BILAGA

Statistisk infrastruktur och mål för programmet för europeisk statistik 2013–2017

Inledning

För genomförandet av unionens politik krävs hög kvalitet, jämförbar och tillförlitlig statistik om unionens ekonomi, sociala förhållanden och miljö och dess beståndsdelar på nationell och regional nivå. Den europeiska statistiken är också av avgörande betydelse för Europa, genom att göra det möjligt för allmänheten och Europas medborgare att både förstå och kunna delta i den demokratiska processen och i debatten om dagens och framtidens union.

Programmet för europeisk statistik utgör den rättsliga ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik 2013–2017.

Den europeiska statistiken utvecklas, framställs och sprids inom lagstiftningens ramar genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet (ESS).

Statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet för europeisk statistik 2013–2017 (nedan kallat programmet) bidrar till genomförandet av unionens politik enligt EUF-fördraget och Europa 2020 och dess respektive flaggskeppsinitiativ och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar.

Eftersom programmet är ett flerårigt program som omfattar en period av fem år, och med tanke på att EES strävar efter att ha och bibehålla en central roll på statistikområdet, är programmet ambitiöst i fråga om tillämpningsområde och mål, men det kommer att genomföras successivt. Utvecklingen av ett effektivt fastställande av prioriteringar och förenklingsverktyg kommer att vara en målsättning för programmet.

Statistisk infrastruktur

Programmet kommer att sträva efter att fastställa en infrastruktur för statistisk information. Denna infrastruktur måste kunna användas intensivt för en mängd olika tillämpningar.

Den europeiska statistiken framställs i första hand för att användas som underlag för det politiska beslutsfattandet. Denna statistik bör emellertid också vara tillgänglig och lättåtkomlig för andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet eftersom den är en kollektiv nyttighet som bekostas av Europas medborgare och företag, som därmed också bör kunna dra nytta av tjänsterna i samma utsträckning. För att infrastrukturen ska tjäna sitt syfte måste den utformas i enlighet med sunda principer som dels gör den ändamålsenlig för en rad olika syften, dels gör den tillräckligt flexibel så att den kan anpassas efter användarnas skiftande behov under kommande år.

Infrastrukturen för statistisk information framgår av figuren nedan.

INFRASTRUKTUREN FÖR STATISTISK INFORMATION

Inom detta överordnade system kommer det i programmet att göras en ytterligare uppdelning mellan tre pelare av statistik, nämligen företag, medborgarnas Europa, samt geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik.

Unionspolitiken och relevant internationell politik styr vilka statistikbehov som programmet behöver tillgodose med sin omarbetade struktur och motsvarande produktionsprocesser. Varje enskild politisk handlingslinje för unionen och internationellt avspeglas i den statistiska infrastrukturens olika komponenter och omfattas av särskilda satsningar i programmet. Nya handlingslinjer under kommande år kommer att täckas in genom att det skapas nya inriktningar med indikatorer/räkenskaper utifrån de statistikuppgifter som framställs inom de tre pelarna.

STATISTISK INFORMATION – STRUKTUR OCH DYNAMIK

Mål

Programmets övergripande mål är att ESS ska fortsätta att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

Med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt till uppgiftslämnarbördan ska följande specifika mål eftersträvas för de statistikåtgärder som vidtas för att genomföra programmet:

—

Mål 1: Att tillhandahålla statistik i god tid som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena och tillgodoser behoven hos ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, på ett kostnadseffektivt sätt utan onödigt dubbelarbete.

—	Mål 2: Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

—	Mål 3: Att stärka samarbetet inom ESS och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

—	Mål 4: Att se till att sådan statistik fortgående levereras under programmets hela löptid, förutsatt att detta inte stör ESS:s prioritetssättande mekanismer.

Dessa specifika mål är uppdelade på olika prioritetsområden som beskrivs nedan. Mål 1 och 4 ingår i ”I. Statistikprodukter”, mål 2 i ”II. Produktionsmetoderna för europeisk statistik” och mål 3 i ”III. Partnerskap”.

