23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/1

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/3

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2) införs bestämmelser om övervakning av importen av de produkter som förtecknas i bilaga XVII till förordningen. Denna övervakning ska ske i enlighet med artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3).

(2)

I enlighet med artikel 5.4 i det jordbruksavtal (4) som slöts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan, och på grundval av de senast tillgängliga uppgifterna för 2006, 2007 och 2008, bör en anpassning göras av tröskelvolymerna för tilläggstullen för äpplen

(3)

Förordning (EG) nr 1580/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/5

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (2) antogs vissa internationella standarder och tolkningar som förelåg per den 15 oktober 2008.

(2)

Den 3 juli 2008 offentliggjorde International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) tolkning nr 15, Avtal om uppförande av fastigheter, (nedan kallad IFRIC 15). IFRIC 15 är en tolkning som ger förtydliganden och vägledning om när intäkter från uppförande av fastigheter bör redovisas, och i synnerhet om huruvida ett avtal om uppförande faller inom tillämpningsområdet för IAS 11, Entreprenadavtal, eller IAS 18, Intäkter.

(3)

Överläggningarna med den tekniska expertgruppen inom European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) ger stöd för att IFRIC 15 uppfyller de tekniska kriterier för antagande som anges i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1606/2002. I enlighet med kommissionens beslut 2006/505/EG av den 14 juli 2006 om inrättande av en granskningsgrupp för redovisningsstandarder med uppgift att bistå kommissionen med yttranden om objektivitet och opartiskhet i rekommendationer från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) (3) har granskningsgruppen för redovisningsstandarder granskat EFRAG:s rekommendation om godkännande och meddelat Europeiska kommissionen att den är välavvägd och objektiv.

(4)

Förordning (EG) nr 1126/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från Föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/10

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 930/2000 av den 4 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter (3) har ändrats flera gånger (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

I direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG fastställs allmänna bestämmelser om lämpligheten hos sortbenämningar med hänvisning till artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (5).

(3)

När det gäller tillämpningen av direktiven 2002/53/EG och 2002/55/EG är det lämpligt att fastställa detaljerade tillämpningsföreskrifter för de kriterier som anges i artikel 63 i förordning (EG) nr 2100/94, särskilt beträffande de omständigheter som försvårar fastställandet av en sortbenämning enligt punkterna 3 och 4 i nämnda artikel. Till att börja med bör dessa tillämpningsföreskrifter bara omfatta följande omständigheter:

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

a)

Om benämningen har formen av ett fantasinamn och

b)

Om benämningen har formen av en kod och

a)

Kan förväxlas med ska anses syfta på bland annat en sortbenämning som skiljer sig åt med bara en bokstav, eller genom accenttecken på bokstäver, från benämningen på en sort av en nära besläktad art som officiellt har godkänts för saluföring i gemenskapen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i någon av de stater som anslutit sig till UPOV-konventionen, eller som är skyddad med växtförädlarrätt i sådant område. En skillnad på bara en bokstav i en vedertagen förkortning i form av en särskild enhet för sortbenämningen ska dock inte anses kunna leda till förväxling. Om den särskiljande bokstaven dessutom är så framträdande att benämningen tydligt skiljer sig från redan registrerade sortbenämningar, ska den inte anses leda till förväxling. Skillnader på två eller fler bokstäver ska inte anses leda till förväxling utom då två bokstäver helt enkelt byter plats. En skillnad på en siffra i tal (om siffror är tillåtna i ett fantasinamn) ska inte anses leda till förväxling.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 ska första stycket inte gälla sortbenämningar i kodform om den andra sortbenämningen också är en kod. Då det handlar om en kod ska en skillnad på bara ett tecken, en bokstav eller siffra anses vara tillräckligt för att två koder ska vara särskilda på ett tillfredsställande sätt. Mellanslag ska inte beaktas när två benämningar i kodad form jämförs.

b)

Nära besläktad art ska ha den betydelse som anges i bilaga I.

c)

Sort som inte längre existerar ska anses vara en sort som inte längre förekommer i handeln.

d)

Officiellt register över växtsorter ska anses vara den gemensamma sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter, eller ett register som har upprättats och som handhas av Gemenskapens växtsortmyndighet eller av ett officiellt organ i någon av gemenskapens medlemsstater, i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i någon av de stater som har anslutit sig till UPOV-konventionen.

e)

Med sortbenämning som inte längre har någon särskild betydelse avses en situation där en sortbenämning som en gång förts in i ett officiellt register över växtsorter och därigenom har fått en särskild betydelse anses ha förlorat denna betydelse tio år efter det att sorten strukits ur registret.

