EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.9.2023

COM(2023) 516 final

2023/0315(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2023) 306 final} - {SWD(2023) 292 final} - {SWD(2023) 293 final} - {SWD(2023) 294 final}

MOTIVERING 

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Förslaget härrör från Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 som syftar till att främja sammanslutningar och andra ideella organisationer i EU när det gäller att fullborda den inre marknaden, skydda deras grundläggande rättigheter och främja ett demokratiskt utrymme i EU. I resolutionen uppmanades kommissionen, i enlighet med artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), att lägga fram två nya lagstiftningsförslag: en förordning (på grundval av artikel 352 i EUF-fördraget) som skapar den rättsliga formen ”europeisk sammanslutning” och ett direktiv som harmoniserar gemensamma miniminormer för ideella organisationer (på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget). Europeiska kommissionen svarade positivt på Europaparlamentets uppmaning och håller med om att det behövs en gynnsam miljö för den ideella sektorn, där sammanslutningar är den vanligaste rättsliga formen.

Förslaget syftar till att förbättra den inre marknadens funktion för ideella sammanslutningar genom att fastställa åtgärder som samordnar villkoren för inrättande och drift av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. Syftet är att underlätta ett effektivt utövande av den fria rörligheten för ideella sammanslutningar som är verksamma på den inre marknaden.

Ideella sammanslutningar utgör den dominerande rättsliga formen bland de uppskattningsvis 3,8 miljoner ideella organisationer som finns i EU. Sett till antalet är ideella sammanslutningar även den vanligaste av de fyra rättsliga former som traditionellt ingår i den sociala ekonomin 1 . Av dessa sammanslutningar är 310 000 ideella sammanslutningar verksamma i fler än en medlemsstat medan ytterligare 185 000 potentiellt skulle kunna ägna sig åt gränsöverskridande verksamhet om hindren för detta undanröjdes. Ideella sammanslutningar är organisationer som drivs av den sociala ekonomins huvudprinciper: prioritering av människor och sociala och miljömässiga syften framför vinst, återinvestering av största delen av vinsterna och överskotten i verksamheter som tjänar medlemmarna/användarna (kollektivt intresse) eller samhället i stort (allmänt intresse) samt demokratisk eller delaktighetsbaserad styrning.

Ideella sammanslutningar är verksamma inom viktiga samhällssektorer som hälso- och sjukvård, sociala tjänster, social inkludering, kultur, idrott, forskning och utveckling, allmän utbildning och yrkesutbildning, och de bidrar med 2,9 % till EU:s BNP. Genom att de bygger på medlemskap har de också en direkt hävstångseffekt på de medborgare som är medlemmar, givare eller målgrupper för deras verksamhet. När ideella sammanslutningars verksamhet bedrivs mot ersättning utgör den en tjänst i den mening som avses i artikel 57 i EUF-fördraget.

Ideella sammanslutningar har en positiv inverkan på säkerställandet av social rättvisa och välstånd för EU-medborgarna och de spelar en viktig roll för tillväxten på den inre marknaden. Deras socioekonomiska potential utnyttjas dock inte fullt ut. Den inre marknadens fulla potential kan endast frigöras om alla deltagare åtnjuter dessa rättigheter. I detta syfte behöver ideella sammanslutningar en förutsägbar rättslig ram som gör det möjligt för dem att sömlöst bedriva sin verksamhet även när de bedriver sin verksamhet över gränserna på den inre marknaden.

För närvarande regleras ideella sammanslutningar och deras verksamhet av särskild lagstiftning i 24 medlemsstater 2 på ett annat sätt vilket skapar rättsosäkerhet och ger upphov till olika administrativa förfaranden och krav. Bestämmelserna om bildande, medlemskap och styrning innehåller olika krav. Det antal fysiska eller juridiska personer som krävs för att bilda en ideell sammanslutning varierar till exempel från 3 till 20 beroende på medlemsstat. Olika krav gäller för att bli medlem eller ha en verkställande roll i den ideella sammanslutningen, i vissa fall för nationalitet eller laglig bosättning. Alla ideella sammanslutningar har ett verkställande och beslutsfattande organ men bestämmelserna om deras styrning varierar mellan medlemsstaterna. Dessutom är bestämmelserna om förvärv av ideella sammanslutningars juridiska personlighet olika, där vissa medlemsstater beviljar juridisk personlighet vid registrering, och andra vid nationella myndigheters erkännande eller när sammanslutningen bildas. Möjligheterna att bedriva ekonomisk verksamhet varierar också. Dessutom erkänner en mycket stor majoritet av medlemsstaterna inte sammanslutningar från andra medlemsstater som vill bedriva gränsöverskridande verksamhet. Detta tvingar ideella sammanslutningar som vill bedriva ekonomisk verksamhet i en annan medlemsstat att bilda och registrera en helt ny ideell sammanslutning i den medlemsstaten vilket innebär ytterligare administrativa kostnader och formaliteter. Detta får också konsekvenser för fördelningen av kapital mellan ideella sammanslutningar, vilket hindrar ett sömlöst flöde av kapital och undergräver de ideella sammanslutningarnas förmåga att bedriva sin verksamhet i en annan medlemsstat. Bestämmelserna skiljer sig också åt när det gäller tillgång till kapital och det finns svårigheter när det gäller tillgång till finansiella lån, krediter och garantier inom kreditinstitut. Sammanslutningarnas ideella karaktär gör dessa hinder särskilt akuta och ökar den ekonomiska börda som de måste bära vid gränsöverskridande verksamhet.

I konsekvensbedömningen konstaterades till stöd för detta förslag att dessa skillnader medför omotiverade efterlevnadskostnader för ideella sammanslutningar som vill bedriva verksamhet i flera medlemsstater, skapar osäkerhet om tillämpliga skyldigheter och kan avskräcka från att tillhandahålla och vidareutveckla tjänster med samhällspåverkan på den inre marknaden. Denna heterogenitet undergräver inte bara den inre marknadens funktion utan påverkar också föreningsfriheten negativt tillsammans med yttrande- och informationsfriheten och hindrar slutligen ideella sammanslutningar att frigöra sin fulla potential att generera ekonomiskt och samhälleligt värde i EU.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget ingår i kommissionens arbetsprogram för 2023 som en del av ramen för den sociala ekonomin inom ramen för kommissionens överordnade ambition att ”en ekonomi för människor” 3 ska bidra till målet ”en ekonomi som fullt ut kan tillgodose EU-medborgarnas behov och därigenom säkerställa social rättvisa och välstånd”. I detta avseende hänger det samman med de åtgärder som tillkännagavs i handlingsplanen för den sociala ekonomin 4 och utgör tillsammans med dem ramen för den sociala ekonomin, närmare bestämt: Förslaget till rådets rekommendation om ”utarbetande av ramvillkoren för den sociala ekonomin i medlemsstaterna” 5 och två arbetsdokument från kommissionens avdelningar om relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin 6 och icke-diskriminerande beskattning av välgörenhetsorganisationer och deras givare, med utgångspunkt i EU:s rättspraxis 7 . Rådets rekommendation främjar särskilt en gynnsam miljö för enheter inom den sociala ekonomin, inklusive sammanslutningar, och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om skattefrågor ger klarhet och förbättrar förståelsen för relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin och gränsöverskridande donationer till ideella organisationer. Dessa texter kompletterar därför detta lagstiftningsförslag eftersom de utgör en ram för omfattande strategier för enheter inom den sociala ekonomin, inklusive ideella sammanslutningar, och berör skatteområdet, som inte regleras i förslaget.

Förslaget följer delvis vissa lösningar som antagits inom ramen för EU:s bestämmelser om bolagsrätt 8 och om tjänster på den inre marknaden. EU:s bestämmelser om bolagsrätt (direktiv EU 2017/1132) 9 harmoniserar bland annat krav som rör bildande, kapital och offentliggörande samt förfaranden (inhemska fusioner och delningar, gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar av aktiebolag) så att företag kan bildas och bedriva verksamhet var som helst i EU. Tjänstedirektivet 10 underlättar utövandet av etableringsfriheten för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som tjänstekvaliteten bibehålls. På liknande sätt syftar förslaget till att ta itu med begränsningarna i utövandet av friheterna på den inre marknaden för ideella sammanslutningar och göra det möjligt för dem att bedriva verksamhet var som helst i EU via den nya formen av europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

Mot bakgrund av ovanstående fyller direktivet en lucka i lagstiftningen eftersom det inte finns någon särskild lagstiftning på EU-nivå som reglerar villkoren för ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden 11 . I det avseendet skiljer sig förslagets målinriktade tillvägagångssätt helt från det allmänna tillvägagångssätt som följdes av kommissionens förslag från 1992 om att skapa en europeisk rättslig form för sammanslutningar (dvs. europeisk sammanslutning) 12 eftersom man inte har för avsikt att skapa en europeisk stadga för sammanslutningar utan i stället skapar en ny nationell rättslig form som underlättar ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet och deras rörlighet och respekterar nationella traditioner.

Dessutom kopplas förslaget samman med EU:s regler om andra befintliga europeiska rättsliga former som är allmänt utformade för att underlätta och förbättra gränsöverskridande verksamhet mellan medlemsstaterna och mer allmänt i hela unionen, särskilt europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) 13 , europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) 14 , konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric) 15 och konsortium för europeisk digital infrastruktur (Edic) 16 . Även om dessa rättsliga former är baserade på medlemskap kan de inte jämföras med ideella sammanslutningar inom ramen för detta förslag. De är antingen utformade för att utföra mycket specifika och begränsade uppgifter 17 (Eric och Edic), har en mycket begränsad typ av medlemskap 18 (EGTS och Eric), har inte begränsat ansvar (EEIG och EGTS) eller också har de har inget ideellt syfte och ingen vinstutdelning (EEIG).

Slutligen syftar detta direktiv inte till att reglera vissa rättsliga områden som är relevanta för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar på den inre marknaden, särskilt beskattning, arbetsrätt, konkurrens, immateriella rättigheter, bekämpning av penningtvätt och insolvens.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag ingår i de bredare politiska målen för den europeiska gröna given (inklusive principen om att inte orsaka betydande skada) och är relevant för annan EU-politik på områden som demokrati och grundläggande rättigheter.

Förslaget ingår också i kommissionens prioritering ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” 19 och stöder det politiska målet för det digitala decenniet 2030 genom att öka och uppmuntra användningen av digitala medel för att minska den administrativa bördan i samband med ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet. Detta är slutligen relevant för att stärka yttrande- och informationsfriheten i det civila samhället och för att främja samhällsengagemanget.

När det gäller gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av ideella sammanslutningar är förslaget i linje med slutsatserna i årsrapporten 2022 om tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 20 där det betonas att det civila samhällets organisationer kan förespråka politik och lagstiftning utanför medlemsstaternas gränser och att deras roll är särskilt relevant i samband med de aktuella utmaningar som EU står inför. I detta sammanhang erkände konferensen om Europas framtid 21 det civila samhällets viktiga roll och nämnde behovet av en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer. Förslaget skulle kunna ge de europeiska universitetsallianserna ett positivt inflytande i syfte att underlätta ett djupare, långsiktigt och flexibelt gränsöverskridande samarbete 22 . Förslaget utarbetas också tillsammans med det tillkännagivna paketet ”Försvar av demokratin” 23 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artiklarna 50 och 114 i EUF-fördraget.

Artikel 50.1 och 50.2 i EUF-fördraget, som ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta bestämmelser för att förverkliga etableringsfriheten, fungerar som rättslig grund för åtgärder som underlättar utövandet av etableringsrätten för sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet och deras rörlighet, t.ex. flyttning av det stadgeenliga sätet.

Artikel 114 i EUF-fördraget ger Europaparlamentet och rådet behörighet att besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att inrätta och upprätthålla en fungerande inre marknad.

Syftet med förslaget är att underlätta utövandet av ideella sammanslutningars etableringsrätt samt det faktiska utövandet av rätten till fri rörlighet genom att fastställa åtgärder som samordnar villkoren för inrättande och drift av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, vilket bland annat skulle innebära att deras juridiska personlighet automatiskt erkänns av medlemsstaterna, säkerställa att de omfattas av en enda registreringsskyldighet och föreskriva harmoniserade bestämmelser om rörlighet (dvs. flyttning av säte). Genom att i medlemsstaternas nationella rättsordningar skapa en ny rättslig form för ideella sammanslutningar som bedriver gränsöverskridande verksamhet och genom att fastställa villkoren för deras verksamhet och rörlighet inom unionen leder detta förslag till en tillnärmning av medlemsstaternas rättsliga och administrativa bestämmelser om ideella sammanslutningar och bidrar därför till den inre marknadens funktion.

Mot bakgrund av detta utgör artikel 50 i EUF-fördraget den lämpliga rättsliga grunden för åtgärder som direkt syftar till att förbättra etableringsrätten för sammanslutningar och deras rörlighet på den inre marknaden.

Artikel 50 i EUF-fördraget kombineras med artikel 114 i EUF-fördraget. Förutom att underlätta etableringsfriheten syftar det föreslagna direktivet till att säkerställa att ideella sammanslutningar fullt ut kan utnyttja den fria rörligheten för varor, utöva en ekonomisk verksamhet och ta emot tjänster, samt att de kan utnyttja friheten att ta emot kapital. Detta görs genom att man undanröjer begränsningarna, särskilt de som rör reglering av ekonomisk verksamhet och kanalisering av kapital. Artikel 114 i EUF-fördraget utgör därför en ytterligare rättslig grund för ett ingripande som omfattar ideella sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden, genom harmonisering av medlemsstaternas restriktiva bestämmelser avseende deras utövande av ekonomisk verksamhet och deras frihet att ta emot kapital, vilka har en direkt inverkan på den inre marknadens funktion.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslagets övergripande mål är att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och gränsöverskridande rörlighet för ideella sammanslutningar på den inre marknaden.

Det finns ett tydligt mervärde med åtgärder på EU-nivå eftersom de problem som detta förslag tar itu med har en stark gränsöverskridande dimension. För närvarande förekommer inte särskilt mycket samordning mellan medlemsstaterna för att underlätta ideella sammanslutningars gränsöverskridande ekonomiska verksamhet, deras rörlighet och deras möjlighet att åtnjuta friheter på den inre marknaden. En sådan samordning verkar, även om den är teoretiskt möjlig, osannolik inom den närmaste framtiden. Efter att kommissionen2005 drog tillbaka sitt förslag till en stadga för europeiska sammanslutningar har till exempel endast tre medlemsstater infört lagstiftning som underlättar ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet genom en registreringsskyldighet. I synnerhet gäller medlemsstaternas enskilda åtgärder, eller deras beslut att inte vidta åtgärder, främst reglering av ideella sammanslutningar i deras specifika nationella sammanhang och med undantag för ett fåtal medlemsstater beaktar de inte den gränsöverskridande dimensionen. Direktivet har en enda gränsöverskridande inriktning eftersom det fastställer en rättslig form som riktar sig till ideella sammanslutningar som är intresserade av att bedriva verksamhet i fler än en medlemsstat (den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen) och fastställer villkoren för deras verksamhet, och dess syfte är att hjälpa dessa ideella sammanslutningar att fullt ut dra nytta av den inre marknadens friheter genom erkännande av deras juridiska personlighet i hela unionen och genom att förbättra tydligheten i de administrativa förfaranden som gäller vid gränsöverskridande verksamhet. Om man enbart förlitar sig på medlemsstaternas åtgärder är det troligt att de rättsliga och administrativa hinder som ideella sammanslutningar möter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet skulle kvarstå vilket skulle leda till fortsatt rättsosäkerhet och byråkrati och inte möjliggöra lika villkor för ideella sammanslutningar på den inre marknaden.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget riktar sig till ideella sammanslutningar som bedriver eller vill bedriva gränsöverskridande verksamhet och kommer inte nödvändigtvis att leda till att medlemsstaterna ändrar sina befintliga nationella bestämmelser för ideella sammanslutningar. Det kommer inte heller att få direkta konsekvenser för ideella sammanslutningar som inte är intresserade av gränsöverskridande verksamhet. Förslagets innehåll och form står därför i proportion till skalan och omfattningen av de problem som ideella sammanslutningar möter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet eller rörlighet.

Den nya rättsliga form som särskilt utformats och införts på nationell nivå, och som är det centrala inslaget i detta förslag, kommer att ge medlemsstaterna flexibilitet att anpassa den till sina respektive miljöer. Bestämmelserna i det föreslagna direktivet kommer inte att kräva någon ändring av medlemsstaternas lagstiftning om befintliga former av ideella sammanslutningar som är etablerade på deras territorium.

Analysen av de politiska alternativ som genomfördes i konsekvensbedömningen, där hänsyn togs till deras ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet, visade att alla alternativ kunde ha en positiv inverkan och att alternativet i det framlagda förslaget rangordnades högst med avseende på detta.

•Val av instrument

Detta förslag har formen av ett direktiv och en förordning.

Användningen av ett direktiv krävs enligt artikel 50 i EUF-fördraget. Dessutom anses direktivet vara det lämpligaste och mest proportionella rättsliga instrumentet för att ge utrymme för att anpassa införlivandeåtgärderna till nationella förhållanden och därmed också ha potential att underlätta för sammanslutningar att använda den nya rättsliga formen.

Förordningen är av teknisk art och ändrar förordning (EU) nr 1024/2012 24 genom vilken informationssystemet för den inre marknaden (IMI) inrättades för att säkerställa att medlemsstaternas behöriga myndigheter samarbetar och utbyter information genom IMI när de tillämpar de nationella bestämmelser som genomförs i enlighet med bestämmelserna i förslaget. Genom förordningen ändras också förordning (EU) 2018/1724 25 genom vilken den gemensamma digitala ingången inrättades för att säkerställa att medlemsstaterna ger onlinetillgång till information om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella sammanslutningar samt underlättar utbytet av bevis mellan behöriga myndigheter under de förfaranden avseende europeiska gränsöverskridande sammanslutningar som fastställs i förslaget till direktiv. Förordningen är ett lämpligt instrument med tanke på principen om parallell form.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Detta förslag följer på omfattande samråd med berörda parter, nämligen ideella sammanslutningar, ideella organisationer, EU-medborgare som ägnar sig åt ideella sammanslutningar och annan ideell verksamhet, medlemsstater och offentliga myndigheter, företag, experter och forskare inom ideell lagstiftning.

Ett öppet offentligt samråd och en inbjudan att lämna synpunkter offentliggjordes den 5 augusti 2022 och pågick till och med den 3 november 2022 26 . Insats och bidrag från berörda parter bidrog till att fastställa och definiera omfattningen av problemet och de politiska alternativen. 

Kommissionen anlitade en extern studie till stöd för utarbetandet av detta förslag. I detta sammanhang genomfördes ytterligare samråd med berörda parter.

Konsekvensbedömningen till stöd för kommissionens förslag bygger på resultaten av följande samråd:

–En inbjudan att lämna synpunkter som fick 50 svar.

–Ett offentligt samråd genererade 64 svar.

–Inom ramen för den externa studien, ett riktat samråd genom en onlineundersökning med svar från inhemska och gränsöverskridande sammanslutningar (sammanlagt 88, inklusive paraplyorganisationer), tjänsteleverantörer (totalt 12), akademiska institut/forskningsinstitut (totalt 14) och ansvariga myndigheter (totalt 11).

–Inom ramen för den externa studien, 64 intervjuer med sammanslutningar och paraplyorganisationer som omgrupperar nationella sammanslutningar.

Det absoluta antalet svar inom samrådsaktiviteterna kan ses som allmänt begränsat men bidragens representativitet förstärks genom bidrag från 29 paraplyorganisationer som företrädde 3 026 sammanslutningars röst.

På det hela taget visade samrådsaktiviteterna att det bland berörda parter finns både ett brett erkännande av behovet av att stärka ideella sammanslutningarnas gränsöverskridande verksamhet och även stöd för EU:s åtgärder för att underlätta ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden 27 .

De flesta uppgiftslämnare rapporterade återkommande utmaningar och hinder vid gränsöverskridande verksamhet. I inbjudan att lämna synpunkter betonade berörda parter befintliga hinder på områden som tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat utan registrering, problem med erkännande i en annan medlemsstat, tillgång till finansiering och olika momssystem och strategier i olika EU-länder. I det offentliga samrådet var de vanligaste frågorna skatterelaterade frågor, registreringsförfaranden och administrativa formaliteter. Svaren från de riktade samråden med berörda parter var liknande och pekade på problem som olika uppsättningar nationella bestämmelser för att bilda ideella sammanslutningar följt av svårigheter att slå samman ideella sammanslutningar i olika medlemsstater och andra skattefrågor.

När det gäller det rekommenderade alternativet förordade 36 % (22 av 64) av alla som deltog i det offentliga samrådet (där 67 %, dvs. 43 av 64, tillhör den ideella sektorn) ”en ny rättslig form för sammanslutningar”. 16 av 38 uppgiftslämnare som uppgav att de var sammanslutningar (dvs. 42 % av dessa uppgiftslämnare) var också för detta. Harmonisering av gemensamma miniminormer (alternativ 2) var det alternativ som föredrogs av 42 % (26 av 64) av alla uppgiftslämnare och av 32 % (12 av 38) av de uppgiftslämnare vars rättsliga form var en sammanslutning.

Inom ramen för den riktade undersökningen (som fick 140 svar) stödde de ideella sammanslutningar som svarade en EU-insats, och förordade eventuellt skapandet av nya rättsliga former för effektivitet när det gäller att underlätta sammanslutningarnas verksamhet i en annan medlemsstat medan andra politiska alternativ också fick brett stöd.

Detaljerad information om samrådsstrategin, resultaten och slutsatserna av samråden med berörda parter finns i bilaga 2 till konsekvensbedömningsrapporten och på Lämna synpunkter (europa.eu) .

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

För att stödja den analys som ligger till grund för konsekvensbedömningen använde kommissionen resultaten av en extern studie som kontrakterats för att samla in ytterligare bevis om sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet. Den innehöll en jämförande rättslig analys av sammanslutningars lagar och system i EU, riktade undersökningar och en kvalitativ och kvantitativ bedömning av effekterna av potentiella åtgärder.

Dessutom stöddes konsekvensbedömningen med bevis från studien om jämförande rättslig analys av sammanslutningars lagar och system i EU som offentliggjordes i september 2022 och studien om jämförande rättslig analys av sammanslagningsregler för sammanslutningar i EU (som offentliggjordes i juli 2023). 

Vid sidan av dessa stödundersökningar identifierades ytterligare expertis genom litteraturforskning och genom svaren från samrådet med berörda parter.

I detta sammanhang informerade och diskuterade kommissionen i juni och november 2022 med kommissionens expertgrupp för social ekonomi och sociala företag om initiativet om gränsöverskridande verksamhet för ideella sammanslutningar.

Vid sidan av stödstudierna och samråden med berörda parter ägnade kommissionen stor uppmärksamhet åt Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 som innehöll rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer samt åt Europaparlamentets studie som ligger till grund för dess resolution 28 .

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag granskades av nämnden för lagstiftningskontroll den 2 mars 2023. Efter det negativa yttrande som inkom den 31 mars överlämnades en reviderad konsekvensbedömning till nämnden den 8 maj 2023. Efter det positiva yttrandet med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll av den 8 juni 2023 reviderades den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag för att vederbörligen ta hänsyn till nämndens rekommendationer, t.ex. genom att ytterligare förklara valet av rättslig grund, klargöra de olika effekterna av de politiska alternativen även i fråga om subsidiaritet och proportionalitet samt redogöra för poängsättningsmetoden för alternativen på ett mer detaljerat sätt.

I konsekvensbedömningen analyserades alternativ som byggde på analysen av hinder som identifierats inom fyra huvudområden på den inre marknaden: När det gäller ideella sammanslutningars etableringsrätt när de bedriver gränsöverskridande verksamhet, deras förmåga att tillhandahålla tjänster och varor samt skicka och ta emot kapital. Möjligheterna till gränsöverskridande medlemskap och deltagande i ideella sammanslutningars styrande organ när de bedriver gränsöverskridande verksamhet. Gränsöverskridande rörlighet för ideella sammanslutningar.

Enligt scenariot utan politiska åtgärder på EU-nivå kommer ideella sammanslutningar att fortsätta att styras uteslutande av nationell lagstiftning. I detta referensscenario visade konsekvensbedömningen att befintliga hinder sannolikt kommer att kvarstå eller i vissa fall förvärras mot bakgrund av samhällsutmaningar och marknadsutveckling. Medlemsstaterna saknar för närvarande lagstiftning som specifikt rör gränsöverskridande verksamhet och rörlighet för ideella sammanslutningar med undantag för ett fåtal länder. Dessutom finns det inget som tyder på att medlemsstaterna planerar lagstiftning på detta område. Utan ett lämpligt sätt att få erkännande och underlätta rörlighet skulle åtgärder på medlemsstatsnivå ha begränsade fördelar.

Därför bedömdes tre alternativ för att minska de identifierade hinder som ideella sammanslutningar möter när de bedriver gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden.

Det första alternativet analyserades genom två delalternativ där följande föreslås: a) En europeisk rättslig form som kallas ”europeisk sammanslutning” som skulle reglera alla aspekter av hur denna nya rättsliga form fungerar och samexistera med nationella rättsliga former utan att ersätta dem. Formen för europeiska sammanslutningar skulle vara fördelaktig för ideella sammanslutningar som är intresserade av att bedriva verksamhet i flera medlemsstater men kan ha varit mindre lämplig för små ideella sammanslutningar med tillfällig gränsöverskridande verksamhet. b) Upprättandet av en rättslig form på EU-nivå kallad den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen som särskilt omfattade gränsöverskridande aspekter. Till skillnad från delalternativet i led a föreskriver detta delalternativ inte helt och hållet den rättsliga formen utan föreskriver endast helt gränsöverskridande aspekter. Båda delalternativen skulle baseras på artikel 352 i EUF-fördraget och därmed skulle den nya rättsliga formen skapas genom en förordning.

Det andra alternativet föreslår en harmonisering av gemensamma miniminormer för gränsöverskridande verksamhet och rörlighet för ideella sammanslutningar i medlemsstaterna. Detta alternativ skulle kräva att befintliga bestämmelser tas bort eller ändras och att nya införs i medlemsstaternas lagstiftning för att uppnå dessa mål. Detta alternativ skulle uppmuntra till full onlineregistrering, digitala register och standardiserade förfaranden för att underlätta registrering av ideella sammanslutningar som bedriver gränsöverskridande verksamhet och utbyte av information mellan medlemsstaterna och på EU-nivå. Ideella sammanslutningar skulle automatiskt gynnas av dessa harmoniseringsåtgärder och beroende på harmoniseringens omfattning kan alla ideella sammanslutningar ha påverkats av de nya bestämmelserna. En partiell harmonisering av nationella lagar skulle förenkla de bestämmelser som gäller för ideella sammanslutningar som verkar i gränsöverskridande sammanhang och ge rättigheter och skyddsåtgärder för deras gränsöverskridande rörlighet och verksamhet. Det rättsliga instrumentet för detta alternativ skulle vara ett direktiv och den rättsliga grunden skulle vara artikel 114 eller 50 i EUF-fördraget, eller en kombination av dessa, med hänsyn till initiativets materiella tillämpningsområde.

För det tredje har man bedömt ett alternativ som på nationell nivå skapar ytterligare en rättslig form för ideella sammanslutningar, avsedd för gränsöverskridande ändamål och erkänd av medlemsstaterna. Detta alternativ skulle kräva att varje medlemsstat i sitt nationella rättssystem inför en rättslig form för ideella sammanslutningar, skräddarsydd för gränsöverskridande ändamål. På EU-nivå skulle det endast omfatta krav och skyddsåtgärder som är nödvändiga för att underlätta dessa gränsöverskridande ändamål och det skulle finnas parallellt med befintliga rättsliga former för ideella sammanslutningar i nationell lagstiftning samtidigt som olika nationella traditioner i föreningslagstiftningen respekteras. Gränsöverskridande sammanslutningar behöver inte nödvändigtvis registrera sig separat i varje medlemsstat eftersom deras juridiska personlighet och rättskapacitet skulle erkännas automatiskt och även när ytterligare formaliteter är motiverade bör ”gränsöverskridande sammanslutningar” inte vara skyldiga att lämna information som redan lämnats till en medlemsstats behöriga myndighet. I stället kommer information att utbytas digitalt mellan medlemsstaternas myndigheter.

Det tredje alternativet erbjuder en kombination av aspekter från det första och andra alternativet eftersom det skapar en ny rättslig form för ideella sammanslutningar (likt det första alternativet), men endast med bestämmelser som är relevanta för gränsöverskridande aspekter och som medlemsstaterna kan anpassa till den nationella situationen genom införlivande (likt det andra alternativet) samtidigt som man undviker behovet av att ändra bestämmelser om befintliga rättsliga former på nationell nivå.

Även om alla alternativ skulle bidra till att uppnå initiativets politiska mål (om än i olika former och omfattning) gäller de största skillnaderna mellan dem deras efterlevnad av proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna och deras rättsliga genomförbarhet i förhållande till det identifierade problemet. I detta sammanhang framkom det tredje alternativet som det rekommenderade alternativet eftersom det bidrar till att lösa det identifierade problemet och tar itu med de specifika målen samtidigt som det är riktat och balanserat i fråga om kostnader och fördelar 29 .

I den studie som ligger till grund för konsekvensbedömningen utvärderades också de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av det rekommenderade alternativet och man drog slutsatsen att alternativ tre i allmänhet förväntas ha en positiv inverkan på de behöriga myndigheterna på lång sikt utan betydande anpassningskostnader.

Ur ett ekonomiskt perspektiv medför förslaget inga kostnader. De ideella sammanslutningar som har denna nya rättsliga form kan drabbas av vissa kostnader som kommer att bero på i vilken utsträckning de harmoniserade bestämmelserna skulle skilja sig från nationella bestämmelser men dessa kostnader kommer inte att vara betydande. Icke betydande kostnader kan uppstå för offentliga förvaltningar om ett onlineregister behöver utvecklas eller anpassas. Inga justeringar eller administrativa kostnader skulle uppstå för de sammanslutningar som inte vill ha denna rättsliga form. Jämfört med referensscenariot kommer detta alternativ att minska både engångskostnaderna för start av verksamhet och de återkommande kostnaderna för ideella sammanslutningar som driver gränsöverskridande verksamhet. Minskningen av de extra kostnaderna för start (t.ex. informationskostnader och direkta avgifter) uppskattas till 2 150 euro per startad verksamhet. Inom den beräknade tidsramen på 15 år skulle de extra kostnaderna potentiellt kunna minska med mellan 338 miljoner euro och 378 miljoner euro enligt det bästa scenariot (358 miljoner euro i den centrala uppskattningen på 166 500 nya gränsöverskridande sammanslutningar under den beräknade tidsramen på 15 år). Minskningen av de extra driftskostnaderna (löpande kostnader, t.ex. administrativa kostnader och efterlevnadskostnader) för ideella sammanslutningar som för närvarande bedriver gränsöverskridande verksamhet uppskattas till 770 miljoner euro per år. Inom den beräknade femtonåriga tidsramen skulle kostnadsbesparingarna potentiellt kunna uppgå till 8,5 miljarder euro vilket skulle bidra till den allmänna minskningen av regelbördan. I konsekvensbedömningen görs även en bästa uppskattning av potentiella indirekta ekonomiska fördelar: 157 000–176 000 ytterligare sammanslutningar som opererar över gränserna och skapar 64 000–71 000 arbetstillfällen och 3,57–4 miljarder euro i mervärde vilket motsvarar det maximala potentiella utnyttjandet under en tidsperiod på 15 år 30 . 

När det gäller sociala konsekvenser föreföll det svårt att fastställa ett orsakssamband mellan ett direktiv som förenklar de rättsliga och administrativa bestämmelserna om ideella sammanslutningars gränsöverskridande verksamhet och de potentiella sociala konsekvenserna. Konsekvensbedömningen fastställde dock indirekta men icke mätbara positiva effekter. I synnerhet förväntas direktivet förbättra medborgarnas tillgång till sociala tjänster i sektorer i medlemsstaterna (t.ex. hälso- och sjukvård och sociala tjänster, samhällstjänster och socialt arbete, allmän utbildning och yrkesutbildning, arbetsförmedling osv.). Det kommer att ytterligare främja konvergens mellan de olika modeller som erbjuds i medlemsstaterna vilket kommer att leda till en överlag förbättrad kvalitet på sådana tjänster i EU. Vad gäller grundläggande rättigheter skulle detta direktiv också kunna stärka rätten till mötes- och föreningsfrihet på ett icke-diskriminerande sätt eftersom ideella sammanslutningar som använder de nya rättsliga formerna skulle behandlas på samma sätt som ideella sammanslutningar som redan finns enligt nationell lagstiftning. Enligt skrivbordsforskningen och resultaten från det offentliga samrådet anses det tredje alternativet ha en mycket positiv inverkan på skyddet av mötes- och föreningsfriheten samt yttrande- och informationsfriheten för ideella sammanslutningar och deras medlemmar i EU genom att förbättra villkoren för att ideella sammanslutningar ska kunna verka på den inre marknaden.

I princip förväntas initiativets karaktär och mål inte ge upphov till mätbara direkta miljöeffekter. När man tittar på de potentiella indirekta fördelarna förväntas det rekommenderade alternativet ge positiva effekter genom att det förbättrar ställningen för och närvaron av ideella sammanslutningar som verkar över gränserna och är aktiva på miljö- och klimatområdet, till exempel främjande av biologisk mångfald, naturskydd och kampen mot klimatförändringar. 

Initiativet skulle också ha en indirekt ekonomisk inverkan på innovation och konkurrens inom kritiska sektorer av stor relevans för samhället (t.ex. hälso- och sjukvård och sociala tjänster, socialt arbete, arbetsintegrering, utbildningstjänster, arbetsförmedlingar samt forskning och utveckling). Med färre hinder för ideella sammanslutningar på den inre marknaden kommer det att erbjudas ökade tjänster och produkter på de nationella marknaderna, liksom mer samarbete och konkurrens. Detta kommer att främja innovation samt pris och kvalitet för tjänster och varor.

Slutligen bidrar initiativet till målen för hållbar utveckling och det stöder särskilt mål 8 för hållbar utveckling ( främja hållbarhet, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständigt arbete för alla ) genom att det främjar skapandet av arbetstillfällen och förbättrar lika och inkluderande tillgång till ekonomiska möjligheter. Det bidrar dessutom till mål 16 för hållbar utveckling ( fred, rättvisa och inkluderande samhällen ) genom att stärka det civila samhället genom att skydda sammanslutningar bland andra enheter.

•Grundläggande rättigheter

Även om detta förslag är inriktat på den inre marknadens funktion för ideella sammanslutningar med gränsöverskridande verksamhet kommer det också att ha en positiv effekt på skyddet och främjandet av grundläggande rättigheter. Att förbättra villkoren för att ideella sammanslutningar ska kunna verka på den inre marknaden kommer till exempel att stärka åtnjutandet av yttrande- och informationsfriheten (artikel 11 i stadgan) och mötes- och föreningsfriheten (artikel 12 i stadgan) i EU. Detta kommer i själva verket att göra det möjligt för ideella sammanslutningar med gränsöverskridande ambitioner att effektivt utvidgas och därigenom bidra till att även utöva de grundläggande rättigheter som de medför i större skala genom att dra nytta av en mer harmoniserad rättslig ram som inte skulle försumma de nationella särdragen.

Ur denna synvinkel kommer detta initiativ att ha positiva spridningseffekter för att stärka det civila samhället i EU och mildra den övergripande trenden med krympande demokratiskt utrymme i Europa genom att underlätta gränsöverskridande verksamhet och rörlighet för ideella sammanslutningar och göra det möjligt för dem att mobilisera medlemmar, volontärer och intressegrupper som verkar på den inre marknaden. Det skulle göra det lättare för ideella sammanslutningar att delta i verksamhet i alla medlemsstater och för det första göra det möjligt för dem att frigöra sin ekonomiska potential och för det andra sin potential att sänka tröskelvärdet för medborgarnas engagemang i ideella sammanslutningar i hela unionen (vilket anges i konsekvensbedömningsrapporten, avsnitt 4 om allmänna mål). I slutändan kommer initiativet att ha en indirekt positiv inverkan på EU:s demokratiska utrymme.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag innehåller uppgifter om budgetkonsekvenser samt konsekvenser för mänskliga och administrativa resurser.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av direktivet och rapportera till rådet och Europaparlamentet vart sjunde år. I syfte att övervaka och rapportera kommer kommissionen att inhämta återkoppling från viktiga berörda parter om förslagets inverkan, inbegripet fördelar, nackdelar och eventuella praktiska genomförandeutmaningar för medlemsstater och ideella sammanslutningar. En regelbunden återkoppling kommer också att göra det möjligt att samla in uppgifter från medlemsstaterna om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar som är registrerade på deras territorium.

•Förklarande dokument (för direktiv)

För att säkerställa ett korrekt genomförande av detta förslag krävs förklarande dokument som förklarar förhållandet mellan dess delar och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I detta direktiv fastställs åtgärder som samordnar villkoren för inrättande och drift av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, i syfte att underlätta för ideella sammanslutningar att effektivt utöva sina rättigheter i samband med etableringsfrihet, fri rörlighet för kapital, frihet att tillhandahålla och ta emot tjänster och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

Det innehåller följande bestämmelser:

Kapitel 1 innehåller för det första de allmänna bestämmelserna, till exempel innehållet och tillämpningsområdet (artikel 1) och definitionerna (artikel 2). För det andra specificeras egenskaperna för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning (artikel 3) och de bestämmelser som är tillämpliga på den (artikel 4). För det tredje ger det europeiska gränsöverskridande sammanslutningar juridisk personlighet och rättskapacitet samt automatiskt erkännande av dessa i alla medlemsstater (artikel 5). För det fjärde fastställs gemensamma bestämmelser för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar när det gäller deras stadgar (artikel 6), styrning (artikel 7) och medlemskap (artikel 8).

I kapitel 2 förtecknas europeiska gränsöverskridande sammanslutningars rättigheter och förbjudna begränsningar. En europeisk gränsöverskridande sammanslutning åtnjuter principerna om likabehandling (artikel 9) och icke-diskriminering (artikel 10). Alla beslut om en europeisk gränsöverskridande sammanslutning som fattas av administrativa myndigheter i medlemsstaterna bör bli föremål för rättslig prövning (artikel 11). En europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör endast registrera sig i en medlemsstat för att erhålla juridisk personlighet och rättskapacitet och det är endast av tvingande hänsyn till allmänintresset som det är möjligt för både hem- och värdmedlemsstaterna att kräva ytterligare formaliteter (artikel 12). En europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör kunna ansöka om finansiering i den eller de medlemsstater där den bedriver verksamhet och bör inte begränsas med avseende på möjligheter att tillhandahålla eller ta emot finansiering, utom i den mån sådana begränsningar är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (artikel 13). Dessutom bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning kunna tillhandahålla och ta emot tjänster och bedriva handel med varor (artikel 14). Vidare bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inte omfattas av vissa begränsningar som exempelvis grundar sig på medlemmarnas nationalitet (artikel 15).

Kapitel 3 rör bestämmelserna om inrättande och registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och består av två avsnitt. Medlemsstaterna bör säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bildas genom registrering av den och att den har minst tre grundande medlemmar (artikel 16). Detta kapitel innehåller också bestämmelser om inhemsk ombildning av ideella sammanslutningar till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning (artikel 17). I direktivet fastställs bestämmelser om ansökan om registrering (artikel 18) samt om registreringsförfarandet (artikel 19). Där anges att medlemsstaterna bör upprätta ett register för registrering av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar (artikel 20) och innehållet i intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar (artikel 21).

Kapitel 4 innehåller bestämmelser om europeiska gränsöverskridande sammanslutningars rörlighetsrättigheter. Detta gäller särskilt möjligheten för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning att flytta sitt säte utan att en sådan flyttning leder till att den berörda europeiska gränsöverskridande sammanslutningen upplöses (artikel 22) och förfarandet för att flytta sätet för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning (artikel 23).

Kapitel 5 innehåller bestämmelser om upplösning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. Närmare bestämt fastställs reglerna för frivillig upplösning (artikel 24) och ofrivillig upplösning (artikel 27). Dessutom säkerställer det att en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings upplösning medför en likvidation som måste vara i linje med den utdelningsbegränsning som är kopplad till dess ideella syfte (artikel 25).

Kapitel 6 innehåller bestämmelser om verkställighet, samarbete och övervakning av bestämmelserna i förslaget. Detta gäller utnämningen av den behöriga myndighet som ska ansvara för att fullgöra de skyldigheter som följer av detta förslag (artikel 27). Det administrativa samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionens övervakning av användningen av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) inom ramen för detta samarbete (artikel 28). Bestämmelserna om övervakning och rapportering av detta föreslagna direktiv (artikel 29).

I kapitel 7 fastställs slutbestämmelser som gör det möjligt för kommissionen att anta genomförandeakter (artikel 30) om införlivandet av detta förslag (artikel 31) och ikraftträdandet (artikel 32) samt vad förslagets adressater (artikel 33).

Direktivet åtföljs av en förordning som är av teknisk art och ändrar förordning (EU) nr 1024/2012 som inrättade informationssystemet för den inre marknaden (IMI) för att säkerställa att medlemsstaternas behöriga myndigheter samarbetar och utbyter information genom IMI när de tillämpar de nationella bestämmelser som tillämpas i enlighet med bestämmelserna i förslaget (artikel 1). Genom förordningen ändras också förordning (EU) 2018/1724 31 genom vilken den gemensamma digitala ingången inrättades för att säkerställa att medlemsstaterna ger onlinetillgång till information om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella sammanslutningar och underlättar utbytet av bevis mellan behöriga myndigheter i de förfaranden avseende europeiska gränsöverskridande sammanslutningar som fastställs i förslaget till direktiv (artikel 2).

2023/0315 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 32 , och

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I enlighet med artikel 26.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) omfattar den inre marknaden ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. För att uppnå detta mål föreskrivs i artikel 50 i EUF-fördraget att Europaparlamentet och rådet ska utfärda direktiv för att förverkliga etableringsfriheten på ett visst verksamhetsområde. Dessutom föreskriver artikel 114 i EUF-fördraget att Europaparlamentet och rådet ska besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

(2)Att undanröja hinder för utvecklingen av ideella sammanslutningars verksamhet i medlemsstaterna är nödvändigt för att de ska kunna förverkliga etableringsfrihet, liksom andra grundläggande friheter t.ex. friheten att tillhandahålla och ta emot kapital och friheten att tillhandahålla och ta emot tjänster på den inre marknaden. Genom tillnärmning av de bestämmelser i nationell lagstiftning som påverkar utövandet av dessa friheter bidrar detta direktiv till att uppnå målen att förbättra den inre marknadens funktion. Detta direktiv kommer därigenom bidra ytterligare till att uppnå målen att stärka den europeiska integrationen, främja social rättvisa och välstånd för EU-medborgarna och underlätta ett effektivt utövande av mötes- och föreningsfriheten i hela unionen.

(3)Europaparlamentet antog en resolution den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer 33 .

(4)Den 9 december 2021 antog kommissionen en handlingsplan för den sociala ekonomin 34 . I handlingsplanen föreslår kommissionen särskilda åtgärder för att skapa möjligheter för enheter inom den sociala ekonomin att starta och expandera sin verksamhet, och för att säkerställa att den sociala ekonomin och dess potential blir mer synlig. Europaparlamentet välkomnade handlingsplanen i sin resolution av den 6 juli 2022 35 .

(5)Som en uppföljning till handlingsplanen för den sociala ekonomin rekommenderade kommissionen konkreta åtgärder för att stödja den sociala ekonomin som prioriterar människor, sociala och miljömässiga orsaker framför vinster. Förslaget till rådets rekommendation om utveckling av ramvillkoren för den sociala ekonomin av den 13 juni 2023 36 innehåller rekommendationer för medlemsstaterna att utforma och genomföra strategier för den sociala ekonomin. Dessutom lade kommissionen samma dag fram två arbetsdokument från kommissionens avdelningar för att förtydliga reglerna om skatt på enheter 37 i den sociala ekonomin och gränsöverskridande allmännyttiga donationer 38 .

(6)Bland de rättsliga former som finns tillgängliga inom den ideella sektorn och den sociala ekonomin är en ideell sammanslutning den rättsliga form som den stora majoritetens väljer. Utöver att bidra till unionens mål och uppnå mål som ligger i allmänhetens intresse bidrar ideella sammanslutningar på ett viktigt sätt till den inre marknaden genom att regelbundet ägna sig åt en rad olika ekonomiska verksamheter, till exempel genom att erbjuda tjänster inom sektorer som sociala tjänster och hälsa, kommunikation och information, opinionsbildning, kultur, miljöskydd, utbildning, rekreation och idrott samt genom att främja vetenskapliga och tekniska framsteg. Detta gäller när utövandet av ekonomisk verksamhet är den ideella sammanslutningens huvudsakliga verksamhet eller syfte, och i andra fall.

(7)En fullt fungerande inre marknad för ideella sammanslutningars verksamhet är avgörande för främjande av ekonomisk och social tillväxt i medlemsstaterna. Begränsningarna på den inre marknaden hindrar för närvarande ideella sammanslutningar från att utvidga sin verksamhet utanför de nationella gränserna, vilket hindrar den inre marknaden från att fungera effektivt. För att uppnå en fullt effektiv inre marknad krävs full etableringsfrihet för all verksamhet som bidrar till unionens mål.

(8)För att upprätta en verklig inre marknad för ideella sammanslutningars ekonomiska verksamhet är det nödvändigt att undanröja alla sådana omotiverade begränsningar av etableringsfriheten, den fria rörligheten för tjänster, den fria rörligheten för varor och den fria rörligheten för kapital som fortfarande gäller i vissa medlemsstaters lagstiftning. Dessa begränsningar hindrar ideella sammanslutningar från att bedriva gränsöverskridande verksamhet, inte minst på grund av att de innebär att sammanslutningarna är tvungna att anslå resurser till onödig administrativ verksamhet eller efterlevnadsverksamhet, vilket har en särskilt avskräckande effekt på grund av sammanslutningarnas ideella karaktär.

(9)Dessa hinder uppstår på grund av inkonsekvenser i medlemsstaternas nationella rättsliga ramar. Den rättsliga ram inom vilken ideella sammanslutningar bedriver sin verksamhet i unionen bygger på nationell rätt utan harmonisering på unionsnivå. För närvarande erhåller inte ideella sammanslutningar ett enhetligt erkännande av sin juridiska personlighet och sin rättskapacitet i hela unionen och de måste ofta registrera sig en andra gång eller till och med bilda ett nytt rättssubjekt för att kunna bedriva verksamhet i en annan medlemsstat än den där de är etablerade. De grundläggande inslagen i rörligheten för ideella sammanslutningar inom EU är fortfarande otillräckligt reglerade vilket leder till rättslig oklarhet för alla ideella sammanslutningar med gränsöverskridande verksamhet. När ideella sammanslutningar till exempel avser att flytta sitt säte till en ny medlemsstat kvarstår osäkerheten om förflyttning. Särskilt avsaknaden av en möjlighet att flytta sätet utan att genomgå en likvidation hindrar ideella sammanslutningar från att verka, flytta och omstrukturera över gränserna inom unionen. De nationella bestämmelserna skiljer sig åt och tillhandahåller i många fall inga tydliga lösningar eller förfaranden för ideella sammanslutningars gränsöverskridande rörlighet och ekonomiska verksamhet.

(10)Möjligheten att få tillgång till och effektivt kanalisera medel och kapital över gränserna är nödvändig för att underlätta ideella sammanslutningars verksamhet på den inre marknaden. Detta inbegriper ersättning för ekonomisk verksamhet men även donationer, arv eller andra former av finansiering. Olika regelverk och befintliga begränsningar i medlemsstaterna när det gäller att ta emot och begära donationer och liknande bidrag oavsett form leder till fragmentering på den inre marknaden och utgör ett hinder för den inre marknadens funktion.

(11)Lagarna i vissa medlemsstater föreskriver dessutom krav på medborgarskap eller laglig bosättning för medlemmar i ideella sammanslutningar eller för medlemmar i deras verkställande organ. Sådana krav bör avlägsnas för att skydda utövandet av etableringsfriheten och föreningsfriheten för EU-medborgare.

(12)Föreningsfriheten är avgörande för att demokratin ska fungera eftersom den utgör en nödvändig förutsättning för att enskilda personer ska kunna utöva andra grundläggande rättigheter däribland rätten till yttrande- och informationsfrihet. Enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) och konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är föreningsfriheten en grundläggande rättighet.

(13)Det är därför nödvändigt att införa harmoniserade regler som underlättar ideella sammanslutningars utövande av gränsöverskridande verksamhet. Befintliga nationella bestämmelser om gränsöverskridande sammanslutningar bör harmoniseras för att göra det möjligt för dessa ideella sammanslutningar att ha en rättslig form som är särskilt utformad för att underlätta gränsöverskridande verksamhet. Denna rättsliga form bör tillhandahållas i medlemsstaternas nationella rättsordningar genom anpassning av deras respektive regler om ideella sammanslutningar. Denna rättsliga form, som ska betecknas som ”europeisk gränsöverskridande sammanslutning” bör automatiskt erkännas av alla medlemsstater och kommer att göra det möjligt för ideella sammanslutningar att övervinna de hinder som de möter på den inre marknaden samtidigt som medlemsstaternas traditioner när det gäller ideella sammanslutningar respekteras.

(14)Att göra det möjligt för ideella sammanslutningar att fullt ut åtnjuta etableringsfrihet i unionen genom en enda registrering som skulle vara giltig i hela unionen och ett automatiskt erkännande av deras juridiska personlighet är direkt kopplat till och nödvändigt för den inre marknadens funktion och för möjligheten att fullt ut åtnjuta de rättigheter som följer av denna frihet.

(15)Fackföreningar och fackförbund bör inte tillåtas att inrätta europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, eftersom de har en särskild ställning i nationell lagstiftning.

(16)Inga politiska partier eller sammanslutningar av politiska partier bör heller tillåtas att inrätta en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eftersom de har en särskild ställning enligt nationell lagstiftning och unionsrätten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 39 .

(17)Kyrkor och andra religiösa organisationer samt filosofiska eller konfessionslösa organisationer enligt artikel 17 i EUF-fördraget, samt sammanslutningar av dessa enheter, bör inte heller tillåtas att inrätta en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eftersom unionen saknar behörighet att reglera deras status och eftersom de har en särskild status enligt nationell lagstiftning.

(18)Inrättandet av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör vara resultatet av en överenskommelse mellan fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, eller rättssubjekt som är etablerade i unionen, med undantag för personer som har dömts för penningtvätt, associerade förbrott 40 , finansiering av terrorism eller som är föremål för åtgärder som förbjuder deras verksamhet i en medlemsstat på samma grunder. Eftersom europeiska gränsöverskridande sammanslutningar har ett ideellt syfte bör även de rättssubjekt som bildar en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ha ett ideellt syfte.

(19)En europeisk gränsöverskridande sammanslutnings ideella syfte bör innebära att vinst som genereras genom ekonomisk verksamhet endast bör användas för att uppnå målen i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar och inte får omfördelas. Därför bör det finnas ett lås för tillgångar som innebär att ingen utdelning av tillgångar till medlemmar ska ske, inte ens i händelse av upplösning. I det senare fallet bör kvarvarande tillgångar överföras på ett oegennyttigt sätt, t.ex. till andra ideella sammanslutningar med samma syfte.

(20)I ett samhälle där pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män råder bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar sträva efter mål som är förenliga med de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), t.ex. respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessutom bör det inte vara möjligt att använda europeiska gränsöverskridande sammanslutningar för finansiering av terrorism, skatteundandragande, skatteflykt, penningtvätt eller brott eller olagliga ändamål.

(21)Den gränsöverskridande delen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning är central. En europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör därför bedriva eller enligt sina stadgar ha som mål att bedriva åtminstone en del av sin verksamhet över gränserna i unionen i minst två medlemsstater och bör ha grundande medlemmar med anknytning till minst två medlemsstater, antingen på grundval av medborgarskap eller bosättning när det gäller fysiska personer eller på grundval av var sätet är beläget när det gäller rättssubjekt.

(22)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar uppfyller de mål som ligger till grund för deras inrättande bör graden av harmonisering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings särdrag och rättigheter stå i proportion till omfattningen och räckvidden av de identifierade problem som ideella sammanslutningar ställs inför när de bedriver gränsöverskridande verksamhet.