I.   STATISTIKPRODUKTER

1.   Indikatorer

1.1   Europa 2020

Antagandet av Europa 2020 vid Europeiska rådets möte i juni 2010 har i hög grad format unionens och den nationella politikens strategiska agenda för de kommande åren. Genom denna agenda fastställs ett antal överordnade mål och flaggskeppsinitiativ för vilka EES måste tillhandahålla statistiska indikatorer på en rad områden (förbättrade villkor för innovation, forskning och utveckling, sysselsättningsfrämjande åtgärder, uppfyllelse av unionens klimat- och energimål, resurseffektivitet, förbättrade utbildningsnivåer, inklusive rörlighet i utbildningssyfte, aktivt och hälsosamt åldrande samt främjande av social delaktighet genom fattigdomsbekämpning).

Mål 1.1.1

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet, som bör finnas tillgänglig i god tid, och övervaka genomförandet av Europa 2020. Nya indikatorer ska så långt det är möjligt bygga på tillgängliga statistiska uppgifter.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	uppdaterade överordnade målindikatorer för Europa 2020 (inom sysselsättning, forskning och utveckling, innovation, energi/klimatförändringar, utbildning, miljö, socialt skydd, social delaktighet och fattigdom) på kommissionens (Eurostats) webbplats,

—	statistik som underlag för övervakningen av genomförandet av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020,

—	ytterligare indikatorer till stöd för förhands- och efterhandsutvärderingen av unionens ekonomi-, social- och miljöpolitik, och

—	indikatorer på sysselsättning som skiljer mellan deltid och heltid, samt indikatorer på arbetslöshet med hänsyn till människor i aktiveringsåtgärder såsom utbildning.

1.2   Ekonomisk styrning

Krisen och spänningarna på finansmarknaderna har belyst behovet av att stärka unionens ekonomiska styrning. Unionen har redan tagit avgörande steg när det gäller ekonomisk styrning och samordning, som i vissa fall kommer att få avsevärda effekter i form av statistik utöver den pågående statistikverksamheten.

Mål 1.2.1

Att ta fram ny statistik, och förbättra den statistik som redan finns, som är relevant för unionens beslutsfattare och allmänheten i samband med unionens kraftfullare och integrerade ekonomiska styrning och övervakningscykeln som integrerar stabilitets- och tillväxtpakten och den ekonomiska politiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	statistikunderlag till resultattavlan över makroekonomiska obalanser och den bakomliggande analysen,

—	statistikunderlag för en förstärkt stabilitets- och tillväxtpakt som särskilt syftar till framställning och tillhandahållande av statistik av hög kvalitet om offentlig skuldsättning,

—	utveckling och utarbetande av en uppsättning indikatorer för att mäta konkurrenskraft, och

—	en effektiv kvalitetsledning genom hela produktionskedjan, som även omfattar data om de offentliga finanserna från tidigare led och de underliggande arbetsprocesserna i medlemsstaterna.

Mål 1.2.2

Att förse de europeiska beslutsfattarna med tillförlitlig statistik och indikatorer för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål samt för övervakning av specifika unionspolitiska åtaganden.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	ett fastställt tillämpningsområde för statistiken för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål enligt överenskommelse med användarna om detta tillämpningsområde, och

—	fastställande, om lämpligt, genomförande och förklaring av ett effektivt kvalitetsledningssystem för dessa indikatorer.

1.3   Ekonomisk globalisering

Sociala, ekonomiska och andra effekter av finanskrisen, de ökade flödena över gränserna och fragmenteringen av produktionsprocesserna har belyst behovet av ett mer sammanhängande system och bättre mätning av den globaliserade produktionen.

Mål 1.3.1

Att förbättra de indikatorer och den statistik om den ekonomiska globaliseringen och de globala värdekedjorna som står till unionens beslutsfattares och allmänhetens förfogande.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	en uppdatering av de indikatorer som redan finns om den ekonomiska globaliseringen på kommissionens (Eurostats) webbplats,

—	utveckling av nya indikatorer om globala värdekedjor, inklusive flöden och beroende av naturresurser,

—	analys av de globala värdekedjorna, eventuellt med hjälp av lämpliga input-outputtabeller samt utrikeshandels- och företagsstatistik, inklusive sammanlänkning av mikrodata, och

—	undersökning av behovet av att reformera beräkningen och fördelningen av finansförmedlingstjänster.