a)

valutabeteckningar eller beteckningar som är kopplade till vikter och mått,

b)

uttryck som enligt lag inte får användas för andra syften än dem som anges i lagstiftningen.

a)

den på oriktiga grunder antyder att sorten i fråga har särskilda egenskaper eller särskilt värde,

b)

den på oriktiga grunder antyder att sorten är besläktad med eller härstammar från en viss annan sort,

c)

den hänför sig till en särskild egenskap eller ett särskilt värde på ett sätt som antyder att endast denna sort av arten i fråga har denna egenskap eller detta värde, trots att detta kanske inte är fallet,

d)

den, genom sin likhet med ett välkänt handelsnamn som inte är ett registrerat varumärke eller sortbenämning, ger intryck av att sorten är en annan sort än den faktiskt är, eller om den ger ett felaktigt intryck av den sökandes identitet, identiteten för den person som svarar för upprätthållande av sorten, eller förädlarens identitet,

e)

om den består av eller innehåller

f)

det innehåller ett geografiskt namn som skulle kunna vara vilseledande vad gäller sortens egenskaper eller värde.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/15

(1)

I artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 637/2008 ändrad genom förordning (EG) nr 472/2009 (2) införs möjligheten för medlemsstater att lägga fram ett samlat förslag till ändrat omstruktureringsprogram för en åttaårsperiod. Det är nödvändigt att anpassa tillämpningsföreskrifterna till denna möjlighet.

(2)

Med tanke på en eventuell förlängning av programmens tidslängd måste den högsta procentsats som får betalas ut i form av förskott ökas. Villkoren för frisläppande av de säkerheter som är kopplade till dessa förskott måste anges, och det måste förtydligas att säkerheter inte krävs för förskott som betalats efter det att de relevanta uppgifterna har utförts fullständigt.

(3)

För att rensningsföretag inte ska utsättas för diskriminerande behandling bör de kontroller som avses i artikel 7.1 andra stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1145/2008 (3) omfatta alla de åtgärder som anges i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 637/2008.

(4)

Det bör dessutom anges att medlemsstaterna har ett ansvar för att åtagandet om att inte använda produktionsanläggningen för rensning av bomull under en period på tio år från och med tidpunkten för godkännandet av avvecklingsansökan följs.

(5)

I syfte att optimera effekterna av omstruktureringsprogrammen är det nödvändigt att medlemsstaterna får ytterligare flexibilitet när det gäller fastställandet av stödbeloppet för avveckling per ton orensad bomull, som tar hänsyn till rensningsindustrins heterogenitet, samtidigt som överkompensation i varje fall undviks.

(6)

Förordning (EG) nr 1145/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

1.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

3.

I artikel 10.1 ska led e ersättas med följande:

4.

I artikel 11.2 ska ”100 euro” ersättas med ”190 euro”.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/17

(1)

Kapitel 5 i avdelning III i förordning (EG) nr 73/2009 innehåller bestämmelser om särskilt stöd till jordbrukare. Tillämpningsföreskrifter för det kapitlet bör fastställas.

(2)

I enlighet med artikel 68.6 i förordning (EG) nr 73/2009 ska det särskilda stöd som beviljas i enlighet med den artikeln vara förenligt med andra gemenskapsstödåtgärder och andra åtgärder som finansieras genom statligt stöd. För en ordnad förvaltning av stödsystemen bör liknande åtgärder inte finansieras två gånger med stöd av både det särskilda stödet och andra gemenskapsstödåtgärder. På grund av det stora antalet valmöjligheter som finns för tillämpning av det särskilda stödet bör medlemsstaterna ha ansvaret för att säkerställa förenligheten i enlighet med det beslut de fattar för att tillämpa de särskilda stödåtgärderna inom den ram som fastställs genom förordning (EG) nr 73/2009 och i enlighet med de villkor som fastställs i den här förordningen.

(3)

I artiklarna 71.10 och 140 i förordning (EG) nr 73/2009 föreskrivs att medlemsstaterna i detalj ska informera kommissionen om vilka åtgärder de vidtar för att genomföra särskilt artiklarna 68–72 i den förordningen. Bestämmelser bör därför antas för att specificera tidpunkten för och innehållet i sådana meddelanden så att kommissionen kan övervaka deras genomförande.

(4)

Eftersom jordbrukare alltid bör uppfylla de lagstadgade kraven, bör det inte ges något särskilt stöd som kompensation för att de följs.

(5)

I enlighet med artikel 68.1 a i i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för särskilda typer av jordbruk som är viktiga när det gäller att skydda eller förbättra miljön. För att upprätthålla medlemsstaternas bestämmanderätt samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör ansvaret för att definiera de särskilda typerna av jordbruk ligga hos medlemsstaterna medan åtgärderna bör ge icke-försumbara och mätbara miljöfördelar.

(6)

I enlighet med artikel 68.1 a ii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter. För att bistå medlemsstaterna bör det fastställas en vägledande förteckning över villkor som ska uppfyllas.

(7)

I enlighet med artikel 68.1 a iii i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att förbättra saluföringen av jordbruksprodukter om inte annat följer av artikel 68.2 c i den förordningen som kräver att stödet uppfyller de kriterier som fastställs i artiklarna 2–5 i rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (2). Bestämmelser bör antas för att specificera innehållet i de stödberättigande åtgärderna samt de tillämpliga bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 av den 5 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (3).

(8)

I enlighet med artikel 68.1 a iv i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att tillämpa förbättrade djursskyddsnormer. För att uppnå förbättrade djurskyddsnormer bör bestämmelser antas för att ge medlemsstaterna ansvaret för att inrätta ett system som gör det möjligt att utvärdera planerna från de sökande som ämnar förbättra olika djurskyddsaspekter.

(9)

I enlighet med artikel 68.1 a v i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för särskild verksamhet inom jordbruket som medför tilläggsfördelar för ett miljövänligt jordbruk. I enlighet med artikel 68.2 a får stödet beviljas särskilt om det har godkänts av kommissionen. Bestämmelser bör därför antas för att specificera den detaljerade ram som medlemsstaterna ska följa vid fastställandet av kriterierna för stödberättigande. Bestämmelser bör också antas för fastställande av förfarandet för kommissionens meddelande, utvärdering och godkännande av åtgärden.

(10)

I enlighet med artikel 68 1 b i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas för att klara av särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i ekonomiskt eller miljömässigt känsliga områden eller, inom samma sektorer, inom ekonomiskt sårbara typer av jordbruk. För att upprätthålla medlemsstaternas spelutrymme samtidigt som det säkerställs att åtgärderna förvaltas väl, bör det antas bestämmelser för att ge medlemsstaterna ansvaret för att definiera de områden och/eller typer av jordbruk som är stödberättigande och fastställa den lämpliga nivån. För att undvika snedvridningar av marknaden bör betalningarna emellertid inte vara baserade på fluktuationer i marknadspriserna eller motsvara ett system med underskottsersättning varigenom nationellt jordbruksstöd betalas av medlemsstater till jordbrukare som är baserat på skillnaden mellan ett riktpris och ett nationellt marknadspris.

(11)

I enlighet med artikel 68.1 c i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i områden som omfattas av omstrukturerings- eller utvecklingsprogram för att säkerställa att jordbruksmark inte överges och/eller för att hantera särskilda olägenheter som drabbar jordbrukarna i sådana områden. Bestämmelser bör antas särskilt när det gäller fastställandet av referensbelopp per stödberättigade jordbrukare, tilldelningen av stödrättigheter och beräkningen av deras värdeökning samt vad gäller medlemsstaternas kontroll av programmen, och dessa bestämmelser bör för enhetlighetens skull följa de som fastställs för tilldelningen av beloppen från den nationella reserven.

(12)

I enlighet med artikel 68.1 d i förordning (EG) nr 73/2009 får särskilt stöd beviljas i form av bidrag till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar. En minimiram bör inrättas inom vilken medlemsstaterna ska fastställa regler i enlighet med sina nationella lagar för att definiera på vilket sätt de finansiella bidragen till skörde-, djur- och växtförsäkringspremier tilldelas för att säkerställa att bidragen upprätthålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs.

(13)

I artikel 68.1 e i förordning (EG) nr 73/2009 tillhandahålls en mycket detaljerad beskrivning av det särskilda stöd som syftar till att ersätta jordbrukare för vissa ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar och miljöolyckor genom gemensamma fonder. En minimiram bör inrättas i vilken medlemsstaterna ska fastställa regler i enlighet med sina nationella lagar för att definiera på vilket sätt de finansiella bidragen till gemensamma fonder organiseras för att säkerställa att bidragen upprätthålls på lämplig nivå samtidigt som jordbrukarnas intressen säkerställs.

(14)

De belopp som avses i artikel 69.6 a i förordning (EG) nr 73/2009 ska beräknas av kommissionen i enlighet med punkt 7 i den artikeln. Bestämmelser bör därför antas för att för varje medlemsstat fastställa de berörda beloppen samt de villkor som är tillämpliga för kommissionens ändring av de beloppen.

(15)

Eftersom vissa bestämmelser om särskilt stöd som föreskrivs i artikel 69.1 i förordning (EG) nr 73/2009 börjar gälla den 1 augusti 2009, bör motsvarande närmare bestämmelser bli tillämpliga så snart som möjligt sedan de blivit antagna.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för direktstöd.

i)

åtgärder som föreskrivs i rådets förordningar (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (4), (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (5), (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (6), (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (7), (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (8) och (EG) nr 3/2008, och

ii)

de åtgärder som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (9) inbegripet veterinära åtgärder och växtskyddsåtgärder.

a)

särskilda stödåtgärder och åtgärder som genomförs i enlighet med andra gemenskapsstödinstrument,

b)

olika särskilda stödåtgärder,

c)

särskilda stödåtgärder och åtgärder som finansieras genom statligt stöd.

a)

uppfylla de villkor som är nödvändiga för att delta i gemenskapens kvalitetssystem för livsmedel i enlighet med de rättsakter som anges i artikel 68.2 b i förordning (EG) nr 73/2009 och i kommissionens förordningar (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (10), (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (11), (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (12) och (EG) nr 114/2009 av den 6 februari 2009 om övergångsbestämmelser för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande hänvisningar till vin med skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning (13), eller

b)

delta i privata eller statliga certifieringsordningar för livsmedelskvalitet.

a)

typ av jordbruk

b)

gårdens storlek vad gäller djurtäthet eller antal djur och arbetskraft, och

c)

tillämpligt system för jordbruksdrift.

a)

miljömål i den region där åtgärden ska tillämpas, och

b)

eventuellt stöd som redan beviljats i enlighet med andra gemenskapsstödsinstrument eller andra särskilda stödåtgärder eller åtgärder som finansieras genom statligt stöd.

a)

föreskriva hur enskilda referensbelopp för stödberättigande jordbrukare ska fastställas, och

b)

fastställa omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogrammen och/eller villkoren för deras godkännande.

a)

de särskilda risker som försäkringen täcker,

b)

de särskilda ekonomiska förluster som täcks och

c)

den premie som betalas, exklusive skatter, fastställas.

a)

villkoren för finansieringen av den gemensamma fonden,

b)

utbrott av djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor som kan föranleda att ersättning betalas ut till jordbrukare, inklusive geografisk utsträckning, om så är lämpligt,

c)

kriterier för att utvärdera om en viss händelse ska föranleda utbetalning av ersättning till jordbrukare,

d)

metoderna för beräkning av de extrakostnader som utgör ekonomiska förluster enligt artikel 71.2 b i förordning (EG) nr 73/2009,

e)

beräkning av de administrativa kostnader som avses i artikel 71.6 i förordning (EG) nr 73/2009,

f)

eventuella begränsningar av de kostnader som kan komma ifråga för det ekonomiska bidrag som tillämpas enligt artikel 71.7 andra stycket i förordning (EG) nr 73/2009,

g)

ett förfarande för godkännandet av en viss gemensam fond enligt den nationella lagstiftningen,

h)

förfaranderegler, och

i)

de granskningar av överensstämmelse och räkenskapsavslutning som den gemensamma fonden ska bli föremål för efter det att den har godkänts.

a)

alla godkända gemensamma fonder,

b)

villkoren för anslutning till en viss gemensam fond, och

c)

finansieringsbestämmelserna för de gemensamma fonderna.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/26

(1)

Enligt direktiv 2005/32/EG ska kommissionen fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter som står för betydande försäljnings- och handelsvolymer, har betydande miljöpåverkan och har en betydande potential för förbättring när det gäller miljöpåverkan utan att det medför orimliga kostnader.

(2)

Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign på lämpligt sätt införa en genomförandeåtgärd för produkter som används i elektriska motorsystem.

(3)

Elektriska motorer är den mest betydande typen av elektrisk belastning vid industrier inom gemenskapen där motorer används i produktionsprocessen. De system i vilka dessa motorer fungerar står för omkring 70 % av den el som förbrukas av industrin. Den totala potentialen för kostnadseffektiv förbättring av dessa motorsystems energieffektivitet är cirka 20 % till 30 %. En av de viktigaste faktorerna vid en sådan förbättring är användning av motorer med hög verkningsgrad. Motorer i elektriska motorsystem är därför en prioriterad produkt för vilken krav på ekodesign bör fastställas.