(23)En harmonisering i hela unionen av de viktigaste särdragen i en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings juridiska personlighet och rättskapacitet samt ett automatiskt erkännande av denna i EU:s medlemsstater, av registreringsförfarandet, utan att medlemsstaterna fastställer olika bestämmelser om dessa frågor, är en viktig förutsättning för att säkerställa lika villkor för alla europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. De aspekter av europeiska gränsöverskridande sammanslutningars verksamhet som inte harmoniseras genom detta direktiv bör regleras av de nationella regler som i nationell lagstiftning gäller för den mest likartade typen av ideella sammanslutningar. Sådana enheter bör, oberoende av deras namn i den nationella rättsordningen, alltid vara medlemskapsbaserade, ha ett ideellt syfte och juridisk personlighet. För att säkerställa öppenhet och rättssäkerhet bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om dessa bestämmelser.

(24)För att säkerställa att medlemsstaterna har lämpliga verktyg för att bekämpa finansiering av terrorism och säkerställa insyn i vissa kapitalrörelser, bör de regler som är tillämpliga på europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt detta direktiv inte påverka åtgärder som medlemsstaterna antar för att förhindra missbruk av ideella sammanslutningar av skäl som rör allmän ordning och allmän säkerhet och för att säkerställa insyn i vissa kapitalrörelser när så krävs enligt unionsrätten, eller nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten.

(25)För att undanröja rättsliga och administrativa hinder för ideella sammanslutningar som är verksamma i fler än en medlemsstat och säkerställa den inre marknadens funktion bör alla medlemsstater automatiskt erkänna en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings juridiska personlighet och rättskapacitet. Denna juridiska personlighet och rättskapacitet bör beviljas vid sammanslutningens registrering i en medlemsstat.

(26)Europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bör fritt kunna besluta om sina verksamhetsregler. Varje begränsning av denna frihet som införs av en medlemsstat bör tillämpas på ett allmänt och icke-diskriminerande sätt, föreskrivas i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset och vara lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att detta mål ska uppnås.

(27)Artiklarna 52, 62 och 65 i EUF-fördraget samt relevant rättspraxis gäller även för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar. Dessa artiklar i EUF-fördraget är åtgärder som begränsar etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster och den fria rörligheten för kapital motiverade med hänsyn till bland annat allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa. Dessutom har begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset, som det hänvisas till i vissa bestämmelser i detta direktiv, utvecklats av domstolen i dess rättspraxis. Åtgärder som vidtas av medlemsstater och som kan hindra eller göra utövandet av dessa friheter enligt fördraget mindre attraktiva bör endast tillåtas om de kan motiveras av de mål som anges i fördraget eller av tvingande hänsyn till allmänintresset som erkänns i unionsrätten. Även om det inte finns någon uttömmande definition har domstolen slagit fast att det är möjligt att motivera en åtgärd på olika grunder, såsom allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa, upprätthållande av samhällsordningen, socialpolitiska mål, skydd av tjänstemottagare, konsumentskydd och skydd av arbetstagare, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Sådana åtgärder måste under alla omständigheter vara lämpliga för att säkerställa att det aktuella målet uppnås och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(28)För att säkerställa en gemensam och lämplig strategi för styrning i hela unionen bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar omfatta ett beslutande organ, dvs. det organ som samlar alla medlemmar, vilket i vissa medlemsstater traditionellt kallas bolagsstämma eller generalförsamling. Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör också ha ett verkställande organ, som i vissa medlemsstater traditionellt benämns verkställande kommitté eller styrelse. Det verkställande organet bör ansvara för administration, förvaltning och ledning av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen. Det bör också säkerställa efterlevnad av stadgan för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och rättsliga skyldigheter samt företräda en europeisk gränsöverskridande sammanslutning i kontakter med tredje parter och i rättsliga förfaranden. Det verkställande organet för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör bestå av minst tre personer, oavsett om det är fysiska personer eller rättssubjekt genom deras företrädare.

(29)För att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ska kunna bedriva sin verksamhet effektivt och för att säkerställa likabehandling i förhållande till ideella sammanslutningar i nationell rätt bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar inte behandlas mindre gynnsamt än den mest liknande ideella sammanslutningen i den inhemska rättsordningen i den hemmedlemsstat där den är verksam.

(30)I enlighet med principen om icke-diskriminering och för att säkerställa föreningsfriheten bör det vid genomförandet och tillämpningen av detta direktiv inte förekomma någon diskriminering av en grupp eller individ på grund av bland annat börd, ålder, hudfärg, kön och genus, sexuell läggning, könsidentitet, hälsotillstånd, invandrings- eller bosättningsstatus, språk, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, politisk eller annan åskådning, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, förmögenhet, ras, religion eller övertygelse eller annan status.

(31)För att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen bör medlemsstaterna utse en behörig myndighet som ansvarar för tillämpningen av den bestämmelse genom vilken detta direktiv införlivas (behörig myndighet). Kommissionen bör offentliggöra förteckningen över behöriga myndigheter. För att få en heltäckande överblick över den rättsliga behandlingen av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar i medlemsstaterna bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om namn och uppgifter på andra behöriga myndigheter än de behöriga myndigheterna som inrättats eller utsätts med avseende på de nationella bestämmelser som är tillämpliga på de mest likartade ideella sammanslutningarna i nationell lagstiftning.

(32)I enlighet med rätten till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång enligt artikel 47 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 13 i Europakonventionen bör beslut som fattas av behöriga myndigheter vid tillämpningen av nationella bestämmelser om genomförande av detta direktiv kunna bli föremål för rättslig prövning. Sådan rättslig prövning bör vara tillgänglig för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, liksom för andra fysiska eller juridiska personer, när det gäller beslut som fattas av behöriga myndigheter om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, även vid underlåtenhet att agera. Rätten till rättslig prövning omfattar rätten att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oberoende och opartisk domstol som tidigare inrättats genom lag i enlighet med den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning i enlighet med artikel 47 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(33)Med tanke på deras ideella syfte bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna ansöka om finansiering från en offentlig eller privat källa i de medlemsstater där de är verksamma på icke-diskriminerande grunder. Det bör inte finnas några begränsningar av europeiska gränsöverskridande sammanslutningars rätt att ta emot och tillhandahålla finansiering, utom när en begränsning föreskrivs i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, är lämplig för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att det ska uppnås samt är förenlig med unionsrätten.

(34)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar till fullo drar nytta av den inre marknaden bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna tillhandahålla och ta emot tjänster samt bedriva varuhandel utan inblandning från medlemsstaterna. Begränsningar bör endast tillåtas om de föreskrivs i lag, motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset och är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att detta mål ska uppnås. Detta bör inte påverka bestämmelserna i andra unionsakter. Detta bör inbegripa de bestämmelser i unionsakter som stärker de grundläggande friheterna, t.ex. de som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG 41 som garanterar etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, samt de bestämmelser i andra unionsakter som reglerar specifika ekonomiska verksamheter som europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ägnar sig åt.

(35)För att upprätta en verklig inre marknad för ideella sammanslutningar är det nödvändigt att undanröja vissa omotiverade begränsningar av etableringsfriheten, den fria rörligheten för tjänster och den fria rörligheten för kapital som fortfarande gäller i vissa medlemsstaters lagstiftning. Medlemsstaterna bör därför inte införa några diskriminerande krav på grundval av nationaliteten hos medlemmarna i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning eller dess verkställande organ, utom i de fall som anges i detta direktiv. Medlemsstaterna bör inte heller föreskriva några krav på medlemmarnas fysiska närvaro för ett mötes giltighet. För att göra det möjligt för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att dra full nytta av den inre marknaden bör medlemsstaterna inte kräva att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har sitt säte i samma medlemsstat som dess centrala förvaltning eller huvudsakliga verksamhetsställe. Medlemsstaterna bör inte heller införa allmänna förbud för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att bedriva ekonomisk verksamhet, och inte heller endast tillåta dem att bedriva ekonomisk verksamhet om de är kopplade till ett mål som fastställs i en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings stadgar.

(36)Registreringen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör vara konstituerande för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen. För att kunna registrera sig bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ha minst tre grundande medlemmar. Både rättssubjekt med ideellt syfte som är etablerade i unionen och fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta inom unionens territorium bör kunna vara grundande medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. Ideella sammanslutningar bör också kunna ombildas till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inom samma medlemsstat.

(37)För att säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kan verka över gränserna och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör de endast vara skyldiga att registrera sig en gång i hemmedlemsstaten för att få juridisk personlighet och rättskapacitet. För att säkerställa automatiskt erkännande av denna registrering i hela unionen är det nödvändigt att harmonisera registreringsförfarandet. Detta gäller särskilt de handlingar och den information som krävs för en ansökan om registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning samt de kontroller som ska utföras.

(38)Medlemsstaterna bör ha rätt att kräva att en registrerad europeisk gränsöverskridande sammanslutning avger en förklaring, lämnar information, begär eller erhåller tillstånd eller bedriver viss verksamhet endast om dessa krav i) tillämpas på ett allmänt och icke-diskriminerande sätt, ii) föreskrivs i lag, iii) motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, iv) är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Sådana krav kan till exempel vara kopplade till vissa sektorers särdrag, såsom hälso- och sjukvård. Om medlemsstaterna föreskriver sådana ytterligare förfaranden bör denna information vara offentligt tillgängliga för att säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning kan uppfylla dessa krav.

(39)För att förhindra bedrägerier är det viktigt att medlemsstaterna kontrollerar identiteten på de grundande medlemmarna och de gränsöverskridande sammanslutningarnas rättsliga företrädare. Identitetskontrollen är särskilt viktig om ansökan om registrering görs elektroniskt. På grund av mångfalden av olika metoder i medlemsstaterna bör de särskilda metoderna för kontroll av identitet förbli den berörda medlemsstatens behörighet.

(40)Samtidigt som etablerings- och föreningsfriheten respekteras bör registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning nekas om de formella kraven för registrering enligt detta direktiv inte uppfylls, om ansökan inte är fullständig eller om de mål som beskrivs i stadgarna strider mot unionsrätten eller nationell rätt som är förenlig med unionsrätten. Dessutom måste registreringen avslås om ansökan inte uppfyller de grundläggande krav som anges i detta direktiv för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, nämligen det ideella syftet, det minsta antalet grundande medlemmar och det gränsöverskridande inslaget i form av verksamhet i minst två medlemsstater och grundande medlemmar med anknytning till minst två medlemsstater. Varje avslag på registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bör göras skriftligen och vederbörligen motiveras av den behöriga myndigheten.

(41)Medlemsstaterna bör åläggas att inrätta ett register för registrering av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och för bevarande och offentliggörande av information om dem. Detta register bör innehålla information om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och de inlämnade dokumenten. Eftersom informationen i registret kan bli föråldrad bör medlemsstaterna säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar underrättar den behöriga myndigheten om eventuella ändringar av informationen om sammanslutningen och att informationen i registret uppdateras. Medlemsstaterna bör tillåtas att använda sina befintliga nationella register för tillämpningen av detta direktiv. För att säkerställa öppenhet, särskilt för medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och dess borgenärer, om tillämpligt, är intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar samt likvidationen och upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning information som bör göras allmänt tillgänglig under högst sex månader efter upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. De interoperabilitetslösningar som utvecklats som en del av genomförandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen 42 kan ytterligare stödja medlemsstaterna att gå mot gränsöverskridande interoperabilitet för sina register. För att säkerställa att information om förekomsten av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning fortfarande är tillgänglig även efter det att den har upplösts bör alla uppgifter som sparas och lagras i registret lagras i två år efter det att den har upplösts.

(42)Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 43 och (EU) 2018/1725 44 är tillämpliga på behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv, inbegripet behandling av personuppgifter för att föra det nationella registret eller de nationella registren över europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och deras rättsliga företrädare, för tillgång till personuppgifter i sådana register och för utbyte av personuppgifter inom ramen för administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna enligt detta direktiv, i tillämpliga fall via informationssystemet för den inre marknaden (IMI), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 45 och förande av register i enlighet med detta direktiv.

(43)För att göra det möjligt för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar att dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden och eftersom rättigheterna till rörlighet är direkt kopplade till och nödvändiga för den inre marknadens funktion, bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan. En sådan flyttning av säte bör inte leda till att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning upplöses i hemmedlemsstaten eller till att ett nytt rättssubjekt bildas i den nya hemmedlemsstaten, och det bör inte heller påverka någon av tillgångarna eller skulderna, inbegripet villkoren i avtal, eller krediter, rättigheter eller skyldigheter för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning som fanns före flyttningen. I fall av rörlighet bör medlemsstaterna säkerställa skyddet av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens eventuella borgenärers intressen. För att säkerställa skyddet för europeiska gränsöverskridande sammanslutningars anställda bör europeiska gränsöverskridande sammanslutningar åläggas att i god tid informera dem om alla föreslagna flyttningar och låta dem granska planen för den föreslagna flyttningen. Andra bestämmelser i unionslagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av arbetstagare, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG 46 , kan också vara tillämpliga.

