52018PC0113

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Kommissionen har i dag antagit ett åtgärdspaket för att fördjupa kapitalmarknadsunionen, tillsammans med meddelandet ”Fullbordande av kapitalmarknadsunionen 2019 – dags att påskynda arbetet”. I paketet ingår detta förslag, liksom ett förslag till ett EU-regelverk för säkerställda obligationer, ett förslag om att underlätta gränsöverskridande distribution av investeringsfonder, ett förslag om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelse av fordringar och ett meddelande om tillämplig lag för egendomsrättslig verkan av värdepapperstransaktioner.

Detta initiativ är en del av kommissionens prioritering att inrätta en kapitalmarknadsunion i syfte att bredda tillgången till finansiering för innovativa företag, nystartade företag och andra icke-börsnoterade företag 1 .

Det är i dag fortfarande svårt för dessa företag att få tillgång till finansiering, i synnerhet när de övergår från uppstartsfasen till expansionsfasen, på grund av strukturell informationsasymmetri. Ett för stort beroende av kortfristiga banklån utan säkerhet är ofta kostsamt. Bankernas utlåningsvolym till både nystartade företag och små och medelstora företag har drabbats hårt av 2008 års finanskris och når fortfarande inte upp till nivåerna före krisen, vilket gör brist på finansiering till ett viktigt skäl till att nystartade företag misslyckas. Problemen är betydligt värre i medlemsstater med mindre utvecklade kapitalmarknader och banksystem.

Gräsrotsfinansiering har som en ny form av teknikstödd finansiering potential att bidra till en bättre matchning mellan investerare och affärsprojekt i behov av finansiering. Plattformar för gräsrotsfinansiering fungerar som mellanhänder mellan investerare och företag, som gör det lättare för investerare att hitta och stödja projekt som de är intresserade av. Gräsrotsfinansiering kan komma att bli en viktig källa till finansiering vid sidan av banker och därmed bidra till kapitalmarknadsunionens övergripande mål att stödja en hållbarare finansiell integration och privata investeringar för att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Gräsrotsfinansiering etablerar sig i allt högre grad som en viktig del av finansieringstrappan för nystartade företag och företag som befinner sig i inledningsskedet av sin verksamhet, och finansieringen kommer i regel från släkt, vänner och eget kapital fram till senare skeden i utvecklingen, då riskkapital- och private equity-fonder börjar bli intresserade. Gräsrotsfinansiering kan således vara ett alternativ till banklån utan säkerhet, som för närvarande är den främsta källan till extern finansiering för små och medelstora företag, särskilt i verksamhetens inledningsskede.

Kommissionen har bevakat utvecklingen på marknaden för gräsrotsfinansiering under flera år. I ett meddelande som offentliggjordes 2014 2 och i ett arbetsdokument som offentliggjordes i maj 2016 3 konstaterades att det vid tidpunkten inte fanns några starka skäl för politiska ingripanden från EU. Men kommissionen åtog sig att övervaka marknaden och har sedan dess genom samråd med berörda parter och externa studier samlat in betydande bevis på förekomsten av hinder för gränsöverskridande verksamhet och för utvecklingen av den inre marknaden. Den fortsatta koncentrationen i den europeiska sektorn för gräsrotsfinansiering i ett fåtal medlemsstater har också understrukit behovet av att göra denna finansieringsmetod mer tillgänglig för verksamheter i behov av finansiering och investerare i alla medlemsstater.

Genom detta förslag inrättas en europeisk märkning för investerings- och lånebaserade plattformar för gräsrotsfinansiering som möjliggör gränsöverskridande verksamhet och syftar till att bemöta risker på ett proportionerligt sätt. Förslaget syftar till att underlätta expansionen av gräsrotsfinansieringstjänster i hela den inre marknaden och därigenom öka tillgången till finansiering för entreprenörer, nystartade företag, tillväxtföretag och små och medelstora företag i allmänhet. Detta är skälet till att donations- och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering är undantagen från tillämpningsområdet för detta initiativ. Det skulle vara oproportionerligt om dessa affärsmodeller omfattades, eftersom de inte hanterar finansiella produkter och den informationsasymmetri som dessa produkter skapar. Dessutom omfattas belöningsbaserad gräsrotsfinansiering redan av EU:s konsumentskyddslagstiftning, som innehåller strikta regler till skydd för konsumenterna.

Detta förslag omfattar inte tjänster som riktar sig till projektägare som uppfyller definitionen av konsumenter i artikel 3 a i direktiv 2008/48/EG. Förslaget omfattar därför inte lån till konsumenter för konsumtion, eftersom det inte utgör utlåning till företag och delvis omfattas av tillämpningsområdet för befintlig EU-lagstiftning, närmare bestämt i) tillämpningsområdet för konsumentkreditdirektivet i det fall en konsument erhåller ett lån för privat konsumtion och agerar utanför sin yrkesverksamhet, och ii) direktivet om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet (hypotekslån) i det fall en konsument erhåller ett lån för köp av fast egendom.

Detta förslag syftar också till att förse investerare med nödvändig information om gräsrotsfinansiering, inbegripet uppgifter om de underliggande riskerna. För att främja investerarnas förtroende för dessa innovativa tjänster omfattar förslaget även krav på att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster inför nödvändiga skyddsåtgärder för att minimera sannolikheten för att risker förverkligas.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Tillhandahållande av tjänster för gräsrotsfinansiering har hittills inte varit föremål för riktade EU-åtgärder. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster har anpassat sina affärsmodeller till mycket skilda nationella regelverk och omfattas av behöriga nationella myndigheters tillämpning av befintliga regelverk på EU-nivå och nationell nivå. Affärsmodellernas dynamiska karaktär och olika tolkningar i medlemsstaterna av den befintliga EU-lagstiftningen har lett till mycket olikartade regelverk för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, från avsaknad av reglering till en strikt tillämpning av bestämmelser om skydd av investerare. Hittills har vissa medlemsstater infört särskilda nationella regelverk för gräsrotsfinansiering medan andra kräver att plattformar för gräsrotsfinansiering ska ansöka om tillstånd och bedriva sin verksamhet inom ramen för gällande EU-ramverk, till exempel direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II), betaltjänstdirektivet och direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder.

Avsikten med detta förslag till en europeisk rättslig ram för gräsrotsfinansiering är inte att inkräkta på särskilt utformade nationella regelverk eller befintliga tillstånd, inbegripet dem som omfattas av Mifid II, betaltjänstdirektivet eller direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder, utan snarare att ge leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster möjlighet att ansöka om en EU-märkning som ger dem möjlighet att utvidga sina verksamheter i hela unionen på vissa villkor.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget syftar till att bredda tillgången till finansiering för innovativa företag, små och medelstora företag och andra icke-börsnoterade företag, i linje med kommissionens prioritering att inrätta en kapitalmarknadsunion. Genom att göra det möjligt för plattformar att utvidga sina verksamheter på hela den europeiska marknaden syftar förslaget till att ge nya företag och små och medelstora företag tillgång till alternativa kapitalkällor i linje med andra initiativ för att underlätta tillgången till finansiering för dessa företag, såsom ramen för europeiska riskkapitalfonder.

Initiativet är också en del av Europeiska kommissionens FinTech-handlingsplan, som tagits fram för att bidra till bättre förståelse och utnyttjande av teknik för att stödja den finansiella tjänstesektorn. Den finansiella tjänstesektorn är den största användaren av digital teknik och utgör en viktig drivkraft för den digitala omvandlingen av vårt samhälle. Denna nya teknik förändrar konsumenternas och företagens sätt att utnyttja tjänster och förbättrar förmågan att förstå och bedöma risker. Kommissionen har för avsikt att anta en mer innovativ strategi när det gäller FinTech genom att främja ett regelverk där innovativa finansiella tjänster, produkter och lösningar kan tillhandahållas i hela EU i en säker, ekonomiskt stabil miljö för både investerarna och företagen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilken åtgärder kan beslutas för tillnärmning av nationella bestämmelser som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

För närvarande kan gräsrotsfinansieringen inte dra nytta av den inre marknaden på grund av att det inte finns någon särskild och konsekvent ordning för reglering och tillsyn. Vissa medlemsstater tillämpar nuvarande ramar för finansiella tjänster även för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, medan andra ger dem möjlighet att verka utanför regelverket genom undantag för den särskilda affärsmodellen. Samtidigt tillämpar allt fler medlemsstater särskilda nationella ramar specifikt för gräsrotsfinansieringsverksamhet.

De skilda ramarna, reglerna och tolkningarna avseende affärsmodeller som tillämpas för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster runt om i unionen förhindrar därför den potentiella expansionen av gräsrotsfinansieringsverksamhet på EU-nivå. Medlemsstaternas olika tillsynsstandarder skiljer sig kraftigt åt, och deras lagstiftning har olika räckvidd. Detta hindrar plattformar för gräsrotsfinansiering från att expandera sin verksamhet till hela EU eftersom deras affärsmodeller skulle behöva justeras beroende på varje jurisdiktion, ofta med krav på flera olika nationella auktorisationer eller registreringar, och krav på efterlevnad av olika nationella lagar, bland annat inom marknadsföring och konsumentskydd. Detta leder till höga kostnader, komplexa regelsystem och rättsosäkerhet för leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster, vilket orsakar onödig fragmentering av marknaden samt brist på stordriftsfördelar och oförenliga synsätt när det gäller öppenhet och ekonomiska risker. Dessa skillnader utgör ett hinder för upprättandet av den inre marknaden och dess smidiga funktion.

Denna situation gör det svårt för plattformar för gräsrotsfinansiering att ta sig in på andra EU-marknader, utanför den nationella marknaden, och ger endast tjänsteleverantörerna ekonomiska incitament till att arbeta i större EU-länder med tillräcklig marknadsstorlek. Detta begränsar i sin tur möjligheterna att utveckla en integrerad inre EU-marknad för tjänster för gräsrotsfinansiering.

Samtidigt har investerarna på samma sätt begränsad tillgång och möjlighet att diversifiera sina risker på grund av avsaknaden av en inre marknad. Det finns viktiga och innovativa sektorer, till exempel tekniksektorn, där den geografiska närheten inte är en avgörande faktor för investeringar och som förlitar sig på en internationell investerarbas. Internationella investerare har svårt att ta sig in på europeiska plattformar för gräsrotsfinansiering på grund av de gränshinder som nämns ovan, trots den snabba tillväxten på de nationella marknaderna. De svårigheter för investerarna att verka gränsöverskridande som detta leder till skapar extra sökkostnader och begränsar den fria rörligheten för kapital i unionen.

Det har konstaterats att vissa företag till följd av detta registrerar en juridisk person och skaffar kapital i länder med utvecklade marknader för gräsrotsfinansiering. Även om också andra faktorer kan inverka, exempelvis det lokala finansiella ekosystemet, innebär det att små företag i sektorer med låg produktionsfaktormobilitet inte får tillgång till dessa finansieringsmöjligheter, såvida det inte redan finns en effektiv inhemsk marknad för gräsrotsfinansiering. Att plattformar och investerare inte kan verka gränsöverskridande kan följaktligen hindra tillgången till finansiering för företag inom ett stort antal sektorer.

Olikheterna skapar också olika villkor för leverantörer av plattformar beroende på var de är lokaliserade genom att finansieringsmodeller fragmentiseras efter nationsgränserna, vilket innebär ytterligare hinder för en inre marknad för gräsrotsfinansieringstjänster. De viktigaste orsakerna är bland annat olika tolkningar och behandling avseende leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster samt den ytterligare skepsis som detta ger upphov till hos investerare i gränsöverskridande situationer på grund av osäkerhet och höga sökkostnader. Framför allt skapar olika tolkningar och behandling betydande rättsosäkerhet för icke-professionella investerare. Sådana investerare avskräcks från gräsrotsfinansiering på grund av det svaga eller osäkra skyddet av deras rättigheter och möjligheterna till rättslig prövning, och brist på insyn och öppenhet i fråga om vilka priser och avgifter som är kopplade till investeringar i projekten.

Genom att införa enhetliga verksamhetsvillkor för företag inom EU undanröjer förslaget de skillnader i nationella rättsliga ramar som har lett till marknadsfragmentering på EU-nivå och minskar avsevärt komplexiteten och de ekonomiska och administrativa bördorna för alla viktiga berörda parter, dvs. plattformar för gräsrotsfinansiering, projektägare och investerare. Samtidigt säkerställer det lika villkor för alla tjänsteleverantörer som använder en och samma EU-märkning.

•Subsidiaritet

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget måste EU:s åtgärder för att fullborda den inre marknaden bedömas mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Det måste bedömas huruvida målen i förslaget inte skulle kunna uppnås av medlemsstaterna inom ramen för deras nationella rättssystem och, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, om de kan uppnås bättre på unionsnivå.

De olika tillvägagångssätt som medlemsstaterna har använt och deras olika tolkningar av gräsrotsfinansieringsverksamhet har i tilltagande grad förvärrat de problem som har beskrivits. Då de särskilda nationella regelverken är det största hindret för plattformar och leder till ytterligare marknadsfragmentering kan målen inte uppnås genom enskilda åtgärder som vidtas av medlemsstaterna.

Kommissionen har bevakat marknaden under ett antal år och har konstaterat att de tilltagande skillnaderna och ökande problemen motiverar intervention på EU-nivå. Resultat från studier och offentliga samråd har gett starkt stöd för att åtgärder behöver vidtas. Medlemsstaterna har ännu inte vidtagit några samordningsåtgärder när det gäller regler för utlåning som tillhandahålls av icke-inlåningsinstitut, och tillämpningen av reglerna i Mifid-direktivet på investeringsbaserade plattformar för gräsrotsfinansiering är fortfarande inte tillräckligt enhetlig för att möjliggöra gränsöverskridande verksamhet. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar kan bara rätta till de egna marknaderna, vilket inte räcker för att minska den negativa inverkan på den inre marknadens funktion.

Denna situation gör att tillgången till finansiering från kapitalmarknaden i inledningsskedet begränsas till enbart större EU-länder, och tillgängligheten och möjligheten för investerare att diversifiera sina risker på samma sätt oavsett var de befinner sig geografiskt är begränsad. En ram på EU-nivå skulle ge möjlighet till ett passförfarande för att erbjuda gräsrotsfinansiering på hela den inre marknaden. Det skulle leda till ökad konkurrens mellan leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och göra det möjligt för medlemsstater med små inhemska marknader att utveckla alternativa finansieringskällor. Det skulle ge nya företag och små och medelstora företag tillgång till mer kapital och ge investerare tillgång till en alternativ tillgångsklass.

•Proportionalitetsprincipen

Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen.