(4)

Elektriska motorsystem innefattar flera energianvändande produkter, bland annat motorer, växlar, pumpar och fläktar. Motorer och varvtalsreglerare är viktiga komponenter i dessa produkter. Därför ska enligt denna förordning vissa typer av motorer vara försedda med varvtalsreglerare.

(5)

Många motorer är inbyggda i andra produkter och släpps aldrig ut på marknaden separat eller tas i bruk enligt artikel 5 i direktiv 2005/32/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (2). För att den fullständiga potentialen för kostnadseffektiv energibesparing ska kunna uppnås ska motorer som är inbyggda i andra produkter följa bestämmelserna i denna förordning.

(6)

Kommissionen har gjort en förberedande studie med en analys av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av elektriska motorer. Studien har genomförts tillsammans med berörda parter i gemenskapen och tredjeländer, och resultaten finns allmänt tillgängliga.

(7)

Den förberedande studien visar att elektriska motorer släpps ut på marknaden i gemenskapen i stora volymer, att den viktigaste miljöaspekten under alla faser av motorernas livscykel är deras energiförbrukning under användningsfasen och att motorernas årliga elförbrukning uppgick till 1 067 TWh 2005, vilket motsvarar 427 Mt CO2-utsläpp. Utan åtgärder för att begränsa elförbrukningen kommer denna enligt prognosen att öka till 1 252 TWh 2020. Man har kommit fram till att energiförbrukningen under livscykeln och elförbrukningen under användningsfasen kan förbättras betydligt, särskilt om motorer som används i tillämpningar med varierande varvtal och belastning förses med växlar.

(8)

Den förberedande studien visar att energianvändning vid drift är den enda betydande parametern för ekodesign i fråga om produktdesign enligt bilaga I del 1 i direktiv 2005/32/EG.

(9)

Förbättringar av elektriska motorers elförbrukning bör uppnås genom tillämpning av befintliga, allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva tekniker som kan minska den totala sammanlagda kostnaden för inköp och drift.

(10)

Kraven på ekodesign ska harmonisera kraven på energiförbrukning för motorer i hela gemenskapen och därmed bidra till den inre marknadens funktion och till att förbättra dessa produkters miljöprestanda.

(11)

Tillverkarna bör få tillräckligt med tid att förnya utformningen av produkterna. Tidtabellen ska vara sådan att motorernas funktionalitet inte påverkas negativt och att kostnaderna för tillverkarna, särskilt små och medelstora företag, beaktas, samtidigt som man bör se till att målen enligt denna förordning nås så snabbt som möjligt.

(12)

Effektförbrukningen ska bestämmas med tillförlitliga, exakta och reproducerbara mätmetoder med hänsyn till allmänt godtagna metoder på modern teknisk nivå, bland annat, i den mån sådana finns att tillgå, harmoniserade standarder som har antagits av de europeiska standardiseringsorgan som listas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3).

(13)

Denna förordning bör leda till ökat inträde på marknaden av tekniker som förbättrar elektriska motorers miljöpåverkan under livscykeln, vilket leder till en beräknad energibesparing under livscykeln på 5 500 PJ (4) och en minskning av elförbrukningen med 135 TWh till 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas.

(14)

Enlig artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(15)

För att underlätta kontrollerna av överensstämmelse måste tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V i direktiv 2005/32/EG.

(16)

I syfte att ytterligare begränsa motorernas miljöpåverkan bör tillverkarna tillhandahålla uppgifter om demontering, materialåtervinning eller omhändertagande av uttjänta produkter.

(17)

Riktmärken för nu tillgängliga tekniker med hög energieffektivitet bör identifieras. Riktmärkena ska bidra till att säkerställa en allmänt tillgänglig och lättfattlig information, framför allt för små och medelstora företag och mikroföretag, vilket ytterligare ska underlätta integrationen av bästa designlösningar för att minska energiförbrukningen.

(18)

De åtgärder som fastställs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté som har inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG.

a)

motorer som är konstruerade för att fungera helt nedsänkta i en vätska,

b)

motorer som är inbyggda i en produkt (till exempel växel, pump, fläkt eller kompressor) och vars energiprestanda inte kan testas fristående från produkten,

c)

motorer som är utformade för att fungera

d)

motorbromsar,

1.

