Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C(2025)4024

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION om innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi, om inrättande av områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet i enlighet med artikel 15e i Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv (EU) 2018/2001 och om framtidssäkrade nätavgifter för att minska kostnader för energisystem

C/2025/4024 final

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 2.7.2025

om innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi, om inrättande av områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet i enlighet med artikel 15e i Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv (EU) 2018/2001 och om framtidssäkrade nätavgifter för att minska kostnader för energisystem

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)Genom given för en ren industri fastställs särskilda åtgärder för att se till att målet att fasa ut fossila bränslen i ekonomin senast 2050 främjar tillväxten i europeiska industrier, bland annat genom att ta itu med de höga energipriserna. Handlingsplanen för överkomliga energipriser 1 undersöker faktorer som driver upp energipriserna och identifierar åtta åtgärder som syftar till att sänka energikostnaderna för alla. Detta går att uppnå, delvis genom att påskynda utbyggnaden av ren energi och skapa en helt integrerad energimarknad som stöds av ett sammanlänkat och digitaliserat nät och ett sammanhållet reglerings- och styrningssystem. I planen föreslås att alla de faktorer som tillsammans avgör hur stora elräkningarna blir, dvs. kostnaden för produkten, kostnaden för nätet samt avgifter och skatter, tas med i beräkningen.

(2)För att kunna uppnå dessa mål är det av avgörande betydelse att i) påskynda utbyggnaden av förnybar energi och energilagring, ii) påskynda utvidgningen och förstärkningen av elnäten, samt iii) införa effektiva signaler för optimal användning av nätet och för att hålla nere nätkostnader, särskilt genom nättariffer.

(3)Europas beroende av importerade fossila bränslen identifieras som en viktig bidragande orsak till volatila och höga leveranskostnader. En utvidgning av utbudet av förnybara energikällor skulle bidra till att minska energiförsörjningskostnaderna och de priser som både industrin och privatpersoner betalar. För att förverkliga detta är det också nödvändigt att avsevärt påskynda förfarandena för beviljande av tillstånd för projekt för förnybar energi, inte bara för beprövade tekniker och exploateringssätt för förnybar energi, utan även för innovativa exploateringsmetoder och innovativ teknik på området.

(4)I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 2 (direktivet) fastställs ett mål om att andelen energi från förnybara energikällor i EU ska uppgå till 42,5 % senast 2030 och att man ska sträva efter att uppnå en andel på 45 %. För att detta ska bli möjligt krävs både en snabbare utbyggnad av anläggningar för förnybar energi och en bättre integration av den förnybara energi som matas in i nätet och energisystemet. Direktivet innehåller dessutom ett mål om att medlemsstaterna senast 2030 ska ägna minst 5 % av den nyinstallerade kapaciteten för förnybar energi åt innovativ teknik för förnybar energi.

(5)Genom direktivet och de åtföljande unionsinitiativen, såsom rekommendationen 3 och vägledningen 4 om påskyndande av tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur, ges medlemsstaterna ytterligare medel att säkerställa denna utbyggnad. Genom direktivet läggs å ena sidan grunden till en påskyndad användning av innovativ teknik för förnybar energi med hjälp av det vägledande målet. Genom 2022 års EU-strategi för solenergi 5 har å andra sidan innovativa metoder för exploatering av solenergi lyfts fram, och strategin inbegriper även ett åtagande att ge medlemsstaterna vägledning på detta område. Dessa innovativa tekniker och exploateringsmetoder fungerar som ett komplement till beprövade sätt att utnyttja teknik för förnybar energi för att uppnå målet i det uppdaterade direktivet om förnybar energi. Slutligen har medlemsstaterna, enligt artikel 15e i direktivet, möjlighet att utse områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet.

(6)Innovativ teknik för förnybar energi, såsom havsenergi eller flytande havsbaserad vindkraft, gör det möjligt att börja exploatera förnybara energikällor som ännu inte utnyttjats och kan komplettera den reguljära havs- och landbaserade vindkraften liksom den storskaliga solenergitekniken, som alltjämt kommer att utgöra stommen i unionens exploatering av förnybar energi. Investeringar i dessa innovativa tekniker genererar dessutom stordriftsfördelar, ny kunskap och konkurrensfördelar för unionen.

(7)Den största fördelen med innovativa former av förnybar energi är att möjligheterna till utbyggnad av förnybar energi utökas när områden används för flera ändamål och underutnyttjade konstruktioner (t.ex. barriärer längs motorvägar, fordon) används på ett effektivt sätt. Nya exploateringsmetoder kräver ibland innovationer inom teknik för förnybar energi. I andra fall rör det sig om nya sätt att använda samma produktionsteknik. Det finns många olika innovativa sätt att exploatera solenergi, bland annat agrovoltaik (en kombination av solenergiproduktion och jordbruk), solenergiproduktion som är integrerad i byggnader eller i infrastruktur, flytande eller fordonsintegrerade solpaneler och insticksklara minisolpaneler (t.ex. solsystem för balkonger). Flytande havsbaserad vindkraft kan också betraktas som ett innovativt sätt att utnyttja vindkraft. Utbyggnaden av dessa innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi hindras dock av särskilda rättsliga och icke-rättsliga faktorer, t.ex. att lagstiftningen inte är anpassad till deras specifika karaktär.

(8)Att utse områden för nät- och lagringsinfrastruktur skulle kunna göra det lättare att skynda på utvidgningen och förstärkningen av elnäten och utbyggnaden av energilagringen. De nät- och lagringsprojekt i dessa områden som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet kan, i syfte att avsevärt förkorta tidsfristerna för utfärdande av tillstånd, beviljas undantag från vissa typer av miljöbedömningar, förutsatt att de villkor som fastställs i direktivet är uppfyllda. Ett snabbt genomförande av dessa bestämmelser är avgörande för att frigöra potentialen i en snabb utbyggnad av nät- och lagringsprojekt och på så vis se till att EU:s klimat- och energimål och klimatneutralitetsmålet kan uppnås.

(9)För att de totala nätkostnaderna ska kunna sänkas och alla konsumenter ska kunna erbjudas överkomliga priser måste dessa nödvändiga investeringar dessutom gå hand i hand med en bättre användning av befintlig och ny infrastruktur. För att det ska bli möjligt att integrera en större andel förnybar produktion på ett kostnadseffektivt sätt, krävs större flexibilitet och effektivitet när det gäller hur nätet används och förvaltas. En effektiv metod för utformning av eltariffer kan ge systemanvändare de incitament som krävs för att de ska anpassa sitt beteende på ett sätt som bidrar till att minska de totala systemkostnaderna. Detta medför i sin tur en betydande möjlighet att göra energiomställningen mer kostnadseffektiv.

(10)Metoderna för utformning av nättariffer, vilka faller inom de nationella tillsynsmyndigheternas ansvarsområde, behöver genomgå en betydande förändring för att anpassas till behoven i ett koldioxidsnålt energisystem.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

DEFINITIONER

(1)I denna rekommendation avses med innovativa metoder för exploatering av förnybar energi de sätt att utnyttja solenergi – fotovoltaisk, termisk eller en kombination av båda – som förtecknas i EU-strategin för solenergi: agrivoltaiska system, byggnadsintegrerade solcellssystem, flytande solpaneler, solcellssystem som är integrerade i infrastruktur, fordonsintegrerade solceller, insticksklara minisolpaneler och flytande havsbaserade vindkraftssystem.

(2)I denna rekommendation avses med innovativ teknik för förnybar energi flytande havsbaserad vindkraft och havsenergi, vilket inte utesluter att det kan finnas annan innovativ teknik för förnybar energi som också kan dra nytta av dessa rekommendationer.

(3)I denna rekommendation avses med nätinfrastruktur alla projekt som syftar till att utnyttja elöverförings- och distributionstillgångar som är avgörande för en effektiv drift av elsystemet.

(4)I denna rekommendation avses med lagringsinfrastruktur alla energilagringstillgångar på överförings- och distributionsnivå.

TYDLIGARE REGELVERK FÖR INNOVATIV TEKNIK FÖR FÖRNYBAR ENERGI

(5)Vad gäller innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi bör medlemsstaterna definiera dessa innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi i lämpliga nationella regelverk, för att på så vis bringa klarhet i vilka bestämmelser som gäller och hur dessa tillämpas på varje enskild innovativ exploateringsmetod.

(6)För att dessa innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi ska kunna nå marknaden, bör medlemsstaterna specificera vilka tekniska normer – även när det gäller säkerhetsbestämmelser – som måste följas. Dessa tekniska normer bör utformas med hänsyn till vad som är specifikt utmärkande för den innovativa exploateringsmetoden eller den innovativa tekniken för förnybar energi.

(7)Utan att det påverkar tidsfristerna för tillståndsförfarandena i direktivet bör medlemsstaterna fastställa tillräckligt korta och tydliga tillståndsförfaranden för dessa innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi, bland annat genom att specificera vilka tillstånd som krävs och vilka tekniska normer som gäller.

(8)Medlemsstaterna bör dra nytta av synergierna mellan innovativa exploateringsmetoder, innovativa tekniker för förnybar energi och egenanvändning av förnybar energi, bland annat genom att vid behov tydliggöra regelverket för egenanvändning av förnybar energi.

(9)Medlemsstaterna bör göra det lättare att använda mark och hav för flera ändamål, även för produktion av förnybar energi, särskilt när detta kan få lokalt gynnsamma effekter, såsom att den markyta som krävs för produktion av förnybar energi minskar, att konkurrensen när det gäller mark- och havsanvändning dämpas, att synergier uppstår med andra typer av mark- och havsanvändning och att acceptansen för förnybar energi ökar hos allmänheten.

(10)Vid behov bör medlemsstaterna överväga att ändra den nationella eller regionala lagstiftning som gäller på de platser där dessa innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi skulle kunna utnyttjas för att möjliggöra denna utbyggnad, varvid lokala särdrag och systembehov bör beaktas och EU:s miljöregelverk och principen om att inte orsaka betydande skada bör respekteras på ett kostnadseffektivt sätt.

(11)Medlemsstater som antar havsplaner bör överväga att utse havsområden för specifik teknik för förnybar energi eller innovativ teknik för förnybar energi eller båda, inklusive flytande havsbaserad vindkraft, havsenergi och flytande havsbaserad solenergi, och bör även beakta möjligheten att olika tekniker kan ge upphov till synergieffekter.

(12)Vid genomförandet av rekommendationerna i punkterna 5–11 uppmuntras medlemsstaterna att beakta de metoder för innovativ teknik för förnybar energi och de exploateringsmetoder som beskrivs i avsnitt 2 i kommissionens tillkännagivande om innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi som antogs av kommissionen samma dag som rekommendationen 6 .

SNABBARE FÖRFARANDEN VID UTBYGGNAD AV NÄT OCH LAGRING

(13)När det gäller den nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet bör medlemsstaterna inrätta särskilda infrastrukturområden i enlighet med artikel 15e i direktivet för att på bästa sätt utnyttja tillståndsmöjligheterna och på så vis främja infrastrukturen för elnät och lagring.

(14)Medlemsstaterna bör snabbt anta särskilda planer för att utse särskilda infrastrukturområden för utveckling av nät- och lagringsprojekt i enlighet med artikel 15e i direktivet.

(15)När medlemsstaterna utser sådana områden bör de i samarbete med de systemansvariga ta hänsyn till elsystemets behov och se till att synergier uppstår med befintliga planer, bedömningar och områden som redan identifierats inom ramen för andra förfaranden. Det kan handla om utvecklingsplaner för nät, nationella energi- och klimatplaner, nationella luftvårdsprogram, havsplaner, bedömningar av flexibilitetsbehov och den kartläggning som utförs i enlighet med utseendet av accelerationsområden för förnybar energi och artikel 15b i direktivet.

(16)För att påskynda utbyggnaden av gränsöverskridande infrastruktur, särskilt i syfte att fullborda energiunionen, bör medlemsstaterna samarbeta tätt när det gäller att fastställa nät- och lagringsområden som ligger nära deras gränser och som kan omfattas av artikel 15e, samt samordna samråd med berörda parter, begränsningsregelverk och eventuella kompensationsåtgärder som är tillämpliga vid en betydande oundviklig miljöpåverkan i dessa områden.

(17)Om uppförandet och driften av projekten i dessa områden förväntas ge upphov till en betydande oundviklig miljöpåverkan, bör sådana effekter vederbörligen begränsas eller, om detta inte är möjligt, kompenseras. Medlemsstaterna ska följa bestämmelserna i artikel 15e i direktivet i syfte att undvika eller minska effekterna och anta ett särskilt begränsningsregelverk som fastställer regler vad gäller lämpliga och proportionerliga begränsningsåtgärder.

(18)Medlemsstaterna bör i så stor utsträckning som möjligt använda befintliga digitala verktyg när de genomför rekommendationerna i punkterna 13–17.

(19)När områden för nät- och lagringsinfrastruktur väl inrättats får medlemsstaterna, i syfte att uppnå klimatmålen och målen för förnybar energi, utnyttja undantagen från vissa miljöbedömningar enligt artikel 15e.2 i direktivet, om det är motiverat för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och slutanvändarnas – inklusive industriella förbrukares – anslutning till elnätet.

(20)När projekt etableras i de särskilda nät- och lagringsområdena, bör medlemsstaterna inleda ett lämpligt påskyndat granskningsförfarande baserat på tillgängliga miljödata för att kontrollera att sannolikheten inte är stor att uppförandet eller driften av projekten resulterar i betydande oförutsedda negativa effekter på miljön.

(21)Vid genomförandet av rekommendationerna i punkterna 13–20 uppmanas medlemsstaterna att beakta de metoder som beskrivs i den vägledning om inrättande av områden för nät- och lagringsinfrastruktur som krävs för att integrera förnybar energi i elsystemet som antogs av kommissionen samma dag som rekommendationen 7 .

GYNNSAMMA FINANSIELLA RAMAR FÖR INNOVATIVA TEKNIKER OCH METODER FÖR EXPLOATERING AV FÖRNYBAR ENERGI

(22)Medlemsstaterna uppmuntras att överväga att kombinera olika typer av teknik för förnybar energi, inklusive innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi, på samma plats, även till havs. Denna typ av lösningar kallas hybridlösningar. Hybridlösningar drar nytta av olika förnybara energikällors kompletterande egenskaper och möjliggör därigenom ett effektivare, tillförlitligare och stabilare elkraftsystem. Att dela nätanslutningen skulle kunna bidra till att minska kostnaderna för dessa innovativa projekt, bidra till att stabilisera nätet och begränsa behovet av nätutbyggnad och lagring samt tillhandahålla mer programmerbara försörjnings- och stödtjänster till nätet. I samband med detta bör medlemsstaterna ta del av rekommendationen 8 och vägledningen 9 om tillståndsförfaranden för projekt för förnybar energi.

