(1)

Skattebedrägeri på mervärdesskatteområdet leder till betydande budgetförluster och påverkar den inre marknadens funktion.

(2)

Genom rådets direktiv 2006/112/EG (3) kan medlemsstaterna välja att använda förfarandet för omvänd betalningsskyldighet för betalning av mervärdesskatt på leveranser av i förväg fastställda varor och tillhandahållanden av tjänster som är särskilt känsliga för bedrägeri, i synnerhet för gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag. I det direktivet fastställs även den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser som ger medlemsstaterna, på vissa strikta villkor, ett snabbare förfarande som gör det möjligt att införa förfarandet för omvänd betalningsskyldighet, vilket leder till ett lämpligare och effektivare svar på plötsliga och omfattande bedrägerier. Tillämpningsperioden för både förfarandet och mekanismen upphör att gälla den 30 juni 2022.

(3)

Kommissionen antog två lagstiftningsförslag om införande av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet, som syftar till att fastställa ett övergripande svar på gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag. Dessa förslag, som ursprungligen planerades träda i kraft den 1 juli 2022, håller fortfarande på att förhandlas fram i rådet och det är troligt att de varken kommer att antas före, eller träda i kraft, den dagen.

(4)

I sin rapport av den 8 mars 2018 om effekterna av artiklarna 199a och 199b i direktiv 2006/112/EG på bedrägeribekämpning indikerade kommissionen att medlemsstaterna och berörda parter generellt ansåg att förfarandet för omvänd betalningsskyldighet var ett ändamålsenligt tillfälligt verktyg i bekämpningen av mervärdesskattebedrägeri. Dessutom ansåg medlemsstaterna att den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser var ett användbart verktyg och en försiktighetsåtgärd mot exceptionella fall av mervärdesskattebedrägeri. Sedan dess har varken de rättsliga förutsättningarna eller de praktiska förutsättningarna för tillämpningen av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet inom EU:s mervärdesskattesystem ändrats. Vidare har inte direktiv 2006/112/EG ändrats i någon större utsträckning för att ta itu med frågan om gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag på ett mer strukturerat sätt. Det är därför rimligt att anta att slutsatserna och övervägandena i rapporten fortfarande i stort sett är giltiga.

(5)

Det förefaller därför som förfarandet för omvänd betalningsskyldighet och den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser har varit användbara som tillfälliga och målinriktade åtgärder. Om de upphör att gälla mister medlemsstaterna ändamålsenliga verktyg för bedrägeribekämpning. Tillämpningsperioden för förfarandet för omvänd betalningsskyldighet och den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser bör därför förlängas under ytterligare en begränsad tidsperiod för att ge utrymme för förhandlingar i rådet om det slutgiltiga mervärdesskattesystemet och för att möjliggöra en fortsatt utveckling av verktyg för att bekämpa skatteundandragande och av moderniserade rapporteringsregler som ska antas under tiden.

(6)

Eftersom målet med detta direktiv, nämligen att bibehålla effektiva verktyg för bedrägeribekämpning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(7)

Direktiv 2006/112/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 199a ska ändras på följande sätt:

2.

I artikel 199b ska punkt 6 ersättas med följande: