This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document L:2018:265:FULL
Official Journal of the European Union, L 265, 24 October 2018
Europeiska unionens officiella tidning, L 265, 24 oktober 2018
Europeiska unionens officiella tidning, L 265, 24 oktober 2018
Display all documents published in this Official Journal
|
ISSN 1977-0820 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
61 årgången |
|
|
|
Rättelser |
|
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1594
av den 22 oktober 2018
om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över garanterade traditionella specialiteter (Bratislavský rožok/Pressburger Kipfel/Pozsonyi kifli [GTS])
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Slovakiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den garanterade traditionella specialiteten ”Bratislavský rožok”/”Pressburger Kipfel”/”Pozsonyi kifli”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 729/2012 (2). |
|
(2) |
Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 b i den förordningen. |
|
(3) |
Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen, och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Bratislavský rožok”/”Pressburger Kipfel”/”Pozsonyi kifli” (GTS) godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 oktober 2018.
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Phil HOGAN
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 729/2012 av den 8 augusti 2012 om införande av en beteckning i registret över garanterade traditionella specialiteter (Bratislavský rožok/Pressburger Kipfel/Pozsonyi kifli [GTS]) (EUT L 213, 10.8.2012, s. 9.).
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/3 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/1595
av den 23 oktober 2018
om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 vad gäller tolkning 23 från International Financial Reporting Interpretations Committee
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (1), särskilt artikel 3.1, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008. |
|
(2) |
Den 7 juni 2017 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) tolkning 23 Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling från IFRS Interpretations Committee (IFRIC 23). I IFRIC 23 anges närmare hur osäkerhet ska återspeglas vid redovisning av inkomstskatt. |
|
(3) |
Antagandet av IFRIC 23 medför, av konsekvensskäl, även ändringar av International Financial Reporting Standard (IFRS-standard) 1, i syfte att säkerställa förenlighet mellan internationella redovisningsstandarder. |
|
(4) |
Samrådet med European Financial Reporting Advisory Group bekräftar att IFRIC 23 uppfyller kriterierna för antagande i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. |
|
(5) |
Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(6) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till förordning (EG) nr 1126/2008 ska ändras på följande sätt:
|
a) |
Tolkning 23 Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling från IFRS Interpretations Committee (IFRIC 23) ska infogas i enlighet med bilagan till denna förordning. |
|
b) |
International Financial Reporting Standard (IFRS-standard) 1 ska ändras i enlighet med IFRIC 23 på det sätt som återges i bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Alla företag ska tillämpa de ändringar som avses i artikel 1 senast från och med den första dagen av deras första räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019 eller senare.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 oktober 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).
BILAGA
IFRIC 23
OSÄKERHET I FRÅGA OM INKOMSTSKATTEMÄSSIG BEHANDLING
IFRIC 23
OSÄKERHET I FRÅGA OM INKOMSTSKATTEMÄSSIG BEHANDLING
REFERENSER
|
— |
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter |
|
— |
IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel |
|
— |
IAS 10 Händelser efter rapportperioden |
|
— |
IAS 12 Inkomstskatter |
BAKGRUND
|
1. |
IAS 12 Inkomstskatter fastställer särskilda krav för aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder. Ett företag tillämpar kraven i IAS 12 på grundval av tillämplig skattelagstiftning. |
|
2. |
Det kan vara oklart hur skattelagstiftningen ska tillämpas på en viss transaktion eller under en viss omständighet. Det kan vara okänt huruvida en viss skattemässig behandling är godtagbar enligt skattelagstiftningen innan en behörig skattemyndighet eller domstol fattat ett beslut. En tvist eller skattemyndighetens granskning av en särskild skattemässig behandling kan därför påverka ett företags redovisning av en aktuell eller uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. |
|
3. |
I denna tolkning gäller följande definitioner:
a) skattemässig behandling : den behandling som ett företag använt eller planerar att använda sig av i sin inkomstskattedeklaration. b) skattemyndighet : det eller de organ som beslutar om huruvida den skattemässiga behandlingen är godtagbar enligt skattelagstiftningen. Detta kan inbegripa en domstol. c) osäker skattemässig behandling : skattebehandling för vilken det råder osäkerhet om huruvida den behöriga skattemyndigheten kommer att godta den skattemässiga behandlingen enligt skattelagstiftningen. Exempelvis är ett företags beslut att inte lämna in en inkomstskattedeklaration i en skattejurisdiktion, eller att inte ta upp viss inkomst i det skattepliktiga resultatet, en osäker skattemässig behandling om det är osäkert huruvida detta kommer att godtas enligt skattelagstiftningen. |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
|
4. |
Denna tolkning förtydligar hur kraven på redovisning och värdering i IAS 12 ska tillämpas när det råder osäkerhet kring den inkomstskattemässiga behandlingen. Om detta är fallet ska företaget redovisa och värdera sina aktuella eller uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder genom att tillämpa kraven i IAS 12 på grundval av de skattepliktiga resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, andra outnyttjade skatteavdrag och skattesatser som fastställs med hjälp av den här tolkningen. |
FRÅGESTÄLLNINGAR
|
5. |
När det föreligger osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling behandlar denna tolkning
|
BESLUT
Huruvida ett företag ska beakta osäkra skattemässiga behandlingar separat
|
6. |
Ett företag ska avgöra huruvida varje osäker skattemässig behandling ska behandlas separat eller tillsammans med en eller flera andra osäkra skattemässiga behandlingar på grundval av den metod som bäst kan förutse utfallet av osäkerheten. Vid fastställandet av vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten kan ett företag till exempel beakta a) hur det upprättar sin inkomstskattedeklaration och stöder skattemässig behandling, eller b) hur företaget förväntar sig att skattemyndigheten gör sin granskning och löser problem som kan uppstå i samband med denna granskning. |
|
7. |
Om ett företag vid tillämpning av punkt 6 beaktar flera osäkra skattemässiga behandlingar tillsammans, ska referenser till en ”osäker skattemässig behandling” enligt denna tolkning avse gruppen av osäkra skattemässiga behandlingar betraktade som en enhet. |
Skattemyndigheternas granskning
|
8. |
Vid bedömning av huruvida och hur en osäker skattemässig behandling påverkar fastställandet av skattepliktigt resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag och skattesatser ska företaget anta att skattemyndigheten vid dessa granskningar kommer att granska de belopp som den har rätt att granska och att den vid granskningen har fullständig kännedom om all hänförlig information. |
Fastställande av skattepliktigt resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag och skattesatser
|
9. |
Ett företag ska bedöma huruvida det är sannolikt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. |
|
10. |
Om ett företag bedömer att det är sannolikt att skattemyndigheten kommer att godta en osäker skattemässig behandling ska företaget fastställa skattepliktiga resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag och skattesatser i enlighet med den skattemässiga behandling som använts eller som det planerar att använda i inkomstskattedeklarationen. |
|
11. |
Om ett företag inte bedömer det sannolikt att skattemyndigheten kommer att godta en osäker skattemässig behandling ska företaget återge effekten av osäkerheten vid fastställandet av skattepliktigt resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller skattesatser. Företagen ska återge effekten av osäkerheten för varje osäker skattemässig behandling genom att använda någon av följande metoder, beroende på vilken metod som företaget bedömer bäst förutser utfallet av osäkerheten:
|
|
12. |
Om en osäker skattemässig behandling påverkar aktuell och uppskjuten skatt (om den t.ex. påverkar både det skattepliktiga resultat som används för att fastställa aktuell skatt och de skattemässiga värden som används för att fastställa uppskjuten skatt) ska företaget göra konsekventa bedömningar och uppskattningar för både aktuell och uppskjuten skatt. |
Förändrade fakta och omständigheter
|
13. |
Ett företag ska omvärdera sådana bedömningar eller uppskattningar som krävs enligt denna tolkning om de fakta eller omständigheter som bedömningarna eller uppskattningarna baserades på ändras eller som en följd av ny information som påverkar bedömningarna eller uppskattningarna. Exempelvis kan förändrade fakta eller omständigheter ändra ett företags slutsatser om en skattemässig behandlings godtagbarhet eller företagets bedömning av osäkerhetens effekter, eller bådadera. I punkterna A1–A3 finns vägledning avseende förändrade fakta och omständigheter. |
|
14. |
Ett företag ska återge effekterna av förändrade fakta eller omständigheter eller av nya uppgifter som en förändring i de redovisningsmässiga bedömningarna med tillämpning av IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. Företaget ska tillämpa IAS 10 Händelser efter rapportperioden för att fastställa om en förändring som sker efter rapportperiodens slut är en händelse efter rapportperiodens slut som beaktas eller inte beaktas. |
Bilaga A
Vägledning vid tillämpning
Denna bilaga är en integrerad del av IFRIC 23 och har samma rättsliga värde som övriga delar av IFRIC 23.
FÖRÄNDRADE FAKTA OCH OMSTÄNDIGHETER (PUNKT 13)
A1 Vid tillämpning av punkt 13 ska företaget bedöma relevansen och effekten av förändrade fakta och omständigheter eller av nya uppgifter inom ramen för gällande skattelagstiftning. Exempelvis kan en särskild händelse leda till en omvärdering av en bedömning eller uppskattning som gjorts för en skattemässig behandling men inte för en annan, om dessa behandlingar omfattas av olika skatteregler.
A2 Nedan följer en icke uttömmande uppräkning av exempel på förändrade fakta och omständigheter eller ny information som enligt denna tolkning, beroende på omständigheterna, kan leda till att en bedömning eller uppskattning omvärderas:
|
a) |
Granskningar eller åtgärder från en skattemyndighets sida. Exempelvis
|
|
b) |
Ändringar i bestämmelser som fastställts av en skattemyndighet. |
|
c) |
Skattemyndighetens rätt att granska eller på nytt ompröva en skattemässig behandling upphör att gälla. |
A3 Enskilda fall av uteblivet godkännande eller underkännande från en skattemyndighets sida utgör sannolikt inte sådana förändrade fakta eller omständigheter eller nya uppgifter som påverkar de bedömningar och uppskattningar som krävs enligt denna tolkning.
LÄMNANDE AV UPPLYSNING
A4 Om det råder osäkerhet om inkomstskattemässiga behandlingar ska företaget avgöra huruvida det ska lämna upplysning om
|
a) |
bedömningar som gjorts vid fastställande av skattepliktigt resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag och skattesatser, genom tillämpning av punkt 122 i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och |
|
b) |
information om de antaganden och uppskattningar som gjorts vid fastställande av skattepliktigt resultat, skattemässiga värden, underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag och skattesatser, genom tillämpning av punkterna 125–129 i IAS 1. |
A5 Om ett företag bedömer att det är sannolikt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling ska företaget avgöra om det ska lämna upplysning om den potentiella effekten av osäkerheten som en skatterelaterad eventualförpliktelse eller eventualtillgång med tillämpning av punkt 88 i IAS 12.
Bilaga B
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna bilaga är en integrerad del av IFRIC 23 och har samma rättsliga värde som övriga delar av IFRIC 23.
IKRAFTTRÄDANDE
B1 Ett företag ska tillämpa denna tolkning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar tolkningen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
B2 Första gången denna tolkning tillämpas ska ett företag antingen
|
a) |
retroaktivt tillämpa IAS 8, om detta är möjligt utan efterrationaliseringar, eller |
|
b) |
tillämpa tolkningen retroaktivt och med den ackumulerade effekten av att ursprungligen tillämpa tolkningen, redovisad den första tillämpningsdagen. Om ett företag väljer denna övergångsmetod får det inte räkna om jämförande information. Företaget ska i stället redovisa den ackumulerade effekten av att ursprungligen tillämpa tolkningen som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel (eller i tillämpliga fall annan komponent i eget kapital). Första tillämpningsdagen är inledningen av det räkenskapsår då enheten för första gången tillämpar denna tolkning. |
Bilaga C
Ett företag ska tillämpa ändringen i denna bilaga när det tillämpar IFRIC 23.
Ändring av IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas
Punkt 39AF läggs till.
39AF IFRIC 23 Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling lade till punkt E8. Ett företag ska tillämpa den ändringen när det tillämpar IFRIC 23.
I bilaga E läggs punkt E8 och tillhörande rubrik till.
Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling
E8 Ett företag som för första gången tillämpar IFRS-standarder och där dagen för övergång till IFRS infaller före den 1 juli 2017 får välja att inte återge tillämpningen av IFRIC 23 Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling i den jämförande informationen i sina första finansiella rapporter enligt IFRS. Ett företag som gör det valet ska redovisa de ackumulerade effekterna av tillämpningen av IFRIC 23 som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel (eller i tillämpliga fall annan komponent i eget kapital) vid början av den första rapportperioden då IFRS tillämpas.
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/9 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1596
av den 23 oktober 2018
om förlängning av undantaget från rådets förordning (EG) nr 1967/2006 vad gäller minimiavstånd från kusten och minimidjup för fiske med landvad/not i vissa territorialvatten i Frankrike (Occitanie och Provence-Alpes-Côte d'Azur)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (1), särskilt artikel 13.5, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1967/2006 är det förbjudet att använda släpredskap inom en kustzon av tre sjömil eller på ett vattendjup av mindre än 50 m om ett sådant djup nås närmare kusten. |
|
(2) |
Kommissionen får, på begäran av en medlemsstat, medge undantag från förbudet i artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1967/2006, under förutsättning att ett antal villkor som anges i artikel 13.5 och 13.9 är uppfyllda. |
|
(3) |
Undantag från artikel 13.1 första stycket i den förordningen när det gäller användning av landvad/not i vissa havsområden inom Frankrikes territorialvatten, oberoende av djupet, beviljades till och med den 31 december 2014 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 587/2014 (2). |
|
(4) |
En förlängning av undantaget beviljades till och med den 25 augusti 2018 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1421 (3). |
|
(5) |
Den 23 maj 2018 mottog kommissionen en begäran från Frankrike om att förlänga undantaget som löpte ut den 25 augusti 2018. Frankrike har lämnat in uppdaterad information som motiverar en förlängning av undantaget. |
|
(6) |
Frankrike har antagit en förvaltningsplan i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1967/2006 (4). |
|
(7) |
I juli 2018 gjorde vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) en bedömning av Frankrikes begäran om undantag (5). STECF framhöll behovet av bättre datainsamling. Frankrike åtog sig att förbättra datainsamlingen genom att påbörja en vetenskaplig studie för att övervaka fisket och utöka provtagningen, och åtog sig också att förbättra ramarna för kontroll på ett sätt som går längre än de skyldigheter som anges för de berörda fartygen i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (6), genom att fördubbla antalet kontroller, öka frekvensen för fångstrapportering och genom att införa en skyldighet att skicka en förhandsanmälan till kontrollmyndigheterna 24 timmar före varje fiskeresa. |
|
(8) |
STECF ansåg 2013 att med beaktande av redskapens egenskaper, den låga hastigheten när redskapen halas in manuellt och det faktum att fiskarna försöker bedriva verksamheten över ”rena” bottnar, kan effekterna av denna verksamhet på den marina miljön anses vara försumbar. |
|
(9) |
Förlängningen av det undantag som Frankrike begärt uppfyller villkoren i artikel 13.5 och 13.9 i förordning (EG) nr 1967/2006. |
|
(10) |
Det finns särskilda geografiska begränsningar på grund av kontinentalsockelns begränsade utbredning. |
|
(11) |
Fiske med landvad/not bedrivs från land på grunt vatten och är inriktat på flera olika arter. Denna typ av fiske är av sådan karaktär att det inte kan utföras med något annat fiskeredskap eftersom målarterna inte kan fångas med något annat reglerat redskap. |
|
(12) |
Det undantag som beviljades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1421 rör ett begränsat antal på 23 fartyg. Förlängningen av det undantag som Frankrike begärt avser bara 20 fartyg. |
|
(13) |
Den förvaltningsplan som Frankrike antagit garanterar att det inte sker några framtida ökningar av fiskeansträngningen, eftersom fisketillstånd endast kommer att utfärdas för de 20 angivna fartygen, för en total ansträngning på 1 386 dagar, som Frankrike redan har gett tillstånd att bedriva fiske. Frankrike begränsade dessutom den maximalt tillåtna ansträngningen för varje redskap. |
|
(14) |
Förvaltningsplanen bör göra det möjligt att med tiden minska flottan eftersom fisketillstånden är kopplade till fartygen och automatiskt återkallas när det fartyg som innehar tillståndet ersätts. |
|
(15) |
Begäran gäller fartyg som bedrivit detta fiske under mer än fem år. |
|
(16) |
Dessa fartyg finns upptagna i en förteckning som sänts in till kommissionen i enlighet med kraven i artikel 13.9 i förordning (EG) nr 1967/2006. |
|
(17) |
Den berörda fiskeverksamheten uppfyller kraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 1967/2006 eftersom den franska förvaltningsplanen uttryckligen förbjuder fiske ovanför skyddade livsmiljöer. |
|
(18) |
Kraven i artikel 8.1 h i förordning (EG) nr 1967/2006 är inte tillämpliga eftersom de avser trålare. |
|
(19) |
Vad gäller kravet att följa artikel 9.5 som fastställer minsta maskstorlek noterar kommissionen att Frankrike, i enlighet med artikel 9.7 i förordning (EG) nr 1967/2006, har godkänt ett undantag från dessa bestämmelser i sin förvaltningsplan eftersom den berörda fiskeverksamheten är mycket selektiv, har försumbar inverkan på den marina miljön och inte bedrivs ovanför skyddade livsmiljöer. |
|
(20) |
Den berörda fiskeverksamheten uppfyller de dokumentationskrav som anges i artikel 14 rådets förordning (EG) nr 1224/2009. |
|
(21) |
Den berörda fiskeverksamheten påverkar inte verksamheten för fartyg som använder andra redskap än trål, vad/not eller liknande släpredskap. |
|
(22) |
Verksamheten för landvad/not regleras i den franska förvaltningsplanen för att säkerställa att fångsterna av de arter som anges i bilaga III till förordning (EG) nr 1967/2006 är minimala. |
|
(23) |
Landvad/not används inte för riktat fiske efter bläckfiskar. |
|
(24) |
Den franska förvaltningsplanen innehåller undantag från minimistorleken på marina organismer för småsardiner som landas för att användas som livsmedel och reglerar den fiskeverksamhet som är inriktad på dessa, i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EG) nr 1967/2006. |
|
(25) |
STECF ansåg att undantag bör begäras från minsta maskstorlek och minimiavstånd från kusten eller minimidjup. Europeiska kommissionen anser emellertid att de relevanta villkoren i Medelhavsförordningen är uppfyllda; enligt artikel 9.5 ska minsta maskstorlek för stänggarn som t.ex. landvad/not vara 14 mm, och enligt artikel 15.3 ska den minsta maskstorleken inte gälla för småsardiner som landas för att användas som livsmedel om en nationell förvaltningsplan för landvad/not har införts och den franska förvaltningsplanen rättsligt fastställer en minsta maskstorlek på 2 mm för landvad/not som används för fiske efter ungfisk av sardin. |
|
(26) |
STECF ansåg att effekterna av fisket eventuellt inte kan bedömas fullt ut eftersom vissa arter som fångas genom detta fiske inte är vetenskapligt utvärderade. Europeiska kommissionen anser emellertid att effekterna av detta fiske bör bedömas mot bakgrund av den faktiska omfattningen av det, som är minimal: yngelfisket (”poutine”) framför allt av ungfisk av sardin berör bara 10 fartyg vars årliga fångster endast är 1,6 ton. |
|
(27) |
Den franska förvaltningsplanen omfattar åtgärder för övervakning av fiskeverksamheten, i enlighet med artikel 13.9 tredje stycket i förordning (EG) nr 1967/2006. |
|
(28) |
Regionen Languedoc-Roussillon bytte namn till Occitanie den 28 september 2016 (7). Därför bör hänvisningarna till ”Languedoc-Roussillon” ersättas med ”Occitanie”. |
|
(29) |
Den begärda förlängningen av undantaget bör därför beviljas. |
|
(30) |
Frankrike bör rapportera till kommissionen i tid och i enlighet med den övervakningsplan som ingår i den franska förvaltningsplanen. |
|
(31) |
En begränsning av undantagets giltighetstid kommer att göra det möjligt att snabbt vidta korrigerande förvaltningsåtgärder om övervakningen av förvaltningsplanen skulle visa på en ogynnsam bevarandestatus för det fiskade beståndet, samtidigt som den ger utrymme för att stärka det vetenskapliga underlaget för en förbättrad förvaltningsplan. |
|
(32) |
Den franska förvaltningsplanen för landvad/not har ingen sista giltighetsdag, och tillämpningsperioden för den bör därför sträcka sig längre än det begärda undantaget. Det finns följaktligen ingen risk för något rättsligt tomrum. |
|
(33) |
Undantaget bör därför gälla till och med den 25 augusti 2021. |
|
(34) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undantag
Artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1967/2006 ska inte tillämpas inom Frankrikes territorialvatten vid kusterna i Occitanie och Provence-Alpes-Côte d'Azur för landvad/not som används av fartyg som
|
a) |
har ett registreringsnummer som anges i den franska förvaltningsplanen, |
|
b) |
har bedrivit det berörda fisket under mer än fem år och som inte medför någon framtida ökning av fiskeansträngningen, och |
|
c) |
innehar fisketillstånd och bedriver fiske enligt den förvaltningsplan som Frankrike antagit i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1967/2006. |
Artikel 2
Övervakningsplan och rapportering
Frankrike ska inom ett år efter det att denna förordning trätt i kraft till kommissionen överlämna en rapport som upprättats i enlighet med den övervakningsplan som fastställs i den förvaltningsplan som avses i artikel 1 c.
Artikel 3
Ikraftträdande och giltighetstid
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas till och med den 25 augusti 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 oktober 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 409, 30.12.2006, s. 11.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 587/2014 av den 2 juni 2014 om undantag från rådets förordning (EG) nr 1967/2006 vad gäller minimiavstånd från kusten och minimidjup för fiske med landvad/not i vissa territorialvatten i Frankrike (Languedoc-Roussillon och Provence-Alpes-Côte d'Azur) (EUT L 164, 3.6.2014, s. 13).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1421 av den 24 augusti 2015 om förlängning av undantaget från rådets förordning (EG) nr 1967/2006 vad gäller minimiavstånd från kusten och minimidjup för fiske med landvad/not i vissa territorialvatten i Frankrike (Languedoc-Roussillon och Provence-Alpes-Côte d'Azur) (EUT L 222, 25.8.2015, s. 1).
(4) JORF nr 0122 av den 27 maj 2014, s. 8669, text nr 6, NOR: DEVM1407280A.
(5) https://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/2147402/STECF+PLEN+18-02.pdf
(6) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).
(7) https://www.legifrance.gouv.fr/eli/decret/2016/9/28/INTB1617888D/jo/texte/fr
BESLUT
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/13 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/1597
av den 23 oktober 2018
om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater
[delgivet med nr C(2018) 7117]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.4,
med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.4, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/247 (3) antogs med anledning av utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 i ett flertal medlemsstater (nedan kallade de berörda medlemsstaterna), och efter att den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna hade upprättat skydds- och övervakningsområden i enlighet med artikel 16.1 i rådets direktiv 2005/94/EG (4). |
|
(2) |
I genomförandebeslut (EU) 2017/247 föreskrivs att de skydds- och övervakningsområden som de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG ska omfatta åtminstone de områden som anges som skydds- och övervakningsområden i bilagan till det genomförandebeslutet. I genomförandebeslut (EU) 2017/247 fastställs även att de åtgärder som ska vidtas i skydds- och övervakningsområdena i enlighet med artiklarna 29.1 och 31 i direktiv 2005/94/EG ska gälla åtminstone till och med de datum som anges för dessa områden i bilagan till det genomförandebeslutet. |
|
(3) |
Sedan genomförandebeslut (EU) 2017/247 antogs har det ändrats flera gånger för att beakta utvecklingen av den epidemiologiska situationen i unionen när det gäller aviär influensa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades särskilt genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/696 (5) för att fastställa bestämmelser om avsändande av sändningar med dagsgamla kycklingar från de områden som förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247. I den ändringen beaktades att risken att dagsgamla kycklingar ska sprida högpatogen aviär influensa är mycket låg i jämförelse med andra fjäderfäprodukter. |
|
(4) |
Genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades därefter genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1841 (6) i syfte att stärka de åtgärder för sjukdomsbekämpning som gäller när det finns en ökad risk för spridning av högpatogen aviär influensa. Till följd av detta innehåller genomförandebeslut (EU) 2017/247 nu bestämmelser om fastställande på EU-nivå av andra restriktionsområden enligt artikel 16.4 i direktiv 2005/94/EG i de berörda medlemsstaterna efter ett eller flera utbrott av högpatogen aviär influensa samt uppgifter om giltighetstiden för de åtgärder som ska vidtas i dessa. Genomförandebeslut (EU) 2017/247 innehåller nu även bestämmelser för avsändande av levande fjäderfä, dagsgamla kycklingar och kläckägg från de andra restriktionsområdena till andra medlemsstater på vissa villkor. |
|
(5) |
Därutöver har bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrats många gånger, främst för att beakta ändringarna av gränserna för de skydds- och övervakningsområden som de berörda medlemsstaterna har upprättat i enlighet med direktiv 2005/94/EG. |
|
(6) |
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ändrades senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1307 (7) efter att Bulgarien hade anmält ytterligare ett utbrott av högpatogen aviär influensa på en fjäderfäanläggning i regionen Plovdiv i den medlemsstaten. Bulgarien meddelade också kommissionen att landet efter detta utbrott hade vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt den smittade fjäderfäanläggningen. |
|
(7) |
Sedan den senaste ändringen av genomförandebeslut (EU) 2017/247 gjordes genom genomförandebeslut (EU) 2018/1307 har Bulgarien till kommissionen anmält tre nya utbrott av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 på fjäderfäanläggningar i regionerna Plovdiv och Haskovo. |
|
(8) |
Bulgarien har också meddelat kommissionen att landet efter dessa nya utbrott har vidtagit de åtgärder som krävs enligt direktiv 2005/94/EG, inbegripet upprättande av skydds- och övervakningsområden runt de smittade fjäderfäanläggningarna i den medlemsstaten. |
|
(9) |
Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Bulgarien och konstaterar att gränserna för de skydds- och övervakningsområden som den behöriga myndigheten i Bulgarien har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från de fjäderfäanläggningar där de nya utbrotten har bekräftats. |
|
(10) |
För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med Bulgarien snabbt fastställa de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Bulgarien i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter de nya utbrotten av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten. |
|
(11) |
Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför uppdateras för att ta hänsyn till den aktuella epidemiologiska situationen i Bulgarien när det gäller högpatogen aviär influensa. Närmare bestämt bör de nyligen upprättade skydds- och övervakningsområden i Bulgarien som nu är föremål för restriktioner i enlighet med direktiv 2005/94/EG förtecknas i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247. |
|
(12) |
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör ändras för att uppdatera regionaliseringen på unionsnivå så att den omfattar de skydds- och övervakningsområden som upprättades i Bulgarien i enlighet med direktiv 2005/94/EG efter de nya utbrotten av högpatogen aviär influensa i den medlemsstaten samt längden på de tillämpliga restriktionerna. |
|
(13) |
Genomförandebeslut (EU) 2017/247 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 23 oktober 2018.
På kommissionens vägnar
Vytenis ANDRIUKAITIS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13.
(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29.
(3) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/247 av den 9 februari 2017 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater (EUT L 36, 11.2.2017, s. 62).
(4) Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).
(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/696 av den 11 april 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater (EUT L 101, 13.4.2017, s. 80).
(6) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1841 av den 10 oktober 2017 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater (EUT L 261, 11.10.2017, s. 26).
(7) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1307 av den 27 september 2018 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater (EUT L 244, 28.9.2018, s. 117).
BILAGA
Bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
I del A ska posten för Bulgarien ersättas med följande: ”Medlemsstat: Bulgarien
|
||||||||||||||||||||||
|
2. |
I del B ska posten för Bulgarien ersättas med följande: ”Medlemsstat: Bulgarien
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
REKOMMENDATIONER
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/18 |
REKOMMENDATION nr 1/2018 AV SAMARBETSRÅDET EU–AZERBAJDZJAN
av den 28 september 2018
om prioriteringarna för partnerskapet EU–Azerbajdzjan [2018/1598]
SAMARBETSRÅDET EU–AZERBAJDZJAN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan, (1) särskilt artikel 81, och
av följande skäl:
|
(1) |
Avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan (nedan kallat avtalet), undertecknades den 22 april 1996 och trädde i kraft den 1 juli 1999. |
|
(2) |
Enligt artikel 81 i avtalet får samarbetsrådet lämna lämpliga rekommendationer i syfte att uppnå målen för avtalet. |
|
(3) |
Enligt artikel 98 i avtalet ska avtalsparterna vidta sådana allmänna eller särskilda åtgärder som är nödvändiga för att de ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalet samt se till att de syften som fastställs i avtalet uppnås. |
|
(4) |
Vid översynen av den europeiska grannskapspolitiken föreslogs en ny fas i samarbetet med partnerna, där båda sidor känner att de får mer egenansvar. |
|
(5) |
Europeiska unionen och Azerbajdzjan önskar konsolidera sitt partnerskap genom att komma överens om en rad prioriteringar för perioden 2018–2020 i syfte att stödja och stärka Azerbajdzjans motståndskraft och stabilitet. |
|
(6) |
Avtalsparterna har därför enats om texten till prioriteringarna för partnerskapet EU–Azerbajdzjan, som kommer att stödja genomförandet av avtalet och inrikta samarbetet på gemensamt fastställda delade intressen. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
Artikel 1
Samarbetsrådet rekommenderar att avtalsparterna genomför de prioriteringar för partnerskapet EU–Azerbajdzjan som anges i bilagan.
Artikel 2
Denna rekommendation får verkan samma dag som den antas.
Utfärdad i Bryssel den 28 september 2018.
På samarbetsrådets vägnar
F. MOGHERINI
E. MAMMADYAROV
BILAGA
PRIORITERINGAR FÖR PARTNERSKAPET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH AZERBAJDZJAN
I. BAKGRUND
|
1. |
I samband med översynen av den europeiska grannskapspolitiken har EU och Azerbajdzjan enats om gemensamma prioriteringar för partnerskapet i syfte att ytterligare stärka sina förbindelser, som bygger på ömsesidiga intressen och gemensamma värderingar, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen samt åtaganden om respekt och stöd för territoriell integritet, de internationella statsgränsernas okränkbarhet och staternas oberoende och suveränitet i förhållande till varandra, i syfte att forma samarbetet med vederbörlig hänsyn till den ekonomiska hållbarheten och i syfte vägleda partnerskapet huvudsakligen under nästa period (2018–2020). Prioriteringarna för partnerskapet har fastställts genom en inkluderande process som involverar olika intressenter, inbegripet det civila samhället. |
|
2. |
Prioriteringarna för partnerskapet bygger på tidigare framgångsrikt samarbete, bland annat genomförandet av den handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken som de ersätter. De bygger på både EU:s och Azerbajdzjan intressen och återspeglar den jämlikhet och ömsesidighet som präglar partnerskapet. Det förnyade partnerskapet syftar till bättre målinriktning av förbindelserna, som en del av den övergripande politiska ram som förutses i det nya avtalet EU–Azerbajdzjan, i syfte att bidra till de gemensamma målen fred och säkerhet, välstånd, motståndskraft och stabilisering samt stöd till de reformer som Azerbajdzjan avser att vidta i detta sammanhang, och i syfte att leverera konkreta resultat till förmån för alla medborgare. Prioriteringar för partnerskapet EU–Azerbajdzjan omsätter målen i den reviderade europeiska grannskapspolitiken i konkreta områden för samarbete och kommer att forma den dagordning för regelbunden politisk dialog och sektorsdialog som ska överenskommas inom ramen för det nya avtalet EU–Azerbajdzjan. |
|
3. |
Prioriteringarna för partnerskapet återspeglar ett fokus på rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och universella värden. De stöder också målen i 2030-agendan för hållbar utveckling, däribland de sjutton FN-målen för hållbar utveckling, genomförandet av Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar samt parternas engagemang för frågor som rör klimatförändring, miljöförstörelse, fattigdom och ojämlikhet. |
|
4. |
Dessa prioriteringar för partnerskapet med Azerbajdzjan är indelade i samma fyra tematiska områden som de 20 resultat som ska uppnås fram till 2020 som man enades om vid toppmötet inom det östliga partnerskapet i Bryssel den 24 november 2017, med iakttagande av principen om differentiering. Prioriteringarna för partnerskapet och de 20 resultat som ska uppnås fram till 2020 bör stärka varandra när så är möjligt. |
|
5. |
Azerbajdzjan strävar efter att diversifiera sin ekonomi och håller på att utveckla ett ambitiöst ekonomiskt reformprogram. EU är en av de största investerarna i landet och står för över hälften av alla utländska direktinvesteringar i både oljesektorn och den icke-oljeproducerande delen av ekonomin. EU och Azerbajdzjan är villiga att fortsätta den ekonomiska dialogen och samarbetet om ekonomisk diversifiering och hållbar tillväxt med inriktning på stöd till Azerbajdzjan för att förbättra företagsklimatet och villkoren inom alla sektorer, såsom beskrivs närmare i punkt 19. Som en vidareutveckling av Azerbajdzjans och EU:s gemensamma strategiska mål att upprätta direkta energi- och transportförbindelserna erbjuder Azerbajdzjan genom sin roll som en strategisk partner och sitt geografiska läge som en naturlig knutpunkt för transporter möjligheter att stärka parternas agenda för transportförbindelser, främja handel och logistik samt möjliggöra viktiga öst-västliga och nord-sydliga transportprojekt i regionen. |
|
6. |
Med utgångspunkt i bland annat den återupptagna dialogen om mänskliga rättigheter kommer samarbetet om rättsstatsprincipen och reformerna av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen att stärkas. Genomförandet av partnerskapet för rörlighet och avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande kommer att påskyndas. För att främja ett öppet flöde av kunskap och expertis kommer samarbetet om utbildning, forskning och innovation samt kultur att stärkas. |
|
7. |
EU:s och Azerbajdzjans framtida finansiella samarbete och programplanering, särskilt den kommande gemensamma stödramen för Azerbajdzjan för 2018–2020, kommer att grundas på dessa prioriteringar för partnerskapet. Parterna kommer regelbundet att tillsammans med de olika intressenterna se över genomförandet av prioriteringarna för partnerskapet för att de överenskomna målen ska kunna uppnås. |
II. PRIORITERINGAR
|
8. |
Samarbetet kommer att omfatta ett brett spektrum av frågor från god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, dialog med civilsamhället och direkta personkontakter till hållbar utveckling och modernisering, forskning och innovation, transport, energi och klimatåtgärder samt främjande av strikta miljönormer. |
|
9. |
Det ekonomiska samarbetet i riktning mot varaktig och mer hållbar ekonomisk tillväxt är ett område där det ömsesidiga intresset är starkt och där alla tänkbara möjligheter kommer att undersökas för att förbättra företagsklimatet. För att en hållbar och mer inkluderande tillväxt ska kunna påskyndas på längre sikt kommer det att krävas starka offentliga institutioner och bättre samhällsstyrning, ökad respekt för arbetsnormer, bättre infrastrukturförbindelser, hållbar förvaltning av naturresurser samt lämplig kompetens och humankapital. Genom att åtgärda dessa frågor kommer man att skapa gynnsamma förutsättningar för ett starkare samarbete inom viktiga sektorer och för ökad rörlighet, till förmån för allmänheten i både Azerbajdzjan och EU. Varje prioriterat tema omfattar flera delar i en sektorsövergripande strategi som är nödvändig för att målen ska kunna uppnås. |
|
10. |
De områden för politiskt, ekonomiskt och tekniskt samarbete som beskrivs nedan är inte uttömmande, utan samarbetet mellan EU och Azerbajdzjan kan – och får gärna – omfatta ett större antal områden. Det kan ske både bilateralt och i multilaterala sammanhang, där Azerbajdzjans deltagande skulle kunna stärkas ytterligare. |
|
11. |
Ett dynamiskt civilsamhälle är mycket viktigt för utvecklingen av den privata sektorn, hållbar ekonomisk tillväxt, en ambitiös miljöpolitik och social innovation. En högkvalitativ dialog om sektorsreformer kräver teknisk sakkunskap. Samarbetet syftar till att stärka kapaciteten hos alla intressenter. |
|
12. |