(23)Medlemsstaterna får utforma stödsystem av ett slag som uppmuntrar till att inkludera innovativa exploateringsmetoder och innovativ teknik för förnybar energi, under förutsättning att systemen enligt kriterierna för förhandsurval och tilldelning är stödberättigade och kan inkluderas på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som systemens konkurrenskraft upprätthålls. I förekommande fall bör medlemsstaterna överväga att ytterligare främja inkluderande av innovativa exploateringsmetoder och innovativ teknik för förnybar energi – bland annat med hjälp av icke-prisrelaterade kriterier som belönar innovation genom att införa ett minimikrav på förbättring av nyckelprestationsindikatorer som går utöver de senaste tekniker och lösningar som redan finns på marknaden – genom att fastställa separata andelar för dem eller utforma särskilda anbudsförfaranden för dem 10 . När medlemsstaterna utformar stödsystem för förnybar energi bör de ta del av rekommendationen 11 och vägledningen 12 om utformning av auktioner för förnybar energi samt genomförandeakten 13 om icke-prisrelaterade kriterier vid auktioner för förnybar energi enligt förordningen om nettonollindustrin.

(24)Medlemsstaterna bör överväga att utforma stödsystem för utbyggnad av havsbaserad förnybar energi på ett sätt som uppmuntrar till inkluderande av alla relevanta innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi, inbegripet havsbaserad flytande vindkraft, havsenergi och havsbaserad flytande solenergi, samtidigt som möjligheten till synergieffekter mellan tekniker beaktas.

(25)Medlemsstaterna bör överväga att, genom sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, främja utvecklingen av agrivoltaik med hjälp av särskilda politiska åtgärder. De bör också fastställa villkor för beviljande av inkomststöd som jordbrukare med agrivoltaiska anläggningar har möjlighet att utnyttja.

(26)För att främja installation av solenergi i byggnader enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 14 bör medlemsstaterna, genom tillämpning av icke-prisrelaterade kriterier, främja utbyggnaden av byggnadsintegrerad solenergi inom ramen för offentlig upphandling av solenergiprodukter.

(27)Vid genomförandet av rekommendationerna i punkterna 22–26 uppmuntras medlemsstaterna att beakta de metoder som beskrivs i avsnitt 3 i den vägledning om innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi 15 som antogs av kommissionen samma dag som rekommendationen.

ÖKAD KUNSKAP OCH ERFARENHET VAD GÄLLER INNOVATIVA TEKNIKER OCH METODER FÖR EXPLOATERING AV FÖRNYBAR ENERGI

(28)Medlemsstaterna uppmuntras att, bland annat genom pilotprojekt, demonstrationsprojekt, testning och undersökningar, främja fortsatt forskning om innovativa exploateringsmetoder och innovativ teknik för förnybar energi, dvs. om deras potential att bidra till unionens mål för förnybar energi och deras sannolika miljöpåverkan.

(29)Medlemsstaterna uppmanas att regelbundet övervaka sina innovativa projekt och se till att den kunskap som förvärvats får stor spridning, även bland medlemsstaterna.

(30)Medlemsstaterna bör främja samarbete mellan de olika offentliga myndigheter som är involverade i att skapa och upprätthålla regelverket för innovativa exploateringsmetoder och innovativ teknik för förnybar energi samt mellan varandra, bland annat genom särskilda möten eller forum som främjar utbyte. Samordning på nationell nivå bör kombineras med insatser för att säkerställa standardisering och driftskompabilitet bland medlemsstaterna.

(31)Medlemsstaterna bör försöka åtgärda bristen på erfarenhet och kompetens inom den offentliga förvaltningen tillsammans med fackfolk som arbetar med dessa innovativa exploateringsmetoder och innovativa tekniker för förnybar energi. Medlemsstaterna uppmanas därför att främja anpassade utbildningar och kapacitetsuppbyggande verksamheter. I samband med detta skulle medlemsstaterna också kunna utnyttja de möjligheter som erbjuds på EU-nivå, t.ex. det ekonomiska och tekniska stöd som Europeiska kommissionen erbjuder genom program som Cohesion 4 Transition, Life-programmet eller kompetenspakten.