Från och med den 16 juni 2011 ska motorer minst uppfylla effektivitetskraven i verkningsgradsnivå IE2 enligt bilaga I, punkt 1:

2.

Från och med den 1 januari 2015:

3.

Från och med 1 januari 2017:

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/35

(1)

Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader.

(2)

Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 och kriterierna i artikel 15.2 i det direktivet, och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, vid behov införa nya genomförandeåtgärder för apparater i elektriska motorsystem och värmeanläggningar, exempelvis cirkulationspumpar.

(3)

Kommissionen har genomfört en förstudie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av de cirkulationspumpar som vanligtvis används i hushållen. Studien har utarbetats tillsammans med berörda parter och andra intressenter från EU och tredjeländer, och resultaten har gjorts tillgängliga för allmänheten.

(4)

Cirkulationspumpar står för en stor del av energiförbrukningen i byggnaders värmesystem. Dessutom är de flesta standard-cirkulationspumpar ständigt i gång, oberoende av värmebehovet. Cirkulationspumpar är därför en prioriterad produktgrupp för införandet av krav på ekodesign.

(5)

Den miljöaspekt hos cirkulationspumpar som identifierats som viktig för denna förordning är elförbrukningen i användarfasen.

(6)

Förstudien visar att ungefär 14 miljoner cirkulationspumpar släpps ut på gemenskapsmarknaden varje år, och att den fas i deras livscykel som har den största miljöeffekten är användarfasen, där energiförbrukningen 2005 uppgick till 50 TWh, motsvarande 23 miljoner ton koldioxidutsläpp. Om inga särskilda åtgärder vidtas förväntas elförbrukningen öka till 55 TWh till 2020. Förstudien visar att elförbrukningen i användarfasen kan förbättras kraftigt.

(7)

Förstudien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs, eftersom den i särklass viktigaste miljöaspekten är pumparnas elförbrukning i användarfasen.

(8)

Cirkulationspumpar bör göras effektivare genom tillämpning av befintlig, generisk och kostnadseffektiv teknik som kan minska de sammanlagda kombinerade kostnaderna av cirkulationspumparnas inköp och drift.

(9)

Ekodesignkraven bör harmonisera elförbrukningskraven för cirkulationspumpar i hela gemenskapen för att därigenom bidra till den inre marknadens funktion och en förbättring av dessa produkters miljöprestanda.

(10)

För att öka återanvändning och materialåtervinning av cirkulationspumpar måste tillverkarna tillhandahålla information om montering och demontering av cirkulationspumparna.

(11)

Ekodesignkraven bör inte få någon negativ effekt på cirkulationspumparnas funktion och de bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen.

(12)

Ekodesignkraven bör introduceras gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att vid behov ge de produkter som omfattas av förordningen en ny design. Tidsschemat för införandet av dessa krav bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för de cirkulationspumpar som finns på marknaden, och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för förordningen uppnås i tid.

(13)

Kontroll av överensstämmelse och mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (2).

(14)

Denna förordning bör snabbt leda till att teknik som minskar cirkulationspumpars miljöeffekter under deras livscykel släpps ut på marknaden, och ge en beräknad elbesparing på 23 TWh till 2020, motsvarande 11 Mt koldioxidekvivalenter, jämfört med om inga åtgärder vidtas

(15)

I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(16)

För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V till direktiv 2005/32/EG.

(17)

Förutom de juridiskt bindande krav som anges i denna förordning bör man ange indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik för att garantera en bred och enkel tillgång på information om miljöprestanda under hela livscykeln för cirkulationspumpar.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 direktiv 2005/32/EG.

a)

cirkulationspumpar för dricksvatten, med undantag för de informationskrav som ingår i bilaga I, punkt 2.4,

b)

cirkulationspumpar som är integrerade i produkter och som släpps ut på marknaden före den 1 januari 2020 för att ersätta identiska cirkulationspumpar integrerade i produkter som släppts ut på marknaden före den 1 augusti 2015. På ersättningsprodukten eller dess förpackning ska det tydligt anges för vilken/vilka produkter den är avsedd.

1.

Från och med den 1 januari 2013 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning uppnå den energieffektivitetsnivå som fastställs i bilaga I, punkt 1.1, med undantag för cirkulationspumpar som särskilt konstruerats för primärkretsen i system som distribuerar termisk solenergi och i värmepumpar.

2.

Från och med den 1 augusti 2015 ska fristående cirkulationspumpar utan axeltätning och produktintegrerade cirkulationspumpar utan axeltätning uppnå den energieffektivitet som fastställs i bilaga I, punkt 1.2.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/42

(1)

Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader.

