24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/3

(1)

I kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 703/2001 (3) fastställs närmare bestämmelser för genomförandet av den andra etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG tillsammans med en förteckning över de verksamma ämnen som skall bedömas för att eventuellt införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingår fenamifos och etefon.

(2)

Effekterna av dessa verksamma ämnen på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 451/2000 och (EG) nr 703/2001 för ett antal av de användningsområden som har föreslagits av det anmälande företaget. I dessa förordningar utses dessutom de rapporterande medlemsstater som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 451/2000 skall lämna relevanta utvärderingsrapporter och rekommendationer till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). För fenamifos var den rapporterande medlemsstaten Nederländerna och alla relevanta upplysningar lämnades den 27 november 2003. För etefon var den rapporterande medlemsstaten också Nederländerna och alla relevanta upplysningar lämnades den 21 april 2004.

(3)

Utvärderingsrapporterna har varit föremål för inbördes granskning av medlemsstaterna och EFSA, och de lades fram för kommissionen den 13 januari 2006 och den 24 april 2006 i form av EFSA:s vetenskapliga rapporter (4) om fenamifos respektive etefon. Medlemsstaterna och kommissionen har granskat rapporterna i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och de godkändes slutgiltigt den 14 juli 2006 som kommissionens granskningsrapporter om fenamifos och etefon.

(4)

Av de olika undersökningar som gjorts har det framgått att växtskyddsmedel som innehåller fenamifos och etefon i allmänhet kan antas uppfylla de krav som fastställs i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapporter. Dessa verksamma ämnen bör därför införas i bilaga I så att godkännanden av de växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen kan meddelas i alla medlemsstater i enlighet med det direktivet.

(5)

Innan ett verksamt ämne införs i bilaga I bör medlemsstaterna och berörda parter medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som kommer att följa av införandet.

(6)

Utan att det påverkar tillämpningen av de förpliktelser som enligt direktiv 91/414/EEG följer av införandet av ett verksamt ämne i bilaga I, bör medlemsstaterna ges en tidsfrist på sex månader efter införandet för att granska befintliga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller fenamifos och etefon för att se till att kraven i direktiv 91/414/EEG, särskilt de i artikel 13, och de relevanta villkoren i bilaga I är uppfyllda. Medlemsstaterna bör, beroende på vad som är relevant, ändra, ersätta eller återkalla befintliga godkännanden enligt bestämmelserna i direktiv 91/414/EEG. Med avvikelse från ovanstående tidsfrist bör en längre period medges för inlämnande och bedömning av den fullständiga dokumentationen i enlighet med bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principer som anges i direktiv 91/414/EEG.

(7)

När verksamma ämnen som utvärderats enligt förordning (EEG) nr 3600/92 tidigare har införts i bilaga I till direktiv 91/414/EEG har det visat sig att svårigheter kan uppstå vid tolkningen av de skyldigheter som innehavarna av befintliga godkännanden har när det gäller tillgången till uppgifter. För att undvika ytterligare svårigheter framstår det därför som nödvändigt att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, särskilt den att kontrollera att innehavaren av ett godkännande kan visa att han har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet. Detta klargörande innebär dock inte att några nya krav ställs på medlemsstaterna eller på innehavarna av godkännanden i förhållande till de direktiv som hittills har antagits om ändring av bilaga I.

(8)

Direktiv 91/414/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

om en produkt innehåller fenamifos och etefon som enda verksamma ämne, om så krävs, senast den 31 juli 2011 ändra eller återkalla godkännandet, eller

b)

om en produkt innehåller fenamifos och etefon som ett av flera verksamma ämnen, om så krävs, ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 juli 2011 eller vid det datum som fastställts för en sådan ändring eller ett sådant återkallande i det eller de direktiv som inför det berörda ämnet eller de berörda ämnena i bilaga I till direktiv 91/414/EEG, beroende på vilket datum som är det senaste.

