganisationerna

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att motverka alla former av missbruk av makt och inflytande från en eller flera producenter när det gäller förvaltning och drift av producentorganisationen.

2. Ingen medlem i en producentorganisation får ha mer än 20 % rösträtt. Medlemsstaten får emellertid höja denna procentsats till högst 49 % i förhållande till medlemmens bidrag till värdet av den produktion som saluförs av producentorganisationen.

KAPITEL III PRODUCENTGRUPPER

Artikel 15

Inlämnande av erkännandeplanen

1. Nya producentgrupper som begär ett förhandserkännande enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 2200/96 skall framlägga en plan för erkännandet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där producentgruppen har sitt säte.

2. Medlemsstaterna skall ange följande:

a) Minimikriterier som producentgrupperna skall uppfylla för att kunna lämna in en erkännandeplan.

b) Regler för erkännandeplanens utarbetande, innehåll och genomförande.

c) Administrativa förfaranden för godkännande, kontroll och genomförande av erkännandeplanerna.

Artikel 16

Erkännandeplanernas innehåll

Förslag till erkännandeplaner skall minst innehålla följande:

a) En beskrivning av utgångsläget, dvs. antalet producerande medlemmar, med ett fullständigt register över medlemmarna, samt produktion, saluföring och infrastruktur.

b) Planens varaktighet, dock ej längre än fem år.

c) De åtgärder som skall vidtas för att få erkännandet.

Artikel 17

Godkännande av erkännandeplanen

1. De behöriga nationella myndigheterna skall fatta beslut om förslaget till erkännandeplan inom tre månader efter det att förslaget och samtliga styrkande handlingar mottagits.

2. De behöriga nationella myndigheterna skall med alla nödvändiga medel, bl. a. kontroller på platsen, försäkra sig om

a) att de uppgifter som lämnats i erkännandeplanen är korrekta, och

b) att planen ur ekonomisk synvinkel är konsekvent och av tekniskt tillfredsställande kvalitet, att beräkningarna i investeringsplanen är välgrundade, liksom tidsplanen för dess genomförande.

3. Behöriga nationella myndigheter skall antingen

a) godkänna planen och bevilja förhandserkännande,

b) kräva ändringar av planen, eller

c) avslå planen.

En plan får i förekommande fall endast godkännas om de ändringar som begärts enligt punkt b har gjorts.

4. Den nationella myndigheten skall underrätta producentgruppen om sitt beslut.

5. Medlemsstaten skall, under månaden som följer efter anmälan av godkännandet av planen för erkännande till producentgruppen, meddela kommissionen uppgifter om producentgruppen, datum för förhandserkännandet och planens varaktighet.

Artikel 18

Genomförande av erkännandeplanen

1. Erkännandeplanen skall genomföras under perioder på ett år från och med den dag de behöriga nationella myndigheterna godkänner den.

2. Medlemsstaterna skall fastställa på vilka villkor producentgrupperna får begära ändringar av planerna under genomförandet. En sådan begäran skall åtföljas av samtliga nödvändiga styrkande handlingar.

3. Den behöriga nationella myndigheten skall fatta beslut om varje ändring av planen inom tre månader efter det att en begäran om ändring mottagits och efter att ha granskat de handlingar som lämnats in. Varje begäran om ändring för vilken beslut inte fattats inom denna tidsfrist skall anses som avslagen.

4. Senast under den fjärde månaden efter utgången av ett år för genomförande av en plan för erkännande, skall producentgruppen till den behöriga myndigheten i medlemsstaten överlämna en kopia av sin bokföring för det år som gått.

Artikel 19

Avslutande av erkännandeplanen

1. En producentgrupp som genomför en erkännandeplan kan när som helst lämna in en ansökan om erkännande enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2200/96, på de villkor som föreskrivs i den här förordningen.

2. Från och med den dag då ansökan lämnas in kan producentgruppen lägga fram ett förslag till verksamhetsprogram i enlighet med förordning (EG) nr 1433/2003.

KAPITEL IV KONTROLLER OCH PÅFÖLJDER

Artikel 20

Kontroller

1. I samband med de kontroller som avses i artikel 12.1 och 14.5 i förordning (EG) nr 2200/96 skall medlemsstaterna göra ett besök på platsen hos alla nya producentorganisationer eller producentgrupper innan erkännandet eller förhandserkännandet beviljas.

2. Medlemsstaterna skall varje år genomföra kontroller på ett representativt urval av producentorganisationer och producentgrupper för att kontrollera att dessa uppfyller villkoren för erkännande och förhandserkännande. Det representativa urvalet skall motsvara minst 30 % av de erkända producentorganisationerna eller förhandserkända producentgrupperna.

3. Samtliga organisationer och grupper skall kontrolleras minst en gång vart femte år.

4. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen vilka beslut som fattats i enlighet med denna artikel.

Artikel 21

Påföljder

1. Då det vid en kontroll som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter i enlighet med artikel 20.2 framkommer att villkoren för erkännande av en producentorganisation inte uppfylls skall de behöriga myndigheterna fatta ett definitivt beslut i frågan, vilket vid behov även kan innebära att erkännandet dras in under högst sex månader. Beslutet skall omedelbart meddelas producentorganisationen.

2. En erkänd producentorganisation som handlat i god tro behåller fullt ut de rättigheter som förvärvats genom erkännandet tills erkännandet dras in, och när det gäller de stödsystem som avses i artiklarna 2 och 6a i förordning (EG) nr 2201/96 och i artikel 1 i förordning (EG) nr 2202/96 till och med utgången av pågående regleringsår.

Om en producentorganisation medvetet eller genom allvarlig försummelse har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter, skall beslutet om indragning av erkännandet dock träda i kraft från och med den tidpunkt då villkoren för erkännande inte längre uppfylls.

3. De behöriga nationella myndigheterna skall begära att en producentgrupp vidtar korrigerande åtgärder om det visar sig att det förekommer avvikelser i förhållande till erkännandeplanen och dessa avvikelser kan påverka genomförandet negativt.

4. Medlemsstaterna skall återkräva minst 50 % av det stöd som betalats ut i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 2200/96 om genomförandet av erkännandeplanen inte leder till något erkännande, utom i de fall då det anges skäl som medlemsstaten kan godta.

De återvunna beloppen samt ränta skall betalas in till det behöriga utbetalande organet och dras av från de utgifter som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

KAPITEL V UPPHÄVANDE OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Medlemsstaternas bestämmelser

Medlemsstaterna skall meddela kommissionen vilka beslut som fattats i enlighet med artiklarna 3, 4, 11, 13, 14, 19 och 21 i denna förordning enligt bestämmelserna i artikel 26 i förordning (EG) nr 1433/2003.

Artikel 23

Upphävande

Förordningarna (EEG) nr 412/97 och (EEG) nr 478/97 upphör att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bestämmelserna i artikel 2.1 första stycket i förordning (EG) nr 412/97 skall emellertid fortsätta att gälla till dess att medlemsstaterna har antagit de bestämmelser som anges i artikel 4.2 i den här förordningen, dock senast den 31 december 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 augusti 2003.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 297, 21.11.1996, s. 1.

(2) EGT L 7, 11.1.2003, s. 64.

(3) EGT L 62, 4.3.1997, s. 16.

(4) EGT L 7, 11.1.2003, s. 25.

(5) EGT L 75, 15.3.1997, s. 4.

(6) EGT L 27, 2.2.1999, s. 8.

(7) Se sidan 25 i detta nummer av EUT.