I dagsläget har leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som vill erbjuda sina tjänster i andra medlemsstater rätt att göra det, i den mån de får ett lokalt tillstånd och uppfyller kraven i medlemsstatens nationella regelverk för gräsrotsfinansiering. I praktiken innebär det att en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster måste uppfylla kraven i flera nationella regelverk samtidigt och anpassa sin affärsmodell om den vill erbjuda gränsöverskridande tjänster. Detta utgör ett betydande hinder för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att erbjuda sina tjänster på EU-nivå.

Gräsrotsfinansieringstjänster är inriktade på mindre omfattande kapitalanskaffning för projekt, nystartade företag i etableringsskedet samt små och medelstora företag. I vissa medlemsstater måste emellertid leverantörer tillämpa den gällande sektorslagstiftningen, såsom Mifid II och Mifir. Dessa regler kan vara oproportionerliga för små verksamheter. Dessa regler kan också vara olämpliga för ändamålet. Gräsrotsfinansiering omfattar många olika affärsmodeller varav alla kanske inte kan hanteras, vilket skulle kunna medföra oförutsägbara regleringsmässiga spridningseffekter. Det är följaktligen inte säkert att det på ett proportionerligt sätt går att täcka in ett växande antal plattformar som blandar olika affärsmodeller och som kan omfatta utlånings- och investeringsverksamhet.

En fristående frivillig europeisk ordning för gräsrotsfinansiering med märkningen europeisk leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster, som plattformar kunde använda sig av när vill bedriva gränsöverskridande verksamhet, skulle innebära att skräddarsydda nationella ramar för gräsrotsfinansiering kunde lämnas oförändrade och samtidigt skapa en möjlighet för plattformar som vill utvidga sin verksamhet på EU-nivå och som önskar bedriva gränsöverskridande verksamhet. Det skulle innebära en ganska snabb och omfattande minskning av kostnaderna för marknadsinträde (kostnader för reglering och tillsyn) för plattformar för gräsrotsfinansiering som bedriver (eller har för avsikt att bedriva) gränsöverskridande verksamhet, eftersom endast en auktorisering skulle krävas. Ordningen skulle samtidigt vara mer proportionerlig än bestämmelserna i Mifid-direktivet. Den föreslagna ordningen med inriktning på tillhandahållande av tjänster skulle också möjliggöra flexibilitet när det gäller att täcka in verksamheter som kombinerar flera olika affärsmodeller, eftersom en och samma ordning skulle gälla för både investerings- och lånebaserade modeller (vilket skulle minska rättsosäkerheten). Tillvägagångssättet skulle också säkerställa att ordningen är framtidssäkrad i ljuset av den snabba utvecklingen inom sektorn och användningen av olika instrument.

Det rekommenderade alternativet skulle dessutom vara förenligt med den rättsliga ramen, eftersom det gör det möjligt för etablerade ramar för finansiering att samexistera med EU-ordningen, med ett undantag som ligger i linje med tröskelvärdet på 1 miljon euro som anges i en annan viktig del av EU-lagstiftningen, nämligen förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad 4 . Detta tillvägagångssätt skulle minimera riskerna för regelarbitrage och samtidigt möjliggöra gränsöverskridande verksamhet inom en robust ram för skydd av investerare och finansiell stabilitet.

•Val av instrument

Enligt artikel 114 i EUF-fördraget kan akter antas i form av en förordning eller ett direktiv. I detta sammanhang har en förordning valts eftersom en ”EU-märkning” måste vara direkt tillämplig i alla medlemsstater för att vara ändamålsenlig.

För det andra, eftersom den föreslagna förordningen fastställer harmoniserade krav för plattformar för gräsrotsfinansiering som önskar ansöka om auktorisering, får den inte omfattas av särskilda nationella bestämmelser. I detta fall är därför en förordning lämpligare än ett direktiv. Alla egenskaper som inte omfattas av förslaget skulle emellertid vara föremål för nationella bestämmelser, inbegripet de bestämmelser som införlivar tillämpliga EU-direktiv.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Svaren på kommissionens offentliga samråd om gräsrotsfinansiering 2013, grönboken om kapitalmarknadsunionen 2014, halvtidsöversynen av kapitalmarknadsunionen 2017 och samrådet om FinTech 2017 har gett kvalitativa uppgifter till stöd för att ta fram en konsekvensbedömning. Respondenterna i samrådet om grönboken om kapitalmarknadsunionen pekade ut ett antal hinder för utvecklingen av lämpligt reglerade plattformar för gräsrotsfinansiering: rättsliga hinder, dålig tillgång till och kvalitet på information samt andra hinder, såsom brist på andrahandsmarknader och skattehinder. Vissa respondenter ansåg att ett EU-ingripande skulle underlätta gränsöverskridande handel till lägre kostnader. Många av respondenterna i samrådet om halvtidsöversynen av kapitalmarknadsunionen förespråkade på liknande sätt utvecklingen av en lämplig rättslig ram för gräsrotsfinansiering i hela EU för att säkerställa ett lämpligt skydd av investerare och konsumenter, så att en marknad med tillräcklig storlek skulle kunna skapas.

Kommissionen har genomfört ett offentligt samråd på temat Fintech: en mer konkurrenskraftig och innovativ europeiska finanssektor. Sammanlagt 226 svar togs emot i det offentliga samrådet, från individer, näringsliv (från ett flertal olika marknadsaktörer), nationella och europeiska tillsynsorgan och myndigheter, användare och fackföreningar. En sammanfattning av bidragen och en detaljerad sammanfattning av enskilda svar på det offentliga samrådet offentliggjordes den 12 september 2017. Respondenterna ansåg i allmänhet att de nationella regelverken för gräsrotsfinansiering i Europa har en direkt inverkan på utvecklingen av sektorn för gräsrotsfinansiering. Denna uppfattning delades i stort sett av alla typer av respondenter (privatpersoner, privata organisationer, offentliga myndigheter och internationella organisationer). Nästan hälften av de respondenter som yttrade sig i frågan ansåg att nationella regelverk hindrade gränsöverskridande gräsrotsfinansieringsverksamhet och att harmonisering på EU-nivå krävdes. De framhöll också att den europeiska marknaden var fragmenterad på grund av skillnader i de regelverk som antagits av de olika medlemsstaterna. Vissa hävdade dessutom att hinder för gränsöverskridande verksamhet genom flera olika nationella regelverk förhindrade verklig konkurrens och gjorde det svårt och mer kostsamt för plattformar att utvidga sin verksamhet och nå den storlek som krävs för långsiktig lönsamhet.

Kommissionens tjänstegrenar har även genomfört en serie workshoppar för samråd med medlemsstaterna, branschorganisationer och deras medlemmar. Tre workshoppar med medlemsstaterna om reglering av gräsrotsfinansiering ägde rum i december 2014, februari 2016 och november 2017, inom ramen för europeiska värdepapperskommitténs expertgrupp (EGESC). Experterna pekade ut ett antal frågor som skulle kunna lösas för att undanröja rättsliga hinder och främja gräsrotsfinansiering inom EU, såsom informationsutbyte, datainsamling, inrättande av en gemensam taxonomi, stöd för passförfarande, och mera samstämda informationskrav vid värdepappersemissioner under tröskelvärdet för prospekt. Kommissionens tjänstegrenar inrättade också ett europeiskt forum för gräsrotsfinansieringsintressenter (ECSF) 2015, som utgör expertgrupp med företrädare för sammanslutningar av berörda intressentgrupper och nationella myndigheter. I juni 2017 hölls även en workshop om gränsöverskridande gräsrotsfinansiering med utgångspunkt i studien Identifying market and regulatory obstacles to the cross-border development of crowdfunding in the EU.

•Insamling och användning av sakkunskap

Förslaget bygger på omfattande skrivbordsforskning, externa studier, riktade samråd, intervjuer, fokusgrupper, workshoppar med mera. Det material som har använts har samlats in sedan kommissionen började bevaka marknaden 2013. Det innefattar möten med berörda parter, studier som genomförts på kommissionens vägnar och av branschintressenter, arbetsdokument från kommissionen, yttranden och utlåtanden från tillsynsmyndigheterna, studier samt akademisk forskning. En studie beställdes med inriktning på att identifiera hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning som lämnades den 18 november 2017 och som godkändes av nämnden för lagstiftningskontroll den 15 december 2017.

Nämnden för lagstiftningskontroll begärde att utkastet till konsekvensbedömning skulle ändras för att förtydliga i) den logiska grunden för initiativet, hur brådskande det är och hur kommissionens ståndpunkt har utvecklats under senare år, samt ytterligare förklara inriktningen på de mycket tidiga finansieringsbehoven hos innovativa entreprenörer, småföretag och nystartade företag, ii) i vilken utsträckning förslaget är framåtblickande och möjliggör integrering av framtida utveckling, iii) betydelsens av fragmentiseringen av lagstiftningen jämfört med de hinder som inte tas upp i förslaget, iv) ytterligare bevis på efterfrågan på gränsöverskridande verksamhet, v) förhållandet mellan förslaget och befintlig sektoriell EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, och vi) motiveringen till valet av det aktuella tillsynsorganet och förslagets inverkan på Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Konsekvensbedömningen har ändrats i enlighet med synpunkterna.

I konsekvensbedömningen konstateras att EU:s marknader för gräsrotsfinansiering till företag i stor utsträckning är underutvecklade jämfört med andra stora ekonomier och – vilket är det viktigaste – inte fungerar väl för gränsöverskridande verksamhet. På grund av fragmenterade och motstridiga regelverk kan plattformar för gräsrotsfinansiering inte utvidga och fritt tillhandahålla sina tjänster på unionsövergripande nivå. Investerare avstår även från gränsöverskridande verksamhet på grund av bristande förtroende för plattformarna och de fragmenterade regelverk som tillämpas på tillhandahållandet av tjänster. För att lösa dessa problem identifierades och undersöktes fyra politiska alternativ i konsekvensbedömningen:

(1)Referensscenario – Ingen åtgärd på EU-nivå.

(2)Alternativ 1 – Bygga på anseendekapital: minimistandarder med bästa praxis

(3)Alternativ 2 – En produktbaserad strategi: föra in gräsrotsfinansiering i det befintliga enhetliga EU-regelverket

(4)Alternativ 3 – En kompletterande tjänstebaserade lösning: en ordning för europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster

I det första alternativet, referensscenariot, analyserades marknadsutvecklingen om ingen åtgärd skulle vidtas på EU-nivå . Utan åtgärder skulle plattformarna för gräsrotsfinansiering ha ännu svårare att utvidga sin verksamhet över gränserna, och de tilltagande motsättningarna mellan nationella regelverk skulle kunna skapa kryphål när det gäller skydd av investerare och marknadsintegritet.

Det andra alternativet togs fram baserat på möjligheten att införa minimikrav på harmonisering inom hela EU som skulle kombineras med bästa praxis. Detta alternativ behölls inte heller, eftersom det skulle ge upphov till orimlig rättsosäkerhet på grund av den självreglerande kontrollmekanismen och dess samverkan med redan befintliga nationella regelverk.

I det tredje alternativet undersöktes möjligheten att införa bestämmelser för gräsrotsfinansieringstjänster i nuvarande EU-lagstiftning, exempelvis Mifid-direktivet, och att skapa en fristående ordning för lånebaserade gräsrotsfinansieringstjänster för vilka det för närvarande inte finns något europeiskt regelverk. Detta infogande av ordningen för gräsrotsfinansiering i det enhetliga EU-regelverket behölls inte, eftersom det inte är lika kostnadseffektivt som de andra alternativen, som ger liknande resultat i fråga om integritet och öppenhet.

I det fjärde alternativet, som var det som rekommenderades, övervägdes möjligheten att införa en EU-märkning för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, som skulle auktoriseras och övervakas på unionsnivå inom ramen för en EU-ordning. Detta alternativ kombinerar flexibilitet i fråga om affärsmodeller (med frihet att välja att antingen använda EU-märkningen eller stanna kvar i det nationella regelverket) med ett proportionerligt skydd av investerare och proportionerliga organisatoriska bestämmelser. Det övergripande passförfarandet utgör också ett kostnadseffektivt verktyg för expansion inom en gemensam ram, vilket minskar rättsosäkerheten och de administrativa bördorna.

•Grundläggande rättigheter

EU har åtagit sig att iaktta höga standarder i fråga om skydd av grundläggande rättigheter och har undertecknat en bred uppsättning konventioner om de mänskliga rättigheterna. Detta förslag kommer sannolikt inte att inverka direkt på dessa rättigheter, som de förtecknas i de viktigaste FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (integrerad i EU-fördragen) och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det rekommenderade alternativet påverkar den administrativa bördan och kostnaderna för Esma. Omfattningen och fördelningen av kostnaderna beror på vilka specifika krav som kommer att ställas på europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och de relaterade tillsyns- och övervakningsuppgifterna.

Om man antar att Esma kommer att ansvara för auktorisering och tillsyn av 25 europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster under det första fullständiga genomförandeåret (2020) kommer det att medföra en kostnadseffekt (efter avdrag för avgifter som debiteras branschen) på omkring 1 637 000 euro det året. I beräkningen ingår även hälften av en engångskostnad på 500 000 euro för att inrätta de it-system som krävs och som ska fördelas på de första två åren. Med tanke på att den europeiska sektorn för gräsrotsfinansiering fortfarande är ung och kännetecknas av framför allt små plattformar med begränsade intäkter, kommer ett tak för avgifterna att sättas på en lämplig nivå.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget syftar till att skapa enhetliga regler för gräsrotsfinansiering på EU-nivå. Det ska inte ersätta nationella regler för gräsrotsfinansiering, om sådana finns. Enligt förslaget kan en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster välja att börja eller fortsätta att tillhandahålla tjänster på nationell nivå enligt tillämplig nationell lagstiftning (inbegripet om en medlemsstat väljer att tillämpa Mifid II på gräsrotsfinansiering), eller ansöka om auktorisering för att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster inom ramen för den föreslagna förordningen. När det gäller auktorisering enligt EU-reglerna så omfattar auktoriseringen tillhandahållande av tjänster både i en medlemsstat och på gränsöverskridande basis. Om leverantören väljer att tillämpa EU:s regler återkallas auktoriseringen enligt de gällande nationella bestämmelserna. Auktorisering som beviljas enligt denna förordning skulle göra det möjligt för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att genom ett passförfarande tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster i alla medlemsstater.

I artikel 1 definieras förordningens syfte. Mer specifikt anger artikel 1 att förordningen är tillämplig på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och fastställer enhetliga krav när det gäller deras verksamhet, organisation, auktorisation och löpande tillsyn. I artikel 2 definieras direktivets tillämpningsområde, som begränsas till de juridiska personer som väljer att ansöka om auktorisation enligt artikel 11 och till dem som är auktoriserade i enlighet med den artikeln. I artikeln föreskrivs också undantag som innebär att förordningen inte är tillämplig på gräsrotsfinansieringstjänster till konsumenter, såsom de definieras i artikel 3 a i direktiv 2008/48/EG, gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av juridiska personer som har auktorisation som värdepappersföretag i enlighet med artikel 7 i direktiv 2014/65/EU och gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av fysiska eller juridiska personer som har auktoriserats för detta ändamål i enlighet med nationell lagstiftning. Det följer av denna bestämmelse att personer som har auktoriserats som leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, och som önskar tillhandahålla tjänster som går utanför förordningens tillämpningsområde, inte längre kan bedriva verksamhet enligt den auktorisation som beviljats i enlighet med denna förordning. Personer som tillhandahåller investeringsbaserade gränsöverskridande gräsrotsfinansieringstjänster måste ansöka om auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU, medan deras auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt denna förordning återkallas.

I artikel 3 fastställs de termer och definitioner som används för tillämpningen av förordningen, bland annat ”gräsrotsfinansieringstjänster”, ”plattform för gräsrotsfinansiering”, ”leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster”, ”erbjudande om gräsrotsfinansiering”, m.fl. Dessutom får kommissionen anta delegerade akter för att fastställa ytterligare tekniska aspekter av de definitioner som fastställs i artikel 2 för att beakta erfarenheter, marknadsutveckling och teknisk utveckling.

I kapitel II fastställs bestämmelser om tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster (artikel 4), om en effektiv och ansvarsfull ledning (artikel 5) och om hantering av klagomål (artikel 6). Mot bakgrund av dessa bestämmelser måste leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster alltid uppfylla de organisatoriska kraven, och fysiska personer med befogenhet att förvalta en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster måste ha lämpliga kvalifikationer och yrkeserfarenhet. När det gäller intressekonflikter (artikel 7) ska en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster upprätthålla effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden, så att alla rimliga mått och steg vidtas för att förhindra att dess kunders intressen påverkas negativt av intressekonflikter. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster måste också vidta alla lämpliga åtgärder för att identifiera och förebygga eller hantera intressekonflikter mellan å ena sidan dem själva, inbegripet deras ledning och personal, eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dem genom kontroll, och å andra sidan deras kunder, eller intressekonflikter mellan kunder, som uppstår i samband med tillhandahållande av tjänster. Bestämmelser om utkontraktering och förvaring av kunders tillgångar fastställs i artiklarna 8 och 9.

I kapitel III fastställs bestämmelser om auktorisation och löpande tillsyn. I artikel 10 fastställs ett krav på auktorisation och anges villkoren för auktorisation av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Bland annat måste leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster uppfylla ett antal kriterier för att auktoriseras av Esma. I artikel 10 fastställs även förfaranden för att bevilja och avslå ansökningar om auktorisation. I artikel 11 åläggs Esma att upprätta ett register över samtliga leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som uppdateras regelbundet och är allmänt tillgängligt. I artikel 12 anges att gräsrotsfinansieringstjänster måste tillhandahållas under Esmas tillsyn. I artikel 13 föreskrivs bestämmelser om återkallande av auktorisation.

I kapitel IV fastställs bestämmelser om skydd av investerare och öppenhet. Enligt artikel 14 ska all information, inbegripet marknadsföringskommunikation, som leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster riktar till kunder vara fullständig, tydlig och korrekt. Artikel 15 föreskriver att en bedömning ska göras av den presumtiva kundens lämplighet och att plattformar ska ge investerare möjlighet att simulera sin förmåga att bära förluster. I artikel 16 ges utförligare detaljer och innehåll, samt form och andra krav, för faktabladet med viktig investerarinformation. Artikel 17 och 18 handlar om anslagstavlan och investerarnas rätt att få tillgång till register.

I kapitel V fastställs bestämmelser för marknadsföringsmaterial. Artikel 19 innehåller detaljerade krav på marknadsföringskommunikation, och i artikel 20 anges krav på att nationella behöriga myndigheter på sina webbplatser ska offentliggöra och uppdatera nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga på marknadsföringskommunikation för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

Kapitel VI innehåller närmare bestämmelser om Esmas befogenheter och behörighet, rättsliga privilegier (artikel 21), begäran om uppgifter (artikel 22), allmänna utredningar (artikel 23), kontroller på plats (artikel 24), informationsutbyte (artikel 25), tystnadsplikt (artikel 26), Esmas tillsynsåtgärder (artikel 27) samt administrativa sanktioner och andra åtgärder, bland annat böter (artikel 28), viten (artikel 29), offentliggörande, art och verkställighet av böter (artikel 30) och tillhörande förfaranderegler för tillsynsåtgärder och föreläggande av böter (artikel 31).

I artiklarna 32 och 33 fastställs krav med avseende på hörandet av berörda personer, och domstolens obegränsade behörighet avseende Esmas beslut. Enligt artikel 34 bör Esma ha möjlighet att ta ut avgifter av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i enlighet med förordningen och de delegerade akter som antagits i enlighet med densamma. I artikel 35 fastställs möjligheten för Esma att delegera särskilda tillsynsuppgifter till behöriga myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med Esmas riktlinjer.

Gräsrotsfinansiering kan, som alla andra finansiella tjänster, vara utsatt för penningtvätt och finansiering av terrorism. Därför föreskriver förordningen lämpliga skyddsåtgärder för att minimera risken för att detta ska ske. I artikel 9 fastställs ett krav på att betalningarna för gräsrotsfinansieringstransaktioner måste ske genom enheter som är auktoriserade enligt direktivet om betaltjänster och som därför omfattas av det fjärde penningtvättsdirektivet, oavsett om betalningen tillhandahålls av plattformen själv eller av en tredje part. I samma artikel fastställs dessutom att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster måste säkerställa att projektägarna endast godtar finansiering i samband med erbjudanden om gräsrotsfinansiering eller andra betalningar via en enhet som auktoriserats enligt betaltjänstdirektivet. Genom artikel 10 införs krav på ledningens ”goda anseende” som bland annat innebär att de inte får förekomma i något kriminalregister enligt lagstiftningen om penningtvätt. Enligt artikel 13 måste nationella behöriga myndigheter, inbegripet de nationella behöriga myndigheter som utsetts enligt bestämmelserna i direktiv (EU) 2015/849, underrätta Esma om varje fråga som är relevant enligt penningtvättdirektivet och som rör en plattform för gräsrotsfinansiering. Mot bakgrund av detta kan Esma återkalla tillståndet. I artikel 38 föreskrivs det att kommissionen, för att ytterligare säkerställa den finansiella stabiliteten genom att förebygga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, bör bedöma om det är nödvändigt och proportionerligt att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster omfattas av skyldigheten att efterleva de nationella bestämmelser som genomför direktiv (EU) 2015/849 i fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att sådana leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster läggs till i förteckningen över ansvariga enheter för tillämpningen av direktiv (EU) 2015/849.

Utövande av delegering i syfte att anta kommissionens delegerade akter behandlas i Kapitel VII. Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om befogenhet för kommissionen att anta delegerade akter som närmare anger vissa uppgifter, krav och villkor som fastställs i förordningen.

2018/0048 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande, 5

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, 6

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Gräsrotsfinansiering har i allt högre grad utvecklats till en etablerad form av alternativ finansiering för små och medelstora företag i ett tidigt skede av företagets tillväxt, där det ofta finns behov av små investeringar. Gräsrotsfinansiering utgör en ny typ av förmedlingstjänst där en leverantör av gränsrotsfinansieringstjänster interagerar med sina kunder via en digital plattform för att utan eget risktagande matcha presumtiva investerare med företag som söker finansiering, oavsett om finansieringen leder till ett låneavtal, en aktiepost eller en andel baserad på något annat överlåtbart värdepapper. Denna förordning bör därför omfatta både lånebaserad och investeringsbaserad gräsrotsfinansiering, eftersom båda är jämförbara alternativ för företagsfinansiering.

(2)Att skaffa finansiering är en utmaning för små och framväxande företag, i synnerhet när de övergår från uppstartsfasen till expansionsfasen. Gräsrotsfinansiering kan bidra till att ge tillgång till finansiering för dessa företag och på så sätt bidra till att fullborda kapitalmarknadsunionen. Bristande tillgång till finansiering för dessa företag utgör ett problem även i medlemsstater där tillgången till bankfinansiering har varit stabil under hela finanskrisen. Gräsrotsfinansiering har utvecklats till en etablerad metod för att finansiera ett projekt eller ett företag, där finansieringen vanligtvis kommer från ett stort antal personer eller organisationer via onlineplattformar där enskilda, organisationer och företag, inbegripet nystartade företag, kan skaffa fram relativt små penningbelopp.

(3)Gräsrotsfinansieringstjänster involverar i allmänhet av tre typer av aktörer: projektägaren som föreslår ett projekt som ska finansieras, investerare som ger finansiering till det föreslagna projektet, vanligen med en begränsad investering, och en förmedlande organisation i form av en tjänsteleverantör som sammanför projektägare och investerare via en onlineplattform.

(4)Utöver att vara en alternativ källa till direkt finansiering, bland annat riskkapital, kan gräsrotsfinansiering erbjuda företagen andra fördelar. Det kan även vara ett sätt att validera projektägarens koncept och idé och nå ut till ett stort antal personer som kan bidra med insikter och information, och dessutom fungera som marknadsföringsverktyg om en gräsrotsfinansieringskampanj är framgångsrik.

(5)Flera medlemsstater har redan infört nationella specialanpassade regelverk för gräsrotsfinansiering. Dessa regler är anpassade till lokala marknaders och investerares särdrag och behov. Befintliga nationella regler skiljer sig därför åt vad gäller villkoren för driften av plattformar för gräsrotsfinansiering, tillåtna verksamheter och licenskrav.

(6)Att nuvarande nationella bestämmelser skiljer sig åt utgör ett hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av gräsrotsfinansiering, vilket har direkta effekter på den inre marknadens funktion när det gäller sådana tjänster. Det faktum att regelverket är fragmenterat efter nationella gränser leder till betydande efterlevnadskostnader för icke-professionella investerare, som ofta står inför svårigheter som inte står i proportion till storleken på deras investering när det gäller att bestämma vilka regler som gäller för gränsöverskridande gräsrotsfinansieringstjänster. Detta avskräcker därför ofta investerare från att investera över gränserna via plattformar för gräsrotsfinansiering. Av samma skäl avskräcks leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som driver sådana plattformar från att erbjuda sina tjänster i en annan medlemsstat än den där de är etablerade. På grund av detta har gräsrotsfinansiering hittills främst skett på nationell nivå, i stället för att sikta på en EU-omfattande marknad, vilket gör att företag saknar tillgång till gräsrotsfinansieringstjänster.

(7)För att främja gräsrotsfinansiering över landsgränserna och för att underlätta utövandet av friheten att tillhandahålla och använda sådana tjänster på den inre marknaden för gräsrotsfinansieringstjänster, är det därför nödvändigt att undanröja de befintliga hindren för den inre marknadens funktion på detta område. Med ett gemensamt regelverk för tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster ges tjänsteleverantörerna möjlighet att ansöka om ett EU-omfattande tillstånd att utöva sin verksamhet enligt de reglerna, vilket är ett lämpligt första steg för att främja gränsöverskridande gräsrotsfinansiering och därmed stärka den inre marknaden.

(8)Genom åtgärder för att undanröja hindren för en väl fungerande inre marknad för gräsrotsfinansieringstjänster syftar denna förordning till att främja gränsöverskridande finansiering till företag. Gräsrotsfinansieringstjänster i samband med lån till konsumenter enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG 7 bör därför inte omfattas av denna förordning.

(9)För att undvika att samma verksamhet omfattas av olika auktorisering inom unionen bör gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av personer som har auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU 8 eller som tillhandahålls i enlighet med nationell lag undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

(10)När det gäller lånebaserad gräsrotsfinansiering bör tjänster som underlättar beviljandet av lån, inklusive presentation av erbjudanden om gräsrotsfinansiering för kunder eller bedömning av kreditvärdigheten hos projektägare, vara anpassade efter olika affärsmodeller så att låneavtal kan ingås genom en plattform för gräsrotsfinansiering mellan en eller flera kunder och en eller flera projektägare.

(11)I samband med investeringsbaserad gräsrotsfinansiering är ett värdepappers överlåtbarhet ett viktigt skydd för investerare som innebär att de kan avveckla sin investering, eftersom det ger dem rättslig möjlighet att avyttra sina intressen på kapitalmarknaderna. Denna förordning omfattar och tillåter därför endast investeringsbaserade gräsrotsfinansieringstjänster i samband med överlåtbara värdepapper. Andra finansiella instrument än överlåtbara värdepapper bör dock undantas från denna förordnings tillämpningsområde, eftersom dessa värdepapper medför risker för investerare som inte kan hanteras på ett lämpligt sätt inom denna rättsliga ram.

(12)Med tanke på de risker som är förknippade med investeringar genom gräsrotsfinansiering är det lämpligt, för att ge ett effektivt investerarskydd, att införa ett tröskelvärde för det maximala beloppet för varje erbjudande om gräsrotsfinansiering. Tröskelvärdet bör fastställas till 1 000 000 EUR eftersom det motsvarar det tröskelvärde som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 9 för obligatoriskt utarbetande och godkännande av prospekt som överstiger det beloppet.

(13)För att undvika regelarbitrage och garantera en effektiv tillsyn över leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör dessa leverantörer förbjudas att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten, såvida de inte auktoriserats som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU 10 .

(14)För att uppnå detta ändamål bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ges möjlighet att ansöka om ett EU-omfattande tillstånd och utöva sin verksamhet i enlighet med de enhetliga kraven. För att bevara det breda utbudet av sådana erbjudanden om gräsrotsfinansiering som endast riktar sig till nationella marknader, där leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster väljer att tillhandahålla sina tjänster enligt gällande nationell rätt, bör denna möjlighet finnas kvar. De enhetliga krav som fastställs i denna förordning bör därför vara frivilliga, och inte gälla för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som väljer att endast vara verksamma nationellt.

(15)För att upprätthålla en hög nivå på investerarskyddet, minska riskerna i samband med gräsrotsfinansiering och säkerställa en rättvis behandling av alla kunder bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ha infört en policy som är utformad så att det säkerställs att projekten väljs ut på ett professionellt, rättvist och öppet sätt, och att gräsrotsfinansieringstjänster tillhandahålls på samma sätt.