24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/6

24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/7

(1)

Den 6 augusti 2005 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande beträffande import av inspelningsbara DVD (DVD-R) med ursprung i Folkrepubliken Kina, Hongkong och Taiwan (nedan kallade ”de berörda länderna”).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som den 24 juni 2005 ingavs av Committee of European CD-R Manufacturers, CECMA, (nedan kallad ”klaganden”), som ombud för tillverkare som svarar för den huvudsakliga delen i detta fall mer än 60 %, av gemenskapens sammanlagda tillverkning av DVD (DVD-R). Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klaganden, de klagande gemenskapstillverkarna, övriga kända gemenskapstillverkare, de exporterande tillverkarna i de berörda länderna, importörer, distributörer, återförsäljare och konsumentorganisationer som såvitt känt var berörda samt företrädare för de berörda länderna om att förfarandet skulle inledas.

(4)

För att de exporterande tillverkarna i Folkrepubliken Kina om de så önskade skulle kunna inge en begäran om att bli behandlade som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden eller få individuell behandling, sände kommissionen även blanketter för ansökan till de exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet. Femton företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen och i andra hand om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(5)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda, bl.a. alla klagande tillverkare, alla övriga kända gemenskapstillverkare, de exporterande tillverkarna i de berörda länderna samt importörer, återförsäljare och distributörer. Frågeformulär sändes också till de exporterande tillverkare i Japan, som ansågs vara en ersättning för Taiwan såsom tänkbart jämförbart land för att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina som inte kan beviljas marknadsekonomisk status. Ändringen av tänkbart jämförbart land gjordes p.g.a. de berörda parternas invändningar, i huvudsak beroende på att dumpning hade konstaterats i det förflutna för de största taiwanesiska exportörerna av en närbesläktad och till viss del utbytbar produkt. Svar kom in från 22 exporterande tillverkare i de berörda länderna, alla de klagande tillverkarna, ytterligare en tillverkare i gemenskapen, åtta icke-närstående importörer, en distributör och sju återförsäljare (varav en både är grossist och återförsäljare).

(6)

Beroende på det stora antalet svar från Folkrepubliken Kina (nio företagsgrupper) och Taiwan (elva företag), tillämpades ett stickprovsförfarande på dessa två länder, i enlighet med tillkännagivandet om inledande. Urvalet av företag till stickprovsundersökningen baserades enligt artikel 17 i grundförordningen på den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet som gjordes bestod av fyra kinesiska exporterande tillverkare, som svarade för 79 % av de kinesiska samarbetsvilliga parternas exportvolym samt fem taiwanesiska exporterande tillverkare, som svarade för 97 % av de taiwanesiska samarbetsvilliga parternas exportvolym. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de kinesiska och taiwanesiska myndigheterna, vilka inte hade några invändningar. När det gäller Hongkong var det inte nödvändigt med något stickprovsförfarande.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina preliminära fastställanden av dumpning, skada och gemenskapens intresse och gjorde kontroller på plats hos följande företag:

(8)

Det erinras om att några provisoriska åtgärder inte infördes i den nuvarande undersökningen. Samtliga parter fick ta del av de omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att inte införa några provisoriska åtgärder. Alla parter beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter.

(9)

Några berörda parter lämnade skriftliga synpunkter. De parter som begärde det gavs också möjlighet att höras muntligen. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att kunna fastställa de slutgiltiga undersökningsresultaten.

(10)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2004 till och med den 30 juni 2005 (”undersökningsperioden”). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(11)

Den berörda produkten är inspelningsbara DVD (DVD-R) med ursprung i Folkrepubliken Kina, Hongkong och Taiwan (nedan kallad ”den berörda produkten”), som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 8523 90 30 (KN-nummer sedan den 1 januari 2006). Denna kod omfattar produkter med en inspelningskapacitet på mellan 900 megabytes och 18 gigabytes och som inte är raderbara. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis. Den berörda produkten hör hemma inom industrin för inspelningsmedia.

(12)

En DVD-R är ett optiskt medium för lagring av digitala data bestående av en skiva av polykarbonat, som täcks med skikt av färgämnen. En DVD-R består vanligtvis av två 0,6 mm tjocka polykarbonatsubstrat på upp till 120 mm som har limmats samman. Inspelningen på sådana skivor kan göras i flera omgångar, men den inspelade informationen kan inte raderas. Skivan är ett optiskt medium för lagring av digitala data, musik och video. Inspelningen sker genom att färgskiktet (”recording dye”) utsätts för en infraröd laserstråle i en DVD-R-brännare.

(13)

Det finns två olika standarder på DVD, nämligen DVD minus R (”DVD-R”) och DVD plus R (”DVD+R”). Beroende på vilka företagsgrupper som ursprungligen utvecklade de olika standarderna, har tillverkarnas produktion av tradition antingen varit av typen DVD+R eller DVD-R (DVD-R är till exempel den produktstandard som använts av en grupp som kallas ”DVD Forum”, i vilken bland annat den japanska tillverkaren Panasonic ingår). Nuförtiden tillverkar och saluför de flesta tillverkare båda standarderna och man kan spela både DVD-R och DVD+R på de flesta DVD-spelare.

(14)

Man kan skilja de olika DVD-R-skivorna åt genom att se på utseende, typ av lagrade data, lagringskapacitet, reflekterande metallskikt och huruvida DVD-R-skivan har tryck eller inte. Det finns vidare olika inspelningshastigheter, från 4× till höghastighets-DVD-skivor (8×, 16× eller högre).

(15)

Produkten säljs i olika kvantiteter. DVD-R-skivorna saluförs i olika typer av förpackningar, bland annat i tunna plastboxar (”slim jewel cases”) som innehåller en skiva, boxar med 10-100 skivor (”cake-boxes”), spindlar med 10-100 skivor i krympfolie (”shrink/wrapped spindles”), plastfickor som innehåller en skiva förpackad i cellofan, i kartongboxar och så vidare.

(16)

Den användbara kapaciteten för enskikts-skivor är 4,7 gigabyte (”GB”), medan tvåskikts-skivorna kan lagra dubbelt så mycket, nämligen 9,4 GB.

(17)

Även om de olika typerna av DVD-R-skivor som säljs kan ha olika kvalitet, innebär inte detta några betydande skillnader när det gäller de olika typernas och standardernas grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Vidare har undersökningen visat att alla DVD-R-skivorna har samma slutanvändning. De olika typerna av DVD-R-skivor betraktas således som en produkt i denna undersökning.

(18)

Undersökningen har visat att det inte fanns några skillnader vad gäller grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden mellan den berörda produkten och de DVD-R-skivor som

(19)

Följaktligen dras slutsatsen att alla typer av DVD-R-skivor utgör en och samma produkt och anses som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(20)

Undersökningen visade att det förekommit dumpning som medfört skada. Mot bakgrund av slutsatserna nedan är det emellertid inte nödvändigt att i detalj ange undersökningsresultaten.

(21)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det trots slutsatsen om skadlig dumpning fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Det gjordes en bedömning av de eventuella åtgärdernas inverkan på alla parter som berörs samt av följderna av att inte vidta några åtgärder.

(22)

Definitionen av gemenskapsproduktion och gemenskapsindustri följer de kriterier som anges i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(23)

I detta fall anses följande närstående företag ha utgjort gemenskapsindustrin:

(24)

Ytterligare ett företag nämns som klagande i klagomålet. Man fann emellertid att detta företag importerade från de berörda länderna en ansenlig mängd av den berörda produkten under undersökningsperioden, i förhållande till sin totala produktion. Denna import hade ägt rum under en längre tid. Vidare fann man att företaget hade sin huvudsakliga verksamhet utanför gemenskapen. I enlighet med artikel 4.1 a i grundförordningen har därför detta företag uteslutits från definitionen av gemenskapsindustrin.

(25)

Dessutom samarbetade ytterligare en tillverkare fullt ut. Man fann emellertid att detta företag importerade från de berörda länderna en ansenlig mängd av den berörda produkten under undersökningsperioden, i förhållande till sin totala produktion. Man fann att denna import hade ägt rum under en längre tid. Såsom framgår av skäl 24, hade också detta företag, som var en del av en företagsgrupp, sin huvudsakliga verksamhet utanför gemenskapen. I enlighet med artikel 4.1 a i grundförordningen har därför detta företag uteslutits från definitionen av gemenskapsindustrin.

(26)

Beroende på att ett av de två återstående företagen hade trätt i likvidation efter det att undersökningsperioden löpt ut, övervägde man om också detta företag borde uteslutas från definitionen av gemenskapsindustrin. Mot bakgrund av slutsatserna nedan, ansågs det emellertid inte nödvändigt att fatta något beslut i denna fråga.

(27)

Det är därför bara CSI och MAME, som tillsammans svarar för cirka 88 % av den uppskattade totala gemenskapsproduktionen, som utgör gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(28)

På grundval av de uppgifter som lämnats av de berörda parterna kan man konstatera att gemenskapens totala förbrukning och gemenskapsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden utvecklade sig enligt följande:

EU:s förbrukning

EU:s totala förbrukning av den berörda produkten ökade radikalt med nästan 16 000 procentenheter.

Marknadsandelar på gemenskapsmarknaden

(29)

Av ovanstående uppgifter framgår det att gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden var 0 % år 2000 och fortfarande bara uppgick till 0,8 % under undersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från de berörda länderna minskade under skadeundersökningsperioden, men låg fortfarande på en nivå runt 87 % under undersökningsperioden. Deras förlust av marknadsandelar motsvarade i stort sett ökningen av importen från tredjeländer.

(30)

Klaganden har hävdat att några av de icke-samarbetsvilliga tillverkare som upphörde med sin produktion under eller efter undersökningsperioden skulle kunna återuppta sin produktion om åtgärderna införs. I avsaknad av direkta uppgifter från dessa icke-samarbetsvilliga tillverkare som skulle kunna bekräfta de påstådda avsikterna, eller annan bevisning till stöd för påståendet, måste emellertid denna invändning avslås. Det skall också noteras att även om dessa företag skulle återuppta sin produktion, skulle deras produktion sannolikt inte vara särskilt stor jämfört med de ansenliga importvolymerna från de berörda länderna.

(31)

Såsom framgår ovan började gemenskapsindustrin dessutom ganska sent att tillverka DVD (DVD-R) jämfört med exportörerna i de berörda länderna. Det är högst osannolikt att införandet av åtgärder skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att höja sina priser till en lönsamhetsnivå som skulle göra det möjligt för dem att överleva eller, alternativt, att öka sin försäljning för att kunna sänka produktionskostnaderna och därmed utnyttja stordriftsfördelar. Utvecklingen under skadeundersökningsperioden visar att gemenskapsindustrin aldrig har kunnat vinna några större marknadsandelar och att de berörda ländernas förlust av marknadsandelar nästan helt motsvaras av import från tredje länder. Två av de fyra samarbetsvilliga företagen gav upp sina intressen som gemenskapstillverkare och blev istället importörer av DVD (DVD-R) från de berörda länderna. Under dessa omständigheter är det högst osannolikt att den återstående delen av gemenskapsindustrin skulle vara livskraftig och kunna dra fördel av antidumpningsåtgärder.

(32)

Alla importörer, distributörer och de flesta återförsäljare har hävdat att om åtgärder införs, skulle den åtföljande kostnadsökningen behöva bäras av en eller flera nivåer i distributionskedjan (och därigenom avsevärt minska deras respektive marginaler), eller överföras till konsumenterna (och därigenom kanske negativt påverka den totala förbrukningen av DVD (DVD-R) eller kanske delas av båda.

(33)

Importörernas, distributörernas och återförsäljarnas troliga reaktion på kostnadsökningen kommer att vara beroende på situationen i den enskilda medlemsstaten. I en del medlemsstater påverkas efterfrågan redan av ”särskilda avgifter” på inspelningsmedia (en skatt som avsevärt ökar detaljhandelspriset för konsumtenten). I detta fall skulle konsumenterna kanske inte vara beredda att betala mer till följd av antidumpningstullar, eftersom detaljhandelspriset redan anses högt. Den fulla kostnaden för åtgärderna skulle därför troligen behöva bäras av distributionskedjan för att undvika att konsumenterna i ökande utsträckning använder sig av andra system för medialagring, såsom ”hard discs” and ”flash memory sticks”. Eftersom vinstmarginalen i dessa länder kan uppskattas till 4 % skulle införandet av antidumpningstullar påtagligt minska deras redan små marginaler.