2.   Räkenskapssystem

Kommissionens meddelande av den 20 augusti 2009Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld och offentliggörandet av Stiglitz-Sen-Fitoussi-rapporten om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling har gett nya impulser för att ta itu med EES:s främsta utmaning, nämligen hur man kan få till stånd bättre statistik om övergripande frågor och mer integrerad statistik för att beskriva komplexa sociala, miljörelaterade och ekonomiska företeelser, utöver de traditionella måtten på ekonomisk produktion. Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) ger en integrerad och konsekvent ram för all ekonomisk statistik men bör kompletteras med andra indikatorer för att ge mer heltäckande information för politik och beslutsfattande.

2.1   Ekonomiska och sociala resultat

Den ekonomiska krisen har gjort det ännu viktigare med en uppsättning makroekonomiska indikatorer av hög kvalitet för att man bättre ska kunna förstå och analysera konjunktursvängningarna och deras effekter på samhället och lättare kunna fatta beslut. Den i allt högre grad globaliserade produktionen gör det nödvändigt att utveckla ett enhetligt system som gör det lättare att tolka och integrera statistik från olika områden.

Mål 2.1.1

Att komplettera mätningen av de ekonomiska resultaten med olika dimensioner av globalisering, livskvalitet, tillgång till varor och tjänster, ekologisk hållbarhet, hälsa, välbefinnande, social sammanhållning och social delaktighet. Att ta fram ett system för analys av den globaliserade produktionen.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	genomförande och sammanställning av årliga och kvartalsvisa nationalräkenskaper samt årliga regionala räkenskaper i enlighet med ENS,

—	indikatorer på fördelningen av inkomst och konsumtion mellan hushållen (genom att stämma av aggregat från nationalräkenskaperna med data från hushållsundersökningen eller administrativa data),

—	sammanställning av aktuell prisstatistik av hög kvalitet, särskilt harmoniserade konsumentprisindex,

—	framtagande av satelliträkenskaper för två nya områden,

—	upprättande av en databas för mätning av tillväxt och produktivitet, där hänsyn tas till ändringar i produktiviteten inom både den offentliga och privata sektorn,

—	en begreppsmässig ram för analys av den globaliserade produktionen,

—	en begreppsmässig ram för mätning av den livskvalitet och det välbefinnande som uppnåtts, och

—	anpassning av motsvarande redovisningsbegrepp och statistiska begrepp så långt detta är möjligt.

Mål 2.1.2

Att tillhandahålla centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer som en sammanhängande uppsättning indikatorer för att tillgodose statistikkraven i unionen och internationellt, och anpassa de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna efter användarnas skiftande behov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	samordnad utveckling av resultattavlor för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer samt indikatorer för hållbar utveckling,

—	harmoniserade metoder för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer,

—	förbättrad jämförbarhet mellan indikatorer internationellt,

—	bättre verktyg som underlättar tolkningen och spridningen av indikatorer, och

—	harmoniserad bostadsstatistik och närliggande statistik som är tillgänglig för alla medlemsstater.

2.2   Miljömässig hållbarhet

Att skydda, bevara och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer samt motverka effekterna av klimatförändringarna är frågor som ligger högt på den europeiska dagordningen och är mål i fördragen. För en effektiv politik i de frågorna krävs statistik över en rad olika områden.