(16)För att förbättra sina tjänster till kunderna bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster kunna agera diskretionärt på kundens vägnar när det gäller parametrarna i kundernas order, förutsatt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder och redovisar den exakta metoden och parametrarna för sina beslut. För att säkerställa att presumtiva investerare erbjuds investeringsmöjligheter på en neutral grund bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster inte betala eller motta någon ersättning, rabatt eller naturaförmån för att styra order från investerare till ett särskilt erbjudande på sin plattform eller till ett särskilt erbjudande på en tredje parts plattform.

(17)Denna förordning syftar till att underlätta direkta investeringar och att undvika möjligheter till regelarbitrage för finansiella mellanhänder som omfattas av annan unionslagstiftning, särskilt unionens regler för fondförvaltare. Användningen av rättsliga strukturer, inbegripet specialföretag, som ett mellanled mellan gräsrotsfinansieringsprojektet och investerarna bör därför vara strikt reglerad och endast medges i motiverade fall.

(18)Att säkerställa att det finns effektiva styrformer är avgörande för en korrekt hantering av risker och för att förebygga intressekonflikter. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör därför ha styrformer som säkerställer en effektiv och ansvarsfull ledning, och ledningen bör ha gott anseende och tillräcklig kunskap och erfarenhet. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör också utarbeta förfaranden för att ta emot och hantera klagomål från kunder.

(19)Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör fungera som neutrala mellanhänder mellan kunder på sin gräsrotsfinansieringsplattform. För att förhindra intressekonflikter bör vissa krav fastställas för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och ledning och personal, eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dem genom kontroll. I synnerhet bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster hindras från finansiellt deltagande i erbjudanden om gräsrotsfinansiering på sin egen plattform. Dessutom bör innehavare av aktieposter eller rösträtter på 20 % eller mer, ledning och personal eller varje annan person som direkt eller indirekt kontrollerar en plattform för gräsrotsfinansiering inte agera som kunder i de gräsrotsfinansieringstjänster som erbjuds på den plattformen.

(20)För att skapa förutsättningar för effektivt och smidigt tillhandahållande av gräsrotsfinansiering bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ha rätt att uppdra alla operativa funktioner, helt eller delvis, till tjänsteleverantörer, förutsatt att utkontrakteringen inte väsentligt försämrar kvaliteten på interna kontroller och effektiv tillsyn av leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster Leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster bör dock behålla hela ansvaret för att denna förordning efterlevs.

(21)Innehav av kundtillgångar och tillhandahållande av betaltjänster kräver auktorisation som betaltjänstleverantör i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 11 . Detta obligatoriska krav på auktorisation kan inte uppfyllas genom en auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster. Det är därför lämpligt att klargöra att om leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster tillhandahåller sådana betaltjänster i samband med sina gräsrotsfinansieringstjänster krävs även auktorisation som betalningsinstitut i enlighet med direktiv (EU) 2015/2366. För att möjliggöra lämplig tillsyn av sådan verksamhet bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) underrättas om huruvida leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster har för avsikt att själv utföra betaltjänster, med lämplig auktorisation, eller om denna tjänst kommer att utkontrakteras till en auktoriserad tredje part.

(22)För att gräsrotsfinansieringstjänster över landsgränserna ska kunna öka och fungera smidigt krävs det att de sker i tillräcklig skala+ och att allmänheten har förtroende för dessa tjänster. Det är därför nödvändigt att fastställa enhetliga, proportionella och direkt tillämpliga krav för auktorisation och en enda kontaktpunkt för tillsyn.

(23)Om investerarna har ett starkt förtroende för gräsrotsfinansieringstjänster blir det lättare för sådana tjänster att exapandera. Krav för gräsrotsfinansieringstjänster bör därför underlätta gränsöverskridande tillhandahållande av sådana tjänster, minska de operativa riskerna och säkerställa en hög grad av insyn och investerarskydd.

(24)Gräsrotsfinansieringstjänster kan vara utsatta för risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket framhålls i kommissionens rapport om bedömning av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande situationer 12 . Skyddsåtgärder bör därför tillämpas i det skede då man avgör huruvida villkoren för auktorisation är uppfyllda, bland annat genom att man bedömer ledningens anseende och kontrollerar att betaltjänster endast tillhandahålls genom godkända enheter som omfattas av krav på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. För att ytterligare säkerställa den finansiella stabiliteten genom att förebygga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism bör kommissionen bedöma om det är nödvändigt och proportionellt att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster omfattas av skyldigheten att efterleva de nationella bestämmelser som genomför direktiv (EU) 2015/849 i fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att lägga till sådana leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i förteckningen över ansvariga enheter för tillämpningen av direktiv (EU) 2015/849.

(25)För att göra det möjligt för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att bedriva verksamhet över gränserna utan att ställas inför olika regler, och därmed underlätta finansiering av projekt i hela unionen av investerare från olika medlemsstater, bör medlemsstaterna inte tillåtas att införa ytterligare krav på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som har auktoriserats av Esma.

(26)Auktorisationsförfarandet bör göra det möjligt för Esma att få information om de tjänster som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster har för avsikt att tillhandahålla, bedöma ledningens kvalitet och bedöma intern organisation och interna förfaranden som tjänsteleverantören har inrättat för att säkerställa efterlevnad av de krav som fastställs i denna förordning.

(27)För att ge icke-professionella investerare god insyn när det gäller tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster bör Esma upprätta ett allmänt tillgängligt och regelbundet uppdaterat register över samtliga gräsrotsfinansieringstjänster som förekommer i unionen i enlighet med denna förordning.

(28)Auktorisationen bör kunna återkallas om villkoren för utfärdandet inte längre är uppfyllda. I synnerhet bör Esma ha möjlighet att undersöka om ledningens goda anseende har påverkats eller om interna förfaranden och system har brustit på ett allvarligt sätt. För att Esma ska kunna bedöma om auktorisationen som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster bör återkallas, bör nationella behöriga myndigheter informera Esma om en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster, eller en tredje part som agerar för dennes räkning, har förlorat sin auktorisation som betalningsinstitut, eller har befunnits bryta mot bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 13 .

(29)För att presumtiva investerare ska få en klar uppfattning om gräsrotsfinansieringstjänsternas egenskaper, risker, kostnader och avgifter, bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster förse sina kunder med lämplig information.

(30)Investeringsprodukter som saluförs på en plattform för gräsrotsfinansiering är inte jämförbara med traditionella investeringsprodukter eller sparprodukter och bör inte saluföras som sådana. För att säkerställa att presumtiva investerare förstår riskerna i samband med investeringar genom gräsrotsfinansiering bör dock leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster genomföra en kunskapskontroll av presumtiva investerare för att testa deras kännedom om investeringar. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör uttryckligen varna presumtiva investerare om de gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls bedöms vara olämpliga för dem.

(31)För att göra det möjligt för investerare att göra ett välgrundat investeringsbeslut bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster förse presumtiva investerare med ett faktablad med viktig investerarinformation. Detta faktablad bör varna presumtiva investerare om att den investeringsmiljö de befinner sig i kännetecknas av risker och varken omfattas av systemet för kompensation till insättare eller av garantierna för ersättning till investerare.

(32)Faktabladet med viktig investerarinformation bör ta hänsyn till de särdrag och risker som är förknippade med nystartade företag, och inriktas på väsentlig information om projektägarna, investerarnas rättigheter och avgifter, samt vilken typ av värdepapper som erbjuds och låneavtal. Eftersom den berörda projektägaren är bäst lämpad att tillhandahålla denna information bör faktabladet upprättas av projektägaren. Men eftersom leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster ansvarar för informationen till presumtiva investerare, bör de säkerställa att faktabladet är fullständigt.

(33)För att säkerställa att nystartade företag och små och medelstora företag får smidig och snabb tillgång till kapitalmarknaderna, för att minska deras finansieringskostnader och för att undvika förseningar och kostnader för leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster, bör faktabladet med viktig investerarinformation inte behöva godkännas av en behörig myndighet.

(34)För att undvika onödiga kostnader och administrativa bördor för gränsöverskridande tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster bör marknadsföringskommunikation inte omfattas av kravet på översättning om den ges på ett språk som är brukligt inom finanskretsar.

(35)Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör inte få tillhandahålla någon diskretionär eller icke-diskretionär matchning av köp- och säljintressen, eftersom sådan verksamhet kräver en auktorisation som värdepappersföretag enligt artikel 5 i direktiv 2014/65/EU eller som reglerad marknad enligt artikel 44 i samma direktiv. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör, för bättre insyn och informationsflöde, kunna tillåta investerare som har gjort investeringar genom deras plattform att kontakta och handla med varandra över plattformen i samband med investeringar som ursprungligen gjordes där. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör emellertid upplysa sina kunder om att de inte tillhandahåller ett handelssystem och att köp- och försäljningsverksamhet på deras plattformar sker på grundval av kundens egen bedömning och på kundens ansvar.

(36)För att underlätta insyn och för att säkerställa att kommunikationen med kunden dokumenteras korrekt bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bevara alla relevanta uppgifter om sina tjänster och transaktioner.

(37)För att säkerställa en rättvis och icke-diskriminerande behandling av investerare bör leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som marknadsför sina tjänster genom marknadsföringskommunikation inte behandla något enskilt projekt mer förmånligt genom att särskilja det från andra projekt som erbjuds på plattformen. Öppna eller planerade projekt bör därför inte finnas med i en gräsrotsfinansieringsplattforms marknadskommunikation. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster bör emellertid inte hindras från att nämna avslutade erbjudanden där investeringar genom plattformen inte längre är möjliga.

(38)För att förbättra rättssäkerheten för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som verkar över hela unionen och för att underlätta marknadstillträde, bör fullständig information om de lagar och andra författningar som gäller i medlemsstaterna, tillsammans med sammanfattningar av dessa, som särskilt reglerar den marknadsföringskommunikation som ges av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster offentliggöras elektroniskt på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar. Behöriga myndigheter och Esma bör upprätthålla centrala databaser i detta syfte.

(39)För att utveckla en bättre förståelse av hur omfattande de befintliga skillnaderna är mellan regelverken i de olika medlemsstaterna när det gäller kraven på marknadsföringskommunikation bör de behöriga myndigheterna årligen lämna en detaljerad rapport till Esma om sin tillsynsverksamhet inom detta område.

(40)Det är viktigt att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt säkerställa efterlevnad av kraven för auktorisation och för tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster i enlighet med denna förordning. Esma bör därför ges befogenhet att ge auktorisation och utöva tillsyn. För att kunna fullgöra detta tillsynsuppdrag bör Esma ges befogenhet att begära information, genomföra allmänna utredningar och kontroller på plats, utfärda offentliga underrättelser och varningar och ålägga sanktioner. Esma bör använda sig av sina tillsyns- och sanktionsbefogenheter på ett proportionerligt sätt.

(41)Genom att Esma ges dessa befogenheter möjliggörs en effektivare och centralt administrerad auktorisation och tillsyn, vilket ger stordriftsfördelar. Ett system med central tillsyn skapar fördelar för marknadsaktörerna i fråga om ökad öppenhet, skydd av investerare och marknadseffektivitet.

(42)Esma bör ta ut avgifter för enheter under dess direkta tillsyn för att täcka sina kostnader, inbegripet indirekta kostnader. Nivån på avgiften bör stå i proportion till storleken på den enhet som står under tillsyn, med beaktande av gräsrotsfinansieringsindustrins tidiga utvecklingsstadium.

(43)Eftersom målen för denna förordning – nämligen att åtgärda fragmenteringen av gällande regelverk för gräsrotsfinansieringstjänster för att säkerställa en väl fungerande inre marknad för sådana tjänster, och samtidigt stärka investerarskyddet och marknadens effektivitet samt bidra till inrättandet av kapitalmarknadsunionen – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(44)Tillämpningen av denna förordning bör skjutas upp för att anpassa den till tillämpningen av de nationella bestämmelser som införlivar direktiv XXX/XXXX/EU (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) .../... av den... ), som undantar leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som omfattas av denna förordning från tillämpningen av direktiv 2014/65/EU.

(45)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning bör därför tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa rättigheter och principer.

(46)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 14 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1
Syfte

Denna förordning fastställer enhetliga krav för följande:

(a)Verksamhet och organisation för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

(b)Auktorisation och tillsyn för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

(c)Transparens och marknadskommunikation avseende tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster i unionen.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på juridiska personer som väljer att ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 10 och på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som är auktoriserade i enlighet med den artikeln, i fråga om tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på följande:

(a)Gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av projektägare som är konsumenter, såsom de definieras i artikel 3 a i direktiv 2008/48/EG.

(b)Gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av fysiska eller juridiska personer som har auktoriserats som ett värdepappersföretag i enlighet med artikel 7 i direktiv 2014/65/EU.

(c)Gräsrotsfinansieringstjänster som tillhandahålls av fysiska eller juridiska i enlighet med nationell lagstiftning.

(d)Erbjudanden om gräsrotsfinansiering till ett belopp över 1 000 000 EUR per erbjudande, vilka ska beräknas över en tolvmånadersperiod med avseende på ett enskilt gräsrotsfinansieringsprojekt.

Artikel 3
Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)gräsrotsfinansieringstjänster: matchning mellan å ena sidan investerares intressen att finansiera företag och å andra sidan projektägare med hjälp av en plattform för gräsrotsfinansiering och som utgörs av något av följande:

i)Underlättande av beviljande av lån.

ii)Placering utan fast åtagande, som avses i avsnitt A led 7 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, av överlåtbara värdepapper utfärdade av projektägare, och mottagandet och vidarebefordran av kundorder, som avses i avsnitt A led 1 i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, med avseende på dessa överlåtbara värdepapper.

(b)plattform för gräsrotsfinansiering: elektroniskt informationssystem som drivs eller förvaltas av en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster.

(c)leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster: juridisk person som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster och som har auktoriserats för detta ändamål av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) i enlighet med artikel 11 i denna förordning.

(d)erbjudande om gräsrotsfinansiering: all kommunikation från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som innehåller information som gör det möjligt för presumtiva investerare att ta ställning till huruvida de ska inleda en gräsrotsfinansieringstransaktion.

(e)kund: varje presumtiv eller faktisk investerare eller projektägare till vilken leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster tillhandahåller eller kan tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster.

(f)projektägare: varje person som avser att finansiera sitt gräsrotsfinansieringsprojekt med hjälp av en plattform för gräsrotsfinansiering.

(g)investerare: varje person som med hjälp av en plattform för gräsrotsfinansiering beviljar lån eller förvärvar överlåtbara värdepapper.

(h)gräsrotsfinansieringsprojekt: den affärsverksamhet eller de affärsverksamheter som en projektägare finansierar eller försöker att finansiera genom ett erbjudande om gräsrotsfinansiering.

(i)överlåtbara värdepapper: överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 4.1.44 i direktiv 2014/65/EU.

(j)marknadsföringskommunikation: all information eller kommunikation från en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster till presumtiva investerare eller presumtiva projektägare om de tjänster som leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster erbjuder, utöver den information till investerare som krävs enligt denna förordning.

(k)varaktigt medium: ett instrument som gör det möjligt att bevara information på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden under en tidsperiod som är lämplig för informationens syfte, och som tillåter oförändrad återgivning av den lagrade informationen.

(l)specialföretag: enheter vars enda syfte är att värdepapperisera i den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 15 .

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att specificera ytterligare tekniska inslag i de definitioner som anges i punkt 1 för att ta hänsyn till marknadsutvecklingen, den tekniska utvecklingen och erfarenhet av drift av plattformar för gräsrotsfinansiering och tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster.

Kapitel II
Tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster samt organisatoriska och operativa krav på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster

Artikel 4
Tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster

1.Gräsrotsfinansieringstjänster ska endast tillhandahållas av juridiska personer som har en ändamålsenlig och stabil inrättning i en av unionens medlemsstater och som har auktoriserats som leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i enlighet med artikel 11 i denna förordning.

2.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med sina kunders och presumtiva kunders bästa intresse.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansiering ska inte betala eller motta någon ersättning, rabatt eller naturaförmån för att styra order från investerare till ett särskilt erbjudande om gräsrotsfinansiering på sin plattform eller till ett särskilt erbjudande om gräsrotsfinansiering på en tredje parts plattform.

4.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster får agera diskretionärt på sina kunders vägnar när det gäller parametrarna i kundernas order, varvid de ska redovisa för sina kunder om den exakta metoden och de exakta parametrarna för sina beslut samt vidta alla lämpliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för sina kunder.

5.Vad gäller användningen av specialföretag för tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster ska leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster endast ha rätt att överlåta en tillgång till specialföretaget för att göra det möjligt för investerare att ta på sig exponering mot den tillgången genom förvärv av värdepapper. Beslutet om exponering mot den underliggande tillgången ska endast ligga hos investerare.

Artikel 5
Effektiv och ansvarsfull ledning

Ledningen för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska fastställa och övervaka genomförandet av lämpliga riktlinjer och förfaranden för att säkerställa en effektiv och ansvarsfull ledning, inbegripet åtskillnad mellan ansvarsområden, driftskontinuitet och förebyggande av intressekonflikter, på ett sätt som främjar marknadens integritet och kundernas intressen.

Artikel 6
Hantering av klagomål

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska fastställa och upprätthålla ändamålsenliga och öppna förfaranden för snabb, rättvis och konsekvent handläggning av klagomål från kunder.

2.Kunderna ska kostnadsfritt kunna lämna klagomål till leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska bevara dokumentation om alla mottagna klagomål och vilka åtgärder som vidtagits.

4.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 för att specificera krav, standardformulär och förfaranden för hantering av klagomål.

Artikel 7
Intressekonflikter

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster får inte ha något finansiellt deltagande i något erbjudande om gräsrotsfinansiering på sin plattform för gräsrotsfinansiering.

2.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster får inte som kunder godta någon av sina aktieägare som innehar 20 % eller mer av aktiekapitalet eller rösträtterna, någon ur deras ledning, personal eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dessa aktieägare eller denna ledning och personal genom kontroll enligt artikel 4.1.35 b i direktiv 2014/65/EU.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska upprätthålla och tillämpa effektiva interna regler för att förebygga intressekonflikter.

4.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förebygga, identifiera, hantera och upplysa om intressekonflikter mellan leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster själva, deras aktieägare, ledning och personal, eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dessa genom kontroll enligt artikel 4.1.35 b i direktiv 2014/65/EU och deras kunder, eller mellan en kund och en annan kund.

5.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska informera sina kunder eller presumtiva kunder om den allmänna arten av och källorna till intressekonflikter och vilka steg som tagits för att minska dessa risker när de anser att det är nödvändigt för att de åtgärder som vidtagits i enlighet med de interna regler som avses i punkt 3 ska vara effektiva.

6.Informationen som avses i punkt 5 ska

(a)lämnas på ett varaktigt medium,

(a)innehålla tillräckligt detaljerade uppgifter, med beaktande av varje kunds art, för att varje kund ska kunna fatta ett välgrundat beslut om den tjänst inom vars ram intressekonflikten uppstår.

7.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 37 för att ange följande:

(a)Kraven för upprätthållande och tillämpning av interna regler, som avses i punkt 3.

(b)De åtgärder som avses i punkt 4.

(c)Arrangemang för lämnande av den information som avses i punkterna 5 och 6.

Artikel 8
Utkontraktering

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska när de förlitar sig på en tredje part för utövandet av driftsfunktioner vidta alla rimliga åtgärder för att undvika onödiga ytterligare operativa risker.

2.Utkontraktering av driftsfunktioner får inte väsentligt försämra kvaliteten på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänsters interna kontroll och Esmas möjlighet att övervaka hur leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster efterlever alla de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska förbli fullt ansvariga för efterlevnaden av denna förordning i fråga om utkontrakterade verksamheter.

Artikel 9
Förvaring av kunders tillgångar, innehav av medel och tillhandahållande av betaltjänster

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska informera sina kunder om följande:

(a)Om, och på vilka villkor de erbjuder förvaring av kunders tillgångar, inbegripet hänvisningar till tillämplig nationell lagstiftning.

(b)Om förvaringen av tillgångar tillhandahålls av dem eller av en tredje part.

(c)Om betaltjänster och innehav och skydd av medel erbjuds av leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster eller via en tredje part som agerar på dess vägnar.

2.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster eller tredje parter som agerar på deras vägnar får inte inneha kunders medel eller tillhandahålla betaltjänster såvida inte dessa medel är avsedda för tillhandahållandet av betaltjänster som avser gräsrotsfinansieringstjänster och leverantören av gräsrotsfinansiering eller den tredje parten som agerar på dess vägnar är en betaltjänstleverantör enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366.

3.De medel som avses i punkt 2 ska skyddas i enlighet med de nationella bestämmelser som införlivar direktiv (EU) 2015/2366.

4.Om leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster inte erbjuder betaltjänster eller innehav och skydd av medel med avseende på gräsrotsfinansieringstjänster vare sig själva eller genom en tredje part, ska sådana leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster inrätta och upprätthålla arrangemang för att säkerställa att projektägare endast godtar finansiering i samband med erbjudanden om gräsrotsfinansiering eller andra betalningar via en betaltjänstleverantör enligt definitionen i artikel 4.11 i direktiv (EU) 2015/2366.

Kapitel II
Auktorisation och tillsyn av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster

Artikel 10
Auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster

1.En juridisk person som avser att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster ska ansöka hos Esma om auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster.

2.Den ansökan som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)Adressen till den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(b) Den rättsliga ställningen för den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(c)Stadgarna för den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(d) En verksamhetsplan som anger de typer av gräsrotsfinansieringstjänster som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster vill tillhandahålla.

(e)En beskrivning av styrformer och mekanismer för intern kontroll hos den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster med syfte att säkerställa efterlevnaden av denna förordning, inbegripet riskhantering och redovisning.

(f)En beskrivning av system, resurser och förfaranden hos den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster med syfte att kontrollera och skydda databehandlingssystemen.

(g) En beskrivning av de arrangemang som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster har vidtagit för driftskontinuitet.

(h)Identiteten på de personer som ansvarar för att leda leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(i)Bevis på att de personer som avses i led h har gott anseende och besitter kunskaper och erfarenheter som är lämpliga för att leda den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(j) En beskrivning av de interna regler som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster har fastställt för att förhindra att dess aktieägare som har ett innehav av 20 % eller mer av kapitalet eller rösterna, dess ledning eller personal eller varje annan person med direkt eller indirekt koppling till dem genom kontroll, deltar i gräsrotsfinansieringstransaktioner som erbjuds av den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(k)En beskrivning av lösningar för utkontraktering hos den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(l)En beskrivning av de förfaranden som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster inrättat för att hantera klagomål från kunder.

(m)I förekommande fall, en beskrivning av de betaltjänster som den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster avser att tillhandahålla i enlighet med direktiv (EU) 2015/2366.

3.Vid tillämpningen av punkt 2 i ska nya leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster kunna styrka följande:

(a)Att inga personer som ingår i ledningen för den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster förekommer i något kriminalregister med avseende på fällande domar eller påföljder enligt gällande nationell lagstiftning på områdena handelsrätt, insolvensrätt, lagstiftning om finansiella tjänster, lagstiftning om penningtvätt, bedrägeri eller yrkesmässigt ansvar.

(b)Att personerna som deltar i ledningen för leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster kollektivt har tillräcklig kunskap och erfarenhet och tillräckliga färdigheter för att leda leverantören av gräsrotsfinansiering och att dessa personer är skyldiga att ägna tillräckligt mycket tid för att kunna fullgöra sina plikter.

4.Esma ska inom 20 arbetsdagar från mottagandet av den ansökan som avses i punkt 1 bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska Esma fastställa en tidsfrist inom vilken den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster ska tillhandahålla den saknade informationen.

5.Om en ansökan som avses i punkt 1 är fullständig ska Esma omedelbart underrätta den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster om detta.

6.Esma ska inom två månader från mottagandet av en fullständig ansökan bedöma om den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster uppfyller de krav som fastställs i denna förordning och ska anta ett fullständigt motiverat beslut om beviljande eller avslag av auktorisation som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster. Esma ska ha rätt att neka auktorisation om det finns objektiva och påvisbara skäl att anta att ledningen hos leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster kan utgöra ett hot mot en ändamålsenlig, sund och ansvarsfull förvaltning och driftskontinuitet och mot att kundernas intressen eller marknadens integritet värnas på ett korrekt sätt.

7.Esma ska underrätta den nya leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster om sitt beslut inom fem arbetsdagar efter det att den har fattat detta beslut.

8.Den auktorisation som avses i punkt 1 ska vara gångbar och giltig inom hela unionens territorium.

9.Medlemsstaterna får inte kräva att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska ha fysisk närvaro inom en medlemsstats territorium förutom när det gäller medlemsstater där leverantörerna i fråga är etablerade, för att kunna tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster över gränserna.

10.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 för att ytterligare specificera kraven och arrangemangen för den ansökan som avses i punkt 1.

Artikel 11
Register över leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster

1.Esma ska upprätta ett register över alla leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på Esmas webbplats och uppdateras regelbundet.

2.Det register som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

(a)Namn och rättslig form för leverantören av gräsrotsfinansiering.

(b)Kommersiellt namn för och webbadress till den plattform för gräsrotsfinansiering som drivs av leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster.

(c)Uppgift om de tjänster som leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster är auktoriserad att tillhandahålla.

(d)Sanktioner mot leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster eller dess ledning.

3.Alla auktorisationer som återkallas i enlighet med artikel 13 ska offentliggöras i registret under fem år.

Artikel 12
Tillsyn

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska tillhandahålla sina tjänster under Esmas tillsyn.

2.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska kontinuerligt uppfylla villkoren för auktorisationen.

3.Esma ska bedöma huruvida leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster uppfyller de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning.

4.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om alla väsentliga ändringar av förutsättningarna för auktorisationen och på begäran tillhandahålla den information som behövs för att bedöma deras efterlevnad av denna förordning.

Artikel 13
Återkallelse av auktorisation

1.Esma ska ha befogenhet att återkalla auktorisationen av en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster i alla följande situationer där leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster

(a)inte har utnyttjat sin auktorisation inom 18 månader efter det att auktorisationen har beviljats,

(b)uttryckligen har avsagt sig auktorisationen,

(c)inte har tillhandahållit gräsrotsfinansieringstjänster under sex på varandra följande månader,

(d)har erhållit auktorisationen på otillbörligt sätt, inbegripet genom att lämna oriktiga uppgifter i sin ansökan om auktorisation,

(e)inte längre uppfyller villkoren för beviljandet av auktorisationen,

(f)har överträtt bestämmelserna i denna förordning på ett allvarligt sätt.

2.De nationella behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta Esma om

(a)en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster, eller en tredje part som agerar på leverantörens vägnar, har förlorat sin auktorisation som betalningsinstitut i enlighet med artikel 13 i direktiv 2015/2366/EU,

(b)en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster, eller dess chefer, anställda eller tredje parter som agerar på deras vägnar, har brutit mot de nationella bestämmelser som genomför direktiv (EU) 2015/849 när det gäller penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Punkt 2 b ska också gälla för nationella behöriga myndigheter som utsetts enligt bestämmelserna i direktiv (EU) 2015/849.

3.Esma ska återkalla ett tillstånd som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster om Esma anser att de uppgifter som avses i punkt 2 a och b påverkar det goda anseendet hos ledningen för leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster, eller pekar på ett fel i de styrformer, interna kontrollmekanismer och förfaranden som avses i artikel 5.

4.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster är etablerad om sitt beslut att återkalla auktorisationen för en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster.

Kapitel IV
Insyn och kunskapskontroll som utförs av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster

Artikel 14
Information till kunder

1.All information – inklusive den marknadskommunikation som avses i artikel 19, från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster till kunder eller presumtiva kunder om dem själva, om de kostnader och avgifter som avser gräsrotsfinansieringstjänster eller investeringar, om villkor för gräsrotsfinansiering inklusive urvalskriterier för gräsrotsfinansieringsprojekt, eller om arten av de risker som förknippas med gräsrotsfinansieringstjänster – ska vara tydlig, begriplig, fullständig och korrekt.

2.Den information som avses i punkt 1 ska lämnas till presumtiva kunder innan de inleder en gräsrotsfinansieringstransaktion.

3.Den information som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig för samtliga kunder och presumtiva kunder på en tydligt angiven del av webbplatsen för plattformen för gräsrotsfinansiering och på ett icke-diskriminerande sätt.

Artikel 15
Kunskapskontroll och simulering av förmågan att bära förluster

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska innan de ger presumtiva investerare fullständigt tillträde till sina erbjudanden om gräsrotsfinansiering bedöma huruvida och vilka gräsrotsfinansieringstjänster som erbjuds som är lämpliga för presumtiva investerare.

