52022PC0057

MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Det allmänna målet för detta förslag är att inrätta ett säkert EU-system för satellitkommunikation (programmet) som tillhandahållandet av säkra, flexibla och motståndskraftiga satellitkommunikationstjänster i hela världen till EU och medlemsstaternas offentliga organ.

Satellitkommunikation ger täckning överallt som komplement till markbundna nät (markbaserade kabelförbindelser som fiberbredband eller trådlösa nät). Satellitkommunikation kan tillhandahålla skarvfri digital kommunikation i områden där markbundna nät saknas (t.ex. hav, under flygningar eller på avlägsna platser/öar utan mobiltele- eller bredbandstäckning), har förstörts (vid exempelvis översvämningar eller skogsbränder) eller inte är tillförlitliga (i krissituationer, för diplomattjänster i länder utanför EU eller för känsliga offentliga insatser).

Statlig satellitkommunikation är en strategisk tillgång som är nära kopplad till nationell säkerhet och som används av de flesta medlemsstater. Statliga användare tenderar att använda antingen offentligt ägda 1 eller offentlig-privata lösningar 2 eller särskilda ackrediterade privata tjänsteleverantörer. Användningsområdena är bl.a. övervakning, krishantering i form av bl.a. civilskydd och humanitära insatser vid naturliga eller människovållade katastrofer samt uppkoppling och skydd av viktig infrastruktur.

På grund av de erforderliga investeringarnas omfattning och komplexitet, och de synergieffekter som gemensam kapacitet kan medföra, utpekades statlig satellitkommunikation redan 2013 3 som ett lovande område för EU-initiativ, med möjlighet att på ett påtagligt sätt bidra till målen för ett starkt, säkert och resilient EU. Det ingår nu i rymdstrategin för Europa 4 , den europeiska försvarshandlingsplanen 5 och EU:s globala strategi. Idén om en EU-infrastruktur för statlig satellitkommunikation har konsekvent välkomnats i rådets slutsatser 6 .

Att Europaparlamentet och rådet den 28 april 2021 antog förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (rymdförordningen) var ett första steg mot detta mål för resiliens, genom att det inrättades en särskild Govsatcom-komponent i EU:s rymdprogram. Målet är att optimera användningen av befintlig satellitkommunikationskapacitet för statliga användare genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande av tillgängliga nationella och privata resurser för satellitkommunikation i EU. Då satelliter har begränsad livslängd (cirka 15 år för satelliter i geostationära banor (GEO)) kommer en stor del av den statligt ägda infrastrukturen i de sammanslagna och delade resurserna inom Govsatcom att behöva bytas ut under det kommande decenniet 7 . Därför ska enligt rymdförordningen utvecklingen av satellitkommunikationsbehoven bedömas. I rymdförordningen står det att om ”en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan under den första fasen visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, bör det vara möjligt att fatta beslut om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.”

Flera studier 8 har visat att behoven utvecklas i den här riktningen: Traditionellt har satellitkommunikation använts för röstkommunikation och dataöverföring i avlägsna områden (t.ex. till havs), men användningsområdena utvecklas snabbt och kräver låg latens 9 och global täckning. Satellitkommunikation har i första hand byggt på geosynkrona satelliter, men teknikens utveckling har möjliggjort kommunikationskonstellationer även i andra banor, t.ex. låg bana (LEO) och medelhög bana (MEO), som erbjuder prestanda för att tillgodose dessa nya användarbehov.

De ökande nivåerna av hybrid- och cyberhot och naturkatastrofernas benägenhet driver på de offentliga aktörernas behov i riktning mot ökad säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet till satellitkommunikationslösningar som svarar mot dessa behov. Framväxten av kvantdatorer är ytterligare ett hot. Kvantdatorer förväntas genom starkt förbättrad kapacitet kunna dekryptera material som för närvarande är krypterat. Initiativet Europeisk kvantkommunikationsinfrastruktur (EuroQCI) 10 har som mål att ta fram framtidssäkra kryptografiska system med världsledande säker kommunikation som kan motstå morgondagens kvantdatorattacker. EuroQCI finansieras för närvarande genom Horisont Europa, Programmet för ett digitalt Europa och den digitala delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa. I kommissionens strategiska rapport om framtidsfrågor 11 utpekas dessutom digital hyperkonnektivitet och teknisk omställning som en dominerande megatrend de nästa 50 åren, i kombination med en aldrig tidigare skådad efterfrågan på tjänster inom bl.a. dataekonomi och finans.

Dessa framsteg innebär att global satellitkonnektivitet i allt högre grad är att betrakta som en strategisk tillgång. Därför pågår flera stora offentligfinansierade projekt utanför EU med olika strategiska konnektivitetsmål 12 . Dessa satsningar på strategisk infrastruktur av alla stora rymdmakter belyser det växande globala behovet av statliga tjänster och motståndskraftig konnektivitet för att inte bara stödja säkerhetsinsatser utan också koppla upp kritisk infrastruktur, hantera kriser och stödja gräns- och sjöövervakning.

Hittills finns det inga EU-tillgångar i låg eller medelhög bana i drift eller på ritbordet som kan tillgodose de statliga användarnas föränderliga behov. Den befintliga satellitkapacitet för statliga tjänster som står till medlemsstaternas förfogande bygger på ett begränsat antal geosynkrona satelliter, som huvudsakligen täcker Europa. Merparten av kapaciteten är avdelad för militära uppdrag, med en sträng styrning (t.ex. offentligt ägd infrastruktur eller offentlig-privata partnerskap med strikt kontroll). Eftersom de tjänster som tillhandahålls genom militära satellittjänster är skräddarsydda för specifika militära behov, särskilt i fråga om frekvens, kryptering, signalens egenskaper, användarterminaler och sekretess, kan de inte heller användas i de flesta civila offentliga tillämpningar.

Till följd av de tekniska framstegen med låg latens dyker det upp olika offentligt stödda eller subventionerade megakonstellationer utanför EU i USA, Kina och Ryssland. Det råder samtidigt brist på tillgängliga frekvenser och banpositioner på grund av den dramatiska ökningen av megakonstellationer. I kombination med Govsatcomsatelliternas begränsade livslängd skapar detta ett brådskande behov av ett rymdbaserat EU-system för säker konnektivitet. Programmet är avsett att täcka kapacitetsluckorna för statliga satellitkommunikationstjänster.

Programmet bör också låta det privata näringslivet tillhandahålla kommersiella satellitkommunikationstjänster. Sådana kommersiella tjänster kan särskilt bidra till tillgången till höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela EU, undanröja döda zoner och öka sammanhållningen mellan medlemsstaternas regioner, inbegripet landsbygdsområden, perifera, avlägsna och isolerade områden och öar, samt tillhandahålla konnektivitet i geografiska områden av strategiskt intresse.

Ett offentlig-privat partnerskap är enligt konsekvensbedömningen det lämpligaste sättet att säkerställa att programmets mål kan uppnås. Det skulle göra det möjligt att bygga vidare på EU:s befintliga teknik- och infrastrukturbas för satellitkommunikation och tillhandahålla störningståliga och innovativa statliga tjänster. Samtidigt skulle det bli möjligt för privata partner att komplettera programmets infrastruktur med ytterligare kapacitet att erbjuda kommersiella tjänster. Ett sådant system skulle dessutom optimera kostnaderna för utbyggnad och drift genom att dela utvecklings- och utbyggnadskostnader för komponenter som är gemensamma för både statlig och kommersiell infrastruktur samt för driftkostnader genom att möjliggöra en hög grad av ömsesidigt ansvar för kapacitet. Det skulle stimulera innovation, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag som använder ny rymdteknik och nya rymdtillämpningar (ny rymd) genom att möjliggöra spridning av forsknings- och utvecklingsrisker på offentliga och privata partner.

Samtidigt med det här programmet planeras följande:

·Horisont Europa-programmet kommer att anslå en särskild del av sina komponenter i det fjärde klustret till forskning och innovation som rör spridning av forsknings- och utvecklingsrisker på offentliga och privata partner, inbegripet för den teknik som eventuellt utvecklas inom ramen för ny rymd.

·Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (Europa i världen) kommer att anslå en särskild del av sina medel för Europa i världen till verksamhet som rör spridning av utbyggnads- och utnyttjanderiskerna på offentliga och privata partner för konnektivitetssystemet så att det kan erbjuda en rad tjänster till internationella partner.

·Unionens rymdprogram kommer att anslå en särskild del av sin Govsatcomkomponent till verksamhet som rör utvecklingen av Govsatcomnavet, som kommer att utgöra en del av markinfrastrukturen i systemet för säker konnektivitet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det föreslagna programmet är förenligt med EU:s befintliga rymdpolitik. Programmet är särskilt tänkt att stärka EU:s rymdkapacitet, som för närvarande består av EU:s system för satellitnavigering, Galileo, och för jordobservation, Copernicus, samt kapaciteten för rymdlägesbild. Programmet bygger på Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med unionspolitik på en rad andra områden. I synnerhet skulle tillhandahållandet av offentliga tjänster säkerställa ytterligare sammanhållning i linje med EU:s strategier för digitalisering och cybersäkerhet, genom att säkerställa integriteten och resiliensen hos EU:s infrastruktur, nät och kommunikation. Programmet är avsett att drivas av EU och ge en mycket hög säkerhetsnivå, vilket stärker förmågan att tillhandahålla en integrerad EU-reaktion på säkerhetshot i enlighet med strategin för EU:s säkerhetsunion och i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik. Tjänsterna ska koppla upp strategiska områden som Arktis och Afrika, i enlighet med de politiska målen för dessa regioner och strategin Global Gateway.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundas på artikel 189.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken är den rättsliga grunden för antagande av unionsåtgärder inom den europeiska rymdpolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

På grund av konnektivitetens globala omfattning och karaktär kan frågan inte hanteras på lokal eller regional nivå.

Programmet ska komplettera EU:s befintliga Govsatcom för sammanslagning och gemensamt utnyttjande av befintlig statlig satellitkommunikationskapacitet. Ingen EU-medlemsstat har dock ensam kapacitet att tillgodose alla föränderliga användarbehov och täcka kostnaderna för det.

En EU-lösning tillför mervärde eftersom åtgärder och samordning på EU-nivå undviker överlappning mellan unionen och medlemsstaterna. Det skulle leda till ett bättre utnyttjande av befintliga tillgångar, ökad säkerhet och resiliens, särskilt genom kvantkryptografi, bättre täckning och ett större tjänsteutbud. Andra politikområden på EU-nivå och i medlemsstaterna skulle också gynnas.

Åtgärder på EU-nivå ger stordriftsfördelar. De individuella användarbehoven i medlemsstaterna är i allmänhet olika och ofta oförutsägbara i fråga om omfattning, kapacitet, tidpunkt och plats. En gemensam nämnare för alla användningsfall är behovet av flexibilitet på grund av det ofta oförutsägbara och varierande behovet av satellitkommunikationskapacitet. För att få en sådan flexibel tillgång till kapacitet krävs stora investeringar.

•Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget införs inga åtgärder utöver dem som är nödvändiga för att uppnå programmets huvudmål. I förslaget fastställs närmare bestämt minimikrav för inrättandet av ett europeiskt system för säker konnektivitet och för tillhandahållandet av lämpliga statliga satellitkommunikationstjänster. I detta avseende kommer systemets kapacitet att utformas för att komplettera bland annat medlemsstaternas befintliga satellitkommunikationskapacitet och täcka planerade ytterligare kapacitetsbehov. Förslaget inför inga begränsningar av möjligheterna för medlemsstaternas statliga aktörer att välja vilken kapacitet de vill använda.

Förslaget förväntas ha positiva spridningseffekter på unionens rymdsektor, inbegripet ny rymd. Dessutom gynnas allmänheten av förbättrade operativa prestanda inom räddningstjänst.

Slutligen är den budget som anslås till programmet lämplig för att uppnå de uppsatta målen och är inte större än nödvändigt. De medel som behövs för att genomföra programmet har fastställts på grundval av flera noggranna analyser och skattningar som gjorts som en del av konsekvensbedömningen och som beskrivs nedan.

•Val av instrument

En förordning av Europaparlamentet och rådet är det instrument som rekommenderas. En förordning skapar enhetlighet och är direkt tillämplig, vilket krävs för ett effektivt genomförande av programmet, samtidigt som programmet får synlighet och de ekonomiska resurser som behövs för att genomföra det.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter

Programmet stöds av synpunkter från expertgruppsmöten, offentliga samråd och workshoppar där alla berörda parter (medlemsstaterna och näringslivet) kunde lämna synpunkter, närmare bestämt följande:

·Sedan 2016 har flera expertgruppsmöten med medlemsstaterna hållits inom ramen för EU:s Govsatcominitiativ, där man diskuterar statliga behov av satellitkommunikation, delning och gemensamt utnyttjande, genomförandeaspekter och utvecklingen av det nu aktuella programmet.

·Under 2021 hölls ett stort antal bilaterala möten med medlemsstaterna för att samla in deras särskilda behov av statlig satellitkommunikation och eventuella problem i anslutning till programmet. De flesta medlemsstater uppgav sig tydligt stödja programmet och dess övergripande mål.

·I maj och november 2021 anordnade kommissionen två workshoppar med medlemsstaterna om läget i fråga om säker konnektivitet. Under workshopparna presenterades den tekniska studien om säker konnektivitet, tillsammans med tänkbara upplägg för systemets utnyttjande. Workshopparna möjliggjorde aktiva inlägg, frågor och kommentarer från medlemsstaterna som beaktades vid utarbetandet av detta förslag.

·I juni 2021 höll kommissionen en workshop om säker konnektivitet för det europeiska nya rymdekosystemet. 458 deltagare (däribland 196 små och medelstora företag och nystartade företag) diskuterade innovativa idéer för programmet för säker konnektivitet och vad den nya rymden kunde bidra med.

·Som en del av allmänhetens synpunkter på den inledande konsekvensbedömningen fick kommissionen svar från 13 berörda parter, däribland företrädare för glesbefolkade områden i EU (1), privata företag (8), näringslivsorganisationer (2), en icke-statlig organisation (1) samt en privatperson (1). Näringslivet stödde programmet och de flesta föredrog ett offentlig-privat partnerskap.

Medlemsstaterna är i allmänhet eniga om att det behövs åtgärder. Flera medlemsstater betonade att rent nationell kapacitet möjligen kan tillgodose behoven på kort sikt, men att den inte räcker på lång sikt. Vissa av luckorna (t.ex. i Arktis) är redan dokumenterade. Dessutom bekräftade flera medlemsstater sina ökande statliga behov av garanterad tillgång till säker satellitkommunikation.

Medlemsstaterna betonade också behovet av att involvera den nya rymden, eftersom uppstartsföretag har visat att de är tekniskt avancerade och angelägna att bidra med innovativa lösningar.

Företrädare för EU:s rymdindustri bekräftade under kartläggningsfasen att det inte finns några planer på att privata företag i EU ensamma ska skapa några satellitkommunikationskonstellationer för att möta de framväxande och ökande statliga behoven av låg latens. De välkomnade dock möjligheten att samarbeta med EU för att utveckla ett sådant system.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger också på underlag och resultat från studien Building Blocks Towards a Secure Space Connectivity System 13 .

Kommissionen anlitade också en oberoende konsult för att stödja analysen av programmets indirekta fördelar genom att tillhandahålla ekonometriskt underlag och analyser.

Slutligen har kvantitativa och kvalitativa uppgifter till stöd för detta förslag samlats in från medlemsstaterna och berörda parter i näringslivet. Det här förslaget bygger också på kommissionens arbete med Govsatcom i EU:s rymdprogram, EuroQCI-initiativet samt forskningsverksamheten i ENTRUSTED-projektet 14 .

•Konsekvensbedömning

I enlighet med sin satsning på bättre lagstiftning genomförde kommissionen en konsekvensbedömning inför inrättandet av programmet.

De problem som analyserades i konsekvensbedömningen, som också nämnts ovan, ledde till att tre politiska mål formulerades:

·Säkerställa tillhandahållandet av säker satellitkommunikation för föränderliga statliga behov.

·Öka resiliensen i medlemsstaternas och EU:s verksamhet genom garanterad tillgång till säker satellitkommunikation.

·Säkerställa att statliga kommunikationsbehov inte i avgörande grad är beroende av infrastruktur utanför EU.

För att avhjälpa bristen på kapacitet för statliga tjänster övervägdes följande alternativ för att nå målen på det mest ändamålsenliga och resurseffektiva sättet:

I nollalternativet vidtas inga EU-åtgärder utöver vad som för närvarande genomförs i EU Govsatcom. Nollalternativet innebär att fas 1 i EU Govsatcom fortsätter som nu, dvs. bara dagens sammanslagning och gemensamt utnyttjande av nationella och privata satellitkommunikationssystem. Enligt det alternativet kan enskilda medlemsstater eller EU-företag, utveckla nya satellitkommunikationstjänster, och en del av kapaciteten i den kan säljas till EU:s Govsatcompool. Övergången till fas 2 i EU Govsatcom enligt den ursprungliga tidtabellen kräver i samtliga fall lagstiftning, mer budget och tillgängliga frekvenser.

Som en del av bedömningen övervägdes också om EU kunde köpa in säkra ackrediterade tjänster i etablerade lösningar från den offentliga eller privata sektorn, som för närvarande bara har utländska leverantörer på marknaden (alternativ 3 – konstellation utanför EU). Även om EU:s satkommarknad redan är välutvecklad finns det för närvarande inga EU-leverantörer som kan tillgodose alla ökande och föränderliga statliga behov. Att köpa in tjänsterna från privata leverantörer utanför EU är dock inte det alternativ som är att rekommendera med tanke på säkerhet och öppet strategiskt oberoende, eftersom medlemsstaterna och EU-institutionerna för statliga behov kräver garanterad obegränsad tillgång till säkra konnektivitetstjänster utan att behöva inhämta samtycke från någon tredje part. Alternativ 3 uppfyller alltså inte de specifika målen.

Därför måste EU agera för att säkra tillgången till de här tjänsterna genom antingen fullständig finansiering och upphandling av ett eget system (alternativ 1 – helt offentligt) eller med hjälp av privata resurser (alternativ 2 – ett koncessionsavtal med rätt till kommersiellt utnyttjande). Alternativen 1 och 2 når de specifika målen i lika hög grad, men alternativ 2 kan ge högre ekonomiska fördelar.

De gemensamma ekonomiska fördelarna med alternativen 1 och 2 har att göra med utbyggnaden av ny infrastruktur som ger ett bruttoförädlingsvärde på 17–24 miljarder euro och ytterligare arbetstillfällen i EU:s rymdindustri. Investeringar i rymdinfrastrukturens tidigare led beräknas ha en sexfaldig effekt på senare led 15 . Ekonomin tjänar på spridningseffekter i sektorer i senare led med hjälp av de tjänster, den teknik och de data som rymdsektorn tillhandahåller för att förbättra verksamheten. De beräknas tillföra ett bruttoförädlingsvärde på 10–19 miljarder euro.

Den ytterligare möjlighet som alternativ 2 ger den privata sektorn att göra fler investeringar för att utveckla kommersiella tjänster bör skapa större ekonomiska nytta för sektorn i senare led, eftersom det kan handla om betydande möjligheter på den kommersiella marknaden. Om de privata partnerna väljer att utveckla ytterligare infrastruktur för kommersiella tjänster kan det skapa mer bruttoförädlingsvärde och en ytterligare ökning av sysselsättningen i EU:s rymdindustri i både tidigare och senare led.

När det gäller de sociala konsekvenserna ökar den statliga satellitkommunikationen resiliensen i EU:s infrastruktur och offentliga tjänster, och därmed det sociala genomslaget för deras operativa prestanda. Mervärdet av att kunna kommunicera i nödlägen och under katastrofer är extremt stort för allmänheten och för personer som ansvarar för kritisk infrastruktur. Även här kan mer investeringar i kommersiell infrastruktur öka det sociala genomslaget.

När det gäller programmets miljöpåverkan får alternativ 2, som innebär utveckling av ytterligare infrastruktur, miljökonsekvenser på grund av tillverkning och uppskjutning av systemet. Jämfört med andra industrier släpper dock rymdfarkosttillverkning inte ut några betydande mängder växthusgaser. Dessutom är utvecklingen förenlig med de internationella normerna för skydd av rymdmiljön, t.ex. FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden, Copuos och den gemensamma samordningskommittén för rymdskrots (IADC) riktlinjer för minskning av rymdskrot 16 samt befintlig nationell lagstiftning 17 . Vidare förväntas programmet bidra positivt till miljön på ungefär samma sätt som Galileo och Copernicus, för vilka miljöfördelarna med användningen av dem bedömts vara ungefär dubbelt så stora som deras miljöavtryck. Miljönyttan omfattar till exempel satellitkommunikationstjänster för övervakning till sjöss som stöder upptäckt av föroreningar och miljöövervakning och förmågan att tillhandahålla sömlös kommunikations när infrastrukturen störs, t.ex. på grund av översvämningar, orkaner eller andra extrema väderfenomen till följd av klimatförändringarna.

Slutligen har alternativ 2 ytterligare fördelar:

·Förbättrar tillhandahållandet av statliga tjänster (låg latens, resiliens, säkerhet, garanterad tillgång, autonom användning).

·Gör det möjligt att tillhandahålla ytterligare kommersiella tjänster (ekonomisk tillväxt, sociala fördelar).

·Optimerar kostnaderna i unionens budget för

–utveckling och driftsättning med stordriftsfördelar,

–verksamhet med gemensam kapacitet.

·Stimulerar spridning av innovativ teknik, särskilt tack vare ny rymd (spridning av teknikrisken på offentlig och privat sektor).

När det gäller kostnaderna beräknas den satellitkommunikationskapacitet som är avsedd att tillgodose den statliga efterfrågan kosta cirka 6 miljarder euro, för utbyggnad av den infrastruktur som behövs för att tillhandahålla de statliga tjänsterna. Enligt alternativ 2 delas kostnaderna mellan unionens budget, medlemsstaternas bidrag och det privata näringslivets bidrag.

Utkastet till konsekvensbedömningsrapport lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 11 oktober 2021. Sedan nämnden avstyrkt det första utkastet till konsekvensbedömning överlämnades ett reviderat utkast till nämnden för ett nytt yttrande den 21 december 2021. Nämnden noterade förbättringarna som svar på dess kommentarer i första omgången, men stod ändå fast vid sitt negativa yttrande den 12 januari 2022, eftersom konsekvensbedömningen fortfarande hade betydande brister när det gällde 1) den analytiska samstämmigheten mellan problemformulering, mål, alternativ, kriterier för jämförelse av alternativen och utformning av framtida övervakningsindikatorer, 2) avsaknaden av förklaringar om valet av alternativ när det gällde tekniska lösningar, 3) avsaknaden av en tidsplan och uppgifter om finansieringskällor, 4) tydlighet i fråga om metodantaganden och de citerade sekundära uppgifternas giltighet samt 5) avsaknaden av förklaringar om programmets förenlighet med klimatlagens mål.

För att hörsamma kommentarerna i nämndens andra negativa yttrande kompletteras därför konsekvensbedömningen med en bilaga med förtydliganden och underlag på de områden där nämnden hade lämnat specifika förslag till förbättringar i yttrandet.

Europeiska kommissionens arbetsmetoder ger vice ordföranden med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor befogenhet att godkänna en fortsättning på ett initiativ som har varit föremål för ett andra negativt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll. Det är viktigt att framhålla att nämndens yttranden är en bedömning av konsekvensbedömningens kvalitet, inte en bedömning av själva lagförslaget.

På grund av programmets politiska betydelse, det brådskande behovet av åtgärder och det faktum att ytterligare förtydliganden och underlag anses vara tillfredsställande för att åtgärda de brister som nämnden konstaterat och de preciseringar den föreslaget har kommissionen – med samtycke från vice ordföranden med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor – ansett det lämpligt att gå vidare med programmet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Programmet är förenligt med stadgan om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Den ställer ett gemensamt verktyg i form av säker satellitkommunikation till förfogande för medlemsstaternas regeringar och andra aktörer i EU. Genom att förbättra säkerhetsorganens operativa effektivitet kan programmet bidra till att skydda och stärka medborgarnas säkerhet (artikel 6 i stadgan) och rätt till diplomatiskt och konsulärt skydd om de är bosatta i ett tredjeland (artikel 46 i stadgan). Programmet kan också leda till ett bättre skydd av personuppgifter (artikel 8 i stadgan), eftersom den säkrare satellitkommunikationen höjer nivån på informationssäkerheten mot bl.a. avlyssning och datamanipulation från tredje part.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Unionens bidrag 2021–2027 uppgår till 2 400 miljoner euro i löpande priser, varav 1 600 miljoner euro genomförs i unionens nya program för säker konnektivitet 2023–2027 och 800 miljoner euro i tre andra program: 430 miljoner euro i Horisont Europa, 220 miljoner euro i unionens rymdprogram och 150 miljoner euro i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (Europa i världen).

Den detaljerade budget- och finansieringsstrukturen för förslaget till unionens budget presenteras i finansieringsöversikten till förslaget och tillgodoses med hjälp av de tillgängliga medlen i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

1 600 miljoner euro anslås till unionens program för säker konnektivitet genom minskningar på 260 miljoner euro från unionens rymdprogram, 150 miljoner euro från instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (Europa i världen) i delen buffert för nya utmaningar och prioriteringar, 400 miljoner euro från Europeiska försvarsfonden, 440 miljoner euro från programmet för ett digitalt Europa och 200 miljoner euro från den digitala delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), 50 miljoner euro från den outnyttjade marginalen under rubrik 1 och 100 miljoner euro från den outnyttjade marginalen under rubrik 5 i den fleråriga budgetramen.

Kommissionen föreslår att minskningarna av totalanslagen till EU:s rymdprogram, FSE, Europeiska försvarsfonden, programmet för ett digitalt Europa och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete hanteras inom marginalen på 15 % enligt punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

Programmet enligt artikel 14 i förslaget ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

De beräknade kostnaderna för programmet är resultatet av omfattande analyser, som stöds av kommissionens erfarenhet av förvaltningen av EU:s rymdprogram och genom förberedande studier och samråd med de berörda parterna. De beräknade personalbehoven enligt den bifogade finansieringsöversikten återspeglar det väsentliga behovet av kontinuitet i sakkunskapen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Enligt artikel 6.1 i ska programmet genomföras genom kontrakt, bl.a. koncessionsavtal enligt definitionen i artikel 2.14 i budgetförordningen och blandade kontrakt.