(32)Vid genomförandet av rekommendationerna i punkterna 28–31 uppmuntras medlemsstaterna att beakta de metoder som beskrivs i avsnitt 4 i den vägledning om innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi som antogs av kommissionen samma dag som rekommendationen.

FRAMTIDSSÄKRADE ELNÄTSAVGIFTER FÖR ATT MINSKA KOSTNADER FÖR ENERGISYSTEM

(33)Det krävs ett välplanerat och omsorgsfullt förhållningssätt till förbrukare i hushåll och industri för att användarna ska kunna anpassa sig till utformningen av tariffer som bättre återspeglar kostnaderna. En omfattande medverkan av berörda parter och en gradvis infasning av de relevanta ändringarna bör planeras så att kortsiktiga effekter på särskilda användarkategorier kan hanteras.

(34)För att säkerställa en kostnadseffektiv nätdrift och se till att viktiga projekt som bidrar till den integrerade marknaden genomförs, bör nationella tillsynsmyndigheter utvärdera möjligheten till ett regelverk som är grundat på stimulansåtgärder samt anpassa tillhörande prestationsindikatorer och riktmärken för nätoperatörer.

(35)För att minska kostnaderna för nätutbyggnad till den nivå som krävs bör nationella tillsynsmyndigheter använda sig av tariffutformning för att skapa incitament till minskad höglastförbrukning, bland annat genom att lägga till en kapacitetskomponent i tariffstrukturen som återspeglar höglasten, i kombination med en tidpunktsrelaterad energikomponent, särskilt vid tidpunkter då nätet riskerar att bli mättat.

(36)Nationella tillsynsmyndigheter bör ta med tidpunktskomponenter i tariffstrukturerna för att skapa korrelation mellan kostnadsfördelning och nätförbrukningstoppar, så att incitament för en effektiv användning av nätet skapas. Olika metoder kan användas för tidsdifferentiering, från enklare metoder (som t.ex. gör det möjligt att skilja mellan höglast och låglast, mellan olika säsonger, mellan veckodagar och helger) till mer komplexa metoder (med smarta mätare som möjliggör en mycket dynamisk tidpunktskomponent).

(37)Nationella tillsynsmyndigheter bör främja användningen av lokaliseringssignaler i nättariffer eftersom dessa möjliggör en mer ändamålsenlig placering av nödvändig produktion och förbrukning i nätet. Attraktiva eller nedsatta tariffer kan stimulera till förbrukning på platser och vid tidpunkter vid vilka nätet är tillgängligt och efterfrågan är lägre än den tillgängliga produktionen på den nätplatsen. Även inmatningsavgifter kan vara ett effektivt sätt att inverka på producenters beteende och investeringsbeslut. När producenter som är anslutna till överförings- och distributionssystem betalar inmatningsavgifter, bör dessa avgifter vara utformade på ett sådant sätt att de innehåller tidpunkts- och lokaliseringskomponenter, så att belastningen minskar och incitament skapas till en så effektiv nätanvändning som möjligt. Dessa avgifter kan vara särskilt meningsfulla när nätuppgraderingar inte är en genomförbar eller kostnadseffektiv lösning.

(38)När det är motiverat kan särskilda kategorier av nätanvändare, såsom energiintensiva användare, prosumenter, energigemenskaper och dubbelriktad laddning erbjudas särskilda tariffsystem. Den nationella tillsynsmyndigheten bör ange objektiva orsaker till att dessa nätanvändare, på grundval av sin förbrukningsprofil och den flexibilitet de erbjuder det övergripande systemet, har en mindre inverkan på elnätets totala kostnad.

