INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Initiativets titel

Strategi för en europeisk dataunion

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, enhet G1

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen

Preliminär tidsplan

Tredje kvartalet 2025

Ytterligare information

—

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Detta initiativ är en vidareutveckling av åtgärderna i 2020 års datastrategi, vars mål var att skapa en inre marknad där data kan flöda fritt. På grund av den tekniska och geopolitiska utvecklingen sedan dess behövs det nu en uppdaterad strategi. I Draghirapporten angavs att EU saknar stora dataset och behöver främja samordning mellan branscher och datadelning för att påskynda integrationen av AI – särskilt generativ AI – i den europeiska industrin. I Lettarapporten från april 2024 betonades att mer behöver göras för att skapa en verklig inre marknad för data. I handlingsplanen för en AI-kontinent påpekas att strategin för en dataunion är en central åtgärd om vi ska kunna göra det mesta av potentialen hos AI.

I de politiska riktlinjerna för EU-kommissionen 2024–2029 betonas också att vi måste ”ta vara på potentialen hos data”. Slutligen anges det i kommissionens meddelande En konkurrenskraftskompass för EU från januari 2025 att en dataunionsstrategi kommer att föreslås för att förbättra och underlätta säker privat och offentlig datadelning med hjälp av öppna processer, förenkla regelverket och tillämpningen av det och påskynda utvecklingen av nya system och tillämpningar, samtidigt som man respekterar de grundläggande rättigheterna.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

EU:s datastrategi från 2020 har gett vissa resultat: inrättande av gemensamma europeiska dataområden som decentraliserade ramar för företags oberoende datadelning och datapoolning, t.ex. med hjälp av dataförmedlingstjänster som regleras genom dataförvaltningsakten, nya rättigheter när det gäller tillgång till och delning av industridata enligt dataförordningen och hälsodata enligt förordningen om ett europeiskt hälsodataområde. När AI-revolutionen nu accelererar måste vi emellertid göra mer för att utnyttja industridata och andra data på underrepresenterade språk.

EU:s ekonomi – som kännetecknas av starka företag i traditionella sektorer men få stora aktörer i tekniksektorn – har svårt att hantera digitaliseringen. Samtidigt försöker stora tekniska aktörer från länder utanför EU att ta sig in i traditionella industrisektorer genom att erbjuda sina tjänster som digitaliseringspartner. Den europeiska industrin saknar alternativ för digitaliseringsprojekt, bland annat – men inte bara – när det gäller att utveckla och tillämpa AI.

Till skillnad från ekonomin för personuppgifter är industridata domänspecifika och innehas av många olika aktörer som stöter på rättsliga hinder i samband med datadelning och datapoolning. Vissa data är språkspecifika och finns kanske bara i ett begränsat antal. Det kan göra det omöjligt för innovativa företag att träna eller kontinuerligt förbättra grundmodeller för olika industrisektorer eller europeiska språk.

Vid sidan av tillgången till data är tillgången till kompetent arbetskraft, datoranläggningar och kapital fortfarande en utmaning. Regleringslandskapet för dataanvändning i EU består av en komplex blandning av allmänna och sektorsspecifika lagar, och samverkan mellan dessa är ofta är svår att förstå för företag och verkställs av olika organ eller myndigheter, vilket leder till ineffektivitet och osäkerhet för företag och offentliga förvaltningar. Trots ansträngningar för att harmonisera reglerna för behandling av personuppgifter finns det skillnader mellan EU-länderna när det gäller öppenhetsbestämmelser eller rätten till särskilda undantagsklausuler. Ett ökande antal rapporterings- och anmälningskrav i alla typer av lagstiftning påverkar konkurrenskraften.

Samtidigt som de internationella dataflödena blir allt viktigare för hela ekonomin finns det också utmaningar. Det är ofta oklart hur europeiska företag ska hantera dataöverföringar från länder utanför EU tillbaka till EU. Vissa kategorier av EU-data är inte tillräckligt skyddade mot skadliga aktörer. Den senaste tidens geopolitiska spänningar har lett till en oro för att EU:s ekonomiska säkerhet kan äventyras om vi är alltför beroende av andra länder. Exempelvis kan ett beroende relevanta data på vissa områden inom generativ AI göra det svårt för EU att säkra sin långsiktiga konkurrenskraft.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

EU skulle kunna inta en ledande roll i dataekonomin genom att använda data på ett säkert sätt för att möjliggöra tillförlitlig, icke-diskriminerande AI och stärka sin konkurrenskraften på den globala marknaden – men det kräver ytterligare åtgärder. En strategi skulle kunna hjälpa EU:s företag och invånare att utnyttja de data som genereras på hela kontinenten mer effektivt och samtidigt minimera den rättsliga osäkerheten.