(34)

I de medlemsstater som har de lägsta särskilda avgifterna, eller inga alls, är det däremot mer troligt att en avsevärd del av kostnadsökningen får bäras av konsumenterna. Effekten av antidumpningsåtgärderna skulle därför relativt sett bli störst där, eftersom prisökningen relativt sett skulle bli större. Till följd av detta skulle kanske förbrukningen gå ner, eftersom konsumenterna skulle känna sig motiverade att använda ersättningsprodukter.

(35)

Det följer av det ovan sagda att importörernas, distributörernas och återförsäljarnas prisstrategi skulle variera beroende på situationen i den enskilda medlemsstaten. Icke desto mindre är det uppenbart att alla skulle drabbas om antidumpningsåtgärder införs, antingen genom minskade vinstmarginaler eller genom minskade försäljningsvolymer. På samma sätt skulle konsumenterna också komma att drabbas om kostnadsökningen till följd av antidumpningsåtgärderna skulle föras över till dem.

(36)

Många berörda parter hävdade att verkningarna för gemenskapsindustrin av eventuella åtgärder bör ses mot bakgrund av risken att förbrukningen av DVD (DVD-R) i vilket fall kommer att minska till förmån för andra produkter för medialagring såsom ”hard discs” på DVD-spelare och ”flash-memory sticks”. Undersökningen visade mycket riktigt att den tekniska utvecklingen på marknaden för produkter för medialagring går mycket snabbt och att de nya produkterna har fördelen av att ha större lagringskapacitet och som dessutom, när det gäller ”flash memory sticks” kan kombineras med liten storlek.

(37)

Det har vidare hävdats att gemenskapsindustrins situation skulle vara resultatet av att vissa dominerande exporttillverkare missbrukat sin ställning genom en strategi för prisunderskridande som skulle ha hindrat gemenskapsindustrin att bygga upp en större närvaro på marknaden. Det måste för det första noteras att det inte finns ett motsvarande beslut eller en motsvarande undersökning av missbruk av dominerande ställning enligt EU:s konkurrensregler, och klaganden har heller inte åberopat något beslut enligt nationella konkurrensregler. För det andra har undersökningen avslöjat att det finns ett stort antal operatörer i Europa och i världen på den berörda produktmarknaden. Inom ramen för denna undersökning har man inte kunnat visa att någon av operatörerna, var för sig eller tillsammans, skulle ha en marknadsandel som är så stor att den kan anses utgöra en dominerande ställning. Man har heller inte kunnat visa att något av företagen skulle vara så ekonomiskt starkt att det skulle kunna hindra en effektiv konkurrens. För det tredje finns det inget som tyder på att de berörda exportörerna skulle ha satt förlustbringande priser som skulle tyda på en strategi för prisunderskridande. Således avvisades påståendet i fråga.

(38)

Medan artikel 21 i grundförordningen mycket riktigt anger att man skall vinnlägga sig om att undanröja den skadevållande dumpningens snedvridning av handeln och återställa effektiv konkurrens, måste denna särskilda bestämmelse också ses mot bakgrund av det gemenskapsintresse som det hänvisas till i artikeln i fråga. Verkningarna av att införa eller inte införa åtgärder för alla berörda parter måste därför undersökas och avvägas. Det skall i samband med detta noteras att det finns ett antal andra exportörer och tillverkare som konkurrerar på världsmarknaden och till viss del också på gemenskapsmarknaden. I ett medellångt perspektiv är det inte troligt att gemenskapsindustrin skulle kunna dra fördel av eventuella åtgärder, eftersom man kan förvänta sig att andra tredjeländer avsevärt kommer att öka sin andel på gemenskapsmarknaden.

(39)

Med hänsyn till att marknaden för DVD (DVD-R) är ganska mättad är utsikterna små att gemenskapsindustrin på kort eller medellång sikt skulle kunna bli en framgångsrik aktör, om man inför åtgärder, särskilt när det gäller marknadsandelar, produktionskapacitet eller produktionsteknik. Införandet av åtgärder skulle beröra nästan 90 % av EU:s konsumtion av den berörda produkten och skulle få en skadlig inverkan på importörer, distributörer, återförsäljare och konsumenter. Under sådana omständigheter skulle införandet av antidumpningsåtgärder inte vara ändamålsenligt.

(40)

På grundval av det som anges ovan kan man dra slutsatsen att införandet av åtgärder skulle få en skadlig inverkan på importörer, distributörer, återförsäljare och konsumenter när det gäller den berörda produkten, men att det inte är sannolikt att gemenskapsindustrin skulle uppnå några större fördelar. Det anses därför att ett införande av åtgärder inte skulle vara ändamålsenligt och att det strider mot gemenskapens intresse.

(41)

På grundval av ovanstående finns det tvingande skäl som talar för att det ligger i gemenskapens intresse att inte anta några antidumpningsåtgärder rörande import av DVD (DVD-R) från de berörda länderna.

(42)

Under dessa omständigheter ligger det i gemenskapens intresse att avsluta förfarandet avseende import av DVD (DVD-R) från de berörda länderna.

(43)

Klaganden och övriga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att avsluta förfarandet. Klagandena lämnade följaktligen sina synpunkter, men det påverkade inte de slutsatser som beskrivs ovan.

24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/15

(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 215/2002 av den 28 januari 2002 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av ferromolybden, enligt KN-nummer 7202 70 00, med ursprung i Kina (nedan kallad ”den berörda produkten”). Den antidumpningstull som infördes uppgår till 22,5 %.

(2)

Kommissionen fick emellertid uppgift om att marknadsförhållandena hade ändrats i sådan omfattning efter den ursprungliga undersökningsperioden (dvs. från och med den 1 oktober 1999 till och med den 30 september 2000) att det kunde vara befogat att tillfälligt upphäva de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen. Kommissionen har därför undersökt om det finns skäl för ett sådant tillfälligt upphävande.

(3)

Enligt artikel 14.4 i grundförordningen får antidumpningsåtgärder, om det ligger i gemenskapens intresse, tillfälligt upphävas om marknadsförhållandena tillfälligt har ändrats i en sådan omfattning att det finns anledning att anta att skada inte kommer att återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävs och under förutsättning att gemenskapsindustrin har getts tillfälle att yttra sig och att dessa yttranden har beaktats. I artikel 14.4. anges det dessutom att antidumpningsåtgärderna i fråga när som helst kan återinföras om skälet till att de tillfälligt upphävdes inte längre är tillämpligt.

(4)

Eurofer hävdade, som företrädare för ett antal användare av den berörda produkten, att marknadsläget har ändrats efter undersökningsperioden. De klagande i den ursprungliga undersökningen och andra tillverkare av den berörda produkten i gemenskapen, företrädda av Euroalliages, lämnade synpunkter på detta påstående och ett åsiktsutbyte ägde rum mellan parterna.

(5)

Importen från Kina har minskat kraftigt sedan den slutgiltiga antidumpningstullen infördes i februari 2002. Statistik från Eurostat pekar på en nedgång i importen från cirka 12 kton under 2001 till praktiskt taget ingen import alls under perioden 1 april 2005–31 mars 2006. Enligt Euroalliages beräkning var marknadspenetrationen högre med en import som översteg 1 kton. Denna beräkning grundades på påståendet att viss import som uppgetts ha ursprung i Nederländerna i själva verket kom från Kina. Även enligt detta antagande är det dock tydligt att importens marknadsandel har minskat väsentligt.

(6)

Importen från övriga tredjeländer har ökat från ca 2,7 kton till 10,7 kton, vilket i viss mån har kompenserat den minskade importen från Kina. Förbrukningen har ökat med 14 %.

(7)

Marknadspriserna i gemenskapen har ökat från ca 8 EUR/kg i den ursprungliga undersökningen till ca 80 EUR/kg under 2005 och uppgår under 2006 till ca 60 EUR/kg. Samma tendenser återfinns på andra viktiga marknader i världen.