(44)För att harmonisera förfarandet för flyttning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte bör medlemsstaterna se till att en flytt av säte beslutas av den berörda sammanslutningens beslutande organ. Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör lämna in begäran tillsammans med relevanta handlingar till den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken flyttningen ska göras och samtidigt informera den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat när begäran om flyttning lämnas in. I tillämpliga fall bör den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens föreslagna stadgar ändras i enlighet med kraven i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat till vilken sammanslutningen begär flyttningen. Vid flyttning av sätet blir den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen en europeisk gränsöverskridande sammanslutning enligt den nya hemmedlemsstatens nationella lagstiftning. Denna ändring av tillämplig lag som följer av flyttningen av sätet bör inte leda till att den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten, för att undvika dubbelarbete, kontrollerar alla uppgifter som redan kontrollerats under registreringen i den tidigare medlemsstaten och som harmoniserats genom detta direktiv. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen avser att flytta sätet bör avslå begäran om flyttning endast om de krav som fastställs i nationell lagstiftning som införlivar detta direktiv inte är uppfyllda och bör inte avslå begäran av andra skäl. Den behöriga myndigheten bör i synnerhet inte avslå begäran på grund av bristande efterlevnad av krav enligt dess nationella lagstiftning som inte kunde ha varit en grund för att avslå registreringen i enlighet med artikel 19. För att underlätta flyttningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte på den inre marknaden bör den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten utfärda ett uppdaterat intyg i enlighet med artikel 21.2, med justering av det unika registreringsnumret och den tvåställiga landskoden för den medlemsstat dit den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens säte flyttas och postadressen till sätet, samt eventuella andra uppgifter, om tillämpligt.

(45)I enlighet med föreningsfriheten bör en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast upplösas genom beslut av dess medlemmar eller genom beslut av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten. Om upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning är resultatet av ett beslut av dess medlemmar, bör beslutet fattas med två tredjedelar av rösterna, som företräder minst hälften av alla medlemmar under ett extra möte. En europeisk gränsöverskridande sammanslutning får upplösas ofrivilligt genom beslut av den behöriga myndigheten i sammanslutningens hemmedlemsstat, som en sista utväg, endast om en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inte uppfyller sitt ideella syfte, om dess verksamhet utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller om medlemmarna i en sammanslutnings verkställande organ har dömts för en särskilt allvarlig brottslig handling eller den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen själv har dömts för en brottslig handling, om nationell lagstiftning tillåter denna möjlighet. I sådana fall bör den behöriga myndigheten meddela den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen en formell underrättelse om sina farhågor och höra sammanslutningen för att ge den möjlighet att svara.

(46)Upplösningen av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bör medföra likvidation av den. Likvidationen av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bör vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EIR 2105) 47 som kräver att den lag som är tillämplig på insolvensförfaranden och deras verkningar ska vara lagen i den medlemsstat inom vars territorium sådana förfaranden inleds. I linje med europeiska gränsöverskridande sammanslutningars ideella syfte bör alla tillgångar i en upplöst europeisk gränsöverskridande sammanslutning överföras till en ideell enhet som bedriver en liknande verksamhet som den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen eller överföras till en lokal myndighet som bör utnyttja dem för en verksamhet som liknar den som den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen bedrev.

(47)För att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ska kunna bevisa att den har registrerat sig i en medlemsstat och för att ytterligare underlätta gränsöverskridande förfaranden och förenkla och minska formaliteterna bör de behöriga myndigheterna, som det sista steget i registreringsprocessen, utfärda ett intyg (intyg för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar) som innehåller den väsentliga registreringsinformationen, inklusive namnet på en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, adressen till dess säte och namnen på de rättsliga företrädarna. För att underlätta användningen av detta intyg i olika medlemsstater utan ytterligare anpassningar eller efterlevnadskostnader bör kommissionen fastställa en standardiserad mall som är tillgänglig på unionens alla språk. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna akt bör kommissionen därför tilldelas genomförandebefogenheter att ta fram en standardiserad mall, inbegripet när det gäller mallens tekniska specifikationer. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 48 . Dessa genomförandeakter bör antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(48)Begreppet ”särskilt allvarlig brottslighet” bör definieras av medlemsstaterna och kan omfatta terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel, it-brottslighet och organiserad brottslighet.

(49)För att medlemsstaterna effektivt ska kunna genomföra de rättsliga bestämmelserna i detta direktiv om administrativt samarbete och underlätta samarbetet bör medlemsstaterna använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI). De behöriga myndigheterna bör särskilt använda IMI för att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när en ny europeisk gränsöverskridande sammanslutning bildas, även när en ideell sammanslutning ombildas till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning. Om en behörig myndighet tar emot en ansökan om registrering bör den via IMI kommunicera med de behöriga myndigheterna i den eller de medlemsstater där dessa handlingar har utfärdats för att till exempel kontrollera att de är lagliga. Vid en flyttning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte bör den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten underrätta de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater om denna flyttning och uppdatera IMI med relevant information. Vid en upplösning, både frivillig och ofrivillig, bör den behöriga myndigheten också underrätta de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna om upplösningen och uppdatera IMI med relevant information.

(50)Eftersom målen för detta direktiv, dvs. förbättring av den inre marknadens funktion genom att rättsliga och administrativa hinder för ideella sammanslutningar som verkar i fler än en medlemsstat undanröjs, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås enbart av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(51)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 27 juni 2023.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs åtgärder som samordnar villkoren för inrättande och drift av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar, för att underlätta för ideella sammanslutningar att effektivt utöva sina rättigheter i samband med etableringsfrihet, fri rörlighet för kapital, frihet att tillhandahålla och ta emot tjänster och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(a)hemmedlemsstat: medlemsstat där den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen inrättar eller dit den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen flyttar sitt säte.

(b)värdmedlemsstat: medlemsstat, annan än hemmedlemsstaten, där den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen är verksam.

(c)ideellt syfte: oavsett om föreningens verksamhet är av ekonomisk natur eller inte, ska eventuella vinster endast användas för att uppnå den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens mål enligt dess stadgar och inte delas ut bland dess medlemmar.

(d)ideell sammanslutning: juridisk personlighet enligt nationell lagstiftning som är medlemsbaserad, har ett ideellt syfte och juridisk personlighet.

(e)intyg för europeisk gränsöverskridande sammanslutning: ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och som utgör bevis på registreringen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

Artikel 3

Europeiska gränsöverskridande sammanslutningar

1.Varje medlemsstat ska i sitt rättssystem fastställa den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens (ECBA) rättsliga form. Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning är ett medlemsbaserat rättssubjekt som bildas genom frivillig överenskommelse mellan fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta i unionen eller rättssubjekt med ett ideellt syfte som är etablerade i unionen, med undantag för

(a)fackföreningar, politiska partier, religiösa organisationer och sammanslutningar av sådana enheter,

(b)personer som har dömts för penningtvätt, därmed sammanhängande förbrott eller finansiering av terrorism,

(c)personer som är föremål för åtgärder som förbjuder deras verksamhet i en medlemsstat i samband med penningtvätt, därmed sammanhängande förbrott eller finansiering av terrorism.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har ett ideellt syfte och att eventuella vinster från en europeisk gränsöverskridande sammanslutning uteslutande används för att uppnå dess mål, såsom de beskrivs i dess stadgar, utan någon utdelning mellan dess medlemmar.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning ska bedriva eller enligt sina stadgar ha som mål att bedriva verksamhet i minst två medlemsstater och/eller ha grundande medlemmar med anknytning till minst två medlemsstater, antingen på grundval av medborgarskap eller laglig bosättning när det gäller fysiska personer eller på grundval av var sätet är beläget när det gäller rättssubjekt.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningens namn föregås eller följs av förkortningen ”ECBA”.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings säte är beläget i unionen.

Artikel 4

Bestämmelser som är tillämpliga på europeiska gränsöverskridande sammanslutningar

1.I alla frågor som harmoniseras genom detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning styrs av de åtgärder som införlivar detta direktiv i den medlemsstat där den är registrerad eller är verksam.

2.I andra frågor som rör inrättandet eller driften av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ska varje medlemsstat säkerställa att de nationella regler som är tillämpliga på den mest likartade ideella sammanslutningen i nationell rätt är tillämpliga på europeiska gränsöverskridande sammanslutningar.

3.De regler som är tillämpliga på europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt detta direktiv ska inte påverka de åtgärder som medlemsstaterna antar med hänsyn till allmän ordning och säkerhet för att förhindra risken för missbruk av ideella sammanslutningar och för att säkerställa insyn i vissa kapitalrörelser när detta krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt i enlighet med unionsrätten.

4.Senast [två år efter detta direktivs ikraftträdande] ska varje medlemsstat fastställa den mest jämförbara ideella sammanslutningen i sin nationella rättsordning i enlighet med punkt 2 i denna artikel och underrätta kommissionen om de nationella bestämmelser som gäller för den ideella sammanslutningen. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar av formerna för ideella sammanslutningar och av de bestämmelser som är tillämpliga på dem. Medlemsstaterna och kommissionen ska offentliggöra den information som avses i denna punkt.

Artikel 5

Juridisk personlighet och rättskapacitet

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning erhåller juridisk personlighet och rättskapacitet samma dag som den registrerar sig i enlighet med artikel 19. Medlemsstaterna ska erkänna europeiska gränsöverskridande sammanslutningars juridiska personlighet och rättskapacitet som är registrerade i en annan medlemsstat, utan att kräva ytterligare registrering.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har rätt att ingå avtal och utföra rättsliga handlingar, vara part i rättsliga förfaranden, äga lös och fast egendom, bedriva ekonomisk verksamhet, anställa personal, ta emot, begära och förfoga över donationer och andra medel av alla slag från alla lagliga källor, delta i offentliga anbudsförfaranden och ansöka om offentlig finansiering.

Artikel 6

Stadgar

1.Med undantag för bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel och i artiklarna 3, 7 och 8 får hemmedlemsstaten inte fastställa bestämmelser som begränsar en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings rätt att fastställa sina verksamhetsregler, inbegripet regler om interna förvaltnings- och ledningsstrukturer, såvida inte de begränsande reglerna

(a)föreskrivs i lag,

(b)är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset,

(c)är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings stadgar innehåller följande information:

(a)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens namn.

(b)En detaljerad beskrivning av dess syfte och en redogörelse för dess ideella karaktär.

(c)De grundande medlemmarnas namn och adress, om de är fysiska personer, och de grundande medlemmarnas namn, deras rättsliga företrädares namn och deras säte, om de är rättssubjekt.

(d)En detaljerad beskrivning av rättssubjektens stadgar och en detaljerad beskrivning av sammanslutningens ideella syfte om de grundande medlemmarna är rättssubjekt.

(e)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens säte.

(f)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens tillgångar vid tidpunkten för bildandet.

(g)Bestämmelser och förfaranden för medlemmars inträde, uteslutande och utträde.

(h)Medlemmarnas rättigheter och skyldigheter.

(i)Bestämmelser om det beslutande organets och det verkställande organets sammansättning, funktion, befogenheter och ansvarsområden.

(j)Bestämmelser om utnämning, avsättning, befogenheter och ansvarsområden för medlemmarna i det verkställande organet.

(k)De bestämmelser om majoritet och beslutsförhet som gäller för det beslutade organet.

(l)Förfarandet för ändring av stadgarna.

(m)Den tid under vilket den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen ska vara verksam, om verksamhetstiden är begränsad.

(n)Metoden för avyttring av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens tillgångar vid en eventuell upplösning.

Artikel 7

Styrning

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar har ett beslutande organ och ett verkställande organ.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att endast fysiska personer som är unionsmedborgare eller lagligen bosatta i unionen och rättssubjekt med ideella syften som är etablerade i unionen, genom deras företrädare, får vara medlemmar i en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings verkställande organ. En europeisk gränsöverskridande sammanslutnings verkställande organ ska bestå av minst tre personer.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska personer som har dömts för ett särskilt allvarligt brott inte är medlemmar i det verkställande organet eller företrädare för en rättslig enhet som är medlem av det verkställande organet.

Artikel 8

Medlemskap

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att varje medlem av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har en röst.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att medlemmarna i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inte är personligen ansvariga för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens handlingar eller underlåtenhet att handla.

Kapitel 2

Rättigheter och förbjudna begränsningar

Artikel 9

Likabehandling

Varje medlemsstat ska säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar för varje del av sina transaktioner inte behandlas mindre gynnsamt än den ideella sammanslutning enligt nationell rätt som fastställts i enlighet med artikel 4.4.

Artikel 10

Icke-diskriminering

Medlemsstaterna ska vid tillämpningen av detta direktiv säkerställa att det inte förekommer någon diskriminering av en grupp eller individ på någon grund, bland annat börd, ålder, hudfärg, kön, sexuell läggning, kön och könsidentitet, hälsotillstånd, invandrings- eller bosättningsstatus, genetiska särdrag, språk, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, politisk eller annan åskådning, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, ras, religion eller övertygelse eller annan status.

Artikel 11

Rättslig prövning

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla beslut av behöriga myndigheter på deras territorium som påverkar europeiska gränsöverskridande sammanslutningars rättigheter och skyldigheter eller andra personers rättigheter och skyldigheter i samband med europeiska gränsöverskridande sammanslutningars verksamhet blir föremål för effektiv rättslig prövning i enlighet med artikel 47 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Artikel 12

En enda registrering

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast behöver registrera sig en gång. Registreringen ska ske i enlighet med artiklarna 18 och 19.