Mål 2.2.1

Att tillhandahålla miljöräkenskaper och statistik med avseende på klimatförändringar, med hänsyn tagen till den internationella utvecklingen på området.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—

ett sammanhängande miljöräkenskapssystem som utformats som s.k. satelliträkenskaper till nationalräkenskapernas huvudkonton och ger information om luftföroreningar, energiförbrukning, flöden och reserver av viktiga materiella naturresurser och vatten, handel med basråvaror och råvaror av avgörande betydelse, miljöskatter och utgifter för miljöskydd, eventuellt inklusive grön tillväxt/upphandling,

—	uppdatering, utveckling, framställning och spridning av indikatorer som visar sekundär belastning, effekterna av klimatförändringarna, även på hälsan, sårbarhet och anpassningsprocessen, och

—	utveckling av en huvudindikator som mäter den globala miljöbelastningen.

3.   Data

3.1   Företag

En stor del av unionspolitiken fokuserar på de europeiska företagen. Dessutom ansvarar företagen för att tillhandahålla grundläggande uppgifter. Det är därför stor efterfrågan på företagsstatistik i vid mening som kan användas som underlag för beslutsfattandet, men som också kan ge Europas medborgare och företag en bättre bild av denna politik, där man skiljer mellan stora företag, medelstora företag och småföretag för vilka det finns ett allt större behov av detaljerad och harmoniserad statistik. Samtidigt behöver den administrativa bördan och uppgiftslämnarbördan minskas.

Mål 3.1.1

Att göra de statistiska produktionsprocesserna effektivare och mer ändamålsenliga. Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om viktiga områden där företagen står i fokus, såsom företagsstatistik, konjunkturindikatorer, företagens investeringar i personal och kompetens, internationella transaktioner, globalisering, övervakning av den inre marknaden, FoU och innovation samt turism. Särskild vikt bör läggas vid tillgången till uppgifter om industri- eller tjänstesektorer med högt förädlingsvärde, framför allt inom den gröna, digitala eller sociala ekonomin (t.ex. hälsa och utbildning).

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	återanvändning av data som finns i statistiksystemet eller i samhället samt en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg,

—	statistik och indikatorer om företag som tillhandahålls på årsbasis eller med tätare mellanrum,

—	statistik som beskriver Europas ställning i världen och unionens relationer med resten av världen,

—	tillhandahållande av statistik för analys av de globala värdekedjorna och utarbetande av Eurogruppens register som utgångspunkt för att samla in uppgifter om globaliseringen som spänner över flera olika områden,

—	bättre balans mellan statistiska insamlingar för handeln med varor respektive tjänster genom förbättrad tillgång till uppgifter om tjänster samt åtgärder för att förbättra balansen mellan varu- och tjänstestatistiken,

—	utveckling av verktyg för övervakningen av den inre marknaden, t.ex. instrumentet för övervakning av livsmedelspriser och tillhörande indikatorer,

—	tillhandahållande av statistik om resultaten på viktiga områden inom innovation och FoU genom utökad användning av patentregister och ökad forskning samt användning av enskilda mikrodata för statistikändamål,

—	statistik om tillgång och efterfrågan inom turism genom optimerad uppgiftsinsamling och bättre integrering av turismuppgifter med uppgifter från andra områden, och

—	statistik om resursanvändning och resurseffektivitet som så långt det är möjligt baseras på de uppgiftsinsamlingar som redan finns.

3.2   Medborgarnas Europa

Europas medborgare står i centrum för unionens politikområden. Det är därför stor efterfrågan på socialstatistik i vid mening som ett underlag för beslutsfattandet och för att övervaka socialpolitikens resultat, men också som ett medel för att ge Europas medborgare bättre möjligheter att bedöma hur politiken påverkar dem i vardagen och deras välbefinnande.

Mål 3.2.1

Att tillhandahålla statistik om viktiga socialpolitiska områden med medborgarna i fokus, t.ex. välbefinnande, hållbarhet, social sammanhållning, fattigdom, ojämlikheter, demografiska utmaningar (särskilt den åldrande befolkningen och migration), arbetsmarknaden, utbildning, inklusive utbildning i tidig ålder, vuxenutbildning, yrkesutbildning och ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, kultur, fysisk aktivitet, livskvalitet, säkerhet, hälsa, funktionshinder, konsumtion, fri rörlighet och den inre marknaden, ungdomars rörlighet, teknisk innovation och nya livsstilsval. Denna statistik bör när så är möjligt vara könsuppdelad för grupper av särskilt intresse för beslutsfattare på det socialpolitiska området. Prioriteringar ska fastställas i enlighet med artikel 6.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	en konsoliderad grundläggande infrastruktur för europeisk socialstatistik med uppgiftsinsamlingar genom undersökningar och från administrativa källor och en gemensam uppsättning grundläggande variabler,

