EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32023R1050

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1050 av den 30 maj 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av armeringsstänger med ursprung i Republiken Belarus efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

C/2023/3362

EUT L 141, 31.5.2023, p. 16–33 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1050/oj

31.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1050

av den 30 maj 2023

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av armeringsstänger med ursprung i Republiken Belarus efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Tidigare undersökning och gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EU) 2017/1019 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningstullar på import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering (armeringsstänger) med ursprung i Republiken Belarus (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas därför nedan för den ursprungliga undersökningen.

(2)

Den antidumpningstull som för närvarande är i kraft på import från Belarus (Belarus eller det berörda landet) är 10,6 %.

1.2   Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (3) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (begäran) ingavs den 16 mars 2022 av European Steel Association (Eurofer eller sökanden) såsom företrädare för unionsindustrin för armeringsstänger i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen och som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion. Begäran grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta och att skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

1.3   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(5)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 15 juni 2022 en sådan översyn, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av armeringsstänger med ursprung i Belarus. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (tillkännagivandet om inledande).

1.4   Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

(6)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

1.5   Berörda parter

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökande, andra kända unionstillverkare, den kända exporterande tillverkaren och myndigheterna i Belarus, kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(8)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.6   Representativt land

(9)

Eftersom Belarus inte är WTO-medlem och landet förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (5) ska normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land.

(10)

I syfte att försöka samarbeta med exporterande tillverkare i ett lämpligt representativt land kontaktade kommissionen, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, potentiella tillverkare av armeringsstänger i Bosnien och Hercegovina, Sydkorea, Dominikanska republiken, Schweiz, Norge, Turkiet, Förenta staterna och Sydafrika. Kommissionen fick svar från endast en tillverkare, i Förenta staterna.

(11)

Eftersom inga tillverkare i ett annat potentiellt representativt land samarbetade beslutade kommissionen att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från denna tillverkare i Förenta staterna.

(12)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen underrättades parterna och gavs 10 dagar för att lämna synpunkter på valet av Förenta staterna som lämpligt representativt land. Inga synpunkter mottogs från berörda parter.

1.7   Stickprovsförfarande

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

1.7.1   Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten i unionen under översynsperioden, samtidigt som man tog hänsyn till geografisk spridning. Urvalet bestod av tre unionstillverkare som svarade för över 17 % av den uppskattade sammanlagda tillverkningsvolymen och försäljningen av den likadana produkten i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen, och det preliminära urvalet bekräftades därmed.

1.7.2   Stickprovsförfarande avseende importörer

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Ingen icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i stickprovet.

1.7.3   Stickprovsförfarande avseende tillverkare i Belarus

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla tillverkare i Belarus att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Republiken Belarus delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(17)

Endast en tillverkare av armeringsstänger från Belarus, Byelorussian Steel Works (BMZ), gav sig till känna. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte.

1.8   Svar på frågeformuläret

(18)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, sökanden, BMZ och den samarbetsvilliga tillverkaren i det representativa landet. Frågeformulären hade också gjorts tillgängliga online på dagen för inledandet (6).

(19)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, sökanden och tillverkaren i Förenta staterna.

(20)

BMZ besvarade inte frågeformuläret och ansågs därför inte samarbeta med kommissionen i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(21)

Eftersom den belarusiska tillverkaren inte samarbetade tillämpade kommissionen artikel 18 i grundförordningen och grundade sina slutsatser i översynen vid giltighetstidens utgång på tillgängliga uppgifter.

1.9   Kontrollbesök på plats

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

 

Unionstillverkare

SN Maia – Siderurgia Nacional SA, Portugal

CMC Poland SP. z o.o, Polen

Riva Acier S.A.S., Frankrike

 

Intresseorganisation för unionstillverkare

Eurofer, Belgien

 

Tillverkare i ett lämpligt representativt land

CMC, Irving, Texas, Förenta staterna

1.10   Efterföljande förfarande

(23)

Den 17 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(24)

Endast sökanden lämnade synpunkter som stödde kommissionens resultat och slutsatser.