2.Medlemsstaterna får inte kräva att registrerade europeiska gränsöverskridande sammanslutningar avger en deklaration, lämnar information, begär eller erhåller tillstånd att bedriva viss verksamhet om inte sådana krav

(a)föreskrivs i lag,

(b)är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset,

(c)är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

3.Punkt 1 får inte påverka kraven på att lämna en förklaring, lämna information, begära eller erhålla tillstånd för att bedriva viss verksamhet som föreskrivs i unionsrätten eller nationella bestämmelser som genomför unionsrätten.

   Artikel 13    

Finansiering

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, oavsett registreringsmedlemsstat, har fri och icke-diskriminerande tillgång till finansiering från en offentlig källa, i enlighet med de allmänna principerna i EU-lagstiftningen.

2.Medlemsstaterna får inte införa några begränsningar för en europeisk gränsöverskridande sammanslutnings möjlighet att tillhandahålla eller ta emot finansiering, inbegripet donationer, från någon laglig källa, utom i den mån sådana begränsningar

(a)föreskrivs i lag,

(b)är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset,

(c)är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Artikel 14

Tillhandahållande av tjänster och handel med varor

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar är fria att inrätta, tillhandahålla och ta emot tjänster och att utöva den fria rörligheten för varor på den inre marknaden i enlighet med EU-lagstiftningen.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av andra unionsrättsakter får medlemsstaterna inte införa några begränsningar för den verksamhet som avses i punkt 1, såvida inte sådana begränsningar

(a)föreskrivs i lag,

(b)är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset,

(c)är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Artikel 15

Förbjudna begränsningar

Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inte omfattas av följande krav:

(a)Krav som direkt eller indirekt grundar sig på nationalitet eller bosättning för fysiska personer som är medlemmar i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen eller dess verkställande organ, om inte annat följer av detta direktiv.

(b)Ett krav på att medlemmarna i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen, dess verkställande organ eller dess beslutande organ ska vara fysiskt närvarande för att ett möte ska vara giltigt.

(c)Ett krav på att ha sin centrala administration eller sin huvudsakliga verksamhetsort i samma medlemsstat som dess säte.

(d)Ett krav på att en värdmedlemsstat ska underkasta erkännandet av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning som är registrerad i en annan medlemsstat villkoret om ömsesidighet vad gäller erkännandet av dess europeiska gränsöverskridande sammanslutningar i den andra medlemsstaten.

(e)Ett villkor om att den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen ska ha registrerats i hemmedlemsstaten under en viss period för att den ska kunna bedriva verksamhet i värdmedlemsstaten.

(f)Ett krav på tillstånd eller godkännande från en medlemsstats myndighet som ett villkor för att ta emot donationer från en källa inom unionen.

(g)Följande begränsningar av utövandet av regelbunden eller tillfällig ekonomisk verksamhet:

–i) Allmänna förbud mot att bedriva ekonomisk verksamhet.

–ii) Att tillåta att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar bedriver ekonomisk verksamhet endast om sådan verksamhet är kopplad till de mål som anges i deras stadgar.

–iii) Krav på att utövandet av ekonomisk verksamhet inte är den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens primära mål.

Kapitel 3

Konstituering och registrering

Artikel 16

Konstituering

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning bildas genom registrering av den.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har minst tre grundande medlemmar.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att de grundande medlemmarna uttrycker sin avsikt att bilda en europeisk gränsöverskridande sammanslutning, antingen genom en skriftlig överenskommelse dem emellan eller genom en överenskommelse vid den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens konstituerande möte som anges i det skriftliga protokollet. För detta ändamål ska en sådan överenskommelse eller ett sådant protokoll vederbörligen undertecknas av de grundande medlemmarna.

Artikel 17

Ombildning av ideella sammanslutningar till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att ideella sammanslutningar som är etablerade i unionen får ombildas till en europeisk gränsöverskridande sammanslutning inom samma medlemsstat.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att varje ombildning godkänns av den ombildande enhetens beslutande organ.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att ombildningen inte leder till upplösning av den ideella sammanslutning som ombildas eller till förlust av eller avbrott i dess juridiska personlighet.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla tillgångar och skulder överförs till den nybildade europeiska gränsöverskridande sammanslutningen.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att ombildningen får verkan vid registrering av den nybildade europeiska gränsöverskridande sammanslutningen i enlighet med artikel 19.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna om den ideella sammanslutning som har ombildats tas bort från ett register.

Artikel 18

Ansökan om registrering

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en ansökan om registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning lämnas in till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen avser att ha sitt säte. Ansökan ska åtföljas av följande handlingar och upplysningar på ett av medlemsstatens officiella språk eller något annat språk som är tillåtet enligt den medlemsstatens lagstiftning:

(a)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens namn.

(b)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar.

(c)Postadressen till det avsedda sätet och en e-postadress.

(d)Namn på och adresser till personer som är behöriga att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen i dess förbindelser med tredje part och i rättsliga förfaranden, eller eventuell annan information som krävs enligt tillämplig nationell lagstiftning för identifiering av dem, samt uppgift om huruvida dessa personer ensamma kan företräda sammanslutningen eller är skyldiga att agera gemensamt.

(e)Ett skriftligt godkännande från de grundande medlemmarna eller protokollen från sammanslutningens konstituerande möte innehållande ett sådant avtal, vederbörligen undertecknat av de grundande medlemmarna, eller det beslut om ombildning som avses i artikel 17.

(f)En förklaring från medlemmarna i det verkställande organet om att det inte finns något som hindrar dem från att fungera som styrelseledamöter i jämförbara organ i ideella sammanslutningar eller i företag.

Medlemsstaterna får inte kräva andra handlingar eller uppgifter än de som anges i denna punkt.

2.Utan hinder av punkt 3 ska medlemsstaterna säkerställa att en ansökan för registreringsändamål är fullständig när den innehåller de handlingar och uppgifter som anges i punkt 1.

3.Genom undantag från punkt 1 andra stycket får medlemsstaterna anta regler som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att begära ytterligare handlingar eller information utöver vad som anges i punkt 1 genom ett skriftligt beslut riktat till den person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d, där det anges en vederbörligen motiverad oro för att de mål som beskrivs i sammanslutningens stadgar skulle strida mot unionsrätten eller bestämmelser i nationell lagstiftning i den medlemsstaten, om dessa handlingar eller denna information är nödvändiga.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att ansökan om registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutningen kan lämnas in online.

Artikel 19

Registreringsförfarande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att registreringen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning sker inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in och att den är giltig i hela unionen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna i alla övriga medlemsstater om varje ny registrering av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

3.Om den information som lämnas i samband med registreringen är ofullständig eller innehåller uppenbara fel, ska den behöriga myndigheten uppmana den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen att komplettera eller rätta sin begäran inom en rimlig tidsperiod, som inte får vara kortare än 15 dagar från den dag då den behöriga myndigheten kontaktar den person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d.

4.Utan hinder av punkt 1 i den här artikeln ska medlemsstaterna säkerställa att den behöriga myndigheten, efter att ha mottagit en fullständig ansökan enligt punkt 1 i den här artikeln, kontrollerar ansökan om att registrera en europeisk gränsöverskridande sammanslutning och att den avslår den endast om

(a)ansökan inte uppfyller kraven i artikel 3,

(b)ansökan inte kompletteras eller rättas inom den tidsfrist som anges i punkt 3 i den här artikeln,

(c)identitetsuppgifter för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens rättsliga företrädare inte kunde verifieras eller har konstaterats vara förfalskade,

(d)den behöriga myndigheten fastställer, efter att ha fattat ett beslut enligt artikel 18.3 och bedömt alla handlingar och all information som lämnats som svar på det beslutet, att de mål som beskrivs i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar skulle strida mot unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som är förenliga med unionsrätten,

(e)en person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d eller en medlem av det verkställande organet har dömts för ett särskilt allvarligt brott.

Ett beslut om avslag på registrering ska vara skriftligt, vederbörligen motiverat och riktat till den person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d.

5.Om den behöriga myndigheten beslutar att avslå ansökan eller inte har fattat ett beslut inom 30 dagar från det att den fullständiga ansökan lämnades in ska medlemsstaterna säkerställa att detta beslut eller avsaknaden av ett sådant beslut blir föremål för effektiv rättslig prövning.

Artikel 20

Register

1.Varje medlemsstat ska upprätta ett register för registrering av europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt artikel 19.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar och information lagras i registret och uppdateras:

(a)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar.

(b)En kopia av intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt artikel 21.

(c)Namn på och adresser till personer som är behöriga att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen i dess förbindelser med tredje part och i rättsliga förfaranden, eller eventuell annan information som krävs enligt tillämplig nationell lagstiftning för identifiering av dem, samt uppgift om huruvida dessa personer ensamma kan företräda sammanslutningen eller är skyldiga att agera gemensamt.

(d)Likvidation och upplösning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att registrerade europeiska gränsöverskridande sammanslutningar underrättar den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om ändringar av informationen i registret inom 30 dagar från dessa ändringar.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information offentliggörs i en onlineversion av registret:

(a)Intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar enligt artikel 21.

(b)Likvidationen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

(c)Upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att de handlingar och den information som avses i punkt 4 inte är allmänt tillgängliga längre än sex månader efter det att den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen har upplösts.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifter inte lagras i registret efter det att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har upplösts i mer än två år.

Artikel 21

Innehåll i intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar

1.Medlemsstaten ska säkerställa att de behöriga myndigheterna utfärdar intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar både digitalt och i pappersform, inom fem dagar efter det att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har registrerats. Medlemsstaterna ska säkerställa att intyget för en europeisk gränsöverskridande sammanslutning erkänns som bevis på dess registrering. Intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ska innehålla följande uppgifter:

(a)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens unika registreringsnummer och hemmedlemsstatens landskod med två bokstäver.

(b)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens registreringsdatum.

(c)Datum för eventuell flyttning av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens säte.

(d)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens namn.

(e)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens postadress och e-postadress.

(f)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens mål enligt dess stadgar.

2.Efter anmälan från den person som är behörig att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d om att de uppgifter som anges i punkt 1 i den här artikeln har ändrats, ska medlemsstaterna utfärda ett uppdaterat intyg, både digitalt och i pappersform, inom fem dagar från anmälan av dessa ändringar.

(2)För att underlätta användningen av intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar i alla medlemsstater, harmonisera dess format och minska den administrativa bördan för både medlemsstaternas behöriga myndigheter och europeiska gränsöverskridande sammanslutningar ska kommissionen genom en genomförandeakt fastställa mallen för intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och dess tekniska specifikationer. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.

Kapitel 4

Rörlighet

Artikel 22

Flyttning av sätet

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning har rätt att flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att den flyttning som avses i punkt 1 inte leder till att europeiska gränsöverskridande sammanslutningar upplöses eller till att en ny juridisk person skapas i den medlemsstat till vilken dess kontor flyttas. Medlemsstaterna ska säkerställa att flyttningen av sätet inte påverkar den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens tillgångar eller skulder före flytten, inbegripet villkoren i avtal, eller krediter, rättigheter och skyldigheter.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att flyttningen träder i kraft samma dag som den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen registrerar sig i den hemmedlemsstat till vilken den flyttas.

4.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen avser att flytta sitt säte inte tillåter överföring i något av följande fall:

(a)Om den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen inte uppfyller kraven i artikel 3.1, 3.2 eller 3.3.

(b)Om ett beslut enligt artikel 24.2 har fattats eller om ett motiverat meddelande enligt artikel 25.3 har utfärdats.

(c)När insolvens pågår.

(d)Om de personer som är behöriga att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen och som avses i artikel 18.1 d, någon medlem av det verkställande organet eller den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen själv, om nationell lagstiftning ger denna möjlighet, är föremål för förfaranden för en särskilt allvarlig brottslig handling i den tidigare hemmedlemsstaten.

Artikel 23

Förfarande för flyttning av säte

1.Utan att det påverkar tillämpningen av gällande bestämmelser som är mer gynnsamma för anställda enligt nationell rätt eller unionsrätt ska medlemsstaterna säkerställa att de anställda i en europeisk gränsöverskridande sammanslutning som är villig att flytta sitt säte informeras om den potentiella flytten och har rätt att, i god tid och minst en månad före det extra möte som avses i punkt 2, granska det utkast till beslut om godkännande av flytten av säte som avses i punkt 2.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att flytten av sätet måste antas av det beslutande organet för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen vid ett extra möte. Detta beslut ska fattas med två tredjedelar av rösterna, som ska företräda minst hälften av alla medlemmar.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att det beslutande organet för den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen lämnar in en begäran om flyttning av säte till den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken den önskar flytta sitt säte och informerar den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om denna begäran. Begäran ska innehålla följande:

(a)Beslut av de europeiska gränsöverskridande sammanslutningarnas beslutande organ om godkännande av flyttningen.

(b)Intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar.

(c)Den föreslagna adressen till den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens säte i den medlemsstat till vilken den flyttas.

(d)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar, i förekommande fall med angivande av dess nya namn.

(e)Det föreslagna datumet för flyttningen.

(f)En rapport som förklarar skyddsåtgärderna för borgenärer och anställda, i förekommande fall enligt unionsrätten eller nationell rätt.