—	grundläggande sociala undersökningar som tillhandahåller uppgifter (inklusive mikrodata) om enskilda och hushåll och som effektiviseras och kompletteras med ytterligare och mindre vanligt förekommande mikrodatainsamlingar,

—	utbildningsstatistik, inklusive effektivisering och modernisering av vuxenutbildningsundersökningen,

—	tillhandahållande av statistik över inkomstmässiga ojämlikheter med hjälp av en jämförbar nationell huvudindikator samt uppgifter om ojämlikheter när det gäller tillgång till grundläggande varor och tjänster,

—	metodarbete för statistik om fysisk aktivitet och kultur,

—	tillhandahållande av statistik om trygghet mot brott, hälsa, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (1), och funktionshinder,

—	genomförande av åtgärder i arbetsprogrammet för att integrera migrationsstatistiken i ett vidare sammanhang,

—	indikatorer på livskvalitet för att mäta framstegen i samhället,

—	inledande förberedelser inför nästa folk- och bostadsräkning (som planeras äga rum 2021).

3.3   Geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik

Sammankopplingen av statistik med georefererade data och geodataanalys erbjuder nya möjligheter som ESS kommer att utforska närmare. Särskild vikt kommer att behöva läggas vid vissa frågor, t.ex. sekretess och statistisk validitet vid skattningar på små områden.

Energi- och transportstatistik kommer att få stor betydelse i framtiden som underlag för Europa 2020 och klimatpolitiken.

Jordbrukets betydelse bland unionens politikområden kommer att fortsätta under 2013–2017. Statistikarbetet kommer i hög grad att påverkas av resultatet av diskussionerna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Tonvikten kommer att läggas vid miljöfrågor, biologisk mångfald/ekosystem, ekonomi, människors hälsa och säkerhet samt sociala frågor.

Mål 3.3.1

Att verka för ett evidensbaserat beslutsfattande genom flexiblare och ökad användning av rumslig information i kombination med social-, ekonomi- och miljöstatistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	vidareutveckling, underhåll och drift av infrastrukturen för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), inrättad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (2), särskilt unionens geoportal,

—	tillhandahållande av diverse geografisk information genom samarbete med unionsprogram för markanvändningsundersökningar och fjärranalys, och

—	integrering av statistikuppgifter när så är ändamålsenligt för att därigenom skapa en flexibel infrastruktur som grundar sig på flera källor för tillhandahållande av riktad analys i tid och rum.

Mål 3.3.2

Att tillhandahålla miljöstatistik som underlag för beslutsfattandet i unionen.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—

grundläggande miljöstatistik om resurser, t.ex. om avfall och återvinning, vatten, råvarufyndigheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald på nationell och om möjligt regional nivå samt grundläggande statistik avseende klimatförändringarna som underlag för åtgärder och politik för begränsning och anpassning på alla relevanta nivåer, från lokal nivå till unionsnivå.

Mål 3.3.3

Att tillhandahålla energi- och transportstatistik som underlag för unionens politik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av framtagande och spridning av statistik om

—	förnybar energi,

—	energibesparingar/energieffektivitet, och

—	transportsäkerhet, passagerarrörlighet, vägtrafikmätningar och intermodal godstransport.