(8)

Av de faktorer som parterna anger tycks den främsta orsaken till denna prisökning vara bristande rostningskapacitet, dvs. kapacitet att omvandla molybdenkoncentrat till molybdenoxid (som därefter omvandlas till ferromolybden). Denna faktor förklarar till stor del den prisökning och den bristande balans mellan utbud och efterfrågan på gemenskapsmarknaden som detta har lett till. På grundval av de uppgifter som lämnats framgår det att den bristande kapaciteten troligtvis kommer att avhjälpas under 2007 efterhand som ny kapacitet tas i bruk.

(9)

Situationen för gemenskapsindustrin förbättrades efter det att åtgärderna i fråga infördes. Försäljnings- och produktionsvolymerna ökade med 25 respektive 5 %, vilket innebär en marknadsandel på ca 26 %. Vinsten ökade också. Även om gemenskapsindustrin inte genomgående uppnådde den normala vinst på 5 % som fastställdes i den ursprungliga undersökningen har gemenskapsindustrin emellertid ökat med upp till 5 procentenheter och blivit lönsam.

(10)

De kinesiska exportpriserna till tredjeländer har följt samma uppåtgående trend, vilket tyder på att det är osannolikt att de på väldigt kort sikt skulle sjunka i en sådan utsträckning att skada skulle återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävdes.

(11)

Det har inte framkommit något som tyder på att ett tillfälligt upphävande skulle strida mot gemenskapens intresse.

(12)

Med hänsyn till den tillfälliga ändringen av marknadsförhållandena och i synnerhet de höga priserna på den berörda produkten på gemenskapsmarknaden, vilka ligger högt över den skadenivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen, samt den påstådda obalansen mellan utbud och efterfrågan av produkten, är det osannolikt att skada i anledning av import av den berörda produkten med ursprung i Kina skulle återuppstå till följd av ett tillfälligt upphävande. Kommissionen föreslår därför att de gällande åtgärderna tillfälligt upphävs för en period av nio månader i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen.

(13)

I enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen har kommissionen underrättat gemenskapsindustrin om att den avser att tillfälligt upphäva de gällande antidumpningsåtgärderna. Gemenskapsindustrin har getts tillfälle att yttra sig och har inte motsatt sig att de gällande antidumpningsåtgärderna tillfälligt upphävs.

(14)

Kommissionen anser därför att alla förutsättningar för att tillfälligt upphäva den antidumpningstull som införts på den berörda produkten är uppfyllda i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen. Följaktligen bör den antidumpningstull som införts genom förordning (EG) nr 215/2002 tillfälligt upphävas för en period av nio månader.

(15)

Kommissionen kommer att övervaka hur importen och priserna på den berörda produkten utvecklas. Skulle en situation med ökade volymer av den berörda produkten från Kina till dumpade priser återkomma och därigenom orsaka gemenskapsindustrin skada, kommer kommissionen att återinföra antidumpningstullen genom att upphäva den aktuella tillfälliga åtgärden.

24.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 293/17

(1)

Om det med anledning av anslutningen krävs anpassningar av rättsakter som fortsätter att gälla efter den 1 januari 2007 och dessa anpassningar inte finns med i anslutningsakten eller i dess bilagor, skall i enlighet med artikel 56 i anslutningsakten nödvändiga anpassningar antas av kommissionen i samtliga fall där den ursprungliga rättsakten antogs av kommissionen.

(2)

I slutakten från den konferens under vilken anslutningsfördraget utarbetades anges att de höga fördragsslutande parterna har nått en politisk överenskommelse om en serie anpassningar av institutionernas rättsakter som krävs på grund av anslutningen, och rådet och kommissionen uppmanas att anta dessa anpassningar före anslutningen, vid behov kompletterade och aktualiserade så att hänsyn tas till unionsrättens utveckling.

(3)

Kommissionens rekommendation 2000/473/Euratom av den 8 juni 2000 om tillämpningen av artikel 36 i Euratomfördraget när det gäller övervakning av radioaktivitetsnivån i miljön för att bedöma exponeringen av befolkningen som helhet (1) bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Rekommendation 2000/473/Euratom skall ändras i enlighet med bilagan.

2.

Denna rekommendation skall träda i kraft under förutsättning att anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien träder i kraft och då samtidigt med detta.

3.

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.