Programmet ska utvärderas tre år efter att förordningen trätt i kraft och därefter vart fjärde år. Vid utvärderingen av programmet ska man, i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning, bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och EU-mervärde. Enligt artikel 37 i förslaget ska fokus särskilt ligga på resultaten av de tjänster som tillhandahålls genom programmet och på utvecklingen av användarnas behov. Dessutom ska en bedömning av kritiska komponenter och mognad i EU:s leveranskedja genomföras för att säkerställa att statliga kommunikationsbehov inte i avgörande grad är beroende av infrastruktur utanför EU. EU:s slutanvändarinstitutioner och -organ, koncessionshavaren och Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA) ska genomföra utvärderingen tillsammans med kommissionen.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget består av ett antal kapitel uppdelat enligt följande:

Kapitel I innehåller de allmänna bestämmelserna med förslagets syfte, nämligen att inrätta ett EU-system för säker konnektivitet under den fleråriga budgetramen 2021–2027. I kapitlet anges också programmets allmänna och specifika mål samt dess tillämpningsområde. I kapitlet stadgas även om programmets infrastruktur. Slutligen innehåller kapitlet en bestämmelse om att programmet ska stödja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen och stimulera det nya rymdekosystemet, inbegripet deltagande av små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovatörer från unionens medlemsstater.

I kapitel II fastställs och definieras de tjänster som programmet ska tillhandahålla. I kapitlet fastställs dessutom reglerna för tillhandahållande av statliga tjänster och vilka som får delta i och använda de statliga tjänsterna.

I kapitel III fastställs programmets finansieringsmekanism. Där fastställs finansieringsflödena och finansieringsramen för bidraget från unionens budget.

I kapitel IV fastställs regler för genomförandet av programmet, som ska genomföras genom kontrakt som kommissionen ingår med en entreprenör. Sådana kontrakt ska tilldelas i enlighet med upphandlingsprinciperna i artikel 17 och relevanta bestämmelser i budgetförordningen och kan ta formen av koncessionsavtal eller blandade kontrakt. Om det visar sig ogenomförbart att ingå ett koncessionsavtal eller ett blandat kontrakt ska kommissionen enligt punkt 3 ha befogenhet att genomföra programmet genom ett varu-/tjänstekontrakt eller ett entreprenadkontrakt. Kapitlet innehåller även bestämmelser om ägande och användning av de tillgångar som ingår i infrastrukturen.

I kapitel V stadgas om styrningen av programmet. Här beskrivs ansvarsfördelningen mellan programmets fyra huvudaktörer, nämligen kommissionen, Europeiska unionens rymdprogrambyrå, medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen, samt förbindelserna mellan dem.

Kapitel VI handlar om säkerhet, något som är särskilt viktigt med tanke på programmets strategiska karaktär och kopplingarna mellan rymd och säkerhet. En hög säkerhetsnivå måste uppnås och upprätthållas genom en effektiv styrning som till stor del bygger på medlemsstaternas och kommissionens erfarenheter på senare år. I likhet med alla andra program av strategisk betydelse måste dessutom det här programmet vara föremål för oberoende säkerhetsackreditering enligt lämpliga normer i detta avseende.

I kapitel VII fastställs kriterierna för tredjeländers och internationella organisationers deltagande i programmet och för tredjeländers och internationella organisationers åtkomst till programmets statliga tjänster.

Kapitlen VIII och IX innehåller bestämmelser om planering och utvärdering av programmet respektive om delegerade åtgärder och genomförandeåtgärder.

2022/0039 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Det finns en växande efterfrågan hos unionens statliga aktörer på säkra och tillförlitliga satellitkommunikationstjänster, särskilt eftersom de är det enda genomförbara alternativet i situationer där markbaserade kommunikationssystem saknas, är utsatta för störningar eller är otillförlitliga. Kostnadseffektiv tillgång till satellitbaserad kommunikation till ett rimligt pris är också oumbärligt i avlägsna regioner, på det öppna havet och i luftrummet. Där bristen på kommunikation med hög bandbredd för närvarande begränsar möjligheten att dra full nytta av nya sensorer och plattformar som observerar de 71 % av planeten som utgörs av hav, säkerställer satellitkommunikation långsiktig, världsomspännande och oavbruten tillgång.

(2)Europeiska rådet välkomnade i sina slutsatser av den 19–20 december 2013 förberedelserna inför nästa generations statliga satellitkommunikation genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Statlig satellitkommunikation har också angetts som ett inslag i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från juni 2016. Statlig satellitkommunikation kommer att bidra till EU:s reaktion på hybridhot och stödja EU:s strategi för sjöfartsskydd och unionens politik för Arktis.

(3)Den 22 mars 2017 godkände rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik dokumentet High Level Civil Military User Needs for Governmental Satellite Communications 18 , som utarbetades av Europeiska utrikestjänsten; de militära användarkrav som Europeiska försvarsbyrån fastställt i stabernas gemensamma mål som antogs 2014 och de civila användarbehov som samlats in av kommissionen har slagits samman för att ta fram High Level Civil Military User Needs for Governmental Satellite Communications.

(4)EU antog Govsatcomkomponenten i förordning (EU) 2021/696 den 28 april 2021 för att säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för Govsatcomanvändare. Enligt förordning (EU) 2021/696 kommer befintlig kapacitet att användas i Govsatcomkomponentens första fas, ungefär fram till och med 2025. I detta sammanhang kommer kommissionen att upphandla Govsatcomkapacitet från medlemsstater med nationella system och rymdkapacitet och från kommersiella satellitkommunikations- eller tjänsteleverantörer, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen. I denna första fas kommer Govsatcomtjänsterna att byggas ut stegvis. Detta bygger också på premissen att om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan under den första fasen visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, kommer det att vara nödvändigt att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet genom samarbete med den privata sektorn, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

(5)Det står nu klart att unionens nuvarande satellitkommunikationstillgångar inte kan tillgodose nya behov hos de statliga användare som rör sig mot lösningar med högre säkerhet, låg latens och global täckning. Den senaste tidens tekniska framsteg har dock gjort det möjligt för kommunikationskonstellationer med icke-geostationära omloppsbanor (NGSO) att växa fram och gradvis erbjuda snabba konnektivitetstjänster med hög hastighet och låg latens. Det finns nu ett tillfälle att tillgodose de statliga användarnas förändrade behov genom att utveckla och bygga ut ytterligare infrastruktur, eftersom ansökningar om de frekvenser som behövs för att tillhandahålla de tjänster som krävs för närvarande finns tillgängliga i EU. Om dessa ansökningar inte utnyttjas kommer de att förfalla och tilldelas andra aktörer. Eftersom frekvenser blir en allt knappare resurs kan det hända att EU inte får denna möjlighet igen.

(6)I Europeiska rådets slutsatser av den 21–22 mars 2019 betonades att unionen måste gå längre i utvecklingen av en konkurrenskraftig, säker, inkluderande och etisk digital ekonomi med konnektivitet i världsklass.

(7)Enligt kommissionens meddelande Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri av den 22 februari 2021 ska man sikta mot att ”möjliggöra tillgång till höghastighetsuppkoppling för alla i Europa och ge ett motståndskraftigt konnektivitetssystem som gör det möjligt för Europa att förbli uppkopplat oavsett vad som händer” 19 .

(8)Unionen bör säkerställa tillhandahållandet av motståndskraftiga, globala, garanterade och flexibla satellitkommunikationslösningar för förändrade statliga behov, som bygger på EU:s tekniska och industriella bas, för att öka resiliensen i medlemsstaternas och unionens verksamhet genom garanterad och oavbruten tillgång till satellitkommunikation.

(9)Satellitkommunikation kan öka kommunikationsnätens allmänna motståndskraft. Ett rymdbaserat kommunikationssystem är det enda genomförbara alternativet i situationer där markbaserade kommunikationssystem saknas, är utsatta för störningar eller är otillförlitliga. Systemet kan till exempel möjliggöra digital kommunikation i områden där det saknas markbundna nätverk, bland annat över hav och under flygningar, över avlägsna områden eller där lokala nät har förstörts på grund av naturkatastrofer eller där de inte går att förlita sig på i krissituationer.

(10)Det är därför viktigt att inrätta ett nytt unionsprogram för säker konnektivitet (programmet) för tillhandahållandet av unionens satellitbaserade kommunikationsinfrastruktur, som bör bygga på Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram och som också bör dra nytta av sådan ytterligare nationell och europeisk kapacitet som finns vid den tidpunkt då åtgärden genomförs samt att vidareutveckla initiativet för Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen (EuroQCI).

(11)Programmet bör säkerställa tillhandahållandet av statliga tjänster och möjliggöra tillhandahållandet av kommersiella tjänster genom en särskild statlig och kommersiell infrastruktur. Programmet bör därför bestå av utvecklings- och valideringsåtgärder för bygge av den inledande rymd- och markinfrastrukturen och för uppskjutning av den inledande rymdinfrastrukturen. Programmet bör sedan omfatta utbyggnadsverksamhet som syftar till att färdigställa både den rymd- och markinfrastruktur som krävs för tillhandahållandet av statliga tjänster. Tillhandahållandet av statliga tjänster, drift, underhåll och kontinuerlig förbättring av infrastrukturen, när den väl har byggts ut, samt utvecklingen av framtida generationer av de statliga tjänsterna bör ingå i utnyttjandeverksamheten. Utnyttjandeverksamheten bör inledas så snart som möjligt med tillhandahållandet av den första uppsättningen tjänster som ska uppnås senast 2024 för att så snart som möjligt tillgodose de statliga användarnas förändrade behov.

(12)Sedan juni 2019 har medlemsstaterna undertecknat förklaringen om Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen (EuroQCI) och enats om att samarbeta med kommissionen och med stöd av ESA för att utveckla en kvantkommunikationsinfrastruktur som omfattar hela EU. Enligt denna förklaring syftar EuroQCI till att bygga ut en certifierad säker och obruten kvantkommunikationsinfrastruktur som gör det möjligt att överföra och lagra information och data på ett ultrasäkert sätt och att länka samman kritiska offentliga kommunikationstillgångar i hela unionen. För detta ändamål bör en sammanlänkad rymdinfrastruktur och markbunden infrastruktur byggas för att möjliggöra generering och distribution av krypteringsnycklar som bygger på kvantinformationsteori. Programmet kommer att bidra till att uppfylla målen i EuroQCI-förklaringen genom att utveckla en EuroQCI-rymdinfrastruktur som är integrerad i programmets rymd- och markinfrastruktur. EuroQCI-rymdinfrastrukturen bör utvecklas inom ramen för programmet i två huvudfaser – en preliminär valideringsfas och en fullständig utbyggnadsfas – som bör vara helt integrerad i programmet, inbegripet lämpliga lösningar för konnektivitet mellan satelliter och dataförmedling mellan satelliter och marken. Programmet bör integrera EuroQCI i sin statliga infrastruktur, eftersom det kommer att tillhandahålla framtidssäkrade kryptosystem som erbjuder oöverträffade nivåer av säker kommunikation genom att motstå framtida kvantdatorattacker.

(13)I syfte att optimera alla tillgängliga satellitkommunikationsresurser för att garantera tillgången i oförutsebara situationer, som naturkatastrofer, och för att säkerställa operativ effektivitet och korta omställningstider krävs ett marksegment. Marksegmentet bör utformas på grundval av drifts- och säkerhetskrav.

(14)För att utöka unionens satellitkommunikationskapacitet bör programmets infrastruktur integrera den infrastruktur som utvecklats för Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram. I synnerhet bör programmets markinfrastruktur omfatta Govsatcomnaven och andra marksegmenttillgångar.

(15)De tjänster som möjliggörs genom programmet bör ansluta strategiska områden som Arktis och Afrika och bidra till geopolitisk motståndskraft genom att erbjuda ytterligare konnektivitet i linje med de politiska målen i dessa regioner och strategin Global Gateway 20 .

(16)Det är lämpligt att de satelliter som byggs för programmets ändamål är utrustade med nyttolaster som kan göra det möjligt att öka kapaciteten och tjänsterna hos komponenterna i unionens rymdprogram och därigenom möjliggöra utveckling av ytterligare uppdrag enligt de villkor som anges i förordning (EU) 2021/696. Detta skulle kunna erbjuda alternativa positions-, navigerings- och tidsbestämningstjänster som kompletterar Galileo, säkerställa sändning av Egnos/SBAS-meddelanden med lägre latens, tillhandahålla rymdbaserade sensorer för rymdövervakning och stödja en förbättring av Copernicus nuvarande kapacitet, särskilt för räddningstjänster och civila säkerhetstjänster.

(17)Det är av avgörande betydelse för unionens och dess medlemsstaters säkerhet och för säkerställandet av de statliga tjänsternas säkerhet och integritet att programmets rymdtillgångar skjuts upp från medlemsstaternas territorium. Mikrobärraketer kan dessutom ge ytterligare flexibilitet som möjliggör snabb utbyggnad av rymdtillgångarna.

(18)Det är viktigt att unionen äger alla materiella och immateriella tillgångar med anknytning till statlig infrastruktur, samtidigt som man säkerställer att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna följs, inbegripet artikel 17. Trots unionens äganderätt till dessa tillgångar bör unionen i enlighet med denna förordning, och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, ha möjlighet att göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem.

(19)Programmet bör tillhandahålla tjänster som syftar till att tillgodose de statliga användarnas behov. I High Level Civil Military User Needs for Governmental Satellite Communications 21 , som godkändes av rådets säkerhetskommitté i mars 2017, identifierades tre pelare för statliga tjänsters användningsfall: övervakning, krishantering samt uppkoppling och skydd av viktig infrastruktur.

(20)De operativa kraven för de statliga tjänsterna bör baseras på analysen av användningsfallen. Portföljen för statliga tjänster bör utvecklas utifrån dessa operativa krav i kombination med säkerhetskrav och den förändrade efterfrågan på statliga tjänster. Tjänsteportföljen bör innehålla utgångspunkterna för de statliga tjänsterna. Tjänsteportföljen för de statliga tjänsterna bör ta hänsyn till den tjänsteportfölj för Govsatcomtjänster som inrättats inom ramen för förordning (EU) 2021/696. För att bibehålla bästa möjliga jämvikt mellan tillgång till och efterfrågan på tjänster bör tjänsteportföljen för statliga tjänster uppdateras regelbundet.

(21)Satellitkommunikation är en knapp resurs som begränsas av satellitkapaciteten, frekvenserna och den geografiska täckningen. För att vara kostnadseffektiv och dra nytta av stordriftsfördelar bör programmet optimera matchningen mellan tillgång och efterfrågan på de statliga tjänsterna. Eftersom både efterfrågan och den potentiella tillgången förändras med tiden bör kommissionen övervaka behovet av att anpassa portföljen för de statliga tjänsterna närhelst detta förefaller vara nödvändigt.

(22)Programmet bör också göra det möjligt för den privata sektorn att tillhandahålla kommersiella tjänster. Sådana kommersiella tjänster skulle i synnerhet kunna bidra till tillgången till höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela Europa, undanröja döda kommunikationszoner och öka sammanhållningen mellan medlemsstaternas territorier, inbegripet landsbygdsområden, perifera, avlägsna och isolerade områden och öar samt tillhandahålla konnektivitet över geografiska områden av strategiskt intresse.

(23)Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) samt unionens byråer och organ bör kunna bli programdeltagare i den mån som de väljer att godkänna användare av statliga tjänster eller tillhandahålla kapacitet, platser eller anläggningar. Med beaktande av att medlemsstaterna själva får besluta huruvida de godkänner nationella användare av statliga tjänster, bör medlemsstaterna inte förpliktas att bli programdeltagare eller att tillhandahålla programinfrastruktur.

(24)Varje programdeltagare bör utse en behörig myndighet för säker konnektivitet som ska övervaka att användare och andra nationella enheter som är involverade i programmet följer de tillämpliga reglerna och säkerhetsförfarandena i enlighet med säkerhetskraven.

(25)I denna förordning fastställs en finansieringsram som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel 22 , för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(26)Programmets mål är samstämmiga med och kompletterar målen i andra unionsprogram, särskilt Horisont Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 23 , programmet för ett digitalt Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 24 , instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 25 , Fonden för ett sammanlänkat Europa, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 26 och i synnerhet unionens rymdprogram, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 27 .

(27)Horisont Europa-programmet kommer att anslå en särskild andel av sina komponenter i fjärde klustret till forsknings- och innovationsverksamhet som rör utveckling och validering av systemet för säker konnektivitet, inbegripet för den potentiella teknik som skulle utvecklas inom ramen för ny rymd. Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (Europa i världen) kommer att anslå en särskild andel av sina medel till verksamhet som rör driften av systemet och tillhandahållandet av världsomspännande tjänster som kommer att göra det möjligt att erbjuda en rad tjänster till internationella partner. Unionens rymdprogram kommer att anslå en särskild andel av sin Govsatcomkomponent till verksamhet som rör utvecklingen av Govsatcomnavet, som kommer att utgöra en del av markinfrastrukturen i systemet för säker konnektivitet. Finansieringen från dessa program bör genomföras i enlighet med reglerna för dessa program. Eftersom dessa regler kan skilja sig avsevärt från reglerna i denna förordning bör behovet av att uppnå de avsedda politiska målen på ett ändamålsenligt sätt beaktas när beslut fattas om att finansiera åtgärder från både de anslagna medlen från Horisont Europa, Europa i världen och unionens program för säker konnektivitet.

(28)På grund av dess inneboende konsekvenser för unionens och medlemsstaternas säkerhet delar programmet också mål och principer med Europeiska försvarsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 28 . Därför bör en del av finansieringen från det programmet finansiera verksamheten inom ramen för detta program, särskilt de åtgärder som rör utbyggnaden av dess infrastruktur.

(29)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 29 (budgetförordningen) är tillämplig på programmet. I budgetförordningen fastställs regler för genomförande av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter.

(30)I enlighet med artikel 191.3 i budgetförordningen får en och samma kostnad aldrig täckas två gånger genom unionens budget.

(31)Vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter bör kommissionen vid behov och i nödvändig utsträckning kunna anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. Andra enheter som medverkar i den offentliga styrningen av programmet bör också kunna anlita samma tekniska bistånd för fullgörandet av de uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

(32)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget omfattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(33)Upphandlingskontrakt som ingås inom ramen för programmet för verksamhet som finansieras av programmet bör vara förenliga med unionens regler. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling.

(34)I artikel 154 i budgetförordningen anges att kommissionen, på grundval av resultaten av en förhandsbedömning, bör kunna förlita sig på de system och förfaranden som inrättats av personer och enheter som anförtrotts genomförandet av medel från unionen. Vid behov bör särskilda justeringar av dessa system och förfaranden (”tillsynsåtgärder”) samt arrangemang för befintliga kontrakt fastställas i motsvarande överenskommelse om medverkan.

(35)För att man ska kunna nå programmets mål är det viktigt att i förekommande fall ha tillgång till kapacitet som erbjuds av offentliga och privata enheter i unionen som är verksamma inom rymdområdet, och också ha möjlighet att arbeta på internationell nivå med tredjeländer eller internationella organisationer. Av detta skäl bör det stadgas om möjligheterna att utnyttja alla EUF-fördragets och budgetförordningens relevanta verktyg och förvaltningsmetoder samt gemensamma upphandlingsförfaranden.

(36)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 30 samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 31 , (Euratom, EG) nr 2185/96 32 och (EU) 2017/1939 33 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 är Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) bemyndigad att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 34 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(37)För att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen bör tredjeländer åläggas att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(38)Ett offentlig-privat partnerskap är det lämpligaste systemet för att säkerställa att programmets mål kan uppnås. Detta skulle göra det möjligt att bygga vidare på EU:s befintliga teknik- och infrastrukturbas för satellitkommunikation och tillhandahålla robusta och innovativa statliga tjänster, samtidigt som den privata partnern skulle få möjlighet att komplettera programmets infrastruktur med ytterligare kapacitet att erbjuda kommersiella tjänster genom egna ytterligare investeringar. Ett sådant system skulle dessutom optimera kostnaderna för utbyggnad och drift genom att dela utvecklings- och utbyggnadskostnader för komponenter som är gemensamma för både statlig och kommersiell infrastruktur samt för driftkostnader genom att möjliggöra en hög grad av ömsesidigt ansvar för kapacitet. Detta skulle stimulera innovationen, särskilt när det gäller ny rymd, genom att möjliggöra delning av forsknings- och utvecklingsrisker mellan offentliga och privata partner.

(39)Genomförandemodellen skulle kunna ha formen av ett koncessionskontrakt eller andra kontraktsarrangemang. Oavsett genomförandemodell bör ett antal huvudprinciper iakttas. Kontraktet bör innehålla en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan offentliga och privata partner. Detta bör innebära att överkompensation till den privata partnern för tillhandahållandet av statliga tjänster undviks, göra det möjligt för den privata sektorn att tillhandahålla kommersiella tjänster och säkerställa en lämplig prioritering av statliga användares behov. Kommissionen bör kunna bedöma och godkänna sådana tjänster för att säkerställa att unionens väsentliga intressen och programmets mål bevaras och att lämpliga skyddsåtgärder införs för att förhindra potentiell snedvridning av konkurrensen till följd av tillhandahållandet av kommersiella tjänster. Sådana skyddsåtgärder skulle kunna inbegripa särredovisning mellan statliga och kommersiella tjänster samt öppen, rättvis och icke-diskriminerande tillgång till den infrastruktur som krävs för tillhandahållandet av kommersiella tjänster. Det offentlig-privata partnerskapet bör främja deltagande av uppstartsföretag och små och medelstora i koncessionens hela värdekedja och mellan medlemsstaterna, och därmed stimulera utvecklingen av innovativ och disruptiv teknik.

(40)En sund offentlig styrning av programmet kräver en tydlig fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika aktörer som är involverade, för att undvika onödig överlappning och minska kostnadsöverskridanden och förseningar. Alla de aktörer som medverkar i styrningen bör, inom sitt behörighetsområde och i överensstämmelse med sina ansvarsområden, stödja uppnåendet av programmets mål.

(41)Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det. De kan samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar och säkerställa samstämmighet mellan relevanta nationella initiativen och programmet. Kommissionen kan utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, få bistånd från dem och, i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor, anförtro medlemsstaterna icke-föreskrivande uppgifter i genomförandet av programmet. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av den markinfrastruktur som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta med varandra och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att säkerställa att nödvändiga frekvenser för programmet finns tillgängliga och är skyddade på lämplig nivå, så att tillämpningar baserade på de erbjudna tjänsterna kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU 35 .

(42)I enlighet med artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja dess användning. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att när så är motiverat anförtro vissa uppgifter till andra enheter. Eftersom kommissionen har det övergripande ansvaret för programmet, bör den fastställa de viktigaste tekniska och operativa krav som är nödvändiga för att utveckla system och tjänster. Den bör göra detta efter att ha konsulterat medlemsstaternas experter, användare och andra berörda parter. Slutligen bör, i enlighet med artikel 4.3 i EUF-fördraget, utövandet av unionens befogenhet inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter. För att unionens medel ska kunna användas på ett bra sätt är det dock lämpligt att kommissionen så långt som möjligt säkerställer samstämmighet mellan den verksamhet som bedrivs inom ramen för programmet och medlemsstaternas verksamhet.

(43)Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (byrån) är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Vissa uppgifter som rör dessa områden bör därför anförtros byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen av statliga tjänster och statlig infrastruktur. Byrån bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den. När byrån anförtros uppgifter bör tillräckliga personella, administrativa och finansiella resurser ställas till förfogande.

(44)Med utgångspunkt i den sakkunskap som utvecklats de senaste åren när det gäller förvaltning, drift och tillhandahållande av tjänster i samband med Galileo- och Egnoskomponenterna i unionens rymdprogram är byrån det lämpligaste organet att, under kommissionens överinseende, genomföra alla uppgifter som rör driften av den statliga infrastrukturen och tillhandahållandet av statliga tjänster. Byrån bör därför anförtros driften av den statliga infrastrukturen och tillhandahållandet av statliga tjänster.

(45)För att säkerställa driften av den statliga infrastrukturen och underlätta tillhandahållandet av statliga tjänster bör byrån ha tillåtelse att genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda verksamheter till andra enheter inom deras respektive behörighetsområden, enligt de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

(46)ESA är en internationell organisation med omfattande sakkunskap på rymdområdet, bland annat inom satellitkommunikation, och är därför en viktig partner i genomförandet av de olika aspekterna av unionens rymdpolitik. I detta avseende bör ESA kunna tillhandahålla kommissionen teknisk sakkunskap, inbegripet för förberedelserna av programmets tekniska aspekter. I detta syfte kan ESA anförtros utvecklings- och valideringsverksamheten för programmet, och stödja utvärderingen av de kontrakt som ingås i samband med genomförandet av programmet.

(47)Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, bör en av programmets huvudprioriteter vara att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen, bland annat när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

(48)I enlighet med artikel 17 i EU-fördraget ska kommissionen ansvara för förvaltningen av program som, i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen, får vidaredelegeras till tredje part genom indirekt förvaltning. I detta sammanhang måste kommissionen se till att de uppgifter som utförs av tredje part för att genomföra programmet genom indirekt förvaltning inte undergräver programmets säkerhet, särskilt när det gäller kontroll av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det bör därför klargöras att, om kommissionen anförtror ESA att utföra uppdrag inom ramen för programmet, måste motsvarande överenskommelser om medverkan säkerställa att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genererats av ESA betraktas som säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 36 och rådets beslut 2013/488/EU 37 , skapade under kommissionens överinseende.

(49)Utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet när det gäller den nationella säkerheten bör kommissionen och den höga representanten, var och en inom sitt respektive behörighetsområde, säkerställa programmets säkerhet i enlighet med denna förordning och, i tillämpliga fall, rådets beslut (Gusp) 2021/698 38 .

(50)Eftersom utrikestjänsten besitter särskild sakkunskap och regelbundet har kontakt med myndigheterna i tredjeländer och med internationella organisationer, bör den kunna bistå kommissionen vid fullgörandet av vissa uppgifter med anknytning till programmets säkerhet på området yttre förbindelser, i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 39 .

(51)Utan att det påverkar medlemsstaternas eget ansvar för den nationella säkerheten i enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget eller medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i EUF-fördraget, bör det inrättas en särskild styrning av säkerhetsfrågor i syfte att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet. Denna styrning bör bygga på följande tre nyckelprinciper: För det första är det av avgörande betydelse att medlemsstaternas omfattande och unika erfarenhet av säkerhetsfrågor beaktas i största möjliga utsträckning. För det andra bör driften vara åtskild från säkerhetsackrediteringen, för att förhindra intressekonflikter och eventuella brister i tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna. För det tredje är den enhet som ansvarar för förvaltningen av alla eller vissa delar av programmets infrastruktur också bäst lämpad att förvalta säkerheten för de uppgifter som den anförtrotts. Programmets säkerhet bör bygga på erfarenheterna från de senaste årens genomförande av unionens rymdprogram. En sund säkerhetsstyrning förutsätter också att rollerna fördelas på lämpligt sätt mellan de olika aktörerna. Eftersom kommissionen ansvarar för programmet bör den, utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet när det gäller den nationella säkerheten, fastställa de allmänna säkerhetskrav som är tillämpliga på programmet.

(52)Cybersäkerheten i programmets infrastruktur, såväl på marken som i rymden, är av avgörande betydelse för att man ska kunna säkerställa kontinuiteten i tjänsterna och systemdriften. Behovet av att skydda systemet och dess tjänster mot cyberattacker, inbegripet genom utnyttjande av ny teknik, bör därför vederbörligen beaktas vid fastställandet av säkerhetskraven.

(53)Efter risk- och hotbildsanalysen bör kommissionen när så är lämpligt fastställa en struktur för att övervaka säkerheten. Den säkerhetsövervakningsstrukturen bör vara den enhet som följer de anvisningar som har utarbetats enligt beslut (Gusp) 2021/698.

(54)De statliga tjänster som tillhandahålls genom programmet kommer att användas av unionens statliga aktörer i säkerhets- och trygghetskritiska uppdrag. Därför bör sådana tjänster och sådan infrastruktur omfattas av säkerhetsackreditering.

(55)Det är nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och dess medlemsstater, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att ett förfarande för permanent riskövervakning införs. Det är också nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringen utförs av branschfolk med betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och med lämpligt säkerhetsgodkännande.

(56)Ett viktigt mål med programmet är att säkerställa unionens och medlemsstaternas säkerhet och stärka motståndskraften inom central teknik och i värdekedjor. Detta mål förutsätter i särskilda fall att villkor för stödberättigande och deltagande fastställs i syfte att säkerställa skyddet av de operativa unionssystemens integritet, säkerhet och motståndskraft. Detta bör inte undergräva behovet av konkurrenskraft och kostnadseffektivitet.

(57)Med tanke på hur viktig den statliga markinfrastrukturen är för programmet, även för dess säkerhet, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Utbyggnaden av programmets statliga markinfrastruktur bör även i fortsättningen följa en öppen och transparent process, som kan inbegripa byrån när så är lämpligt med tanke på dess behörighetsområde.

(58)Programmets statliga tjänster kommer att användas i säkerhets- och trygghetskritiska uppdrag och insatser av aktörer i unionen och medlemsstaterna. För att skydda unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen behövs därför åtgärder för att säkerställa en nödvändig nivå av oberoende från tredje parter (tredjeländer och enheter från tredjeländer) som omfattar alla inslag i programmet. Detta innefattar rymd- och markteknik på komponent-, delsystems- och systemnivå, tillverkningsindustrin, ägare och operatörer av rymdsystem samt fysisk lokalisering av komponenter till marksystemet.

(59)För att säkerställa en framtida konkurrenskraftig europeisk rymdindustri bör programmet bidra till utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden samt stödja utbildningsinsatser, främja lika möjligheter, jämställdhet och kvinnors egenmakt, i syfte att förverkliga unionsmedborgarnas fulla potential på detta område.

(60)Med tanke på programmets globala täckning har det en stark internationell dimension. Internationella partner, deras regeringar och medborgare kommer att få ta del av programmets utbud av tjänster med ökade fördelar för unionens och medlemsstaternas internationella samarbete med dessa partner. I frågor som rör programmet kan kommissionen för unionens räkning och inom sitt befogenhetsområde samordna verksamheten på det internationella planet. I synnerhet skulle kommissionen, när det gäller programmet, försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, inbegripet när det gäller frekvenser, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenhet på detta område.

(61)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer samt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kan endast få delta i programmet på grundval av ett avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget.

(62)Enligt rådets beslut 2013/755/EU 40 är personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering i enlighet med programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(63)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser fastställandet av belägenheten för de centrum som tillhör den statliga infrastrukturen, de operativa kraven för statliga tjänster, tjänsteportföljen för statliga tjänster samt fastställandet av ytterligare krav för tredjeländers och internationella organisationers deltagande i programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 41 .

(64)I princip bör de statliga tjänsterna tillhandahållas avgiftsfritt till användarna av de statliga tjänsterna. Om kommissionen efter en analys kommer fram till att det råder brist på kapacitet bör det vara tillåtet att ta fram en prispolitik som en del av dessa detaljerade regler för tillhandahållandet av tjänster, i syfte att undvika en snedvridning av marknaden. Kommissionen bör ges genomförandebefogenheter för antagandet av en sådan prispolitik. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(65)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser belägenheten för den statliga infrastrukturens marksegment. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav samt befintlig infrastruktur vid valet av sådana platser. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(66)För att främja en sund offentlig styrning och med tanke på synergierna mellan detta program och unionens rymdprogram, i synnerhet för att säkerställa lämpliga synergier med Govsatcomkomponenten, bör den programkommitté som inrättats inom ramen för förordning (EU) 2021/696 i Govsatcomkonstellationen också fungera som kommitté för detta program. I frågor som rör programmets säkerhet bör programkommittén sammanträda i en särskild säkerhetskonstellation.

(67)Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmet, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, skulle företrädare för enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet kunna delta som observatörer i arbetet i den programkommitté som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 182/2011. Av samma anledning skulle företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som har ingått ett internationellt avtal med unionen med anknytning till programmet kunna delta i programkommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Företrädarna för de enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rätt att delta i programkommitténs röstningsförfaranden. Villkoren för observatörernas och de tillfälliga deltagarnas deltagande bör fastställas i programkommitténs arbetsordningar.

(68)Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 42 bör detta program utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av programmets effekter. Utvärderingen av detta program bör ta hänsyn till resultaten av den utvärdering av unionens rymdprogram rörande Govsatcomkomponenten som utförts inom ramen för förordning (EU) 2021/696.

(69)För att säkerställa indikatorernas fortsatta ändamålsenlighet när det gäller rapportering om programmets framsteg, och programmets övervaknings- och utvärderingsram, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget vad gäller ändringar av bilagan till denna förordning med avseende på indikatorerna och vad gäller kompletteringar av denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en övervakning- och utvärderingsram, som bland annat kan beakta slutanvändarnas upptagning och inverkan på den inre marknaden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(70)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmets säkerhetskrav bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Medlemsstaterna bör kunna utöva maximal kontroll över programmets säkerhetskrav. När kommissionen antar genomförandeakter på programmets säkerhetsområde, bör den biträdas av programkommittén som sammanträder i en särskild säkerhetskonstellation. Med tanke på säkerhetsfrågornas känsliga natur bör programkommitténs ordförande sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som fastställer de allmänna säkerhetskraven för programmet i de fall då programkommittén inte avger något yttrande.

(71)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av att åtgärdens omfattning och verkningar överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas unionens program för säker konnektivitet (programmet). I förordningen fastställs programmets mål, regler om programmets verksamhet, programmets infrastruktur och tjänster, programmets deltagare, budgeten för perioden 2023–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering samt reglerna för genomförande av programmet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)kritisk infrastruktur: tillgångar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner.

(2)Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen (EuroQCI): en sammanlänkad rymd- och markinfrastruktur som tillhör programmets infrastruktur och som använder kvantbaserad teknik för att säkerställa distribution av krypteringsnycklar.

(3)Govsatcomnav: samma sak som enligt definitionen i artikel 2.23 i förordning (EU) 2021/696.

(4) Govsatcomanvändare: samma sak som enligt definitionen i artikel 2.22 i förordning (EU) 2021/696.

(5)infrastruktur: tillgångar, system eller delar av dessa som är nödvändiga för leveransen av de tjänster som tillhandahålls genom programmet.

(6)ny rymdindustri: privata företag, små och medelstora företag samt uppstartsföretag som utvecklar ny rymdteknik och nya rymdtillämpningar.

(7)nyttolast: utrustning som medförs av en rymdfarkost för utförande av ett visst uppdrag i rymden.

(8)system för säker konnektivitet: system som utvecklats i enlighet med denna förordning och som omfattar den infrastruktur som avses i artikel 5 och som tillhandahåller de tjänster som avses i artikel 7.

(9)byrån: Europeiska unionens rymdprogrambyrå, inrättad genom förordning (EU) 2021/696.

Artikel 3

Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att inrätta ett säkert och självständigt rymdbaserat konnektivitetssystem för tillhandahållande av garanterade och motståndskraftiga satellitkommunikationstjänster, särskilt för att

(a)säkerställa långsiktig, världsomspännande och oavbruten tillgång till säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för statliga användare i enlighet med artikel 7.1–7.3, som stöder skydd av kritisk infrastruktur, övervakning, yttre åtgärder, krishantering och tillämpningar som är av avgörande betydelse för ekonomin, miljön, säkerhet och försvar, så att medlemsstaternas motståndskraft ökas,

(b)göra det möjligt för den privata sektorn att tillhandahålla kommersiella tjänster i enlighet med artikel 7.4.

2.Programmet har följande specifika mål:

(a)Öka motståndskraften hos unionens kommunikationstjänster genom att utveckla, bygga och driva en konnektivitetsinfrastruktur med flera omloppsbanor som kontinuerligt anpassas till utvecklingen av efterfrågan på satellitkommunikation, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas befintliga och framtida tillgångar som används inom ramen för Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram som inrättats genom förordning (EU) 2021/696 43 .

(b)Bidra till cyberresiliens genom proaktivt och reaktivt försvar mot cyberhot och elektromagnetiska hot och operativ cybersäkerhet, och integrera rymdsegmentet och tillhörande marksegment i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen för att möjliggöra säker överföring av krypteringsnycklar.

(c)Förbättra och utöka kapaciteten och tjänsterna hos andra komponenter i unionens rymdprogram.

(d)Skapa incitament för införandet av innovativ och disruptiv teknik, i synnerhet genom att dra nytta av den nya rymdindustrin.

(e)Möjliggöra ytterligare utveckling av höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela unionen, så att döda kommunikationszoner undanröjs och sammanhållningen mellan medlemsstaternas territorier stärks, och möjliggöra konnektivitet över geografiska områden av strategiskt intresse utanför unionen.

Artikel 4

Genomförande av programmet

1.Tillhandahållandet av de statliga tjänster som avses i artikel 7.1 ska säkerställas genom genomförandet av följande verksamheter:

(a)Utvecklings- och valideringsverksamhet som omfattar bygge och uppskjutning av den inledande rymd- och markinfrastruktur som krävs för tillhandahållandet av statliga tjänster.

(b)Utveckling och integrering av rymdsegmentet och tillhörande marksegment i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen i rymd- och markinfrastrukturen i systemet för säker konnektivitet.

(c)Utbyggnadsverksamhet för att fullborda den rymd- och markinfrastruktur som krävs för att tillhandahålla statliga tjänster.

(d)Utnyttjandeverksamhet för tillhandahållande av statliga tjänster, som omfattar följande:

i)Drift, underhåll, löpande förbättring och skydd av rymd- och markinfrastrukturen, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(e)Utveckling av framtida generationer av rymd- och markinfrastrukturen och utveckling av de statliga tjänsterna.

2.Den utnyttjandeverksamhet som avses i punkt 1 d ska successivt inledas med tillhandahållandet av en preliminär uppsättning tjänster senast 2024. Dessa tidiga tjänster ska förbättras genom en gradvis utbyggnad av rymd- och markinfrastrukturen som leder till full operativ kapacitet som är avsedd att uppnås senast 2027.

3.De åtgärder som avses i artikel 6 ska tillhandahållas under hela programmets löptid.

Artikel 5

Infrastruktur i systemet för säker konnektivitet

1.Infrastrukturen i systemet för säker konnektivitet ska bestå av statlig och kommersiell infrastruktur enligt punkt 2 respektive 3.

2.Den statliga infrastrukturen för systemet för säker konnektivitet ska omfatta alla tillhörande mark- och rymdtillgångar som krävs för att tillhandahålla de statliga tjänsterna enligt artikel 7.1, inbegripet följande tillgångar:

(a)Satelliter eller satellitdelkomponenter.

(b)Rymd- och markdelkomponenter som säkerställer distributionen av krypteringsnycklar.

(c)Infrastruktur för övervakning av säkerheten i programmets infrastruktur och tjänster.

(d)Infrastruktur för tillhandahållande av tjänster till statliga användare.

(e)Govsatcom-marksegmentinfrastrukturen enligt artikel 67 i förordning (EU) 2021/696, inbegripet Govsatcomnaven.

Vid tillämpningen av denna förordning ska nyttjanderätten till de frekvenser som är nödvändiga för överföring av de signaler som genereras av mark- och rymdtillgångarna i den statliga infrastrukturen ingå i den statliga infrastrukturen.

Den statliga infrastrukturen ska stödja ytterligare nyttolaster som kan användas som en del av den rymdbaserade infrastrukturen för de komponenter i unionens rymdprogram som förtecknas i artikel 3 i förordning (EU) 2021/696 på de villkor som anges i den förordningen.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter vid behov fastställa de åtgärder som krävs för att bestämma lokaliseringen av centrumen i den statliga markinfrastrukturen, med undantag för Govsatcomnaven, i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2 i den här förordningen. Lokaliseringen av Govsatcomnaven ska bestämmas i enlighet med artikel 67.2 i förordning (EU) 2021/696.

För att skydda unionens och dess medlemsstaters säkerhetsintressen ska de centrum som avses i första stycket om möjligt vara belägna på medlemsstaternas territorium och regleras av ett värdavtal i form av ett administrativt avtal mellan unionen och den berörda medlemsstaten.

Om det inte är möjligt att förlägga centrumet till medlemsstaternas territorium får kommissionen bestämma lokaliseringen av ett sådant centrum på ett tredjelands territorium, under förutsättning att ett värdavtal mellan unionen och det berörda tredjelandet ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget.

4.Den kommersiella infrastruktur som avses i punkt 1 ska omfatta alla andra rymd- och marktillgångar än de som utgör en del av den statliga infrastrukturen. Den kommersiella infrastrukturen ska i sin helhet finansieras av den entreprenör som avses i artikel 15.2.

5.För att skydda unionens säkerhetsintressen ska rymdtillgångarna i systemet för säker konnektivitet skjutas upp av en leverantör av uppskjutningstjänster som uppfyller villkoren i artikel 19 och, när så är möjligt, från medlemsstaternas territorium.