2.   DEN PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Produkt som översynen gäller

(25)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, men inte vidare bearbetade än smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen och med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen, med ursprung i Belarus och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10 och ex 7214 99 95 (den produkt som översynen gäller). Armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet av järn eller stål omfattas inte. Andra långa produkter, såsom rundstänger, omfattas inte.

2.2   Likadan produkt

(26)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Den produkt som översynen gäller.

Den produkt som tillverkas och säljs på det representativa landets hemmamarknad.

Den produkt som tillverkas och säljs inom unionen av unionsindustrin.

(27)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

3.   SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(28)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Belarus.

3.1   Inledande anmärkningar

(29)

Enligt Eurostats databas Comext uppgick importen från Belarus under översynsperioden till omkring 206 200 ton, vilket motsvarar en marknadsandel på omkring 1,9 %. De viktigaste importerande medlemsstaterna var följande: Estland, Lettland, Litauen och Polen. Jämfört med den ursprungliga undersökningen hade importen och marknadsandelen mer än halverats (dvs. 488 700 ton och en marknadsandel på 5,0 %).

(30)

Såsom anges i skäl 20 samarbetade den enda kända belarusiska tillverkaren inte i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de belarusiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Belarus. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter.

(31)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades följaktligen slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt Eurostat, den databas som upprättats i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen), Global Trade Atlas (GTA) och begäran.

(32)

Importvolymen och importpriset från Belarus fastställdes på grundval av uppgifter från artikel 14.6-databasen.

3.2   Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.7 i grundförordningen

(33)

Eftersom Belarus inte är WTO-medlem och landet förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755, bör normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land, vilket påpekats i avsnitt 1.6 ovan.

(34)

Eftersom kommissionen fick svar från endast en tillverkare, från Förenta staterna, beslutade den att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från denna tillverkare i Förenta staterna, dvs. på grundval av den samarbetsvilliga tillverkarens faktiska priser.

3.3   Normalvärde

(35)

Först undersökte kommissionen om den sammanlagda försäljningsvolymen av den likadana produkten, tillverkad av den samarbetsvilliga tillverkaren, till oberoende kunder i Förenta staterna var representativ, enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den totala försäljningsvolymen i Förenta staterna jämfördes med den totala importvolymen från Belarus till unionen, såsom rapporterats i artikel 14.6-databasen. På grundval av detta konstaterade kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder på den amerikanska marknaden.

(36)

Kommissionen undersökte sedan, vad gäller den samarbetsvilliga tillverkaren i Förenta staterna, huruvida försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den likadana produkten kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma när enhetspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden. Därför fastställdes tillverkningskostnaden för varje produkttyp som framställs av den amerikanska tillverkaren under undersökningsperioden.

(37)

Eftersom den volym som såldes till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden (tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader) utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden, baserades normalvärdet på grundval av den samarbetsvilliga tillverkarens faktiska priser på hemmamarknaden i Förenta staterna.

3.4   Exportpris

(38)

Såsom anges i skäl 32 fastställdes exportpriserna från Belarus på grundval av importvärden i artikel 14.6-databasen, som justerades till nivån fritt fabrik. För detta ändamål baserades de transportkostnader som drogs av på uppgifter som sökanden lämnat i begäran.

3.5   Jämförelse

(39)

Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriserna fritt fabrik.

3.6   Dumpningsmarginal

(40)

Jämförelsen visar på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Belarus, uttryckt i procent av unionens tullvärde, på 41,1 %.

4.   Sannolikhet för fortsatt dumpning

(41)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft. På grund av bristande samarbetsvilja från den belarusiska exporterande tillverkaren och de belarusiska myndigheterna baserades analysen på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt den information som sökanden lämnade i begäran om översyn och den statistiska databasen Global Trade Atlas (GTA).

4.1   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus

(42)

Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Belarus fastställdes på grundval av den information som lämnats i begäran.