4.Medlemsstaterna får anta regler som tillåter den behöriga myndigheten i den medlemsstat till vilken den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen önskar flytta sitt säte att begära ytterligare handlingar eller information utöver dem som anges i punkt 3 genom ett skriftligt beslut riktat till den person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d, där det anges en vederbörligen motiverad oro för att de mål som beskrivs i sammanslutningens stadgar skulle strida mot bestämmelser i nationell lagstiftning i den medlemsstaten, om dessa handlingar eller denna information är nödvändiga för att bedöma denna fråga.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i den medlemsstat dit den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen avser att flytta sitt säte är bemyndigad att besluta om begäran om flyttning. Den behöriga myndigheten ska endast ha rätt att avslå begäran om

(a)kraven i punkt 2 i denna artikel inte är uppfyllda,

(b)begäran inte innehåller alla de uppgifter som krävs enligt punkt 3,

(c)en av de situationer som anges i artikel 22.4 inträffar,

(d)den behöriga myndigheten fastställer, efter att ha fattat ett beslut enligt denna punkt och bedömt alla handlingar och all information som lämnats som svar på det beslutet, att de mål som beskrivs i den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens stadgar skulle strida mot nationell rätt som är förenlig med unionsrätten.

6.Den behöriga myndigheten ska anta det beslut som avses i punkt 5 i denna artikel inom 30 dagar från mottagandet av den begäran om flyttning av säte som avses i punkt 3.

7.Trots vad som sägs i punkt 6 ska medlemsstaterna säkerställa att flytten sker inom 30 dagar efter det att en fullständig ansökan har lämnats in.

8.Om den information som lämnas i samband med flytten är ofullständig eller innehåller uppenbara fel, ska den behöriga myndigheten uppmana den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen att komplettera eller rätta sin begäran inom en rimlig tidsperiod, som inte får vara kortare än 15 dagar från den dag då den behöriga myndigheten kontaktar den person som är bemyndigad att företräda den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen enligt artikel 18.1 d.

9.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i den nya hemmedlemsstaten registrerar den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen och uppdaterar intyget för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar med avseende på de uppgifter som anges i artikel 21.1.

10.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten efter flyttningen av sätet utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om flyttningen av sätet. Vid mottagandet av denna underrättelse ska den behöriga myndigheten i den föregående hemmedlemsstaten stryka den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen från registret efter mottagandet av underrättelsen.

Kapitel 5

Upplösning

Artikel 24

Frivillig upplösning

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast kan upplösas genom beslut av dess medlemmar och endast i följande fall:

(a)Syftet med den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen har uppnåtts.

(b)Den tid för vilken den inrättades har löpt ut.

(c)Av något skäl i enlighet med dess stadgar.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens beslutande organ får besluta att upplösa en europeisk gränsöverskridande sammanslutning genom beslut som fattas med två tredjedelar av rösterna, som företräder minst hälften av alla medlemmar, under ett extra möte.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten, vid likvidation av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning enligt artikel 28, endast avlägsnar sammanslutningen från registret när likvidationen har slutförts och att relevant information i IMI uppdateras i enlighet med detta.

Artikel 25

Ofrivillig upplösning

1.Med avvikelse från artikel 26.1 ska medlemsstaterna säkerställa att en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast får upplösas ofrivilligt av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten under de omständigheter och i enlighet med de villkor som anges i denna artikel.

2.Medlemsstaterna får föreskriva om ofrivillig upplösning av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning endast på grundval av något av följande skäl:

(a)Den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens bristande efterlevnad av det ideella syftet.

(b)Ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten som orsakas av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens verksamhet.

(c)En fällande dom för ett allvarligt brott som begåtts av den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen eller medlemmarna i dess verkställande organ.

3.Om den behöriga myndigheten hyser farhågor om att något av de skäl som avses i punkt 2 i den här artikeln föreligger, ska den skriftligen underrätta den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen om sina farhågor och ge den rimlig tid för att besvara dessa farhågor.

4.Om den behöriga myndigheten efter att vederbörligen ha granskat den europeiska gränsöverskridande sammanslutningens svar i enlighet med punkt 3 i den här artikeln fastställer att sammanslutningen måste upplösas på grund av ett av de skäl som avses i punkt 2 i den här artikeln, ska den anta ett skriftligt beslut om detta. Ett beslut om att upplösa en europeisk gränsöverskridande sammanslutning får endast fattas om det inte finns mindre restriktiva åtgärder som kan lösa de problem som den behöriga myndigheten tar upp.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att det beslut som avses i punkt 4 i den här artikeln är motiverat, är föremål för effektiv rättslig prövning och inte träder i kraft medan rättslig prövning pågår.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten informerar den europeiska gränsöverskridande sammanslutningen om sitt beslut och stryker den ur registret först efter det att det beslut som avses i punkt 4 har trätt i kraft och efter det att sammanslutningens likvidation enligt artikel 26 har slutförts. Den behöriga myndigheten ska underrätta medlemsstaternas behöriga myndigheter om relevant information.

Artikel 26

Likvidation vid upplösning

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att upplösningen av en europeisk gränsöverskridande sammanslutning i enlighet med artiklarna 24 och 25 innebär att den likvideras.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla tillgångar i den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen som kvarstår efter det att eventuella borgenärers ekonomiska intressen har diskonterats, överförs till en ideell enhet som bedriver en liknande verksamhet som den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen eller att tillgångarna överförs till en lokal myndighet som är skyldig att utnyttja dem för en verksamhet som liknar den som den upplösta europeiska gränsöverskridande sammanslutningen har bedrivit.

Kapitel 6

Tillämpning och administrativt samarbete

Artikel 27

Behöriga myndigheter

1.Varje medlemsstat ska utse den behöriga myndighet (behörig myndighet) som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namnen på den behöriga myndighet som har utsetts enligt punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över de utsedda behöriga myndigheterna.

3.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn och uppgifter för andra behöriga myndigheter som inrättats eller utsetts för tillämpningen av de nationella regler som är tillämpliga på den mest likartade ideella sammanslutningen i deras nationella rättsordning, enligt vad som anges i artikel 4.4 i tillämpliga fall.

Artikel 28

Administrativt samarbete

1.Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med och bistå varandra på ett ändamålsenligt och effektivt sätt vid tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv.

2.Det administrativa samarbetet och informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 17, 18, 19.2, 19.4, 23.5, 23.6, 23.7, 24.3, 25.6 och 27 ska ske i enlighet med förordning (EU) nr 1024/2012.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som registrerats i IMI hålls uppdaterad och informera varandra om ändringar av tidigare information som meddelats i enlighet med förordning (EU) nr 1024/2012.

Artikel 29

Rapportering  

Senast [sju år efter tidsfristen för införlivande] och därefter vart femte år ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om införlivandet och tillämpningen av detta direktiv. I detta syfte får kommissionen, i den mån det är möjligt genom digitala verktyg, begära att medlemsstaterna utbyter aggregerade uppgifter om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar som är registrerade på deras territorium.

Kapitel 7

Slutbestämmelser

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 31

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [två år från dagen för dess ikraftträdande]. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.  

2.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.  

3.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.  

Artikel 32

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 33

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. 

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Förslaget eller initiativet avser

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden 

1.3Förslaget eller initiativet avser 

x en ny åtgärd 

¨ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 49  

¨ en förlängning av en befintlig åtgärd 

¨ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

¨ begränsad varaktighet

–¨    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–¨    från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

x obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period DD/MM/ÅÅÅÅ–DD/MM/ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 50   

x Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–x av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–¨     av genomförandeorgan

¨Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–¨ tredjeländer eller organ som de har utsett

–¨ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–¨ EIB och Europeiska investeringsfonden

–¨ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–¨ offentligrättsliga organ

–¨ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–¨ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–¨ organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–¨    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–¨    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–¨    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1Beräknat personalbehov

–¨    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–¨    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–¨    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

–X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna 

–X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨    Påverkan på egna medel

¨    Påverkan på andra inkomster

inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter ¨    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Övriga rättssubjekt i den sociala ekonomin är kooperativ, ömsesidiga bolag och stiftelser.

(2)    I Irland, Danmark och Sverige regleras sammanslutningar av principer som utvecklats genom doktrin och rättspraxis.    

(3)     En ekonomi för människor (europa.eu) .

(4)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin, COM(2021) 778 final.

(5)    Rådets rekommendation om utveckling av ramvillkoren för den sociala ekonomin, COM(2023) 316 final, 13.6.2023.

(6)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Relevant taxation frameworks for Social Economy Entities (inte översatt till svenska), SWD(2023) 211 final, 13.6.2023.

(7)     Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Non-discriminatory taxation of charitable organisations and their donors: principles drawn from EU case-law (inte översatt till svenska), SWD(2023) 212 final, 13.6.2023.

(8)    EU:s bestämmelser på bolagsrättens område syftar till att skydda aktieägare och andra parter med särskilt intresse i företag, till exempel anställda och borgenärer, till att göra verksamheten mer effektiv, konkurrenskraftig och hållbar på lång sikt och till att uppmuntra företag som är baserade i olika EU-länder att samarbeta med varandra. EU:s bestämmelser om företagsrapportering, revision och insyn kompletterar denna rättsliga ram.

(9)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(10)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(11)    I konsekvensbedömningen konstaterades att sammanslutningar omfattas av särskild lagstiftning i de flesta medlemsstater. I allmänhet är detta heltäckande lagar som reglerar sammanslutningar i detalj. Ändå regleras inte gränsöverskridande aspekter som är väsentliga för rörlighet och sammanslutningars verksamhet i någon medlemsstat.

(12)    .Proposal for a Council Regulation on the Statute for a European Association (91/273) (inte översatt till svenska). På grundval av artikel 114 i EUF-fördraget fastställs i förslaget bestämmelser om sammanslutningens bildande, registrering, konstituering, funktion, finansiering, upplösning, likvidation och insolvens. Förslaget drogs tillbaka 2005.

(13)    Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) (EGT L 199, 31.7.1985, s. 1).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

(15)    Rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) (EUT L 206, 8.8.2009, s. 1).

(16)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(17)    Deras potentiella verksamhetsområden och syften begränsas av respektive förordning.

(18)    De är endast öppna för antingen länder, mellanstatliga organisationer (Eric) eller myndigheter i medlemsstaterna (EGTS).

(19)     Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern (europa.eu) .

(20)    https://commission.europa.eu/aid-development-cooperation-fundamental-rights/your-rights-eu/eu-charter-fundamental-rights/application-charter/annual-reports-application-charter_sv.

(21)     Konferensen om Europas framtid, rapport om slutresultatet , maj 2022.

(22)    Se Meddelande från kommissionen om en europeisk universitetsstrategi av den 18 januari 2022, COM(2022) 16 final och initiativet europauniversitet .

(23)    Se Inbjudan att lämna synpunkter av den 16 februari 2023.

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(26)     Inre marknaden – Förslag till ett lagstiftningsinitiativ om sammanslutningars verksamhet över gränserna (europa.eu) .

(27)    I samband med det offentliga samrådet (64 svar) stöder till exempel majoriteten av uppgiftslämnarna (dvs. 73 %; 47 av 64) EU:s åtgärder för att underlätta gränsöverskridande verksamhet för sammanslutningar på den inre marknaden.

(28)     En stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer Potentiella fördelar i den nuvarande situationen | Tankesmedja | Europaparlamentet (europa.eu) .

(29)    Enligt avsnitten 6 och 7 i konsekvensbedömningsrapporten.

(30)    Se konsekvensbedömningsrapporten, avsnitt 6.3 om ”PO3: Inrättande av ytterligare en nationell rättslig form för sammanslutningar avsedda för ett gränsöverskridande medlemskap och/eller gränsöverskridande ändamål eller verksamhet”, s. 64–67. Ytterligare förtydliganden och tillämpningar av beräkningar av siffror som presenteras i avsnitt 6.3 (och andra siffror som presenteras i samband med den konsekvensbedömning som stöder detta lagstiftningsinitiativ) finns i avsnitten 2, 6, 7 och 8 i konsekvensbedömningsrapporten och i bilagorna 3, 4 och 6 till konsekvensbedömningsrapporten.

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(32)    Ref. av yttrandet

(33)    En stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer. Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer (2020/2026(INL)) (2022/C 342/17) (EUT C 342, 6.9.2022, s. 225).

(34)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin, COM(2021) 778 final.

(35)    Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2022 om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (2021/2179(INI)).

(36)    Förslag till rådets rekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin, COM(2023) 316 final.

(37)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Relevanta beskattningsregler för enheter inom den sociala ekonomin, SWD(2023) 211 final.

(38)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Non-discriminatory taxation of charitable organisations and their donors: principles drawn from EU case-law (inte översatt till svenska), SWD(2023) 212 final.

(39)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1).

(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 284, 12.11.2018, s. 22).

(41)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(42)    COM(2022) 720 final.

(43)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(44)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).

(46)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen – Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 23.3.2002, s. 39).

(47)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EIR 2105), EUT L 141, 5.6.2015.

(48)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, EUT L 55, 28.2.2011.

(49)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(50)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(51)    Diff. = Differentierade anslag/Icke-diff. = Icke-differentierade anslag.

(52)    EFTA: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(53)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(54)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(55)    Resultat är produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(56)    Tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(57)    År N är det år då genomförandet av förslaget/initiativet inleds. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(58)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) anges nettobeloppen, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.