Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE0475

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscus) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG” KOM(2011) 706 slutlig – 2011/0341 (COD)

    EUT C 143, 22.5.2012, p. 48–50 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    22.5.2012   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 143/48


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscus) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG”

    KOM(2011) 706 slutlig – 2011/0341 (COD)

    2012/C 143/11

    Föredragande: Bryan CASSIDY

    Den 20 respektive 14 december 2011 beslutade rådet och Europaparlamentet, att i enlighet med artiklarna 33 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

    "Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscus) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG"

    COM(2011) 706 final – 2011/0341 (COD).

    Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 2 februari 2012.

    Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 231 röster för, 3 röster emot och 11 nedlagda röster.

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    EESK stöder generellt förslaget om Fiscus. Kommittén vill dock påpeka följande:

    Man måste se till att nationella tull- och skatteförvaltningar är tillräckligt utrustade för att möta utmaningarna under nästa årtionde.

    Ett uppdaterat och effektivt IT-system för tull- och skatteområdena måste finnas. Till exempel skulle ett sådant system innehålla delar som den moderniserade tullkodexen.

    Kommittén skulle vilja se mer detaljerade bedömningar av konsekvenserna för EU:s budget och för de nationella budgetarna.

    Sammanfattningen av Fiscus budget jämfört med den nuvarande verksamheten visar en ökning av den totala budgeten med 9 % på både tull- och skatteområdena. Den planerade budgeten för tullområdet är 479 622 792 euro (23 692 892 euro på skatteområdet). Detta innebär en ökning med 13 % på tullområdet och en minskning med 1 % på skatteområdet.

    1.2

    Kommittén är medveten om att det finns olika sätt att se på detta bland medlemsstaterna i rådets arbetsgrupper. Det är viktigt att kommissionen kan visa att medlemsstaterna kommer att göra betydande besparingar genom Fiscusbudgeten jämfört med de befintliga budgetarrangemangen. Det kan bli svårt för kommissionen att få parlamentets godkännande för utgiftsökningar i EU-budgeten utan information om uppvägande besparingar i medlemsstaternas budgetar.

    1.3

    Kommittén vill påminna om sin kommentar i sitt yttrande om "Ågärdsprogram för tullfrågor" (1) där den förespråkar en större harmonisering av tullförfarandena i linje med målsättningarna i Lissabonstrategin, och understryker att större harmonisering bör uppnås utan att för den skull integrera själva förvaltningarna.

    1.4

    En väsentlig del av det nya programmet består i att förbättra utbildningen av medlemsstaternas tulltjänstemän och höja utbildningens effektivitet (2).

    2.   Inledning och bakgrund

    2.1

    EU:s tull- och skattepolitik bidrar avsevärt till att öka intäkterna i EU:s och medlemsstaternas budgetar varje år. Dessutom ger denna politik betydande fördelar för EU:s medborgare och företag, till exempel genom blockering av osäkra eller illegala importer, underlättande av handeln och av en stark inre marknad eller sänkning av kostnaderna för att efterleva lagstiftning och minskning av administrativa förfaranden.

    2.2

    Förslaget till förordning (COM(2011) 706 final) är ett viktigt steg framåt på den väg som inleddes för flera år sedan, mot förenkling och samordning av medlemsstaternas åtgärder för att skydda sina och unionens ekonomiska intressen: år 2010 utgjorde tullar och andra därmed förbundna avgifter 12,3 % av EU-budgeten. I nästa fleråriga budgetram 2014–2020 som antogs av kommissionen i juni 2011 läggs det bland annat fram ett förslag om en ny generation Tullprogram och Fiscalisprogram. Dessa två program har under åren utvecklats i två olika men ändå parallella riktningar, och de senaste är Tull 2013 och Fiscalis 2013. De är nu ihopkopplade i ett enda program (Fiscus) – en verklig innovation i kommissionens strategi.