Mål 3.3.4

Att tillhandahålla jordbruks-, fiske- och skogsbruksstatistik för utvecklingen och övervakningen av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken i överensstämmelse med centrala europeiska strategiska hållbarhetsmål och landsbygdsutvecklingsmål, genom att bedriva regelbunden verksamhet för utveckling, framställning och spridning av statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	reviderad och förenklad insamling av jordbruksuppgifter i överensstämmelse med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013,

—	omorganiserad insamling av jordbruksuppgifter, särskilt med syftet att förbättra de tillhandahållna uppgifternas kvalitet och aktualitet,

—	en fullständig översyn av datahanteringssystemet för markanvändning/marktäcke och utarbetande och genomförande av ett nytt system på grundval av detta,

—	genomförande av datainsamlingssystemet för samanvändbara jordbruksmiljöindikatorer, på grundval av befintliga metoder när så är möjligt,

—	lämpliga uppdelningar per region, och

—	genomförande och spridning av en uppsättning centrala skogsbruksuppgifter från de integrerade miljöekonomiska räkenskaperna för skogsbruket, t.ex. skogsareal, volym och värde av skog på rot samt räkenskaper för skogsbruk.

II.   PRODUKTIONSMETODER FÖR EUROPEISK STATISTIK

ESS står för närvarande inför en rad utmaningar: ökad efterfrågan på statistik av hög kvalitet, ett växande behov av komplex, flerdimensionell statistik, nya aktörer på informationsmarknaden, begränsade resurser, behovet av att ytterligare minska uppgiftslämnarbördan samt diversifieringen av kommunikationsverktyg. Detta innebär att man successivt behöver anpassa metoderna för framställning och spridning av den officiella europeiska statistiken.

1.   Kvalitetsledning inom ESS

Mål 1.1

Att genomföra ett kvalitetsledningssystem inom EES med utgångspunkt i uppförandekoden.

Att intensifiera utbytet av god praxis vid genomförandet av uppförandekoden och se till att kvalitetsrapporterna täcker in olika användarbehov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	införande av nya övervakningsmekanismer och en andra omgång kollegial granskning för att bedöma efterlevnaden av uppförandekoden,

—	sammanjämkning av kvalitetsledningssystemen inom ESS och Europeiska centralbankssystemet (ECBS),

—	tillgodosedda användarbehov i fråga om kvalitetsrapportering, och

—	standardisering av kvalitetsrapporter inom olika statistiska områden på unionsnivå.

2.   Prioriteringar och förenkling

ESS står inför en betydande utmaning, nämligen hur man ska tillhandahålla europeisk statistik av hög kvalitet för att tillgodose det växande behovet av statistik i ett läge då medlemsstaternas budgetar är hårt åtstramade och inga nyanställningar görs vid kommissionen eller i medlemsstaterna, vilket för vissa organ kommer att resultera i en verklig minskning av personalresurser. Med tanke på de begränsade resurserna såväl på europeisk som på nationell nivå är det viktigt att lägga tonvikten vid prioriteringar och förenklingsåtgärder, vilket kräver alla ESS-partners engagemang. En mekanism för att fastställa prioriteringar har integrerats i utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen och kommer att användas under hela programmets löptid. Detta innebär bl.a. en årlig översyn av befintliga statistikkrav med utgångspunkt i initiativ som lagts fram av kommissionen om att minska statistikkraven, med hänsyn till användarnas, producenternas och uppgiftslämnarnas intressen. Denna process bör eftersträvas i nära samarbete med användare och producenter av europeisk statistik.

Mål 2.1

Att inrätta en prioriteringsmekanism för ESS i syfte att förenkla inrapporteringskraven och göra anpassningar till nya statistikbehov, samtidigt som hänsyn tas till producenternas begränsningar, till uppgiftslämnarbördan och användarnas behov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	fastställda prioriteringar och resurstilldelningar i enlighet med dessa prioriteringar,

—	fastställande av ESS:s prioriteringar som ett led i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 9,

—	hänsynstagande till resultaten av samråden med användare och producenter i det årliga arbetsprogrammet, och

—	information till användarna om förenkling av statistikområden och om reducerade eller avskaffade uppgiftsinsamlingar.