(43)

Enligt de uppgifter som lämnats i begäran, dubbelkontrollerade mot offentliga källor, uppskattades produktionskapaciteten för 2021 i Belarus till mer än 2,6 miljoner ton armeringsstänger, med en möjlighet att öka kapaciteten med ytterligare 300 000 ton, dvs. totalt tre miljoner ton (7). Enligt tillgängliga uppgifter uppgick den belarusiska försäljningen till 1,7 miljoner ton, varav 700 000 förbrukades på den inhemska marknaden och cirka en miljon exporterades (8). Den outnyttjade kapaciteten uppskattades således till mer än 900 000 ton, vilket utgjorde mer än 8 % av unionens förbrukning under översynsperioden. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

4.2   Unionsmarknadens attraktionskraft

(44)

På grundval av uppgifterna i begäran är industrin för armeringsstänger i Belarus exportinriktad, eftersom omkring 85 % av Belarus stålproduktionskapacitet är avsedd för export. Enligt GTA-databasen var unionsmarknaden den största exportmarknaden för Belarus. Exportpriserna från Belarus till tredjeländer (551 euro/ton) konstaterades i genomsnitt vara 10 euro lägre per ton jämfört med de genomsnittliga exportförsäljningspriserna till unionsmarknaden och 15 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden (651 euro/ton). Med hänsyn till dessa prisnivåer skulle det därför vara potentiellt mer attraktivt för de belarusiska exportörerna att exportera till unionen än till nästan alla andra länder. Dessutom blev ett stort antal exportländer (dvs. Förenta staterna, Kanada, Förenade kungariket, Turkiet, Ukraina, Malaysia, Mexiko, Marocko, Gulfstaterna, Egypten och andra länder) alltmer otillgängliga för Belarus på grund av inhemskt överutbud och handelsåtgärder mot import från Belarus.

(45)

Unionsmarknaden var också attraktiv för den belarusiska tillverkaren med tanke på dess geografiska närhet och storlek och med tanke på att förbrukningen på unionsmarknaden uppgår till cirka 11 miljoner ton.

(46)

När det gäller storlek, priser och närhet fortsatte därför unionsmarknaden att vara attraktiv för den belarusiska exporterande tillverkaren jämfört med andra marknader..

4.3   Konsekvenserna av sanktionerna mot Belarus

(47)

Kommissionen noterade att EU hade infört ett antal sanktionspaket mot Ryssland och Belarus på grund av Rysslands militära aggression mot Ukraina. Dessa paket påverkar även stålprodukter och/eller de stålföretag som planerar att tillverka och exportera den produkt som översynen gäller efter översynsperioden. Sedan sanktionerna infördes i mars 2022 upphörde importen från Belarus från och med juni 2022. Den nuvarande situationen kan dock inte anses vara av bestående karaktär. Eftersom dessa sanktioner är kopplade till den militära aggressionen och den underliggande geopolitiska situationen är deras omfattning, modulering och/eller varaktighet oförutsägbar. Dessutom har antidumpningsåtgärder en maximal varaktighet på fem år. Med tanke på de ovannämnda osäkerheterna och det faktum att rådet när som helst kan ändra sanktionernas exakta omfattning och varaktighet ansåg kommissionen att sanktionerna inte kunde påverka dess slutsatser i denna undersökning. Kommissionen konstaterade i synnerhet att åtgärderna, trots de nuvarande sanktionerna, fortfarande var nödvändiga i den mening som avses i artikel 11.1 och 11.2 i grundförordningen.

4.4   Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning

(48)

Undersökningen visade att importen från Belarus fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(49)

Belarus outnyttjade kapacitet var dessutom betydande i förhållande till förbrukningen i unionen under översynsperioden. Unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek och priser pekade dessutom på att det var sannolikt att den belarusiska exporten skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla, och outnyttjad kapacitet skulle också användas för att öka produktionen och exporten till unionen.

(50)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att det var sannolikt att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till en betydligt ökad dumpad import av den undersökta produkten från Belarus till unionen.

(51)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

5.   SKADA

5.1   Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen

(52)

Den likadana produkten tillverkades av omkring 25 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(53)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till cirka 11 200 000 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av sökandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Såsom framgår i skäl 14 valdes tre unionstillverkare ut till urvalet, vilka står för över 17 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

5.2   Förbrukning i unionen

(54)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionsmarknaden plus den totala importen till unionen. Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden erhölls från sökanden och justerades i tillämpliga fall i enlighet med kontrollerade uppgifter i svaren från unionstillverkarna som valts ut för översynsperioden. När det gäller import förlitade sig kommissionen på artikel 14.6-databasen.

(55)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Total förbrukning i unionen (ton)

10 297 042

10 821 698

10 411 261

11 116 688

Index (2018 = 100)

100

105

101

108

Källa:

Artikel 14.6-databasen och svar på frågeformulär.

(56)

Förbrukningen i unionen ökade med 5 % mellan 2018 och 2019, minskade något under 2020 för att öka ytterligare under översynsperioden. Fluktuationerna i förbrukningen under 2020 och översynsperioden berodde på covid-19-utbrottet som ledde till att de ekonomiska aktörernas verksamhet minskade, vilket ledde till minskad förbrukning, följt av att den ekonomiska verksamheten återupptogs.

(57)

Förbrukningen i unionen ökade totalt med 8 % under skadeundersökningsperioden.

5.3   Import från det berörda landet

5.3.1   Volym av och marknadsandel för importen från det berörda landet

(58)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från artikel 14.6-databasen. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av den andel som denna import utgjorde av den totala förbrukningen i unionen, såsom anges i skäl 5.2.

(59)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Import från Belarus (ton)

[72 000 – 80 000 ]

[80 000 –90 000 ]

[125 000 – 140 000 ]

[200 000 – 210 000 ]

Index (2018 = 100)

100

107

172

268

Marknadsandel (%)

0,6 –0,8

0,7 –0,9

1 –1,5

1,8 –2,1

Index (2018 = 100)

100

102

170

248

Källa:

Artikel 14.6-databasen och svar på frågeformulär.

(60)

Importen från Belarus av den produkt som översynen gäller mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden, från 72 000–80 000 ton under 2018 till 200 000–210 000 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för importen från Belarus uppvisade en liknande utveckling som importvolymen och ökade kraftigt varje år, från 0,6 % – 0,8 % under 2018 till 1,8 % – 2,1 % under översynsperioden.

5.3.2   Genomsnittliga importpriser från Belarus

(61)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från artikel 14.6-databasen.

(62)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Belarus utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Belarus (euro/ton)

420 – 440

400 – 420

345 – 365

540 – 570

Index (2018 = 100)

100

93

82

128

Källa:

Artikel 14.6-databasen.

(63)

De genomsnittliga importpriserna minskade från 420–440 euro/ton under 2018 till 345–365 euro/ton under 2020, men ökade därefter till 550–570 euro/ton under översynsperioden. Totalt sett var ökningen mellan 2018 och översynsperioden 28 %, vilket motsvarar en prisökning på 120–130 euro per ton. Denna totala prisökning låg i linje med den allmänna prisutvecklingen för armeringsstänger på unionsmarknaden.

(64)

Det genomsnittliga importpriset från Belarus, på cif-nivå, under hela skadeundersökningsperioden var emellertid lägre än unionstillverkarnas enhetskostnad (se avsnitt 5.5.3.1 nedan).

5.3.3   Prisunderskridande

(65)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga importpriset cif (kostnad, försäkring, frakt), justerat för kostnader efter import (9) (inklusive antidumpningstullen) med det vägda genomsnittliga försäljningspris, justerat på nivån fritt fabrik, som de unionstillverkare som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen.

(66)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionstillverkarna i urvalet under översynsperioden och visade att de belarusiska importpriserna underskred unionsindustrins priser med 2,5 % – 3 %. Med antidumpningstullen borträknad fastställde kommissionen ett prisunderskridande på en nivå på 11,8 % – 12 %.

5.4   Import från andra tredjeländer än Belarus

(67)

Importen av armeringsstänger från andra tredjeländer än Belarus kom främst från Norge, Ryssland och Turkiet.