2.Vid tillämpningen av bedömningen i punkt 1 ska leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster begära information om den presumtiva investerarens grundläggande kunskaper och förståelse av begreppet risk vid investeringar i allmänhet och i den typ av investeringar som erbjuds på gräsrotsfinansieringsplattformen, inbegripet information om följande:

(a)Den presumtiva investerarens tidigare investeringar i överlåtbara värdepapper eller låneavtal, inbegripet i företag som befinner sig i ett inlednings- eller expansionsskede.

(b)Relevanta kunskaper och yrkesmässiga erfarenheter i samband med investeringar genom gräsrotsfinansiering.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska vidta nödvändiga åtgärder för att efterleva punkt 1 för varje investerare vartannat år.

4.Om presumtiva investerare inte tillhandahåller den information som krävs enligt punkt 1, eller om leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster på grundval av den information som erhållits enligt punkt 1 anser att de presumtiva investerarna har otillräckliga kunskaper, ska leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster informera dessa presumtiva investerare om att de tjänster som erbjuds på deras plattform kan vara olämpliga för dem, och ge dem en riskvarning. Informationen eller riskvarningen får inte hindra presumtiva investerare från att investera i gräsrotsfinansieringsprojekt.

5.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska alltid erbjuda presumtiva investerare och investerare möjligheten att simulera sin förmåga att bära förluster, beräknat som 10 % av deras nettoförmögenhet, baserat på följande information:

(a)Regelbunden inkomst och total inkomst, och huruvida inkomsten intjänas på permanent eller temporär basis.

(b)Tillgångar, inklusive finansiella investeringar, personliga fastigheter eller förvaltningsfastigheter, pensionsfonder och eventuella kontantinsättningar.

(c)Finansiella åtaganden, inbegripet regelbundna, befintliga och framtida.

Oavsett resultatet av simuleringen får presumtiva investerare och investerare inte hindras från att investera i gräsrotsfinansieringsprojekt.

6.Kommissionen får i enlighet med artikel 37 anta delegerade akter för att specificera arrangemang som är nödvändiga för att

(a)genomföra den bedömning som avses i punkt 1,

(b)genomföra den simulering som avses i punkt 3,

(c)tillhandahålla den information som avses i punkterna 2 och 4.

Artikel 16
Faktablad med viktig investeringsinformation

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska förse investerare med faktablad med viktig investerarinformation, utformade av projektägaren för varje erbjudande om gräsrotsfinansiering. Faktabladet med viktig investeringsinformation ska vara avfattat på minst ett av den berörda medlemsstatens officiella språk eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.

2.Det faktablad med viktig investeringsinformation som avses i punkt 1 ska innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)De uppgifter som anges i bilagan.

(b)Följande förklaring, som ska anges direkt under titeln på faktabladet med viktig investeringsinformation:

”Detta erbjudande om gräsrotsfinansiering har varken kontrollerats eller godkänts av Esma eller behöriga nationella myndigheter.

Ingen granskning av huruvida din utbildning och dina kunskaper är lämpliga för denna investering har gjorts innan du beviljades tillgång till den. Genom att göra denna investering påtar du dig hela risken med investeringen, inbegripet risken för förlust av delar av eller hela det investerade kapitalet.”.

(c)En riskvarning, som ska ha följande lydelse:

”Investering i detta erbjudande om gräsrotsfinansiering medför risker, inbegripet risken för förlust av delar av eller hela det investerade kapitalet. Din investering omfattas inte av de insättningsgarantisystem eller system för ersättning till investerare som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU* och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9//EG**.

Du kanske inte får någon avkastning på din investering.

Detta är ingen sparprodukt och du bör inte investera mer än 10 % av din nettoförmögenhet i gräsrotsfinansieringsprojekt.

Du kanske inte kommer att kunna sälja investeringsinstrumentet när du vill.

_______________

* Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

** Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 084, 26.3.1997, s. 22).”.

3.Faktabladet med viktig investerarinformation ska vara tydligt, begripligt, fullständigt och korrekt och får inte innehålla fotnoter, förutom sådana som hänvisar till tillämplig lagstiftning. Det ska presenteras fristående på ett varaktigt medium som tydligt skiljer sig från marknadsföringskommunikation, och om det är tryckt bestå av högst sex sidor i A4-format.

4.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska löpande under hela gräsrotsfinansieringserbjudandets giltighetstid hålla faktabladet med viktig investerarinformation uppdaterat.

5.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska ha infört och tillämpa lämpliga förfaranden för att verifiera fullständigheten och tydligheten i uppgifterna i faktabladet med viktig investerarinformation.

6.Om en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster upptäcker ett väsentligt utelämnande, ett västentligt misstag eller en väsentlig oriktighet i faktabladet med viktig investerarinformation ska projektägaren komplettera eller ändra informationen. Om det inte är möjligt att göra denna komplettering eller ändring ska leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster inte tillhandahålla erbjudandet om gräsrotsfinansiering eller avbryta det befintliga erbjudandet till dess att faktabladet med viktig investeringsinformation uppfyller kraven i denna artikel.

7.En investerare får begära att en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster ser till att faktabladet med viktig investeringsinformation översätts till valfritt språk. Översättningen ska korrekt återge innehållet i originalfaktabladet med viktig investeringsinformation.

Om en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster inte tillhandahåller den begärda översättningen av faktabladet med viktig investerarinformation ska leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster tydligt avråda investeraren från att göra investeringen.

8.De nationella behöriga myndigheterna får inte kräva förhandsanmälan och förhandsgodkännande av faktablad med viktig investerarinformation.

9.Kommissionen får i enlighet med artikel 37 anta delegerade akter som specificerar följande:

(a)Kraven på och innehållet i modellen för presentation av den information som avses i punkt 2 och i bilagan.

(b)De typer av risker som är av väsentlig betydelse för erbjudandet om gräsrotsfinansiering och således ska redovisas i enlighet med del C i bilagan.

(c)De avgifter och kostnader som avses i Del H a i bilagan, inbegripet den detaljerad uppdelning av direkta och indirekta kostnader som ska bäras av investeraren.

Artikel 17
Anslagstavla

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som gör det möjligt för investerare att kommunicera direkt med varandra för att köpa och sälja låneavtal eller överlåtbara värdepapper som ursprungligen har gräsrotsfinansierats på deras plattformar, ska upplysa sina kunder om att de inte tillhandahåller ett handelssystem och att köp- och försäljningsverksamhet på deras plattformar sker på grundval av kundens egen bedömning och eget ansvar.

2.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som anger ett referenspris för den köp- och försäljningsverksamhet som avses i punkt 1 ska upplysa sina kunder om att det föreslagna referenspriset inte är bindande och motivera det föreslagna referenspriset.

Artikel 18
Tillgång till dokumentation

Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska

(a)bevara all dokumentation som avser deras tjänster och transaktioner på ett varaktigt medium i fem år,

(b)se till att deras kunder vid varje tidpunkt har direkt tillgång till dokumentation över de tjänster som har tillhandahållits dem,

(c)under fem år behålla alla avtal mellan leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster och deras kunder.

Kapitel V
Marknadsföringskommunikation

Artikel 19
Krav på marknadsföringskommunikation

1.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska säkerställa att all marknadsföringskommunikation till investerare är tydligt identifierbar som sådan.

2.Ingen marknadsföringskommunikation ska omfatta marknadsföring av enskilda planerade eller pågående gräsrotsfinansieringsprojekt eller erbjudanden om gräsrotsfinansiering. Marknadsföringskommunikation får endast ange var och på vilket språk kunder kan få information om enskilda projekt och erbjudanden.

3.Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster ska i sin marknadskommunikation använda ett eller flera av de officiella språken i den medlemsstat där leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster bedriver sin verksamhet eller ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.

4.De nationella behöriga myndigheterna får inte kräva förhandsanmälan och förhandsgodkännande av marknadsföringskommunikation.

Artikel 20
Offentliggörande av nationella bestämmelser om marknadsföringskrav

1.Nationella behöriga myndigheter ska på sina webbplatser offentliggöra och hålla uppdaterade nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga på marknadskommunikation från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

2.De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om de lagar och andra författningar som avses i punkt 1 samt om länkarna till de webbplatser för de behöriga myndigheterna där den informationen offentliggörs. De behöriga myndigheterna ska till Esma lämna en sammanfattning av de relevanta nationella bestämmelserna på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar.

3.De behöriga myndigheterna ska underrätta Esma om varje ändring av de uppgifter som lämnats enligt punkt 2 och utan dröjsmål lämna en uppdaterad sammanfattning av de relevanta nationella bestämmelserna.

4.Esma ska på sin webbplats offentliggöra och uppdatera en sammanfattning av de relevanta nationella bestämmelserna på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar och länkarna till webbplatserna för de behöriga myndigheter som avses i punkt 1. Esma ska inte hållas ansvarig för uppgifterna i sammanfattningen.

5.De nationella behöriga myndigheterna ska vara den enda kontaktpunkt som ansvarar för att tillhandahålla information om marknadsföringsregler i sina respektive medlemsstater.

6.Esma får utfärda riktlinjer eller rekommendationer till nationella behöriga myndigheter som anger bästa praxis för marknadsföringskommunikation och för kontroll av marknadsföringskommunikation från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

7.Behöriga myndigheterna ska regelbundet och minst en gång om året rapportera till Esma om de efterlevnadsåtgärder som de vidtagit under föregående år på grundval av nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga på marknadsföringskommunikation från leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. I rapporten ska i synnerhet följande ingå:

(a)Totalt antal efterlevnadsåtgärder som vidtagits efter typ av fel, om tillämpligt.

(b)I förekommande fall, resultatet av efterlevnadsåtgärderna, inbegripet typen av sanktioner som införts efter typ av sanktion eller korrigerande åtgärder som vidtagits av leverantörerna av gräsrotsfinansieringstjänster.

(c)I förekommande fall, exempel på hur de behöriga myndigheterna har hanterat underlåtenhet av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att följa nationella bestämmelser.

Kapitel VI
Esmas befogenheter och behörighet

Avsnitt I
Behörighet och förfaranden

Artikel 21
Skydd av handlingar

De befogenheter som genom artiklarna 22–25 Esma, någon av dess tjänstemän eller någon annan av Esma bemyndigad person får inte användas för att att kräva att konfidentiella uppgifter eller handlingar lämnas ut.

Artikel 22
Begäran om uppgifter

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom beslut begära att följande personer lämnar ut alla uppgifter som krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning:

(a)En leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster eller en person som kontrollerar eller som står under direkt eller indirekt kontroll av en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster.

(b)Projektägare som tidigare eller som för närvarande har lämnat ett erbjudande på en plattform för gräsrotsfinansiering.

(c)Tredje parter som utsetts att utföra uppgifter i samband med tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster i enlighet med artikel 8.

(d)Cheferna för de personer som avses i punkt 1 a–c.

(e)Revisorer och rådgivare för de personer som avses i punkt 1 a–c.

2.En sådan enkel begäran om uppgifter som avses i punkt 1 ska

(a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

(b)ange syftet med begäran,

(c)specificera vilka uppgifter som begärs,

(d)innehålla en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

(e)ange det bötesbelopp som kan föreläggas i enlighet med artikel 28 om de uppgifter som lämnas är oriktiga eller vilseledande.

3.När Esma genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska Esma

(a)hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,

(b)ange syftet med begäran,

(c)specificera vilka uppgifter som begärs,

(d)fastställa en tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,

(e)ange de viten som föreskrivs i artikel 29 om den begärda informationen är ofullständig,

(f)ange det bötesbelopp som föreskrivs i artikel 28 om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande,

(g)informera om rätten att överklaga beslutet inför Esmas överklagandenämnd och att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, för juridiska personer eller föreningar som inte är juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna den begärda informationen. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir ansvariga fullt ut om den lämnade informationen är ofullständig, oriktig eller vilseledande.

5.Esma ska utan dröjsmål översända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Artikel 23
Allmänna utredningar

1.Esma får göra de utredningar av personer som avses i artikel 22.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat ha befogenhet att

(a)granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och allt annat material av relevans för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,

(b)ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och sådant annat material,

(c)kalla till sig personer som avses i artikel 22.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med kontrollen samt nedteckna svaren,

(d)höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen,

(e)begära in uppgifter om tele- och datatrafik.

2.De tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra sådana utredningar som avses i punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd där utredningens föremål och syfte anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 29, när handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till de personer som avses i artikel 22.1 inte lämnas eller är ofullständiga, samt de böter som föreskrivs i artikel 28, om svaren på de frågor som ställs till personer som avses i artikel 22.1 är oriktiga eller vilseledande.

3.De personer som avses i artikel 22.1 ska underkasta sig utredningar som inletts genom beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 29, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

4.Esma ska i god tid före en utredning som avses i punkt 1 underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda myndigheten ska, på begäran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5.Om den begäran om uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt tillämplig nationell lagstiftning, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

6.Om en nationell rättslig myndighet mottar en ansökan om tillstånd att begära uppgifter om tele- eller datatrafik som avses i punkt 1 e ska myndigheten kontrollera

(a)att Esmas beslut enligt punkt 3 är autentiskt,

(b)att alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

7.Vid tillämpningen av punkt 6 b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts, samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 24
Kontroller på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de personer som avses i artikel 22.1.

2.Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra en kontroll ska ha tillträde till alla företagslokaler som tillhör de personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 23.1. De ska även ha befogenhet att försegla företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3.Esma ska i tillräckligt god tid anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras. Om det krävs för kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet får Esma, efter att ha informerat den relevanta behöriga myndigheten, genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan. En kontroll i enlighet med denna artikel ska genomföras under förutsättning att den relevanta myndigheten har bekräftat att den inte invänder mot detta.

4.De tjänstemän och andra personer som Esma har bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, som anger kontrollens föremål och syfte liksom de viten som föreskrivs i artikel 33 om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen.

5.De personer som avses i artikel 23.1 ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 29, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

6.På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda vid den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras samt de personer som har bemyndigats eller utsetts av denna myndighet, aktivt bistå de tjänstemän och andra personer som har bemyndigats av Esma. Tjänstemän vid den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också närvara vid kontrollerna på plats.

7.Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 23.1.

8.Om de tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, vid behov, begära bistånd av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

9.Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 enligt nationell lagstiftning kräver tillstånd av en rättslig myndighet ska ansökan om sådant tillstånd göras. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

10.Om en nationell rättslig myndighet som mottar en ansökan om tillstånd för en kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller det bistånd som föreskrivs i punkt 7 ska den behöriga myndigheten kontrollera

(a)att Esmas beslut enligt punkt 4 är autentiskt,

(b)att alla åtgärder som ska vidtas är proportionerliga och inte godtyckliga eller för långtgående.