3.   Statistik för flera olika ändamål och effektivitetsvinster i produktionen

Mål 3.1

Att gradvis införa en verksamhetsarkitektur för ESS som möjliggör mer integrerad framställning av den europeiska statistiken, med beaktande av de kostnader som uppstått inom ESS genom införandet, att harmonisera och standardisera produktionsmetoder och metadata för statistiken, att öka horisontell (olika statistikområden) och vertikal (olika ESS-partner) integrering av de statistiska produktionsprocesserna i ESS i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, att använda och integrera flera olika datakällor samt att framställa statistik för flera olika ändamål. Särskild vikt kommer att läggas vid sekretessfrågor som kommer att uppstå vid ökad användning, återanvändning och utbyte av mikrodata och administrativa register.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	utökad användning av lämpliga administrativa uppgifter på alla statistikområden,

—	kartläggning och användning av nya datakällor för europeisk statistik,

—	större deltagande från kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikmyndigheternas sida i utformningen av administrativa register,

—	ökad användning av statistisk matchning och datalänkningstekniker för att skapa ett större utbud av europeisk statistik,

—	användning av modellen för europeisk statistik för snabb politisk respons i specifika och vederbörligen motiverade fall,

—	ökad integrering av produktionsprocesserna för den europeiska statistiken genom insatser som samordnas av ESS,

—	ytterligare harmonisering av statistiska begrepp mellan olika statistikområden,

—	utveckling och genomförande av en flexibel it-referensinfrastruktur och tekniska standarder för förbättrad driftskompatibilitet, gemensamt utnyttjande av data och metadata samt gemensam datamodellering,

—	användning av standardverktyg på it-området i alla statistikprocesser,

—	utveckling av metodologiska standarder för att öka användningen av och tillgången till harmoniserade metoder (inklusive blandade metoder för uppgiftsinsamling) och harmoniserade metadata,

—	stärkt roll för de statistiska företagsregistren som den plats där statistikenheter för all företagsrelaterad statistik förvaras och används som en källa för nationalräkenskaperna, och

—	förbättrat tillhandahållande av metadata, framför allt bakgrundsinformation om hur data samlats in, om kvaliteten på data och om hur dessa data kan göras mer lättförståeliga för användarna.

Mål 3.2

Att se till att ESS är välfungerande och konsekvent genom effektivt samarbete och effektiv kommunikation.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	verkligt och effektivt stöd för partnerskapet inom ESS,

—	utarbetande och tillämpning av rutiner för uppgifts- och arbetsfördelningen inom ESS, och

—	vidareutveckling och idrifttagande av samarbetsnätverken.

4.   Spridnings- och kommunikationsverksamhet

Mål 4.1

Att göra ESS till den främsta uppgiftskällan för europeisk statistik för alla användare, och särskilt för offentliga och privata beslutsfattare, genom att tillhandahålla en statistiktjänst av hög kvalitet som bygger på principerna om fri och enkel tillgång till den europeiska statistiken.

Att intensifiera och utvidga dialogen mellan statistikanvändare och statistikproducenter för att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet. Att användarna involveras i utvecklingsarbetet på ett tidigt stadium är avgörande för ett effektivare och mer ändamålsenligt ESS.

Att utvidga och rationalisera utbudet av produkter för spridning för att tillgodose behoven hos de användare som använder ny teknik.

Att upprätta en kostnadseffektiv och integrerad säker infrastruktur inom ESS för tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	erkännande av ESS som den främsta referenspunkten för användare av europeisk statistik,

—	inrättande av en integrerad säker infrastruktur för tillgång till mikrodata om unionen,

—	inrättande av ett system för att hantera ansökningar från användare om direkt tillgång till och råd vid tolkning av statistiken,

—	produkter för spridning som är anpassade efter behoven hos de användare som använder ny teknik,

—	fler statistikprodukter om övergripande frågor,

—	ökad användning av ny teknik för kommunikation och spridning (t.ex. SDMX-baserad),

—	större utbud av mikrodatauppsättningar för forskningsändamål i enlighet med datasekretesslagstiftning på unionsnivå och på nationell nivå, och

—	utarbetning av datauppsättningar för att underlätta användningen av statistikuppgifter för utbildnings- och forskningsändamål.