Rättslig grund

Själva meddelandet grundas på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Meddelandet förväntas innehålla en rad initiativ och åtgärder med olika rättsliga grunder. De eventuella lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinstrumentens innehåll och omfattning kommer att avgöra vilken rättslig grund som anses lämplig, och denna kommer att fastställas vid utarbetandet av de rättsliga instrumenten.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Datamarknadernas gränsöverskridande karaktär skapar svårigheter för de enskilda EU-länderna, eftersom oberoende åtgärder riskerar att fragmentera regleringen och marknaden. För att komma runt detta problem finns ett allt större behov av en samordnad strategi som omfattar hela EU:s inre marknad. En sådan strategi skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar, skapa ett ekosystem av tillförlitliga EU-verktyg, stärka europeiska företag och främja en mer sammanhängande, konkurrenskraftig, icke-diskriminerande och tillförlitlig europeisk data- och AI-marknad. Internationella dataflöden är viktiga för EU-företagens konkurrenskraft och hanteras på ett effektivt sätt på EU-nivå, där en enhetlig strategi stärker EU:s förhandlingsstyrka, skapar en enhetlig reglering i globala sammanhang och förhindrar fragmentering mellan EU-länderna. Den administrativa bördan är till viss del kopplad till nationell lagstiftning, men i många fall bidrar EU:s regelverk också till bördan. En minskning av denna börda skulle stödja EU:s övergripande konkurrenskraftsmål.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Det första målet är att stimulera investeringar i datateknik och göra vissa datatillgångar tillgängliga genom frivilliga åtgärder eller finansiering, i syfte att öka användningen och tillgången till data för utveckling av generativ AI. För detta skulle man kunna vidta åtgärder för att förbättra åtkomsten till data för nystartade företag, t.ex. genom en enda kontaktpunkt för tillgång på begäran till ytterligare datakällor och ytterligare åtgärder för att underlätta frivillig datadelning.

Det andra målet är förenkling. Det bör uppnås genom 1) förenkling av de befintliga reglerna och 2) utveckling av dataverktyg som minskar den administrativa bördan. För att förstärka det befintliga regelverket kommer det att utvärderas, och riktade ändringar kommer vid behov att föreslås för att få instrumenten att fungera tillsammans på bästa sätt, så att vi kan skapa en effektiv dataekonomi med en effektiv styrning. Digital infrastruktur som möjliggör automatisk efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna bör utvecklas och införas. Eventuellt skulle man även kunna införa obligatorisk digital rapportering i framtida lagstiftningsinitiativ och underlätta digital rapportering i befintlig lagstiftning. 

Det tredje målet är att ta fram en ”internationell datastrategi” som bör omfatta åtgärder för att skydda exporten av EU-data och för att stimulera dataimporten till EU. Det kräver ett integrerat tillvägagångssätt som bland annat tar hänsyn till EU:s interna regelverk för data och EU:s externa handelspolitik på det digitala området. I den internationella datastrategin bör man även ta upp frågan om tillgång till gemensamma europeiska dataområden och fastställa vilka åtgärder för bilateralt och multilateralt engagemang som ska prioriteras. Utveckling av internationella regler som främjar datadelning via avtal bör också ingå.

Förväntade konsekvenser

Åtgärdens inverkan på ekonomin förväntas ta formen av mer datadrivna tjänster och produkter, främst på AI-området, som kommer att utformas efter användarnas behov. Strategin kommer att leda till vidareutveckling av en tillförlitlig och blomstrande dataekonomi som sannolikt kan öka värdet på data, samtidigt som normer i fråga om uppgiftsskydd och cybersäkerhet respekteras. En mer integrerad och digitalt starkare inre marknad kommer att tillåta företagen i EU – inklusive små och medelstora företag – att expandera och göra det mesta av marknaden. Det kan även göra det möjligt för den offentliga sektorn att hantera viktiga samhällsutmaningar på olika områden. 

Förenklingen av regelverket kommer att minska regelbördan för företagen. Om den administrativa bördan minskas kommer det att påverka hela ekonomin positivt, men särskilt små och medelstora företag som har färre resurser att lägga på efterlevnad och för vilka den administrativa bördan ofta är det största hindret för investeringar.