(39)Nättariffer för ellagring kan användas för att sporra lagringsoperatörer till nätvänligt beteende, för att styra lagringsinvesteringar till de lämpligaste områdena och för att skapa incitament till laddning/urladdning vid tidpunkter då det är som mest gynnsamt för elsystemet. Tariffsystem bör ta hänsyn till lagringens specifika karaktär och undvika att ålägga lagringsanläggningar ”dubbla avgifter”, eftersom detta skulle kunna göra det mindre attraktivt att ta lagringstillgångar i bruk, men bör samtidigt återspegla lagringens totala inverkan på nätkostnaderna.

(40)Medlemsstaterna får tillföra offentliga medel till den totala budgeten för nätavgifter inom rådande rättsliga ram, förutsatt att detta görs på ett icke-diskriminerande sätt, inte gynnar vissa kategorier av nätanvändare, inte undergräver de incitament till beteendeanpassning som syftar till att sänka de totala systemkostnaderna, och att medlen endast täcker de merkostnader som uppstår till följd av åtgärder för att påskynda en utfasning av fossila bränslen och en marknadsintegration.

(41)Även om en kumulativ kostnadsmodell (”cost cascading”) fortfarande kan vara berättigad, skulle en mer nyanserad strategi kunna ge en mer rättvisande bild av kostnaderna när det blir vanligare med produktion i distributionsnät, även i distributionsnät med låg spänning. Nationella tillsynsmyndigheter bör därför ta hänsyn till hur produktions- och förbrukningsprofiler på distributionsnivå förändras när de tillämpar en kumulativ kostnadsmodell.

(42)Vid genomförandet av rekommendationerna i punkterna 33–41 uppmuntras medlemsstaterna att beakta de metoder som beskrivs i den vägledning om framtidssäkrade nätavgifter för att minska kostnaderna för energisystem som antogs av kommissionen samma dag som rekommendationen 16 .

ÖVERVAKNING, RAPPORTERING OCH ÖVERSYN

(43)Medlemsstaterna bör genomföra en granskning av de rättsliga och icke-rättsliga hinder för innovativa tekniker och metoder för exploatering av förnybar energi som finns på deras territorium, och denna bör ses över regelbundet så att åtgärder som främjar deras utveckling och utbyggnad kan fastställas och genomföras.

(44)Medlemsstaterna uppmanas att lämna detaljerad information till kommissionen om de nationella åtgärder som vidtagits inom ramen för denna rekommendation, i synnerhet som en del av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter som ska lämnas in i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 17 .

(45)Kommissionen kommer att utvärdera den information som lämnats av medlemsstaterna och överväga om det behövs ytterligare åtgärder för att stödja dem i) i främjandet av utveckling och införande av innovativa tekniker för förnybar energi och exploateringsmetoder eller ii) i antagandet av planer på att utse särskilda infrastrukturområden för utveckling av nät- och lagringsprojekt.

Utfärdad i Bryssel den 2.7.2025

   På kommissionens vägnar

   Dan JØRGENSEN
   Ledamot av kommissionen

(1)    COM(2025) 79 final.
(2)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/2001/oj  
(3)    C(2024) 2660 final.
(4)    SWD(2024) 333 final.
(5)    COM(2022) 221 final.
(6)    Utkastet till tillkännagivande antogs samma dag som den här rekommendationen: C(2025) 4011.
(7)    Utkastet till tillkännagivande om vägledningen antogs samma dag som den här rekommendationen: C(2025) 4012.
(8)    C(2024) 2660 final.
(9)    SWD(2024) 333 final.
(10)    I enlighet med punkt 96 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, om statligt stöd står på spel.
(11)    C(2024) 2650 final.
(12)    SWD(2024) 300 final.
(13)    Kommissionens genomförandeförordning om specificering av tilldelningskriterier och kriterier för förhandsurval för auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor – COM(2025) 2900.
(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1275/oj )
(15)    Utkastet till tillkännagivande antogs samma dag som den här rekommendationen: C(2025) 4011.
(16)    Utkast till tillkännagivande av riktlinjer om framtidssäkrade nätavgifter för minskade systemkostnader: C(2025) 4010.
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).
Top