11.Vid tillämpningen av punkt 10 b får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar, framför allt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen domstolen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 25
Utbyte av information

Esma och de behöriga myndigheterna ska förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning utan onödigt dröjsmål.

Artikel 26
Tystnadsplikt

Den tystnadsplikt som avses i artikel 76 i direktiv 2014/65/EU ska gälla Esma och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma eller för alla personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inbegripet av Esma anlitade revisorer och sakkunniga.

Artikel 27
Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esma finner att en person som anges i artikel 22.1 a har begått någon av de överträdelser som förtecknas i kapitlen I–V, får den vidta en eller flera av följande åtgärder:

(a)Anta ett beslut som förpliktigar personen att upphöra med överträdelsen.

(b)Anta ett beslut om att ålägga böter eller viten enligt artiklarna 28 och 29.

(c)Utfärda offentliga underrättelser.

(d)Utfärda varningar.

2.Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 ska Esma beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

(a)Överträdelsens varaktighet och frekvens.

(b)Huruvida överträdelsen har lett till, underlättat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.

(c)Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

(d)Graden av ansvar hos den person som är ansvarig för överträdelsen.

(e)Finansiell styrka hos den person som är ansvarig för överträdelsen som den indikeras genom den ansvariga juridiska personens totala omsättning eller den ansvariga fysiska personens årsinkomst och nettotillgångar.

(f)Överträdelsens inverkan på investerares intressen.

(g)Storleken på de vinster som har gjorts eller de förluster som undvikits av den person som är ansvarig för överträdelsen eller förluster för tredje part till följd av överträdelsen, i den mån dessa kan fastställas.

(h)I vilken mån den person som är ansvarig för överträdelsen samarbetar med Esma, utan att det påverkar behovet av att säkerställa återförande av de vinster som personen har erhållit eller de förluster som denna person har undvikit.

(i)Tidigare överträdelser som den för överträdelsen ansvariga personen gjort sig skyldig till.

(j)Åtgärder som den person som är ansvarig för överträdelsen har vidtagit efter överträdelsen för att förhindra att den upprepas.

3.Esma ska utan onödigt dröjsmål underrätta den person som är ansvarig för överträdelsen om varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1 och meddela detta till de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter och till kommissionen. Esma ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.

4.Det offentliggörande som avses i punkt 3 ska omfatta följande:

(a)En förklaring om att den person som är ansvarig för överträdelsen har rätt att överklaga beslutet.

(b)I tillämpliga fall, en bekräftelse av att ett överklagande har ingetts som förtydligar att detta inte har suspensiv verkan.

(c)Ett uttalande som bekräftar att Esmas överklagandenämnd har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Avsnitt II
ADMINISTRATIVA SANKTIONER OCH ANDRA ÅTGÄRDER

Artikel 28
Böter

1.Om Esma i enlighet med artikel 31.5 anser att en person uppsåtligen eller av oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som förtecknas i kapitlen I–V ska den fatta ett beslut om att ålägga böter i enlighet med punkt 3.

2.En överträdelse ska anses ha begåtts uppsåtligen om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att en person har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

3.Det högsta beloppet för de böter som avses i punkt 1 ska vara högst 5 % av leverantören av gräsrotsfinansieringstjänsters årliga omsättning under ett kalenderår.

4.När bötesbeloppet fastställs i enlighet med punkt 1 ska Esma ta hänsyn till de kriterier som anges i artikel 27.2.

Artikel 29
Viten

1.Esma ska fatta beslut om att vite ska föreläggas för att tvinga

(a)en person att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut som fattats enligt artikel 23,

(b)en person som avses i artikel 22.1

i)att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut enligt artikel 22,

ii)att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 23,

iii)att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 24.

2.Ett vite ska vara effektivt och proportionerligt. Vite ska betalas per förseningsdag.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under det föregående verksamhetsåret eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under det föregående kalenderåret. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som anges i beslutet om föreläggande av vitet.

4.Vite ska föreläggas för maximalt sex månader från och med att Esma meddelar sitt beslut. Efter det att denna period löpt ut ska Esma se över åtgärden.

Artikel 30
Offentliggörande, art, verkställighet och fördelning av böter och viten

1.Esma ska offentliggöra alla avgifter och viten som har ålagts enligt artiklarna 28 och 29, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionerlig skada. Sådana offentliggöranden får inte innehålla personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) nr 2016/679 16 .

2.Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 34 och 35 ska vara av administrativ karaktär.

3.Om Esma beslutar att inte förelägga böter eller viten ska myndigheten informera Europaparlamentet, rådet, kommissionen och den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter om detta och motivera sitt beslut.

4.Avgifter och viten som åläggs enligt artiklarna 28 och 29 ska vara verkställbara.

5.Verkställighet ska ske i enlighet med de civilrättsliga bestämmelser som gäller i den stat där den äger rum.

6.De belopp som åläggs i form av böter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 31
Förfaranderegler för tillsynsåtgärder och föreläggande av böter

1.Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det kan föreligga sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i kapitlen I–V, ska Esma utse en oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara involverad eller ha varit direkt eller indirekt involverad i tillsynen av eller auktorisationsprocessen för den berörda leverantören av gräsrotsfinansieringstjänster och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esma.

2.Den utredare som avses i punkt 1 ska utreda de påstådda överträdelserna och därvid ta hänsyn till eventuella kommentarer som lämnas av de personer som är föremål för utredningarna samt lämna in fullständiga ärendehandlingar med sina utredningsresultat till Esma.

3.För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information som avses i artikel 22 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 23 och 24.

4.När utredaren utför sina uppgifter ska han eller hon ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

5.När utredningen är avslutad ska utredaren, innan ärendehandlingarna med utredningsresultaten lämnas till Esma, ge de personer som är föremål för utredningarna möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på fakta som de berörda personerna har fått möjlighet att yttra sig om.

6.Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

7.När utredaren lämnar ärendehandlingarna med utredningsresultaten till Esma ska han eller hon underrätta de personer som är föremål för utredningarna om detta. De personer som är föremål för utredningarna ska ha rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter som påverkar tredje parters intressen.

8.På grundval av dossiern med utredarens resultat och efter att ha hört de personer som är föremål för utredningarna i enlighet med artikel 32 om de begär det, ska Esma besluta om en eller flera av de överträdelser som anges i kapitlen I–V har begåtts av de personer som är föremål för utredningarna och i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd i enlighet med artikel 31.

9.Utredaren ska inte delta i Esmas överläggningar eller på något annat sätt ingripa i Esmas beslutsprocess.

10.Kommissionen får anta delegerade akter enligt artikel 37 senast den [infoga datumet 24 månader efter ikraftträdandet] om närmare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister och indrivande av böter eller viten, samt preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av böter och viten.

11.Esma ska överlämna ärenden till de relevanta nationella myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det skulle kunna föreligga sakförhållanden som utgör brott. Esma ska inte förelägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden redan har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

Artikel 32
Hörande av berörda personer

1.Innan Esma fattar beslut enligt artiklarna 27, 28 och 29 ska de personer som är föremål för förfarandena ges möjlighet att höras om Esmas utredningsresultat. Esma ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

2.Det första stycket är inte tillämpligt om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada. Esma får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter att beslutet har fattats.

3.Rätten till försvar för personer som är föremål för utredningar ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till ärendehandlingarna ska inte omfatta konfidentiella uppgifter eller Esmas interna förberedande handlingar.

Artikel 33
Domstolens prövning

Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt böter eller viten eller andra sanktioner eller administrativa åtgärder i enlighet med denna förordning. Den får upphäva, sänka eller höja ålagda böter eller viten.

Artikel 34
Auktorisations- och tillsynsavgifter

1.Esma ska ta ut avgifter av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i enlighet med denna förordning och med de delegerade akter som antas enligt punkt 3. Dessa avgifter ska täcka Esmas utgifter för auktorisation och tillsyn av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och för att ersätta kostnader som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 35.

2.Beloppet av den avgift som åläggs en enskild leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster ska begränsas till ett belopp som står i proportion till omfattningen av leverantören av gräsrotsfinansieringstjänsters verksamhet.

3.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 senast den [Publikationsbyrån: infoga datum 24 månader efter ikraftträdandet] för att närmare ange typ av avgifter, i vilka fall avgifter ska betalas, hur stora avgiftsbeloppen ska vara och hur de ska betalas samt metoden för att beräkna det högsta belopp per enhet som avses i punkt 2 som Esma kan ta ut.

Artikel 35
Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1.Om det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras korrekt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma har utfärdat enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter enligt artikel 22 och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 23 och 24.

2.Esma ska, innan en uppgift delegeras, samråda med den berörda behöriga myndigheten om

(a)den delegerade uppgiftens omfattning,

(b)tidsfristen för utförandet av uppgiften, och

(c)överföringen av nödvändig information från och till Esma.

3.I enlighet med den förordning om avgifter som kommissionen antar enligt artikel 34.3 ska Esma ersätta en behörig myndighet för kostnader som uppkommit till följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.

4.Esma ska med lämpliga intervall se över det beslut som avses i punkt 1. En delegering får när som helst återkallas.

Artikel 36
Skydd av personuppgifter

1.I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska behöriga myndigheter utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

2.I fråga om Esmas behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, ska Esma följa förordning (EG) nr 45/2001.

Kapitel VII
Delegerade akter

Artikel 37
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 6.4, 7.7, 10.10, 15.6, 16.9, 31.10 och 34.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: Dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3.2, 6.4, 7.7, 10.10, 15.6, 16.9, 31.10 och 34.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 6.4, 7.7, 10.10, 15.6, 16.9, 31.10 och 34.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Kapitel VIII
Slutbestämmelser

Artikel 38
Rapportering

1.Före den [publikationsbyrån: infoga datum 24 månader efter den dag då denna förordning börjar tillämpas] ska kommissionen, efter samråd med Esma, förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

2.Rapporten ska innehålla en bedömning av

(a)hur väl marknaden för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i unionen fungerar, inbegripet marknadsutveckling och trender, med beaktande av den tillsynserfarenhet som Esma förvärvat, antalet leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som auktoriserats av Esma och deras marknadsandel, och i synnerhet en utredning av om det finns behov av justeringar av de definitioner som anges i denna förordning och om det tillämpningsområde för tjänster som denna förordning omfattar fortfarande är lämpligt,

(b)denna förordnings inverkan på en väl fungerande inre marknad för gräsrotsfinansieringstjänster, inbegripet inverkan på tillgången till finansiering för små och medelstora företag och för investerare och andra kategorier av personer som berörs av dessa tjänster,

(c)genomförandet av den tekniska utvecklingen inom sektorn för gräsrotsfinansiering, inbegripet tillämpningen av de nya innovativa affärsmodellerna och teknikerna,

(d)huruvida det gränsvärde som anges i artikel 2.2 d fortfarande är lämpligt när det gäller att uppfylla de mål som fastställs i denna förordning,

(e)den inverkan som nationella lagar och andra författningar som reglerar marknadsföringskommunikation för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster har på friheten att tillhandahålla tjänster, konkurrensen och skyddet av investerare,

(f)tillämpningen av administrativa sanktioner och särskilt behovet av ytterligare harmonisering av de administrativa sanktioner som anges för överträdelse av denna förordning,

(g)om det är nödvändigt och proportionellt att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster omfattas av skyldigheten att efterleva de nationella bestämmelser som genomför direktiv (EU) 2015/849 i fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att sådana leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i läggs till i förteckningen över ansvariga enheter för tillämpningen av direktiv (EU) 2015/849.

Artikel 39
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum tolv månader efter ikraftträdandet].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

Verksamhet: kapitalmarknadsunionen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☒ Ny åtgärd

◻Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 17

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Bidra till en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

1.4.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr…

1. Göra det möjligt för plattformar att utvidga sin verksamhet

2. Stärka plattformars integritet

3. Öka plattformars öppenhet och insyn för investerare

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1. Europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster har möjlighet att bedriva sin kärnverksamhet i alla medlemsstater och förmedla projekt från hela EU.

2. Investerarnas förtroende stärks, särskilt när det gäller tillgång till plattformar och investeringar över gränserna.

1.4.4Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Kommissionen kommer att övervaka effekterna av det kvarvarande politiska alternativet baserat på följande icke uttömmande förteckning över indikatorer:

1. Inverkan på plattformarna:

a. Antal länder där plattformarna väljer att delta

b. Årliga volymer av gräsrotsfinansieringstransaktioner i EU-länder

c. Investerarbas per typ av investerare

d. Antal, volym och typ av projekt som finansieras över gränserna

e. Volym av gränsöverskridande investeringsflöden

2. Direkta kostnader

a. Tillståndsavgifter

b. Tillsynsavgifter och lagstadgade avgifter

c. Verkställighetskostnader

3. Indirekta kostnader/fördelar

a. Utvecklingen av de avgifter som betalas för att finansiera projekt/investera

b. Utvecklingen av genomsnittligt transaktionsbelopp

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget bör åtgärda följande problem:

1) Inre marknaden: Plattformar för gräsrotsfinansiering är starkt beroende av nätverkseffekter. Storleken ökar inte bara affärsmodellernas lönsamhet utan skapar också större fördelar för användarna – investerare och projektägare. För närvarande har plattformar för gräsrotsfinansiering betydande svårigheter när de försöker utvidga verksamheten till andra EU-medlemsstater och är därför oftast verksamma endast inom de nationella gränserna. Detta initiativ kommer att ge plattformar som vill bedriva verksamhet på EU-nivå möjlighet att ansöka om tillstånd som europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster genom Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, vilket gör det möjligt för dem att tillhandahålla tjänster utan hinder på hela den inre marknaden.

2) Sektoriell integritet och säkerhet: Gräsrotsfinansiering har ännu inte etablerat sig som en tillförlitlig och mogen sektor, och investerare är särskilt försiktiga när det gäller investeringar på gränsöverskridande basis. Detta beror delvis på skillnader i de olika system av regler som medlemsstaterna antagit, som skapar osäkerhet när det gäller tillämpning av skyddsåtgärder, krav på tillbörlig aktsamhet och graden av kontroll. Genom detta initiativ skapas en lätt igenkännlig europeisk märkning som säkerställer en öppen och säker miljö för förmedling av finansiering som möjliggör för investerare att fokusera på bärkraften hos de projekt de vill stödja.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU-åtgärden skulle avsevärt minska komplexiteten och de ekonomiska och administrativa bördorna för alla viktiga berörda parter, dvs. plattformar för gräsrotsfinansiering, projektägare och investerare, och samtidigt säkerställa lika villkor mellan alla tjänsteleverantörer som använder en och samma EU-märkning. Vidare skulle harmonisering av aktsamhetsregler, verksamhetsvillkor och regler om öppenhet och insyn för alla relevanta aktörer innebära tydliga fördelar för skyddet av investerare och den finansiella stabiliteten. Genom att harmonisera de grundläggande komponenter som utgör en plattform för gräsrotsfinansiering syftar förslaget till att inrätta en enhetlig ram när det gäller definitionen av sådan gräsrotsfinansieringsverksamhet som fastställer tydliga gemensamma regler inom olika områden.