(2)

Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign vid behov införa genomförandeåtgärder som avser konsumentelektronik.

(3)

Kommissionen har genomfört en förberedande studie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av tv-mottagare. Studien har genomförts tillsammans med intressenter och berörda parter från gemenskapen och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts på kommissionens webbplats Europa.

(4)

Tv-mottagare är en viktig produktgrupp inom hemelektronik vad gäller elförbrukning och därför prioriterad i ekodesignpolitiken.

(5)

Den miljöaspekt hos tv-mottagare som identifierats som viktig för denna förordning är elförbrukningen i användarfasen.

(6)

Den årliga elförbrukningen för tv-mottagare i gemenskapen beräknades till 60 TWh år 2007, vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp på 24 miljoner ton. Om inga åtgärder vidtas för att begränsa denna förbrukning beräknas den stiga till 132 TWh år 2020. Den förberedande studien visar att elförbrukningen i användarfasen kan minskas kraftigt.

(7)

Andra viktiga miljöaspekter avser de farliga ämnen som används vid tillverkningen av tv-mottagare och avfall från uttjänta tv-mottagare som omhändertas. Förbättring av miljöpåverkan från dessa ämnen tas upp i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (3), och bör inte behandlas ytterligare i denna förordning.

(8)

Den förberedande studien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs.

(9)

En minskning av tv-mottagarnas elförbrukning är möjlig/genomförbar om man tillämpar befintliga generiska kostnadseffektiva tekniska lösningar som leder till en minskning av de kombinerade kostnaderna för att köpa och använda tv-apparater.

(10)

Ekodesignkraven bör harmonisera elförbrukningskraven för tv-mottagare i hela gemenskapen för att därigenom bidra till den inre marknadens funktion och en förbättring av dessa produkters miljöprestanda.

(11)

Ekodesignkraven bör inte få någon negativ effekt på produktens funktion och bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen av de produkter som omfattas av denna förordning.

(12)

Ett stegvis införande av ekodesignkraven bör ge en lämplig tidsram för tillverkarna att anpassa sina produkter. Tidsschemat bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för den utrustning som redan finns på marknaden och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för tillverkarna, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för denna förordning uppnås i tid.

(13)

Mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (4).

(14)

Denna förordning bör leda till en ökad marknadspenetrering av tekniska lösningar som minskar tv-mottagarnas miljöpåverkan och ge en beräknad elbesparing på 28 TWh till 2020 jämfört med om inga åtgärder vidtas.

(15)

I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(16)

För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna IV och V till direktiv 2005/32/EG i den utsträckning som informationen har samband med de krav som anges i denna förordning.

(17)

Den nuvarande bästa tillgängliga energieffektiviteten för påslagna tv-apparater och bästa tillgängliga minskning av miljöeffekterna från farliga ämnen anges i kommissionens beslut 2009/300/EG av den 12 mars 2009 som fastställer reviderade miljökriterier för miljömärkning av tv-mottagare (5). Det beslutet kommer att bidra till att garantera allmän tillgänglighet för och enkel tillgång till information, framför allt för små och medelstora företag och mycket små företag, vilket kommer att ytterligare underlätta integreringen av bästa designteknik för att minska tv-mottagarnas miljöpåverkan. Riktmärken för bästa tillgängliga teknik bör därför inte anges i denna förordning.

(18)

De ekodesignkrav som gäller från och med den 7 januari 2013 enligt kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters elförbrukning i standby- och frånläge (6) bör träda i kraft för tv-mottagare vid en tidigare tidpunkt än vad som anges i den förordningen, eftersom de tekniska lösningar som uppfyller förordningens bestämmelser kan genomföras snabbare för tv-mottagare och ytterligare energibesparingar kan uppnås. Förordning (EG) nr 1275/2008 bör därför inte gälla tv-mottagare och bör ändras i enlighet därmed.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 direktiv 2005/32/EG.

23.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 191/53

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG av den 3 september 1996 om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk (2) innehåller bestämmelser om kylar och frysar för hushållsbruk. De krav som anges i det direktivet och som har gällt sedan 1999, är nu föråldrade.

(2)

Enligt direktiv 2005/32/EG ska krav på ekodesign fastställas av kommissionen för energianvändande produkter med betydande försäljnings- och handelsvolym, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till förbättringar i fråga om deras miljöeffekter, utan att detta medför orimliga kostnader.