Artikel 6

Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen

1.Programmet ska stödja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen och stimulera den nya rymdindustrin, särskilt de initiativ och verksamheter som förtecknas i artikel 6 i förordning (EU) 2021/696, inbegripet stöd till kommersiella tjänster, när så är lämpligt.

2.Kommissionen ska bidra till den verksamhet som avses i punkt 1 genom att vidta följande åtgärder:

(a)Fastställa kriterier för tilldelning av de kontrakt som avses i artikel 15 för att säkerställa deltagandet av uppstartsföretag och små och medelstora företag från hela unionen och längs hela den relevanta värdekedjan.

(b)Kräva att den entreprenör som avses i artikel 15.2 lägger fram en plan för integrering av uppstartsföretag och små och medelstora företag från hela unionen i den verksamhet som omfattas av de kontrakt som avses i artikel 15.

(c)Kräva genom de kontrakt som avses i artikel 15 att uppstartsföretag och små och medelstora företag kan leverera egna tjänster till slutanvändare.

(d)Främja ett ökat deltagande av kvinnliga innovatörer och fastställa jämställdhets- och inkluderingsmål i upphandlingsdokumenten.

Kapitel II

Tjänster

Artikel 7

Definition av tjänsteportföljen

1.Tillhandahållandet av statliga tjänster ska säkerställas i enlighet med den tjänsteportfölj som avses i punkt 3 och i enlighet med de operativa krav som anges i punkt 2.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för statliga tjänster, i form av tekniska specifikationer för användningsfall som i synnerhet avser krishantering, övervakning och förvaltning av viktig infrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av programanvändarnas krav och ta hänsyn till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät samt till operativa krav för Govsatcomtjänster i enlighet med artikel 63.2 i förordningen om rymdprogrammet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänsteportföljen för de statliga tjänsterna, i form av en förteckning över tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa genomförandeakter ska bygga på de operativa krav som avses i punkt 2 i denna artikel och de tillämpliga säkerhetskrav som avses i artikel 27.2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

4.Tillhandahållandet av kommersiella tjänster ska finansieras av den entreprenör som avses i artikel 15.2. Villkoren för tillhandahållandet av kommersiella tjänster ska fastställas i de kontrakt som avses i artikel 15. De ska särskilt ange hur kommissionen kommer att bedöma och godkänna tillhandahållandet av kommersiella tjänster för att säkerställa att unionens väsentliga intressen och programmets allmänna och specifika mål som avses i artikel 3 bevaras. De ska också innehålla lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra snedvridning av konkurrensen vid tillhandahållandet av kommersiella tjänster, för att undvika intressekonflikter och alla andra dolda indirekta fördelar för den entreprenör som avses i artikel 15.2. Sådana skyddsåtgärder kan omfatta krav på särredovisning mellan tillhandahållandet av statliga och tillhandahållandet av kommersiella tjänster, inbegripet inrättande av en enhet som är strukturellt och juridiskt separerad från den vertikalt integrerade operatören för tillhandahållandet av statliga tjänster, samt tillhandahållandet av öppen, rättvis och icke-diskriminerande tillgång till den infrastruktur som krävs för tillhandahållandet av kommersiella tjänster.

Artikel 8

Statliga tjänster

1.Statliga tjänster ska tillhandahållas de programdeltagare som avses i artikel 9.1, 9.2 och 9.3.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om tillhandahållandet av statliga tjänster, varvid hänsyn ska tas till artikel 66 i förordningen om rymdprogrammet och den förväntade efterfrågan för de olika användningsfallen, dynamisk resursfördelning och prioritering av statliga tjänster med hänsyn till hur relevanta och kritiska användarnas behov är och, när så är lämpligt, kostnadseffektiviteten.

3.Tillgången till de statliga tjänsterna ska vara avgiftsfri för användarna.

4.Genom undantag från punkt 3 får kommissionen i vederbörligen motiverade undantagsfall fastställa en prispolitik genom genomförandeakter.

Genom att fastställa denna prispolitik ska kommissionen säkerställa att tillhandahållandet av de statliga tjänsterna inte snedvrider konkurrensen, att det inte råder brist på de statliga tjänsterna och att det fastställda priset inte leder till att mottagaren överkompenseras.

5. De genomförandeakter som avses i punkterna 2 och 4 i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

6.Tillhandahållandet av statliga tjänster mellan användare som godkänts av samma programdeltagare ska fastställas och genomföras av den programdeltagaren.

Artikel 9

Programdeltagare och behöriga myndigheter

1.Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) ska vara programdeltagare i den utsträckningen att de godkänner användarna av statliga tjänster.

2.Unionens byråer och organ får bli programdeltagare i den utsträckning detta är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med närmare bestämmelser som anges i en administrativ överenskommelse som har ingåtts mellan det berörda organet och den unionsinstitution som utövar tillsyn över det.

3.Tredjeländer och internationella organisationer får bli programdeltagare i enlighet med artikel 36.

4.Varje programdeltagare ska utse en behörig myndighet för säker konnektivitet.

Detta krav ska anses vara uppfyllt av programdeltagarna om de uppfyller följande kriterier:

(a)De är också Govsatcomdeltagare enligt artikel 68 i förordning (EU) 2021/696.

(b)De har utsett en behörig myndighet i enlighet med artikel 68.4 i förordning (EU) 2021/696.

5.En behörig myndighet för säker konnektivitet enligt punkt 4 ska säkerställa att

(a)tjänsterna används i enlighet med de tillämpliga säkerhetskraven,

(b)åtkomsträttigheter till de statliga tjänsterna fastställs och förvaltas,

(c)den användarutrustning som krävs för användningen av de statliga tjänsterna och de tillhörande elektroniska kommunikationsanslutningarna och informationen används och förvaltas i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav,

(d)en central kontaktpunkt inrättas för att vid behov bistå med rapportering av säkerhetsrisker och säkerhetshot, särskilt konstaterad potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar tjänsterna inom ramen för programmet.

Artikel 10

Användare av de statliga tjänsterna

1.Följande enheter får godkännas som användare av de statliga tjänsterna:

(a)Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

(b)En fysisk eller juridisk person som agerar för och under kontroll av en enhet som avses i led a i denna punkt.

2.De användare av de statliga tjänsterna som avses i punkt 1 ska vara vederbörligen godkända av de programdeltagare som avses i artikel 9 att använda de statliga tjänsterna och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 27.2.

Kapitel III

Budgetbidrag och budgetmekanismer

Artikel 11

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2023–31 december 2027, och för att täcka de därmed förknippade riskerna, ska vara 1,600 miljarder EUR i löpande priser.

Den vägledande fördelningen av beloppet från den fleråriga budgeten 2021–2027 ska vara följande:

–950 miljoner EUR från rubrik 1.

–500 miljoner EUR från rubrik 5.

–150 miljoner EUR från rubrik 6.

2.Programmet ska kompletteras med finansiering som genomförs inom ramen för Horisont Europa-programmet, unionens rymdprogram och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete till ett högsta vägledande belopp på 0,430 miljarder EUR, 0,220 miljarder EUR respektive 0,150 miljarder EUR. Denna finansiering ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/695, förordning (EU) 2021/696 respektive förordning (EU) 2021/947.

3.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för att täcka all verksamhet som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 3. Sådana utgifter får också omfatta

(a)studier och expertmöten, i synnerhet iakttagande av kostnads- och tidsmässiga begränsningar,

(b)informations- och kommunikationsverksamhet, inbegripet gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan unionspolitik,

(c)informationstekniska nät vars uppgift är att behandla eller utbyta information, liksom administrativa åtgärder som genomförs av kommissionen, också på säkerhetsområdet,

(d)tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

4.Om den verksamhet som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

Artikel 12

Kumulativ och alternativ finansiering

En åtgärd som har fått bidrag från ett annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, får också erhålla bidrag genom programmet, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

Artikel 13

Bidrag till programmet

1.Programmet får ta emot ytterligare ekonomiska bidrag eller bidrag in natura från

(a)unionens byråer och organ,

(b)medlemsstaterna,

(c)tredjeländer som deltar i programmet,

(d)Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller andra internationella organisationer, i enlighet med relevanta avtal.

2.Det ytterligare ekonomiska bidrag som avses i punkt 1 i denna artikel och inkomster enligt artikel 8.4 ska behandlas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen).

Artikel 14

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

Kapitel IV

Genomförande av programmet

Artikel 15

Genomförandemodell

1.Den verksamhet som anges i artikel 4 i denna förordning ska genomföras genom kontrakt som tilldelas i enlighet med budgetförordningen och principerna för upphandling enligt artikel 17 i den här förordningen.

2.Roller, ansvarsområden, finansieringssystem och riskfördelning mellan unionen och entreprenören för genomförandet av verksamheten ska anges i kontrakt som kan ha formen av ett koncessionskontrakt, ett kontrakt om varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten eller ett blandat kontrakt, med beaktande av ägarförhållandena enligt artikel 16 och finansieringen av programmet enligt kapitel III.

3.De kontrakt som avses i denna artikel ska upphandlas inom ramen för direkt och indirekt förvaltning och kan ha formen av en interinstitutionell upphandling enligt artikel 165.1 i budgetförordningen, mellan kommissionen och byrån, varvid kommissionen ska fungera som ansvarig upphandlande myndighet.

4.Om det upphandlingsförfarande som avses i punkt 2 har formen av ett koncessionskontrakt och detta förfarande leder till att koncessionskontraktet inte ingås, ska kommissionen omstrukturera upphandlingen och genomföra ett kontrakt om varor, tjänster eller bygg- och anläggningsarbeten, beroende på vad som är lämpligt för ett optimalt genomförande av programmet.

5.När så är lämpligt får upphandlingsförfarandena för de kontrakt som avses i denna artikel också utformas som gemensamma upphandlingar med medlemsstaterna, i enlighet med artikel 165.2 i budgetförordningen.

6.De kontrakt som avses i denna artikel ska också innehålla lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra överkompensation till entreprenören, snedvridning av konkurrensen, intressekonflikter och alla andra dolda indirekta fördelar. De ska i enlighet med artikel 7.4 innehålla bestämmelser om förfarandet för bedömning och godkännande av kommersiella tjänster som tillhandahålls av entreprenören för att säkerställa att unionens väsentliga intressen och programmets mål bevaras.

7.De kontrakt som avses i denna artikel ska innehålla bestämmelser om inrättandet av ett system för att kompensera för de koldioxidutsläpp som uppstår vid uppskjutningen av den infrastruktur som avses i artikel 5.

Artikel 16

Äganderätt till och användning av tillgångar

1.Unionen ska vara ägare till alla materiella och immateriella tillgångar som anges i artikel 5 och som ingår i den statliga infrastrukturen. I detta syfte ska kommissionen säkerställa att kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör verksamhet som kan leda till att sådana tillgångar uppstår eller utvecklas innehåller bestämmelser som säkerställer unionens äganderätt till dessa tillgångar.

Kommissionen ska särskilt säkerställa att unionen har följande rättigheter:

(a)Nyttjanderätt till de frekvenser som krävs för överföring av de signaler som genereras av programmet, i enlighet med tillämpliga lagar, andra författningar och relevanta licensavtal, och de ansökningar som lämnas in av medlemsstaterna som förblir deras egendom.

(b)Rätt att prioritera tillhandahållandet av de statliga tjänsterna framför kommersiella tjänster, enligt de villkor som ska fastställas i de kontrakt som avses i artikel 15 och med beaktande av de användare av statliga tjänster som avses i artikel 10.1.

2.Genom undantag från punkt 1 ska kommissionen sträva efter att ingå kontrakt, avtal eller andra arrangemang med tredje parter vad gäller följande:

(a)Tidigare äganderätt till materiella och immateriella tillgångar som ingår i programmets infrastruktur.

(b)Förvärv av äganderätt eller licensrättigheter med avseende på andra materiella och immateriella tillgångar som är nödvändiga för genomförandet av programmet.

3.När de tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av immateriella rättigheter, ska kommissionen förvalta dessa rättigheter så effektivt som möjligt, med beaktande av

(a)behovet av att skydda tillgångarna och ge dem värde,

(b)alla berörda parters legitima intressen,

(c)behovet av att säkerställa konkurrenskraftiga och välfungerande marknader och att utveckla ny teknik,

(d)behovet av kontinuiteten i de tjänster som tillhandahålls av programmet.

4.Kommissionen ska särskilt säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang omfattar möjligheten att överlåta dessa immateriella rättigheter till tredje part eller att bevilja tredje part licenser för dessa rättigheter, inbegripet till den immateriella rättighetens upphovsman, och att en sådan tredje part vid behov fritt kan åtnjuta dessa rättigheter för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

Artikel 17

Principer för upphandling

1.Upphandlingar inom ramen för programmet ska utföras i enlighet med reglerna om upphandling i budgetförordningen.

2.I tillägg till de principer som anges i budgetförordningen ska den upphandlande myndigheten handla i överensstämmelse med följande principer i upphandlingsförfaranden för programmet:

(a)Att i alla medlemsstater i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, särskilt uppstartsföretag, nya aktörer samt små och medelstora företag, bland annat när anbudsgivarna lägger ut delar på underentreprenad.

(b)Att säkerställa en effektiv konkurrens i anbudsförfarandet, med hänsyn tagen till målen om tekniskt oberoende och tjänstekontinuitet.

(c)Att iaktta principerna om öppen tillgång och konkurrens genom upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler och upphandlingsförfaranden, urvals- och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare.

(d)Att bevara säkerheten och allmänintresset i unionen och dess medlemsstater, inbegripet genom att stärka unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

(e)Att uppfylla säkerhetskraven för programmets grundläggande infrastruktur och att bidra till skyddet av unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen.

(f)Att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader och tidsplan.