(68)

Den sammanlagda importvolymen till unionen, liksom marknadsandelarna och prisutvecklingen för importen av armeringsstänger från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym och marknadsandel från alla övriga tredjeländer

Land

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Norge

Volym (ton)

91 685

91 068

150 285

148 780

Index (2018 = 100)

100

99

164

162

Marknadsandel (%)

0,9

0,8

1,4

1,3

Genomsnittligt pris (euro/ton)

538

492

448

705

Index (2018 = 100)

100

92

83

131

Turkiet

Volym (ton)

212 854

142 755

38 735

63 558

Index (2018 = 100)

100

67

18

30

Marknadsandel (%)

2,1

1,3

0,4

0,6

Genomsnittligt pris (euro/ton)

481

458

381

488

Index (2018 = 100)

100

95

79

102

Ryssland

Volym (ton)

254 438

125 522

25 269

37 237

Index (2018 = 100)

100

49

10

15

Marknadsandel (%)

2,5

1,2

0,2

0,3

Genomsnittligt pris (euro/ton)

503

464

414

625

Index (2018 = 100)

100

92

82

124

Andra tredjeländer

Volym (ton)

190 092

129 870

44 444

206 013

Index (2018 = 100)

100

68

23

108

Marknadsandel (%)

1,8

1,2

0,4

1,9

Genomsnittligt pris (euro/ton)

812

476

441

691

Index (2018 = 100)

100

59

54

85

Totalt för alla tredjeländer exklusive Belarus

Volym (ton)

749 069

489 216

258 732

455 588

Index (2018 = 100)

100

65

35

61

Marknadsandel (%)

7,3

4,5

2,5

4,1

Genomsnittligt pris (euro/ton)

579

471

434

662

Index (2018 = 100)

100

81

75

114

Källa:

Artikel 14.6-databasen och svar på frågeformulär.

(69)

Under översynsperioden utgjorde marknadsandelen för importen från andra tredjeländer än Belarus 4,1 % av förbrukningen i unionen. Importvolymen minskade avsevärt under 2020 och ökade under översynsperioden, men nådde inte upp till 2019 års nivå, vilket ledde till en total minskning av dess marknadsandel med 3,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga importpriset ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var det genomsnittliga importpriset från andra tredjeländer än Belarus högre än unionsindustrins genomsnittliga pris (+ 2 %) och högre än det genomsnittliga importpriset från Belarus (+ 17 % – 20 %).

5.5   Unionsindustrins ekonomiska situation

5.5.1   Allmänna anmärkningar

(70)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(71)

Som nämns i skäl 14 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(72)

När kommissionen fastställde skadan skilde den mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av makroekonomiska uppgifter från unionstillverkarnas intresseorganisation, och uppgifter om alla unionstillverkare som ingick i de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(73)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(74)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital.

5.5.2   Makroekonomiska indikatorer

5.5.2.1   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(75)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Produktionsvolym (ton)

11 029 000

11 814 000

11 204 000

11 201 000

Index (2018 = 100)

100

107

102

102

Produktionskapacitet (ton)

16 468 495

17 472 690

17 576 838

17 350 801

Index (2018 = 100)

100

106

107

105

Kapacitetsutnyttjande (%)

67

68

64

65

Index (2018 = 100)

100

101

95

96

Källa:

Kontrollerade uppgifter från unionstillverkarnas intresseorganisation.

(76)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen ökade med 7 % mellan 2018 och 2019. Under covid-19-pandemin 2020 sjönk produktionen med 5 % jämfört med 2019 och förblev densamma under översynsperioden.

(77)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade från 67 % under 2018 till 65 % under översynsperioden.

5.5.2.2   Försäljningsvolym och marknadsandel

(78)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Sammanlagd försäljningsvolym på unionsmarknaden (ton)

9 517 192

10 293 817

10 054 658

10 507 529

Index (2018 = 100)

100

108

106

110

Marknadsandel (%)

92

95

96

94

Index (2018 = 100)

100

103

105

102

Källa:

Artikel 14.6-databasen och kontrollerade uppgifter från unionstillverkarnas intresseorganisation.

(79)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 8 % mellan 2018 och 2019 och minskade sedan något med 2 % under 2020 för att öka med ytterligare 4 % under översynsperioden.

(80)

Unionsindustrins marknadsandel ökade svagt med 2 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 5 % mellan 2018 och 2020, men minskade under översynsperioden.

5.5.2.3   Tillväxt

(81)

Förbrukningen i unionen ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin gynnades av denna ökning av förbrukningen och ökade till och med sin marknadsandel något, med 2 %, under skadeundersökningsperioden.