(3)

Enligt artikel 16.2 första strecksatsen i direktiv 2005/32/EG ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 och kriterierna i artikel 15.2 och efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign vid behov införa nya genomförandeåtgärder för kylar och frysar för hushållsbruk som innebär att direktiv 96/57/EG upphävs.

(4)

Kommissionen har genomfört en förberedande studie av de tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av de kylar och frysar som vanligtvis används i hushållen. Studien har genomförts tillsammans med intressenter och berörda parter från gemenskapen och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts på kommissionens webbplats Europa.

(5)

Energieffektiviteten för kylskåp av absorbtionstyp och termoelektriska kylapparater, till exempel minidryckeskylare, kan förbättras kraftigt. Dessa produkter bör därför omfattas av denna förordning.

(6)

De miljöaspekter som identifierats som viktiga för denna förordning är energiförbrukningen när produkterna används och funktioner som är avsedda att garantera att slutanvändaren använder kylen eller frysen på ett miljövänligare sätt.

(7)

Den förberedande studien har visat att krav avseende de andra ekodesignparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2005/32/EG inte behövs.

(8)

Den årliga elförbrukningen för de produkter som omfattas av denna förordning i gemenskapen beräknades till 122 TWh under 2005, motsvarande 56 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den beräknade energiförbrukningen för kylar och frysar kommer visserligen att minska till 2020, men minskningstakten förväntas avta som resultat av föråldrade krav och energimärkningar. Möjligheterna till kostnadseffektiva energibesparingar skulle därför inte kunna förverkligas om inga ytterligare åtgärder vidtas för att uppdatera de befintliga ekodesignkraven.

(9)

Elförbrukningen hos de produkter som omfattas av denna förordning bör sänkas genom att man tillämpar befintliga generiska, kostnadseffektiva tekniska lösningar som minskar den sammanlagda kostnaden för inköp och användning av produkterna.

(10)

Denna förordning bör snabbt leda till att energieffektivare produkter av den typ som omfattas av förordningens bestämmelser släpps ut på marknaden.

(11)

Ekodesignkraven bör inte påverka produkternas funktion ur slutanvändarens perspektiv och de bör inte påverka hälsa, säkerhet eller miljö negativt. Framför allt bör vinsterna från en minskad elförbrukning under användningsfasen mer än väl uppväga alla ytterligare miljöeffekter under tillverkningen av de produkter som omfattas av denna förordning.

(12)

Ekodesignkraven bör introduceras gradvis så att tillverkarna får en tillräcklig tidsfrist för att vid behov ge de produkter som omfattas av förordningen en ny design. Tidsschemat bör vara sådant att man undviker negativa effekter på funktionerna för den utrustning som finns på marknaden, och att man tar hänsyn till kostnadseffekterna för slutanvändare och tillverkare, framför allt små och medelstora företag, samtidigt som man garanterar att målen för denna förordning uppnås i tid.

(13)

Kontroll av överensstämmelse och mätning av relevanta produktparametrar bör utföras med pålitliga, korrekta och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkänd bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan enligt förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (3).

(14)

I enlighet med artikel 8 i direktiv 2005/32/EG bör denna förordning ange tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(15)

För att underlätta överensstämmelsekontrollerna bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som anges i bilagorna V och VI till direktiv 2005/32/EG i den utsträckning som informationen har samband med de krav som anges i denna förordning.

(16)

Förutom de juridiskt bindande krav som anges i denna förordning bör man ange indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik för att garantera en bred tillgång på information om miljöprestanda under hela livscykeln för de produkter som omfattas av denna förordning.

(17)

Direktiv 96/57/EG bör därför upphävas.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 19.1 i direktiv 2005/32/EG.

a)

kylar och frysar som i första hand drivs av andra energikällor än elektricitet, t.ex. gasol (LPG), fotogen och biodiesel,

b)

batteridrivna kylar och frysar som kan anslutas till elnätet med en ac/dc-omvandlare som inköps separat,

c)

specialtillverkade kylar och frysar som tillverkas i enstaka exemplar och som inte motsvarar några andra kyl- eller frysmodeller,

d)

kylar eller frysar för användning i tjänstesektorn där avlägsnandet av de frysta matvarorna känns av elektroniskt och den informationen kan förmedlas automatiskt genom en nätverksanslutning till ett fjärrstyrt redovisningssystem,

e)

kylar och frysar där huvudfunktionen inte är att förvara matvaror genom kylning, såsom fristående ismaskiner eller automater för kylda drycker.