    2.3

    Fiscus är inte bara resultatet av en "förenklingspolitik" för att använda kommissionens egna ord, utan innebär också att man verkligen ser samarbetet mellan tull- och skattemyndigheter samt andra berörda parter som något avgörande. Den viktigaste positiva aspekten av detta program är att det mänskliga perspektivet lyfts fram – tull- och skattesamarbetet är baserat på personligt nätverksbyggande och kompetensuppbyggnad  (3). Uppbyggnad av IT-kapacitet är förstås nödvändigt, men det mänskliga perspektivet är viktigast, och något som EESK uppskattar.

    2.4

    Kommissionens Fiscusprojekt kommer att innehålla ett program som ska löpa i sju år från den 1 januari 2014. Finansieringsramen för programmets kostnader under hela perioden (2014–2020) är 777 600 000 euro i löpande priser. Det är ett stort belopp och det är svårt att uppskatta om det står i proportion till målen. Genom programmet ges ekonomiskt stöd till nio olika typer av övergripande gemensamma verksamheter, antingen i form av bidrag, avtal om offentlig upphandling eller återbetalning av kostnader som externa experter ådrar sig.

    2.5

    De flesta av kostnaderna rör utbildning av tulltjänstemän och gemensamma IT-initiativ, men programmet får också täcka "utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet" (4). EESK förstår att detta innebär att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övervakning av genomförandet av de övergripande gemensamma verksamheterna , men hoppas att lika stor uppmärksamhet kommer att ägnas åt genomförandet av nationella verksamheter så att alla verksamheter behandlas lika.

    2.6

    Åtgärdsprogrammets särskilda mål är samma som i de föregående och nuvarande programmen. EESK har redan lämnat synpunkter på dessa, och det skulle inte vara någon mening med att upprepa dem om det inte var för att det är ett ämne som gång på gång har tagits upp, till synes utan gensvar hittills, nämligen ett verkligt informationsutbyte mellan tull- och skattemyndigheter som ett medel att upptäcka bedrägerier och/eller skatteundandragande (5).

    2.7

    Den första delen, personligt nätverkande, möjliggör utbyte av bästa praxis och operativa kunskaper. Detta är inte något nytt, eftersom samma fråga har tagits upp – med samma ordval till och med – i de allra flesta av de tidigare programmen. Tidigare åtgärder har inte alltid lyckats helt och hållet. Det finns många orsaker, främst språksvårigheter och deltagarnas olika erfarenheter eller bakgrunder. Det nya fokus på samarbete mellan olika förvaltningar som Fiscus innebär torde uppmuntra utbytet av erfarenheter och framväxten av en tulltjänstemannakår med hög kompetens, vilket EU bör stödja.

    2.8

    Kommissionen anser att programmet genom den senare delen kan […] finansiera avancerad IT-infrastruktur och avancerade IT-system som möjliggör att unionens tull- och skatteförvaltningar utvecklas till fullfjädrade e-förvaltningar  (6). Även denna fråga har tagits upp i de föregående programmen med mer eller mindre samma formuleringar. På denna punkt har resultaten inte alls varit tillfredsställande på grund av att medlemsstaterna har befunnit sig på olika nivåer när det gäller IT-teknik, men också – och tyvärr ganska ofta – på grund av att några (eller många) medlemsstater inte har velat ändra sina metoder eller byta ut sin utrustning.

    2.9

    Medlemsstaternas ovilja att samarbeta, inte enbart vad gäller IT-teknik, är det största hindret på vägen mot att skapa ett stabilt europeiskt skattenätverk, och det blir mycket tydligt på detta område. EESK har kritiserat denna attityd i flera av sina yttranden om EU:s skatteinitiativ (7) och hoppas att det på grund av den rådande krisen kommer att stå klart att inget land kan isolera sig från händelser med global påverkan och att samarbete är den enda lösningen.

    2.10

    Under 2011 analyserade en konsult, efter samråd med näringslivets representanter, resultaten av halvtidsutvärderingen av de två separata programmen Fiscalis 2013 och Tull 2013. En annan konsult studerade en möjlig struktur för det framtida Fiscus-programmet. Resultaten från halvtidsutvärderingen visade inte på några nämnvärda hinder och gav inte några indikationer om vad som skulle kunna göras för att råda bot på oönskade situationer.