5.5.2.4   Sysselsättning och produktivitet

(82)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Antal anställda

5 507

6 159

5 999

5 557

Index (2018 = 100)

100

112

109

101

Produktivitet (ton per anställd)

2 002

1 918

1 867

2 015

Index (2018 = 100)

100

96

93

101

Källa:

Kontrollerade uppgifter från unionstillverkarnas intresseorganisation.

(83)

Antalet anställda fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Det ökade med 12 % från 2018 till 2019 och minskade sedan gradvis under 2020 och översynsperioden till en nivå strax över 2018 års nivå. Produktiviteten minskade från 2018 till 2020 med 7 % och ökade med 8 % från 2020 till översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade produktiviteten med 1 %.

5.5.2.5   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(84)

Den dumpningsmarginal som fastställdes under översynsperioden låg betydligt över miniminivån, medan importen från Belarus under översynsperioden uppgick till 1,9 % av förbrukningen i unionen.

5.5.3   Mikroekonomiska indikatorer

5.5.3.1   Priser och faktorer som påverkar priserna

(85)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser och tillverkningskostnad i unionen

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen euro/ton)

508

469

424

651

Index (2018 = 100)

100

92

83

128

Tillverkningskostnad per enhet

477

438

410

578

Index (2018 = 100)

100

92

86

121

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(86)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder minskade med 17 % mellan 2018 och 2020, vilket återspeglar minskningen av tillverkningskostnaden per enhet. Under översynsperioden ökade priset med 45 % jämfört med 2020. Prisökningen berodde på en ökning av tillverkningskostnaden per enhet och en ökning av efterfrågan efter återhämtningen efter covid-19-pandemin.

(87)

De nuvarande antidumpningstullarna gjorde det möjligt för unionsindustrin att förbli konkurrenskraftig med den nuvarande prisnivån, eftersom, såsom förklaras i skäl 64, unionstillverkarnas enhetskostnader under hela skadeundersökningsperioden var högre än det genomsnittliga importpriset från Belarus.

5.5.3.2   Arbetskraftskostnader

(88)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (i euro)

41 477

41 434

40 137

42 622

Index (2018 = 100)

100

100

97

103

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(89)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd i unionsindustrin ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden, med en tillfällig minskning med 3 % under 2020, främst på grund av produktionsstopp i samband med covid-19-pandemin.

5.5.3.3   Lagerhållning

(90)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Utgående lager (i ton)

186 048

181 490

170 626

193 376

Index (2018 = 100)

100

98

92

104

Utgående lager som procentandel av produktionen

10,2

9,6

9,6

9,7

Index (2018 = 100)

100

94

93

95

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(91)

Lagerhållningen ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden.

5.5.3.4   Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(92)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

 

2018

2019

2020

Översynsperiod

Lönsamhet för försäljning i unionen till icke-närstående kunder (i % av omsättningen)

8,4

5,0

4,9

15,3

Index (2018 = 100)

100

60

58

183

Kassaflöde (euro)

77 870 905

63 476 067

41 354 068

109 174 968

Index (2018 = 100)

100

82

53

140

Investeringar (euro)

21 227 319

15 647 296

17 870 081

18 838 367

Index (2018 = 100)

100

74

84

89

Räntabilitet (%)

102

69

51

215

Index (2018 = 100)

100

68

50

211

Källa:

Kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(93)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Unionsindustrins lönsamhet minskade mellan 2018 och 2020 från 8,4 % till 4,9 %, följt av en kraftig ökning till 15,3 % mellan 2020 och översynsperioden. Under översynsperioden gjorde den ökade efterfrågan, som berodde på den ekonomiska återhämtningen efter covid-19, att industrin kunde höja sina priser i högre takt än de ökade tillverkningskostnaderna, vilket ledde till ökad lönsamhet. De gällande antidumpningstullarna gjorde det möjligt för unionsindustrin att återgå till en sund affärssituation. Under skadeundersökningsperioden var lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet högre än det vinstmål som fastställdes under den ursprungliga undersökningen (4,8 %).