Om vi tar itu med det internationella flödet av icke-personliga data på EU-nivå skulle det kunna stärka EU:s roll som global digital ledare, göra lagstiftningen mer samstämmig, attrahera dataflöden till EU och skapa ett starkare skydd för ett säkert och konkurrenskraftigt utbyte av EU-data med tredjeländer.

Framtida övervakning

Med tanke på initiativets karaktär – dvs. ett brett politiskt meddelande – kommer övervakningen av initiativet att genomföras i ett senare skede, när de olika åtgärderna genomförs. Kommissionen kommer i god tid att utvärdera strategin, främst med Europeiska datainnovationsstyrelsen och expertgruppen för datafrågor och dess olika intressenter som en övervakningsmekanism. Vi kommer även regelbundet att rapportera till rådets relevanta arbetsgrupp och till parlamentsutskotten. Kommissionen kommer också att bedöma strategins genomförande via de olika åtgärder som den kommer att leda till. Eventuella lagstiftningsåtgärder kommer att bedömas grundligt och utvärderas på lämpligt sätt.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Eftersom meddelandet innehåller en strategi och en översikt krävs inga konsekvensbedömningar på förhand. Lagstiftningsförslag, potentiella åtgärder eller andra förslag och initiativ som sannolikt kommer att få betydande konsekvenser och politiska alternativ som tillkännages i strategin kommer vid behov att åtföljas av konsekvensbedömningar. Strategin för en dataunion ska utgöra en allmän strategi, och denna saknar identifierbara effekter.

Samrådsstrategi

Samrådet består av följande delar:

Ett offentligt samråd (se informationen nedan), riktade enkäter till EU-länder och utvalda experter, riktade samråd, bl.a. om små och medelstora företag, workshoppar för särskilda branscher, intervjuer med experter, högnivåevenemang och landsbesök.

Vi kommer att prioritera att vända oss direkt till små och medelstora företag genom Europeiska datainnovationsstyrelsen och dess företrädare för små och medelstora företag och genom Enterprise Europe Network för små och medelstora företag.

I linje med kommissionens politik för bättre lagstiftning, som syftar till att underbygga de politiska initiativen med bästa tillgängliga kunskap, uppmanar vi även vetenskapliga forskare, akademiska organisationer, lärda sällskap och vetenskapliga sammanslutningar med sakkunskap inom datapolitik, artificiell intelligens och/eller minskning av den administrativa bördan att lämna in relevanta publicerade eller opublicerade vetenskapliga undersökningar, analyser och data.

Som en del av denna inbjudan att lämna synpunkter genomförs ett offentligt samråd via portalen Kom med synpunkter som är öppet för alla. Samrådet hittar du på sidan för offentliga samråd. Enkäten kommer att finnas tillgänglig på engelska, franska och tyska, men svaren kan lämnas på vilket som helst av de 24 officiella EU-språken. Det offentliga samrådet består av en enkät, och till denna är det möjligt att bifoga ett separat dokument. Samrådet pågår i åtta veckor. En sammanfattning av resultaten kommer att publiceras på webbsidan för samrådet åtta veckor efter det att det offentliga samrådet har avslutats. Kommissionen kommer också att utarbeta en sammanfattande rapport om all samrådsverksamhet efter samrådets slut.

Varför ordnar vi samråd?

Syftet med samrådet är att ge berörda parter möjlighet att bidra med synpunkter och hjälpa till att utforma den framtida politiska agendan för EU:s dataekonomi. Det kommer även bilda underlag till eventuella framtida kommissionsinitiativ på detta område, och ger möjlighet att beakta alla berörda parters åsikter på ett samarbetsinriktat och inkluderande sätt.

Målgrupp

De berörda parterna kommer att delas upp i följande grupper:

·Medborgare/allmänheten. 

·Dataleverantörer från offentlig sektor.

·Teknikleverantörer och företagsanvändare.

·Behöriga nationella myndigheter.

·Leverantörer av databehandlingstjänster.

·Leverantörer av dataförmedlingstjänster.

·Dataleverantörer.

·Industrin, små och medelstora företag och företag med anknytning till tillhandahållande, användning och hantering av data. Här ingår även industriföreningar, internationella organisationer på relevanta områden, företag som tillhandahåller generativ AI och försäljare av syntetiseringslösningar

·Branschorganisationer.

·Forskare och den akademiska världen.

·Plattformsföreträdare.

·Det civila samhällets organisationer och konsumentorganisationer.

·Experter och tankesmedjor: här ingår forskare och specialister som arbetar med olika ämnen av intresse samt forskningsinstitutioner.