    2.11

    Genom Fiscus slås de nuvarande två separata programmen för skatte- och tullfrågor ihop till ett enda, och därmed uppnås kommissionens mål i fråga om förenkling och kostnadsbesparingar utan att verksamheten på dessa båda områden blir lidande.

    2.12

    Den nya förordningen ersätter beslut nr 1482/2007/EG om ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013) och beslut nr 624/2007/EG om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013). Båda dessa beslut kommer därför att upphävas.

    2.13

    Kommissionen har utfört omfattande undersökningar på områdena för Tull och Fiscalis. Undersökningarna på båda områdena gav upphov till en rad problem som presenteras i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Konsekvensbedömning, Del I (Tull) och Del II (Fiscalis) (8).

    2.14

    Kommissionen har inför det nya programmet utfört en konsekvensbedömning där det står klart att det fortfarande råder stor osäkerhet kring de europeiska informationssystemen och informationsutbytet som rör den framtida politiska utvecklingen. EESK hänvisar till några av dessa oklarheter i sitt yttrande "Åtgärdsprogram för tullfrågor" (9). De åtgärder som krävs för att förbättra Fiscalisprogrammets funktionssätt beskrevs utförligt i EESK:s yttrande "Förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013)" (10).

    2.15

    EESK stödjer i princip de åtgärder som kommissionen föreslår, men vill dock påpeka att frågan om samarbete mellan olika myndigheter och organ, både på nationell nivå och på EU-nivå, är ett slags ledmotiv i många EU-frågor. Framstegen på området sker oftast långsamt och med svårighet. Anledningarna till detta är många, men den största är bristande entusiasm vid de nationella myndigheterna.

    2.16

    EESK stöder kommissionens förslag om ett utökat samarbete mellan tull- och skattemyndigheterna. Detta borde dock bara vara början på en åtgärd som EESK har föreslagit många gånger förut (11) – ett organiserat samarbete mellan alla myndigheter och organ på nationell nivå eller EU-nivå som deltar i kampen mot ekonomiska bedrägerier eller brott, till exempel pengatvätt, organiserad brottslighet, terrorism och smuggling.

    Bryssel den 22 februari 2012

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    Staffan NILSSON


    (1)  EUT C 324, 30.12.2006, s. 78, punkt 1.3.

    (2)  Detta påpekades i punkt 1.2 i EESK:s yttrande "Förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013)" (EUT C 93, 27.4.2007, s. 1).

    (3)  Punkt 1, tredje stycket, s. 2 i COM(2011) 706 final.

    (4)  Artikel 10.2, s. 21 i COM(2011) 706 final.

    (5)  EESK:s yttranden"Kampen mot skatteundandragande" (EUT C 347, 18.12.2010, s. 73) och "God förvaltning i skattefrågor" (EUT C 255, 22.9.2010, s. 61).

    (6)  Punkt 1, tredje stycket, s. 2 i COM(2011) 706 final.

    (7)  EESK:s yttranden "Kampen mot skatteundandragande" (EUT C 347, 18.12.2010, s. 73), "God förvaltning i skattefrågor" (EUT C 255, 22.9.2010, s. 61), "Skatteundandragande vid import" (EUT C 277, 17.11.2009, s. 112), "Indrivning av skatter" (EUT C 317, 23.12.2009, s. 120) och "Administrativt samarbete i fråga om beskattning" (EUT C 317, 23.12.2009, s. 120).

    (8)  Arbetsdokument från kommissionen, sammanfattning av konsekvensbedömningen, SEK(2011) 1318 final.

    (9)  EUT C 324, 30.12.2006, s. 78.

    (10)  EUT C 93, 27.4.2007, s. 1.

    (11)  EESK:s yttranden "Kampen mot skatteundandragande" (EUT C 347, 18.12.2010, s. 73), "God förvaltning i skattefrågor",(EUT C 255, 22.9.2010, s. 61), "Skatteundandragande vid import" (EUT C 277, 17.11.2009, s. 112), "Indrivning av skatter" (EUT C 317, 23.12.2009, s. 120) och "Administratvit samarbete i fråga om beskattning" (EUT C 317, 23.12.2009, s. 120).


    Top