(g)Att främja tjänsternas kontinuitet och tillförlitlighet.

(h)Att uppfylla miljökriterier.

(i)Att säkerställa ett verkningsfullt främjande av lika möjligheter för alla, jämställdhetsintegrering och genusaspekter samt försöka åtgärda orsakerna till ojämn könsfördelning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler.

Artikel 18

Underentreprenad

1.För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag samt uppstartsföretag och deras gränsöverskridande deltagande och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens oberoende ska den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än de som är knutna till anbudsgivarens grupp av företag.

2.Anbudsgivaren ska motivera alla avvikelser från en begäran enligt punkt 1.

Artikel 19

Villkor för stödberättigande och deltagande för bevarande av säkerheten, integriteten och motståndskraften hos unionens operativa system

Villkoren för stödberättigande och deltagande ska vara tillämpliga på tilldelningsförfaranden utförda inom ramen för programmets genomförande, när detta är nödvändigt och lämpligt för att bevara de operativa unionssystemens säkerhet, integritet och motståndskraft i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/696, med beaktande av målet att främja unionens strategiska oberoende, särskilt vad gäller teknik, inom central teknik och i värdekedjor, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras.

Artikel 20

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut antaget enligt ett internationellt avtal eller på grundval av något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Kapitel V

Styrning av programmet

Artikel 21

Principer för styrningen

Styrningen av programmet ska bygga på följande principer:

(a)Tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som deltar i genomförandet av programmet.

(b)Styrningsstrukturens relevans för programmets och åtgärdernas särskilda behov, beroende på vad som är lämpligt.

(c)Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnader, tidsplaner och prestation av alla enheter inom ramen för deras respektive roller och uppgifter i enlighet med denna förordning.

(d)Öppen och kostnadseffektiv förvaltning.

(e)Kontinuitet i tjänster och nödvändig infrastruktur, inbegripet skydd mot relevanta hot.

(f)Systematiskt och strukturerat hänsynstagande till behoven hos dem som använder de data, den information och de tjänster som tillhandahålls av programmet, samt till den därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(g)Ständiga ansträngningar för att kontrollera och minska riskerna.

Artikel 22

Medlemsstaternas roll

1.Medlemsstaterna ska bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller trygghet och säkerhet, eller när så är lämpligt och möjligt genom att förse unionen med data, information, tjänster och infrastruktur som de förfogar över eller som finns på deras territorium.

2.I förekommande fall ska medlemsstaterna säkerställa samstämmighet och komplementaritet mellan planerna för återhämtning och resiliens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 44 och programmet.

3.Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att programmet fungerar väl, inbegripet genom att på lämplig nivå hjälpa till att trygga och skydda de frekvenser som behövs för programmet.

4.Medlemsstaterna och kommissionen får samarbeta för att öka upptagningen av de tjänster som tillhandahålls genom programmet.

5.När det gäller säkerhet ska medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i artikel 42 i förordning (EU) 2021/696.

6.Medlemsstaterna ska uppge sina operativa behov för de statliga tjänsterna.

Artikel 23

Kommissionens roll

1.Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmets genomförande, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten. Kommissionen ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och utveckling i överensstämmelse med användarkraven och ska övervaka programmets genomförande, utan att det påverkar unionens övriga politikområden.

2.Kommissionen ska säkerställa en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet. Kommissionen ska även säkerställa att alla anförtrodda enheter som deltar i programmets genomförande skyddar unionens intressen, garanterar en sund förvaltning av unionens medel samt följer budgetförordningen och denna förordning.

3.Kommissionen ska upphandla, tilldela och underteckna de kontrakt som avses i artikel 15 i enlighet med budgetförordningen.

4.Kommissionen får anförtro uppgifter som rör programmet till byrån och ESA inom ramen för indirekt förvaltning, i enlighet med deras respektive roller och ansvarsområden enligt artiklarna 24 och 25. För att underlätta uppnåendet av målen enligt artikel 3 och främja det effektivaste samarbetet mellan de tre enheterna får kommissionen ingå överenskommelser om medverkan med varje enhet.

5.Utan att det påverkar uppgifterna för den entreprenör som avses i artikel 15.2, byrån eller andra anförtrodda enheter ska kommissionen säkerställa att upptagning och användning av de tjänster som tillhandahålls genom programmet främjas och maximeras. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

6.När så är lämpligt ska kommissionen säkerställa samstämmighet mellan verksamheten inom ramen för programmet och verksamheten inom rymdområdet på unionsnivå, nationell nivå eller internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och, när så är relevant för programmet, främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

7.Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 42.1 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av alla upphandlingsförfaranden och alla kontrakt med offentliga och privata enheter, inklusive underentreprenörskontrakt.

Artikel 24

Byråns roll

1.Byråns egen uppgift ska vara att genom sin styrelse för säkerhetsackreditering säkerställa säkerhetsackrediteringen av den statliga infrastrukturen och de statliga tjänsterna i enlighet med avdelning V kapitel II i förordning (EU) 2021/696.

2.Kommissionen får genom en eller flera överenskommelser om medverkan anförtro byrån följande uppgifter:

(a)Drift av programmets statliga infrastruktur.

(b)Operativ säkerhet för den statliga infrastrukturen, inbegripet risk- och hotbildsanalys, säkerhetsövervakning, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervakning av deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 27.2.

(c)Tillhandahållande av de statliga tjänsterna.

(d)Hantering av de kontrakt som avses i artikel 15, efter det att de har tilldelats och undertecknats.

(e)Övergripande samordning av användarrelaterade aspekter av de statliga tjänsterna i nära samarbete med medlemsstaterna, relevanta unionsorgan, utrikestjänsten och andra enheter.

(f)Genomförande av verksamhet med anknytning till användarupptagning av de tjänster som erbjuds av programmet, utan att det påverkar den verksamhet som bedrivs av den entreprenör som avses i artikel 15.2 enligt de kontrakt som avses i artikel 15.

3.Genom undantag från artikel 62.1 i budgetförordningen och med förbehåll för kommissionens bedömning av skyddet av unionens intressen får byrån genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda verksamheter till andra enheter inom deras respektive behörighetsområden, enligt de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

4.Närhelst verksamhet anförtros byrån, ska lämpliga finansiella, personella och administrativa resurser säkerställas för genomförandet av denna. För detta ändamål får kommissionen anslå en del av budgeten för den verksamhet som anförtrotts byrån för att finansiera de personalresurser som krävs för genomförandet av denna verksamhet.

Artikel 25

ESA:s roll

1.Under förutsättning att unionens intressen skyddas får ESA, inom dess fackområde, anförtros följande uppgifter:

(a)Övervakning av den utvecklings- och valideringsverksamhet som avses i artikel 4.1 a och som utförs inom ramen för de kontrakt som avses i artikel 15, för att säkerställa samordningen mellan de uppgifter och den budget som anförtros ESA enligt denna artikel och eventuella egna medel från ESA som ställs till förfogande för programmet eller den entreprenör som avses i artikel 15.2 i enlighet med de villkor som ska avtalas i de överenskommelser om medverkan som avses i artikel 23.4.

(b)Tillhandahållande av teknisk sakkunskap till kommissionen, inbegripet för förberedelserna av programmets tekniska aspekter.

(c)Stöd till utvärdering av kontrakt enligt artikel 15.

2.På grundval av kommissionens bedömning får ESA anförtros andra uppgifter utifrån programmets behov, särskilt när det gäller rymdsegment och tillhörande marksegment i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen, förutsatt att dessa uppgifter inte överlappar med verksamhet som bedrivs av andra enheter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

Kapitel VI

Programmets säkerhet

Artikel 26

Allmänna säkerhetsprinciper

Artikel 33 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig på detta program.

Artikel 27

Styrning av säkerhetsfrågor

1.Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde och med stöd av byrån säkerställa en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

(a)Skydd av infrastrukturen, både på marken och i rymden, och av tjänsternas tillhandahållande, särskilt mot fysiska angrepp eller cyberangrepp, inbegripet störningar av dataströmmar.

(b)Kontroll och hantering av tekniköverföring.

(c)Utveckling och upprätthållande av kompetens och kunskap inom unionen.

(d)Skydd av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.Kommissionen ska med avseende på tillämpningen av punkt 1 i denna artikel säkerställa att en risk- och hotbildsanalys utförs för den statliga infrastruktur som avses i artikel 5.2. På grundval av denna analys ska den genom genomförandeakter fastställa de allmänna säkerhetskraven. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på den statliga infrastrukturens förmåga att fungera smidigt, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks, att driften av utrustningen inte påverkas negativt och att hänsyn tas till cybersäkerhetsrisker. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

3.Artikel 34.3–34.7 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig på detta program. I den här förordningen ska begreppet komponent i artikel 34 i förordning (EU) 2021/696 förstås som statlig infrastruktur, och alla hänvisningar till artikel 34.2 i förordning (EU) 2021/696 ska anses som hänvisningar till punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 28

Säkerhet i systemet och tjänsterna

I samtliga fall där systemens drift eller tillhandahållandet av de statliga tjänsterna kan skada unionens eller dess medlemsstaters säkerhet ska beslut (Gusp) XXX vara tillämpligt.

Artikel 29

Säkerhetsackrediteringsmyndighet

Den styrelse för säkerhetsackreditering som inrättats enligt artikel 72.1 i förordning (EU) 2021/696 ska vara myndigheten för säkerhetsackreditering för programmets statliga infrastruktur.

Artikel 30

Allmänna principer för säkerhetsackreditering

Säkerhetsackrediteringsverksamhet med anknytning till programmet ska genomföras i enlighet med principerna i artikel 37 a–j i förordning (EU) 2021/696. I den här förordningen ska begreppet komponent i artikel 37 i förordning (EU) 2021/696 förstås som statlig infrastruktur, och alla hänvisningar till artikel 34.2 i förordning (EU) 2021/696 ska anses som hänvisningar till punkt 27.2 i den här förordningen.

Artikel 31

Uppgifter för och sammansättning av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Artikel 38, med undantag för punkterna 2 c–f och 3 b, samt artikel 39 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämpliga på detta program.

2.Utöver vad som anges i punkt 1 och i undantagsfall får företrädare för den entreprenör som avses i artikel 15.2 i denna förordning bjudas in att delta i möten i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatörer i frågor som direkt rör den entreprenören.

Artikel 32

Omröstningsregler för styrelsen för säkerhetsackreditering

Artikel 40 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig med avseende på omröstningsreglerna för styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 33

Delgivning och verkan av beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Artikel 41.1–41.4 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig på beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering. I den här förordningen ska begreppet komponent i artikel 41 i förordning (EU) 2021/696 förstås som statlig infrastruktur.

2.Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering får inte ha någon negativ inverkan på tidsplanen för verksamheterna i det arbetsprogram som avses i artikel 37.1.

Artikel 34

Medlemsstaternas roll när det gäller säkerhetsackreditering

Artikel 42 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig på detta program.

Artikel 35

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.Artikel 43 i förordning (EU) 2021/696 ska vara tillämplig på säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör programmet.

2.Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genereras av ESA i samband med de uppdrag som anförtros ESA enligt artikel 25.1 och 25.2 ska betraktas som säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 45 och rådets beslut 2013/488/EU 46 , skapade under kommissionens överinseende.

Kapitel VII

Internationella förbindelser

Artikel 36

Tredjeländers och internationella organisationers deltagande i programmet

1.I enlighet med de villkor som fastställs i ett särskilt avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget och som omfattar ett tredjelands deltagande i ett unionsprogram, ska programmet vara öppet för deltagande för de medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt för följande tredjeländer:

(a)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionsprogram, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(b)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut eller i liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Andra tredjeländer än de tredjeländer som omfattas av leden a och b.

2.Programmet ska vara öppet för internationella organisationers deltagande i enlighet med avtal som ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget.

3.Det särskilda avtal som avses i punkterna 1 och 2 ska

(a)säkerställa en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland eller den internationella organisation som deltar i unionsprogrammen,

(b)föreskriva villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader,

(c)inte ge tredjelandet eller den internationella organisationen beslutanderätt när det gäller unionsprogrammet,

(d)garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen,

(e)inte påverka de skyldigheter som följer av befintliga avtal som ingåtts av unionen, särskilt när det gäller nyttjanderätten till frekvenser.

4.Utan att det påverkar de villkor som fastställs i punkterna 1, 2 och 3, och i säkerhetens intresse, får kommissionen genom genomförandeakter fastställa ytterligare krav för tredjeländers och internationella organisationers deltagande i programmet, i den mån detta är förenligt med de befintliga avtal som avses i punkterna 1 och 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

Artikel 37

Tredjeländers och internationella organisationers tillgång till de statliga tjänsterna

Tredjeländer och internationella organisationer får ha tillgång till de statliga tjänsterna, under förutsättning att

(a)de ingår ett avtal, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, om villkoren för tillgång till statliga tjänster,

(b)de uppfyller kraven i artikel 43.1 i förordning (EU) 2021/696.

I den här förordningen ska hänvisningarna till programmet i artikel 43.1 i förordning (EU) 2021/696 anses som hänvisningar till programmet som inrättas genom den här förordningen.

Kapitel VIII

Programplanering, övervakning, utvärdering och kontroller

Artikel 38

Programplanering, övervakning och rapportering

1.Programmet ska genomföras med hjälp av ett sådant arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I arbetsprogrammet ska det anges de åtgärder och den tillhörande budget som krävs för uppfyllandet av programmets mål samt i förekommande fall det totala belopp som är avsatt för blandfinansieringsinsatser. Arbetsprogrammet ska komplettera det arbetsprogram för Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram som avses i artikel 100 i förordning (EU) 2021/696.