Nya bevis från samråd med berörda parter och externa studier pekar på att åtgärder behöver vidtas vid denna tidpunkt. Syftet med åtgärden på EU-nivå är att bidra till en effektiv och ändamålsenlig utveckling av gräsrotsfinansieringstjänster i EU, skydd av investerare, stabilitet och effektivitet i det finansiella systemet, för unionens ekonomi, dess medborgare och företag. Den konsekvensbedömning som åtföljer kommissionens förslag bidrar till ökad förståelse för varför dessa mål bättre kan uppnås på unionsnivå.

1.5.3Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Nytt initiativ

1.5.4Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Målen i förslaget är förenliga med ett antal andra viktiga pågående politiska EU-åtgärder och initiativ, i synnerhet kapitalmarknadsunionen, FinTech-initiativet och den digitala inre marknaden.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 18

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

–◻ genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☒ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

☒ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

I linje med redan befintliga arrangemang utarbetar de europeiska tillsynsmyndigheterna regelbundna rapporter om sin verksamhet (inklusive intern rapportering till ledningen och styrelserna och upprättande av årsrapporten). Revisionsrätten och internrevisionstjänsten granskar deras resursanvändning och funktion. Övervakning och rapportering av de åtgärder som ingår i förslaget kommer att stämma överens med de redan befintliga kraven samt eventuella nya krav som detta förslag ger upphov till.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1Risker som identifierats

Med tanke på den ringa storleken på marknaden med inriktning på finansiellt stöd till små företag i det inledande skedet av verksamheten, har inga betydande risker när det gäller ekonomi, finansiell stabilitet eller på andra områden identifierats. Det bör noteras att projekt som förmedlas på plattformar för gräsrotsfinansiering medför mycket hög risk. Detta beaktas emellertid genom att riskvarningar för investerare och andra skyddsåtgärder säkerställer att investerarna är förtrogna med den valda miljön, som inte är jämförbar med ett forum för sparprodukter, utan utgör ett forum för stöd till projekt. Plattformar har själva inte rätt att delta genom att investera eller garantera dessa erbjudanden, utan bara att bidra till att underlätta handeln mellan parterna.

2.2.2Planerade kontrollmetoder

Förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med förordningarna om de europeiska tillsynsmyndigheterna tillämpas redan. De europeiska tillsynsmyndigheterna samarbetar nära med kommissionens internrevisionstjänst för att säkerställa att lämpliga standarder uppfylls inom alla områden av internkontrollen. Dessa arrangemang kommer att gälla även med avseende på de europeiska tillsynsmyndigheternas roll enligt detta förslag.

Dessutom beviljar Europaparlamentet varje budgetår, på rekommendation av kommissionen, ansvarsfrihet för varje europeisk tillsynsmyndighet för genomförandet av deras budget.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet gäller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för de europeiska tillsynsmyndigheterna utan begränsningar.

De europeiska tillsynsmyndigheterna har en särskild strategi mot bedrägerier och en åtföljande handlingsplan. De europeiska tillsynsmyndigheternas ökade insatser inom bedrägeribekämpning kommer att vara förenliga med reglerna och vägledningen i budgetförordningen (bestämmelser om bedrägeribekämpning som en del av en sund ekonomisk förvaltning), Olafs bedrägeriförebyggande insatser, bestämmelserna i kommissionens strategi mot bedrägerier (KOM(2011) 376) samt med den gemensamma strategin om decentraliserade EU-myndigheter (juli 2012) och den tillhörande färdplanen.

Dessutom fastställs bestämmelserna om genomförande och kontroll av de europeiska tillsynsmyndigheternas budget och tillämpliga finansiella regler i de förordningar som inrättar de europeiska tillsynsmyndigheterna samt deras budgetförordningar, även regler som syftar till att förebygga bedrägerier och oriktigheter.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer
[Beteckning…...….]

Diff./Icke-diff 19 .

från Efta-länder 20

från kandidatländer 21

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

12 02 06 Esma

Diff./Icke-diff.

NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer
[Beteckning…...….]

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidatländer

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

[…]

[XX.YY.YY.YY]

[…]

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer

[Beteckning……………...……………………………………………………………….]

GD: <…….>			År 2019	År 2020	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
Avdelning 1: Driftsanslag	Åtaganden	(1)	0,764	1,637				2,401
	Betalningar	(2)	0,764	1,637				2, 401
Avdelning 2:	Åtaganden	(1a)
	Betalningar	(2a)
Avdelning 3:	Åtaganden	(3a)
	Betalningar	(3b)
TOTALA anslag för Esma	Åtaganden	=1+1a +3a	0,764	1, 637				2, 401
	Betalningar	=2+2a +3b	0,764	1, 637				2, 401

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År 2019	År 2020	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD: <…….>
• Personalresurser		0,401	0,995				1,396
• Övriga administrativa utgifter		0,091	0,236				0,327
GD TOTALT <…….>	Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År 2019	År 2020	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	0,764	1, 637				2, 401
	Betalningar	0,764	1, 637				2, 401

3.2.2Beräknad inverkan på [organets] anslag

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

⇩

År
N

År
N+1

År
N+2

År
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 22

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 23 …

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

3.2.3Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År
2019

År
2020

År
N+2

År
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Tjänstemän (lönegrad AD)	2	6	8
Tjänstemän (lönegrad AST)
Kontraktsanställda	1	1	2
Tillfälligt anställda
Utstationerade nationella experter

TOTALT

Beräknad inverkan på personalen (ytterligare heltidsekvivalenter) – tjänsteförteckning

Tjänstegrupper och grader	År N	År N+1	År N+2	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
AD16
AD15
AD14
AD13
AD12
AD11
AD10
AD9
AD8
AD7
AD6
AD5

AD totalt
AST11
AST10
AST9
AST8
AST7
AST6
AST5
AST4
AST3
AST2
AST1
AST totalt
AST/SC 6
AST/SC 5
AST/SC 4
AST/SC 3
AST/SC 2
AST/SC 1
AST/SC totalt
TOTALSUMMA

Beräknad inverkan på personalen (ytterligare) – Extern personal

Kontraktsanställda	År N	År N+1	År N+2	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Tjänstegrupp IV
Tjänstegrupp III
Tjänstegrupp II
Tjänstegrupp I
Totalt

Utstationerade nationella experter	År N	År N+1	År N+2	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Totalt

Ange planerat anställningsdatum och anpassa beloppet enligt detta (om rekrytering sker i juli beaktas endast 50 % av de genomsnittliga kostnaderna) och ge ytterligare förklaringar i bilaga.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

		År 2020	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
·Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 24
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 åå 25	- vid huvudkontoret 26
	- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 27 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3,3,Beräknad inverkan på inkomsterna

–☒ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 28
		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

BILAGA till finansieringsöversikt till förslag till förordning om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag.

Använd metod och huvudsakliga antaganden

Esmas kostnader i samband med auktorisation och tillsyn av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster har uppskattats enligt tre kostnadskategorier: Personalkostnader, administrativa kostnader och driftskostnader 29

Enligt kommissionens nuvarande preliminära uppskattningar kommer uppgifterna i samband med auktorisation och tillsyn av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster att kräva 4 nya anställda år 2019 och ytterligare 9 anställda för år 2020. Dessa skulle tillkomma utöver den personal som för närvarande arbetar inom Esma och som ingår i den aktuella budgeten för Esma. Kostnaderna skulle finansieras genom EU:s budget för att inte belasta en framväxande bransch med oproportionerligt stora avgifter. Bidrag kommer att tas ut från de europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som auktoriseras enligt detta system, men ett tak kommer att tillämpas, vilket anges i texten till förslaget.

Behovet av att öka personalstyrkan återspeglar de ytterligare uppgifter som Esma åläggs enligt förordningen och som rör samordningen och tillsynen av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster:

·Utarbeta och förvalta auktorisationsförfarandet.

·Inrätta och driva ett centralt register.

·Utveckla de tekniska standarder som föreskrivs i förordningen.

·Granska faktablad med viktig investeringsinformation.

·Förbereda införandet av samordning och löpande tillsyn av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

·Årligen övervaka och rapportera nyckeltal.

Dessa nya arbetsuppgifter anges i förslaget till förordning och beskrivs närmare i motiveringen. De omfattar, men är inte begränsade till, auktorisation och registrering av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, tillsyn av registrerade europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som kräver regelbundna kontakter med ledning/personal i de enheter som står under tillsyn, besvarande av frågor, klagomål eller ansökningar från nationella behöriga myndigheterna eller konsumenter, övervakning av efterlevnaden av de krav på europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster som fastställs i förordningen om dessa, begäran om uppgifter från europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster eller de personer som deltar i förvaltningen av dessa enheter, utförande av kontroller på plats, granskning av register och hörande av personer om påstådda överträdelser av förordningen, granskning av faktablad med viktig investeringsinformation enligt de krav som anges i förordningen samt översättning av nödvändiga handlingar. Esma skulle även kunna ha rollen att återkalla auktorisationen av europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster och vidta andra tillsynsåtgärder såsom anges i förordningen om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.

I följande avsnitt görs en genomgång av de allmänna antaganden som gjorts vid beräkningen av ytterligare resurser, kostnader för nya anställda och ytterligare it-infrastruktur.

Allmänna antaganden vid beräkningen av extraresurser

Vid beräkningen av extraresurser har följande antaganden gjorts.

Det antas att denna förordning kommer att träda i kraft i början av år 2019 och att Esma kommer att använda det året till att ta fram tekniska tillsynsstandarder och teknisk rådgivning samt utarbeta metoder och förfaranden. År 2020 beräknas uppskattningsvis 25 enheter stå under Esmas tillsyn, baserat på nuvarande antal plattformar för gräsrotsfinansiering på marknaden, deras storlek, verksamhet, de allmänna marknadsförhållandena och antalet plattformar som redan har försökt att utvidga sin verksamhet över gränserna.

De ytterligare tjänsterna antas antingen vara fast anställd personal eller kontraktsanställda. Genomsnittliga årliga totala kostnader 30 för permanent anställd personal antas vara 173 000 EUR och för kontraktsanställda 86 000 EUR. I tabellen nedan sammanfattas den totala årliga genomsnittskostnaden per personalkategori. Pensions- och rekryteringskostnader räknas med medan personalrelaterade administrativa kostnader och driftskostnader placeras i en separat personalkategori.

Tabell 1 Personalkostnader

Personalkategori	2019 Total årlig genomsnittlig personalkostnad (*)	2020 Total årlig genomsnittlig personalkostnad (*)
Tjänsteman	158 020 EUR	153 687 EUR
Kontraktsanställd	85 640 EUR	72 640 EUR

(*) Omfattar rekryteringskostnader, löner, pensionsavgifter och andra kostnader (utbildning, medicinsk vård, skola och personaladministration). Personalrelaterade administrativa kostnader (t.ex. kostnader i samband med tjänsteresor) och driftskostnader (t.ex. databaser, möten och juridiska kostnader) är inte medräknade.

Beräkning av ytterligare anställda

Tabell 2 visar de planerade personalresurser som krävs för att Esma ska kunna utföra de uppgifter som anges i förordningen.

Tabell 2 Totalt antal heltidsekvivalenter per år

	2019	2020
Handläggare	2	6
Kontraktsanställda	1	1
Totalt	3	7

Framtida behov efter 2020 kommer att beräknas och fördelas inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen.

Andra utgifter

Andra utgifter, t.ex. för upprättandet av register, databaser och övrigt, har tagits med i driftskostnaderna i tabell 3. It-kostnaderna antas uppgå till 250 000 EUR för de båda budgetåren 2019 och 2020, för att sedan sjunka till 50. Kostnader för översättning ingår också i raden för driftskostnader och uppgår till 350 000 EUR per år.

Utgifter totalt 2019–2020

Totalbeloppen för Esmas uppgifter när det gäller inrättande, tillsyn och auktorisering under perioden 2019–2020 med hänsyn till ovanstående antaganden visas i tabellen nedan.

Tabell 3 Totala kostnader för Esma relaterade till europeiska leverantörer av gräsrotsfinansiering 2019–2020 i EUR

	2019	2020
Personalutgifter	401 680 EUR	994 760 EUR
Administrativa utgifter	90 720 EUR	236 040 EUR
Driftsutgifter	271 600 EUR	656 200 EUR
Utgifter totalt	764 000 EUR	1 887 000 EUR
Avgifter som tas ut från enheter med tillstånd (*)	0	25 x 10 000 EUR
Total budget från branschen	0	250 000 EUR
Totala inverkan på EU:s budget	764 000 EUR	1 637 000 EUR

(1) I Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion anges också att ”kapitalmarknadsunionen bör skapa ett lämpligt regelverk som stärker gränsöverskridande tillgång till information om företag som behöver lån och kapitalstrukturer i form av eget kapital och kapital likställt med eget kapital, i syfte att främja tillväxten av andra modeller för finansiering än bankfinansiering, inbegripet gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån”. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion (2015/2634(RSP)), punkt 47. Tillgänglig på http://www.europarl.europa.eu/RegData/seance_pleniere/textes_adoptes/definitif/2015/07-09/0268/P8_TA(2015)0268_1_SV.pdf.

(2) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Ta tillvara på möjligheterna med gräsrotsfinansiering i Europeiska unionen, COM(2014) 172 final, 27.3.2014.

(3) SWD (2016) 154 final, tillgängligt på https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/10102/2016/EN/10102-2016-154-EN-F1-1.PDF.

(4) EUT L 168, 30.6.2017, s. 12.

(5) EUT C , , s. .

(6) EUT C , , s. .

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

(12) COM(2017) 340 final, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet.

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(15) EUT L 297, 7.11.2013, s. 107.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(17) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(18) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(19) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(20) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(21) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(22) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(23) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(24) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(25) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(26) Framför allt för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

(27) Se artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

(28) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

(29) Driftskostnaderna omfattar även kostnader för översättning och it-kostnader.

(30) Exklusive pensions- och rekryteringskostnader men inklusive personalrelaterade driftskostnader (t.ex. kostnader i samband med tjänsteresor) och administrativa kostnader (t.ex. databaser, möten och juridiska kostnader).