Det civila samhället kommer att ges möjlighet att öka sitt deltagande i det offentliga livet. Andra relevanta övergripande frågor, såsom genus-, klimat- och miljöfrågor och sociala frågor, kommer att integreras i alla relevanta politikområden. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att främja sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor och ungdomar. |
1. Stärkande av institutioner och god samhällsstyrning
|
13. |
EU och Azerbajdzjan kommer att främja god samhällsstyrning och kontinuerligt förbättra Azerbajdzjans offentliga förvaltning, inbegripet allmännyttiga tjänster, och rättsväsende. Detta kommer att inbegripa samarbete om säkerhetsfrågor. |
|
14. |
Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt rättsstatsprincipen, inbegripet rättsväsendets oberoende, opartiskhet, kvalitet och effektivitet. Parterna kommer att fortsätta sina insatser för att reformera den offentliga förvaltningen på alla förvaltningsnivåer, inbegripet lokala myndigheter och brottsbekämpande organ, och förvaltningen av de offentliga finanserna. Samarbetet syftar till att öka de nämnda institutionernas ansvarighet och effektivitet samt insynen och effektiviteten i tillhandahållandet av offentliga tjänster, på grundval av bästa praxis och bland annat genom utbredd användning av e-förvaltning. Parterna kommer också att sträva efter att grunda utvecklingen och utvärderingen av strategier på tydliga fakta, bland annat från en kompetent statistiktjänst, och att engagera det civila samhället i den politiska beslutsprocessen. |
|
15. |
Kampen mot korruption kommer att vara ett centralt inslag i de administrativa reformerna och samarbetet för att stärka rättsstatsprincipen. Syftet med samarbetet är att stärka de korruptionsbekämpande organens kapacitet och förbättra deras verksamhet och att förbättra regelverket mot bakgrund av internationella normer och bästa praxis, särskilt vad gäller systemet för offentlig upphandling och förvaltningen av offentlig verksamhet där stora ekonomiska och andra intressen står på spel (t.ex. upphandling och tillstånd), i syfte att säkerställa höga etiska normer. Öppenhet och insyn kommer att vara en viktig faktor för att undvika intressekonflikter och stärka ansvarsskyldigheten i händelse av försummelse. Samarbetet i kampen mot bedrägerier som påverkar EU:s och Azerbajdzjans finansiella intressen kommer också att stärkas. Parterna kommer också att samarbeta för att återvinna tillgångar som härrör från brott och bekämpa penningtvätt genom lämpliga institutionella och rättsliga ramar och bland annat överväga inrättandet av ett nationellt kontor för återvinning av tillgångar. |
|
16. |
Samarbetet på säkerhetsområdet kommer att inriktas på att stärka behöriga myndigheters kapacitet och ansvarighet och åtgärda gemensamma problem i kampen mot organiserad brottslighet, narkotika och terrorism, inbegripet finansiering av terrorism, på sätt som respekterar bestämmelserna om rättvisa, frihet och säkerhet i de olika avtal som styr förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan och med beaktande av internationella normer. Parterna kommer också att intensifiera sina insatser för att öka motståndskraften mot cyberhot. |
2. Ekonomisk utveckling och marknadens möjligheter
|
17. |
EU kommer att stödja Azerbajdzjans ansträngningar att diversifiera sin ekonomi och öka sin exportpotential och sina inkomstkällor för att åstadkomma en hållbar och inkluderande tillväxt, som härrör från en allt mer smart, grön, cirkulär och social ekonomi. Parterna kommer att stärka den bilaterala handeln inom alla sektorer, bland annat genom att ta itu med utmaningar rörande ömsesidigt marknadstillträde och investeringar. |
|
18. |
Azerbajdzjans medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) är ett viktigt mål i detta sammanhang och EU är redo att aktivt stödja en sådan process. |
|
19. |
Parterna kommer att samarbeta för att utveckla en möjliggörande och gynnsam företagsmiljö i Azerbajdzjan som bygger på makroekonomisk stabilitet, sund konkurrens och en offentlig sektor som tillämpar rättsstatsprincipen på ett effektivt och opartiskt sätt. Den offentliga politiken, vägledd av den strategiska färdplanen om utsikterna för den nationella ekonomin och inspirerad av relevanta rekommendationer i EU:s småföretagsakt, kommer att inriktas på att underlätta driften av små och medelstora företag, som är den främsta källan till arbetstillfällen. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ge bättre tillgång till finansiering, stärkt skydd och verkställighet av äganderätt eller att uppgradera regelverket och infrastrukturerna för informations- och kommunikationsteknik. Främjande av stödorganisationer för näringslivet och små och medelstora företags tillgång till förbättrade företagstjänster och utbildning kommer också att bidra till att integrera azerbajdzjanska företag i den globala värdekedjan och till kunskapsdelning och utveckling av industrier. Azerbajdzjans aktiva deltagande i EU:s program för små och medelstora företag (Cosme) och för forskning och innovation (Horisont 2020) är ett viktigt sätt att främja företagsutvecklingen. Bättre kopplingar mellan utbildning och näringsliv kommer att främjas, exempelvis genom företagsinkubatorer. |
|
20. |
I syfte att säkerställa en balanserad, hållbar och inkluderande utveckling och diversifiering av ekonomin kommer EU och Azerbajdzjan att samarbeta inom regional utveckling och landsbygdsutveckling, i syfte att stärka lokalförvaltningen och civilsamhället och särskilt produktiviteten och konkurrenskraften hos jordbruksföretag och små och medelstora företag på landsbygden, inklusive små familjeföretag. |
|
21. |
Parterna kommer att samarbeta för att främja den digitala ekonomin, bland annat genom att harmonisera Azerbajdzjans digitala miljö med EU:s digitala inre marknad, stärka cybersäkerheten och utveckla mekanismer för en grön och cirkulär ekonomi, med utgångspunkt i EU:s lagstiftning och bästa praxis när så är lämpligt. |
|
22. |
I samband med diversifieringen av ekonomin kommer sysselsättningsfrämjande och sociala åtgärder att säkerställa att befolkningen och särskilt utsatta grupper kan anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden. EU kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att förbättra det sociala biståndet i syfte att skydda arbetslösa och socialt utsatta grupper och deras delaktighet i samhället. EU och Azerbajdzjan kommer att främja en effektiv social dialog i enlighet med Internationella arbetsorganisationens standarder. |
3. Anslutningsmöjligheter, energieffektivitet, miljö och klimatförändring
|
23. |