5.   Utbildning, innovation och forskning

Mål 5.1

Att tillgodose utbildnings- och utvecklingsbehov i ESS genom en kombination av utbildningskurser och möjligheter till lärande och utveckling.

Att förbättra samarbetet mellan ESS-medlemmarna när det gäller kunskapsöverföring samt utbyte och genomförande av bästa praxis och gemensamma innovativa tillvägagångssätt vid statistikframställning.

Att organisera verksamhet som inkluderar forskarvärlden samt dess medverkan i och bidrag till förbättringen av de statistiska produktionskedjorna och av kvaliteten på officiell statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	inrättande av en akademisk examen på avancerad nivå (t.ex. master i officiell statistik),

—	utbildningsprogram som är inriktade på användarnas och andra medborgares behov,

—	en bredare användning av resultat från forskningsprojekt vid framställningen och spridningen av statistik,

—	erkännande av ESS som en referenspunkt för statistikforskningen,

—	ett brett deltagande av forskarvärlden i forskningsverksamhet som rör officiell statistik, och

—	inrättande av adekvata verktyg för utbyte av praxis och genomförande av gemensamma lösningar inom ESS.

III.   PARTNERSKAP

1.   Partnerskap inom ess och med partner utanför systemet

I en anda av partnerskap är de nationella statistikmyndigheterna och kommissionen (Eurostat) ansvariga för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

Mål 1.1

Att genomföra den förbättrade styrningsstrukturen för ESS.

Detta mål ska uppnås med hjälp av genomförande av översynen av förordning (EG) nr 223/2009 och av kommissionens beslut 2012/504/EU av den 17 september 2012 om Eurostat (3).

Mål 1.2

Att stärka kommissionens (Eurostats) roll som samordnare i egenskap av Europeiska unionens statistikbyrå.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	kommissionens (Eurostats) medverkan på ett tidigt stadium i fråga om de statistiska aspekterna av alla kommissionsinitiativ, och

—	regelbunden dialog med berörda aktörer på högsta ledningsnivå.

Mål 1.3

Att genom gemensamma projekt och samordnade satsningar utöka samarbetet med ECBS samt med de europeiska och internationella organisationer som deltar i framställningen av data för statistiska eller administrativa ändamål. Att se till att unionsstandarder och internationella standarder är samstämmiga.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	ett gemensamt kvalitetssystem för ESS och ECBS,

—	kommissionens (Eurostats) ökade medverkan i internationella rådgivande grupper,

—	fastställande och genomförande av nya samarbetsformer för att se till att statistiska utvecklingar samordnas väl mellan internationella organisationer och att arbetet fördelas effektivt,

—	tillämpning av FN:s nya rekommenderade nationalräkenskapssystem, ENS, FN:s system för miljöräkenskaper, de europeiska miljöräkenskaperna och handböckerna för betalningsbalansstatistiken.

Mål 1.4

Att främja och genomföra statistisk rådgivning och statistisk stödverksamhet i länder utanför unionen i överensstämmelse med prioriteringarna i unionens utrikespolitik, med särskild tonvikt vid utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

—	ESS utövning av sin ledande roll internationellt,

—	tillhandahållande av uppgifter för ändamål som rör unionens utrikespolitik,

—	stöd till kommissionens avdelningar vid genomförandet av utvecklingspolitiken och politiken för internationellt samarbete, i deras relationer med internationella organisationer och i frågor som är av gemensamt statistiskt intresse för utomeuropeiska regioner eller länder,

—	spridning av relevanta statistikuppgifter som underlag för utvidgningsprocessen och förhandlingarna,

—	minimering av antalet begärda undantag från nya medlemsstater som medför att uppgifter saknas,

—	upprättande av avtal och samförståndsavtal med tredjeländer,

—	utformning och genomförande av program för tekniskt samarbete,

—	tekniskt bistånd som inriktas på harmonisering och inrapportering av uppgifter, och

—	förbättrat samarbete och samordningsverksamhet mellan deltagare i ESS.

---

(1)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 70.

(2)  EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

(3)  EUT L 251, 18.9.2012, s. 49.