(94)

Undersökningen visade att översynsperioden kännetecknades av exceptionella omständigheter i samband med covid-19-pandemins utbrott, följt av en snabb ekonomisk återhämtning. Särskilt under 2020 utsattes unionens marknad för armeringsstänger av stora störningar på grund av covid-19, med exceptionell volatilitet. Under första halvåret 2020 stoppades produktionen tillfälligt på grund av brist på beställningar. I ett senare skede, under andra halvåret 2020 och översynsperioden, förbättrades unionstillverkarnas lönsamhet, eftersom efterfrågan fortsatte att återhämta sig snabbare än väntat. I detta avseende var förbättringen av unionstillverkarnas lönsamhet under översynsperioden sannolikt av tillfällig karaktär, eftersom den främst berodde på en exceptionellt snabb och kraftig ökning av efterfrågan som ledde till högre prisnivåer.

(95)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet ökade med 40 % drivet av lönsamheten, men i en lägre takt, vilket återigen återspeglade de positiva effekterna av antidumpningstullarna och de exceptionella omständigheter under översynsperioden som beskrivs i skäl 94.

(96)

Investeringarna sjönk med 11 % under skadeundersökningsperioden.

(97)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Den minskade mellan 2018 och 2020 från 102 % till 51 % och ökade kraftigt mellan 2020 och översynsperioden. Totalt sett mer än fördubblades räntabiliteten under skadeundersökningsperioden.

5.6   Slutsats om skada

(98)

De flesta skadeindikatorer, såsom försäljningsvolym i unionen, marknadsandel, sysselsättning, lönsamhet och kassaflöde, utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Även om tendensen för indikatorer som utgående lager och investeringar var negativ under denna period är deras absoluta nivåer tillfredsställande och tyder således inte på någon väsentlig skada.

(99)

Med ovanstående som underlag drog kommissionen därför slutsatsen att unionsindustrin hade återhämtat sig från den tidigare skadan och inte led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

6.   SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(100)

Kommissionen drar i skäl 99 slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Belarus återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(101)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från det berörda landet återkommer undersökte kommissionen följande: i) Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus, och ii) sannolika prisnivåer på importen från Belarus och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

6.1   Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Belarus

(102)

Så som anges i skäl 49 uppskattades den outnyttjade kapaciteten till mer än 900 000 ton, vilket utgjorde mer än 8 % av unionens förbrukning under översynsperioden. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna utnyttjas för att leverera till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

6.2   Unionsmarknadens attraktionskraft, sannolika prisnivåer på importen från Belarus och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(103)

Såsom fastställs i skälen 44–46 förblev unionsmarknaden attraktiv för belarusiska exporterande tillverkare när det gäller storlek, priser och närhet.

(104)

Kommissionen analyserade prisnivån på den belarusiska importen till unionen. I avsaknad av antidumpningstullar var de vägda genomsnittliga priserna på importen från Belarus betydligt lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden var priset på importen från Belarus (10) 13 % – 15 % lägre än unionsindustrins priser. Såsom förklaras i skälen 64 och 87 var prisnivån på importen från Belarus till och med lägre än unionens tillverkningskostnad. Det är därför sannolikt att unionsmarknaden skulle bli ännu attraktivare för Belarus om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(105)

För att bedöma den framtida importens inverkan på unionsindustrins situation ansåg kommissionen att prisnivåerna för den belarusiska exporten till marknader i tredjeländer skulle vara en rimlig indikator på framtida prisnivåer till unionsmarknaden.

(106)

Såsom anges i skäl 44 analyserade kommissionen prisnivån för den belarusiska exporten till marknader i tredjeländer och konstaterade att dessa exportpriser var betydligt lägre än unionsindustrins priser (15 %). Unionsmarknaden är därför fortfarande mycket attraktiv när det gäller prisnivåer för belarusiska tillverkare.

(107)

Mot bakgrund av ovanstående skulle unionstillverkarna, om de ställdes inför en ökning av lågprisimporten från Belarus, tvingas sänka sina priser för att försöka behålla sina försäljningsvolymer och marknadsandelar. Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet, som skulle försämras.