Azerbajdzjans diversifieringsstrategi bygger i hög grad på landets gynnsamma läge som en mötesplats för olika transportförbindelser, och parterna kommer att samarbeta för att förbättra landets förmåga att fungera som knutpunkt för handel, logistik och transport och för att säkerställer att dess fysiska miljö och regelverk stöder detta mål. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt en effektiv gränsförvaltning och ett effektivt transiteringssystem samt ett snabbt ingående av ett luftfartsavtal mellan EU och Azerbajdzjan. Styrning av transportsektorn, inklusive rättsliga och institutionella reformer, är också av avgörande betydelse. |
|
24. |
Att förbättra sammanlänkningen av energinät mellan partnerländerna och med EU är en viktig prioritering för både Azerbajdzjan och EU. Med sin kapacitet och sitt geografiska läge kan Azerbajdzjan spela en viktig roll för att bidra till Europas energitrygghet. På samma sätt kan EU spela en viktig roll för att bidra till ökad effektivitet, konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet för energisektorn i Azerbajdzjan. I detta syfte bör parterna erbjuda varandra öppen handel utan snedvridningar och ge varandra investeringsmöjligheter i sina respektive energisektorer. I detta sammanhang kommer parterna också att intensifiera sina insatser för att förbättra det allmänna investeringsklimatet i sina respektive energisektorer och energimarknader. Vad gäller energihandeln kommer parterna att sträva efter att förbättra de relevanta energisystemens funktion och stabiliteten i de energimarknader till och genom vilka det finns eller kommer att finnas energiflöden. I detta sammanhang, och i linje med den gemensamma förklaring om den södra gaskorridoren som undertecknades den 13 januari 2011, är ett snabbt slutförande av den södra gaskorridoren och ett planenligt inledande av gasleveranserna till den europeiska marknaden viktiga prioriteringar. Detta kommer att stärka Azerbajdzjans roll inte bara som en viktig energileverantör till Europa utan också som ett potentiellt transitland som skulle kunna erbjuda energiproducenterna i området kring Kaspiska havet och bortom ett komplett utbud av överförings- och logistiktjänster inom ramen för den södra gaskorridoren, med sikte på en eventuell utvidgning av den södra gaskorridoren till andra länder och regioner. Slutligen kommer EU att dela med sig av sina erfarenheter i frågor om regleringspolitik och övergången till grön och hållbar ekonomi, särskilt genom att främja åtgärder för att öka energieffektiviteten och lösningar avseende förnybar energi, såsom föreskrivs i det samförståndsavtal om ett strategiskt partnerskap på energiområdet mellan EU och Azerbajdzjan som undertecknades den 7 november 2006. I detta sammanhang kommer reformer inom energisektorn att vara av avgörande betydelse. |
|
25. |
Bättre miljöstyrning, hållbar förvaltning av naturresurser och övergång till en grön och cirkulär ekonomi samt samarbete om utvecklingen av en miljövänlig transportpolitik genom genomförandet av relevanta projekt är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling. Parterna kommer att samarbeta för att säkerställa att bästa praxis på detta område tillämpas. Energieffektivitet och miljöförvaltning i städer och på landsbygden, särskilt bättre förebyggande av miljöföroreningar och en effektiv materialanvändning och avfallshantering, kommer att spela en viktig roll för att Azerbajdzjans miljörelaterade mål ska kunna nås. En hållbar skogsförvaltning och förvaltning av vattenavrinningsområden kommer också att vara bland de främsta prioriteringarna på detta område. Ett ökat samarbete om klimatåtgärder kommer att hjälpa Azerbajdzjan att utveckla en effektivare, konkurrenskraftigare, motståndskraftigare och stabilare ekonomi i enlighet med dess nationellt fastställda bidrag. Ett fullständigt genomförande av Parisavtalet om klimatförändringar samt respektive nationellt fastställda bidrag kommer att vara bland de främsta prioriteringarna. EU kommer särskilt att inrikta sitt samarbete med Azerbajdzjan på att utarbeta långsiktiga strategier för utveckling mot låga växthusgasutsläpp, integrera klimatåtgärder och miljö i den nationella politiken på olika områden med fokus på snabbverkande alternativ, införa ramar för mätning, rapportering och kontroll av utsläpp samt vidta åtgärder för klimatanpassning. |
4. Rörlighet och direkta personkontakter
|
26. |
Parterna kommer att sträva efter att öka medborgarnas rörlighet på lämpligt sätt och främja samarbete på områdena utbildning, ungdom, kultur samt forskning och innovation. |
|
27. |
Partnerna har åtagit sig att på ett effektivt sätt genomföra partnerskapet för rörlighet och att till fullo genomföra avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande och se till att de fungerar väl, i syfte att överväga att i sinom tid inleda en dialog om viseringsliberalisering med Azerbajdzjan, om omständigheterna tillåter och förutsatt att förutsättningarna för en välhanterad och säker rörlighet föreligger, bland annat ett effektivt genomförande av avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande. I detta sammanhang kommer parterna att samarbeta i syfte att konsolidera de rättsliga och institutionella ramarna för dokumentsäkerhet, gränsförvaltning, migrations- och asylpolitik i linje med bästa internationella normer. |
|
28. |
Med utgångspunkt i det pågående samarbetet inom ramen för Erasmus+ och Bolognaprocessen och utvecklingen av teknisk utbildning och yrkesutbildning kommer det framtida samarbetet att inriktas på att modernisera Azerbajdzjans utbildningsväsende från förskola till tertiär utbildning. Det kommer att bidra till att förbättra matchningen mellan medborgarnas efterfrågan på utbildning och arbetsgivarnas efterfrågan på färdigheter. I synnerhet kommer insatserna att inriktas på att utveckla lärarnas färdigheter och utbildning och förbättra allmänhetens uppfattning om och kvaliteten på yrkesutbildningen. Samarbete om forskning och innovation kommer att främjas. Samarbete på området interkulturell dialog kommer att främja kulturell mångfald och ömsesidig förståelse och öka toleransen i samhällena. |
Rättelser
|
24.10.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 265/23 |
Rättelse till rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018 om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976
( Europeiska unionens officiella tidning L 178 av den 16 juli 2018 )
Sidan 2, artikel 1.2 (ersättande av artikel 3, punkt 3)
I stället för:
”3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla den skyldighet som fastställs i andra stycket senast vid tidpunkten för […]”
ska det stå:
”3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla den skyldighet som fastställs i punkt 2 senast vid tidpunkten för […]”.
Sidan 3, artikel 1.6 (ny artikel 9a)
I stället för:
”Artikel 9a
I enlighet med sina nationella valförfaranden ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder […]”
ska det stå:
”Artikel 9a
I enlighet med sina nationella valförfaranden får medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder […]”.