(108)

Om unionsindustrin däremot behöll sina nuvarande prisnivåer skulle detta ha en nästan omedelbar negativ inverkan på dess försäljnings- och produktionsvolym samt dess marknadsandel. Dessutom skulle en minskning av produktionsvolymen leda till en ökning av tillverkningskostnaderna per enhet på grund av minskade stordriftsfördelar. Detta skulle ytterligare försämra unionsindustrins lönsamhet. Med en förlust av lönsamhet skulle unionsindustrin inte kunna genomföra nödvändiga investeringar. I slutändan skulle detta också leda till förlorade arbetstillfällen och risk för nedläggning av produktionslinjer.

(109)

Den produkt som översynen gäller påverkas av sanktionspaketen mot Ryssland och Belarus, men som sägs i skäl 47 kan den nuvarande situationen inte anses vara av bestående karaktär. Kommissionen fann att sanktionspaketen inte kan ha någon betydelse för dess slutsatser i denna undersökning.

6.3   Slutsats om sannolikheten för återkommande skada

(110)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Belarus till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

7.   UNIONENS INTRESSE

(111)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas.

7.1   Unionsindustrins intresse

(112)

Såsom anges i skäl 99 har unionsindustrin återhämtat sig från den skada den vållats av tidigare dumpning. Om befintliga åtgärder tillåts upphöra att gälla, kommer unionsindustrin förmodligen att möta ökad illojal konkurrens från de belarusiska tillverkarna, vilket sannolikt sätter stopp för unionsindustrins pågående återhämtning.

(113)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

7.2   Icke-närstående importörers och handlares intressen

(114)

Som nämnts i skäl 15 gav sig ingen importör till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande eller under undersökningen. Även om det inte kan uteslutas att införandet av åtgärderna har haft en negativ inverkan på importörernas verksamhet, var de inte beroende av Belarus och kunde köpa den produkt som översynen gäller från andra leverantörsländer, som Norge och Turkiet. Därför drog kommissionen slutsatsen att det ur importörernas perspektiv inte fanns några tvingande skäl att inte förlänga de gällande åtgärderna.

7.3   Användarnas intresse

(115)

Ingen användare gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande eller under undersökningen. Det fanns därför inget som tydde på att slutsatsen från den ursprungliga undersökningen (11) inte längre var giltig eller att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användarna som skulle uppväga den positiva effekten av åtgärderna.

7.4   Slutsats om unionens intresse

(116)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av armeringsstänger med ursprung i Belarus.

8.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(117)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande eller fortsatt dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot armeringsstänger från Belarus bibehållas.

(118)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (12) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(119)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering, av järn eller olegerat stål, men inte vidare bearbetade än smidda, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade, även vridna efter valsningen och med mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer tillverkade under valsningsprocessen, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7214 10 00, ex 7214 20 00, ex 7214 30 00, ex 7214 91 10, ex 7214 91 90, ex 7214 99 10 and ex 7214 99 95 (Taric-nummer 7214100010, 7214200020, 7214300010, 7214911010, 7214919010, 7214991010, 7214999510) och med ursprung i Belarus. Armeringsstänger med hög utmattningshållfasthet av järn eller stål omfattas inte. Andra långa produkter, såsom rundstänger, omfattas inte.

2.   Den slutgiltiga antidumpningstullsats som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 ska vara 10,6 %.

3.   Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1019 av den 16 juni 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa stänger av sådant slag som används som betongarmering med ursprung i Vitryssland, EUT L 155, 17.6.2017, s. 6.

(3)  Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut, EUT C 372, 16.9.2021, s. 9.

(4)  Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av armeringsstänger med ursprung i Republiken Belarus (EUT C 231, 15.6.2022, s. 21).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).

(6)  https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2607

(7)  Exporterande tillverkare: https://eng.belsteel.com/about/rolling-production.php

(8)  Databasen från CRU group, https://www.crugroup.com/

(9)  Kostnaden efter import fastställdes till 2 % i den ursprungliga undersökningen.

(10)  Om 2 % av kostnaderna efter import räknas med skulle prisskillnaden vara 11,8 % – 12 % såsom anges i skäl 66.

(11)  På det hela taget fanns det inga tvingande skäl mot införandet av åtgärder mot import av den berörda produkten från Belarus.

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.


Top