Kommissionen ska anta arbetsprogrammet genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 42.2.

2.I bilagan fastställs indikatorer för rapportering om programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika mål som fastställs i artikel 3.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 i syfte att ändra bilagan för att ändra indikatorerna där det anses nödvändigt och i syfte att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering.

4.Om det är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 44 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

5.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

För detta ändamål ska mottagare av unionsmedel och, när så är lämpligt, medlemsstaterna, omfattas av proportionella rapporteringskrav.

6.Vid tillämpning av punkt 2 ska mottagarna av unionsmedel lämna lämplig information. De uppgifter som krävs för kontroll av prestationen ska samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

Artikel 39

Utvärdering

1.Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

2.Senast den [datumet tre år efter ikraftträdandet] och därefter vart fjärde år ska kommissionen utvärdera genomförandet av programmet. Kommissionen ska bedöma

(a)prestationen hos de tjänster som tillhandahålls inom ramen för programmet,

(b)utvecklingen i fråga om programanvändarnas behov.

Utvärderingen ska om så är lämpligt åtföljas av ett lämpligt förslag.

3.Utvärderingen av programmet ska ta hänsyn till resultaten av den utvärdering av Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram som genomförs i enlighet med artikel 102 i förordning (EU) 2021/696.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.De enheter som deltar i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de data och den information som behövs för den utvärdering som avses i punkt 1.

6.Två år efter det att full operativ kapacitet har uppnåtts och därefter vartannat år ska byrån i samråd med berörda parter utfärda en marknadsrapport om programmets inverkan på EU:s kommersiella satellitindustri i syfte att säkerställa att påverkan på konkurrensen minimeras och incitamenten till innovation upprätthålls.

Artikel 40

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 41

Skydd av personuppgifter och privatliv

All behandling av personuppgifter i samband med de uppdrag och den verksamhet som avses i denna förordning, även av byrån, ska utföras i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 47 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 48 .

Kapitel IX

Delegering och genomförandeåtgärder

Artikel 42

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av den programkommitté som inrättats genom artikel 107 i förordning (EU) 2021/696, i Govsatcomkonstellationen. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

För antagandet av de genomförandeakter som avses i artiklarna 5.3 och 27.2 i denna förordning ska den kommitté som avses i första stycket i denna punkt sammanträda i den säkerhetskonstellation som definieras i artikel 107.1 e i förordning (EU) 2021/696.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Om programkommittén inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som avses i artikel 27.2 i denna förordning, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 43

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 38 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 38 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 38 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 44

Skyndsamt förfarande

1.Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 43.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Kapitel X

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 45

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet, åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet och uppnådda resultat.

3.Finansiella medel som tilldelas programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som anges i artikel 3.

Artikel 46

Tjänstekontinuitet efter 2027

Vid behov får anslag föras in i unionens budget efter 2027 för att täcka sådana utgifter som är nödvändiga för uppfyllandet av de mål som föreskrivs i artikel 3 i syfte att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas, liksom kostnader som täcker kritisk operativ verksamhet och tillhandahållande av tjänster.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet

1.2.Berörda politikområden

Unionens rymdpolitik

1.3.Förslaget eller initiativet avser

☑ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 49

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd

☑ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Programmets allmänna mål är att inrätta ett säkert och självständigt rymdbaserat konnektivitetssystem för tillhandahållande av garanterade och motståndskraftiga satellitkommunikationstjänster, särskilt för att

a) säkerställa långsiktig, världsomspännande och oavbruten tillgång till säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för statliga användare, som stöder skydd av kritisk infrastruktur, övervakning, yttre åtgärder, krishantering och tillämpningar som är av avgörande betydelse för ekonomin, miljön, säkerhet och försvar, så att medlemsstaternas motståndskraft ökas, i enlighet med artikel 7.1,

b) göra det möjligt för den privata sektorn att tillhandahålla kommersiella tjänster i enlighet med artikel 7.2.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Programmet har följande specifika mål:

a) Öka motståndskraften hos unionens kommunikationstjänster genom att utveckla, bygga och driva en konnektivitetsinfrastruktur med flera omloppsbanor som kontinuerligt anpassas till utvecklingen av efterfrågan på satellitkommunikation, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas befintliga och framtida tillgångar som används inom ramen för Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram som inrättats genom förordning (EU) 2021/696.

b) Bidra till cyberresiliens genom proaktivt och reaktivt försvar mot cyberhot och elektromagnetiska hot och operativ cybersäkerhet, och integrera rymdsegmentet och tillhörande marksegment i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen för att möjliggöra säker överföring av krypteringsnycklar.

c) Bidra till cyberresiliens genom proaktivt och reaktivt försvar mot cyberhot och elektromagnetiska hot och operativ cybersäkerhet, och integrera rymdinfrastrukturen i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen för att möjliggöra säker överföring av krypteringsnycklar.

d) Förbättra och utöka kapaciteten och tjänsterna hos andra komponenter i unionens rymdprogram.

e) Skapa incitament för utvecklingen av innovativ och disruptiv teknik, i synnerhet genom att dra nytta av den nya rymdindustrin.

f) Möjliggöra ytterligare utveckling av höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela unionen, så att döda kommunikationszoner undanröjs och sammanhållningen mellan medlemsstaternas territorier stärks, och möjliggöra konnektivitet över geografiska områden av strategiskt intresse utanför unionen.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Medlemsstaternas regeringar och EU-institutionerna bör dra nytta av motståndskraftiga, globala, garanterade och flexibla satellitkommunikationslösningar som täcker deras förändrade behov.

EU:s satellitkommunikationsindustri skulle gynnas av det långsiktiga åtagandet och säkerhetsackrediteringen på EU-nivå. Med EU som en långsiktig ankarkund för statliga tjänster stärks affärsnyttan för satellitkommunikationsindustrin samtidigt som risken minskar, så att företagen får bättre tillgång till finansiering och i slutändan blir mer konkurrenskraftiga.

Europeiska medborgare skulle gynnas direkt och indirekt av de olika säkerhetsaktörernas ökade operativa effektivitet.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg.

Specifikt mål 1: Öka motståndskraften hos unionens kommunikationstjänster genom att utveckla, bygga och driva en konnektivitetsinfrastruktur med flera omloppsbanor som kontinuerligt anpassas till utvecklingen av efterfrågan på satellitkommunikation, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas befintliga och framtida tillgångar som används inom ramen för Govsatcomkomponenten i unionens rymdprogram som inrättats genom förordning (EU) 2021/696.

Indikator 1: Medlemsstaternas regeringar och EU:s institutioner får tillgång till en första uppsättning statliga tjänster 2025, med full kapacitet 2027

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet

Indikator 3: Full integrering av befintlig kapacitet från unionens pool genom integrering av Govsatcom-markinfrastruktur

Indikator 4: Antal större avbrott per år i telenäten i medlemsstaterna som mildras av systemet för säker konnektivitet

Indikator 5: Användarens tillfredsställelse med prestanda i systemet för säker konnektivitet

Specifikt mål 2: Bidra till cyberresiliens genom proaktivt och reaktivt försvar mot cyberhot och elektromagnetiska hot och operativ cybersäkerhet, och integrera rymdsegmentet och tillhörande marksegment i Europeiska kvantkommunikationsinfrastrukturen för att möjliggöra säker överföring av krypteringsnycklar.

Indikator 1: Systemet erhåller säkerhetsackreditering som gör det möjligt för avdelningarna att överföra säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter upp till en viss säkerhetsskyddsklassificeringsnivå och EU-medlemsstaternas nationella säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på motsvarande säkerhetsskyddsklassificeringsnivå, i enlighet med principerna i rådets beslut (2013/488/EU) om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

Indikator 2: Integrering av EuroQCI-rymdinfrastruktur på grundval av den lämpligaste tekniska lösningen

Specifikt mål 3: Förbättra och utöka kapaciteten och tjänsterna hos andra komponenter i unionens rymdprogram.

Indikator 1: Antal nyttolaster som betjänar andra komponenter i unionens rymdprogram

Specifikt mål 4: Skapa incitament för införandet av innovativ och disruptiv teknik, i synnerhet genom att dra nytta av den nya rymdindustrin.

Indikator 1: Antal uppstartsföretag, små och medelstora företag samt midcap-bolag som deltar i utvecklingen av infrastrukturen

Specifikt mål 5: Möjliggöra ytterligare utveckling av höghastighetsbredband och sömlös konnektivitet i hela unionen, så att döda kommunikationszoner undanröjs och sammanhållningen mellan medlemsstaternas territorier stärks, och möjliggöra konnektivitet över geografiska områden av strategiskt intresse utanför unionen.

Indikator 1: Hastigheten i det kommersiella satellitbaserade bredbandet

Indikator 2: Antal nya potentiella användare av kommersiell satellitkommunikation i EU:s landsbygdsområden och i geografiska områden av strategiskt intresse

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

De uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av programmet kommer att kräva följande:

– Ingående av ett koncessionskontrakt eller ett blandat kontrakt med industrin, som väljs i enlighet med upphandlingsförfarandet i avdelning VII i budgetförordningen.

– Utveckling och utbyggnad av systemet.

– Utnyttjande av tjänster där medlemsstaternas regeringar och EU-institutioner får tillgång till den första uppsättningen statliga tjänster 2025, med full kapacitet 2027.

– Integration med Govsatcomnaven 2025.

– Systemet erhåller säkerhetsackreditering 2027 som gör det möjligt för avdelningarna att överföra säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter upp till en viss säkerhetsskyddsklassificeringsnivå och EU-medlemsstaternas nationella säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på motsvarande säkerhetsskyddsklassificeringsnivå, i enlighet med principerna i rådets beslut (2013/488/EU) om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

– Den personal vid Europeiska kommissionen som krävs för att förvalta programmet och effektivt övervaka de olika organens arbete, särskilt byråns.

– Den personal vid och budget för byrån som krävs för att korrekt genomföra de olika åtgärder som byrån kommer att ansvara för i samband med programmet.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Programmet kommer att säkerställa tillgången på säker satellitkommunikation. Det kommer därmed att indirekt bidra till EU:s säkerhetsintressen. I medlemsstaterna kommer det till exempel att stödja civilskyddspersonal och polis, organ med offentliga säkerhetsfunktioner, gränskontrollen samt kustsamhällen. På EU-nivå kommer det att underlätta arbetet för EU:s byråer, som Frontex och Emsa, samt öka effektiviteten inom civilskydd och humanitära insatser i EU och globalt.

Inrättandet av en styrning på EU-nivå som kan fungera som hävstång för säkra och avancerade satellitkommunikationstjänster för alla säkerhetsaktörer på nationell nivå och EU-nivå skulle bidra till effektivare och mer självständiga insatser från EU:s sida mot risker och hot, alltifrån cyberattacker och hybridhot och naturkatastrofer till förändrade användningsfall för säker statlig satellitkommunikation och ökande globala behov.

Det finns inga bärkraftiga affärsmässiga argument för att EU:s privata rymdsektor ska kunna utveckla systemet utan statliga åtaganden. FoU-investeringarna kommer att bidra till EU:s industriella konkurrenskraft.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Erfarenheter från förvaltningen av unionens rymdinitiativ och rymdprogram:

i) Offentlig-privata partnerskap

En modell för genomförandet av offentlig-privata hade övervägts vid Galileoprogrammets början.

ii) Styrning

Styrningsstrukturen för andra av unionsinitiativ på rymdområdet har visat att Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA) är bäst lämpad för uppgifter i samband med genomförandet av sådana initiativ, medan Europeiska rymdorganisationen (ESA) är lämpad för att stödja utvecklings- och valideringsfaserna.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, till exempel Horisont Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695, programmet för ett digitalt Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694, Fonden för ett sammanlänkat Europa, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 och i synnerhet unionens rymdprogram, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696.

På grund av dess konsekvenser för unionens och medlemsstaternas säkerhet delar programmet också mål och principer med Europeiska försvarsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697.

Med tanke på programmets globala täckning delar det också mål och principer med instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Finansieringen av initiativet från unionens budget baseras på bidraget från fonderna från följande befintliga unionsprogram som har liknande mål som detta initiativ:

– Unionens rymdprogram

– Programmet för ett digitalt Europa

– Fonden för ett sammanlänkat Europa

– Europeiska försvarsfonden

– Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – buffert för nya utmaningar och prioriteringar

En del av finansieringen säkras också genom tillgängliga medel inom ramen för rubrikerna 1 och 5 i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Programmet kompletteras också med finansiering som genomförs inom ramen för Horisont Europa-programmet, unionens rymdprogram och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

☑ begränsad varaktighet

–☑ verkan från och med 1.1.2023 till och med 31.12.2027

–☑ Budgetkonsekvenser från och med 2023 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2023 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 50

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

De olika aktörerna avseende styrningen kommer att ha följande ansvarsområden:

i) Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmets genomförande, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten.

ii) Europeiska unionens rymdprogrambyrå (i Prag) kommer att ansvara för

– driften av programmets statliga infrastruktur,

– den operativa säkerheten för den statliga infrastrukturen, inbegripet risk- och hotbildsanalys, säkerhetsövervakning,

– tillhandahållandet av statliga tjänster,

– förvaltningen av koncessionskontraktet eller det blandade kontraktet,

– den övergripande samordningen av användarrelaterade aspekter av de statliga tjänsterna i nära samarbete med medlemsstaterna, relevanta unionsorgan, utrikestjänsten och andra enheter,

– genomförande av verksamhet med anknytning till användarupptagning av de tjänster som erbjuds av programmet.

iii) Med förbehåll för anpassningar till den interna beslutsprocessen för att skydda EU:s intressen, kommer ESA att anförtros

– utvecklings- och valideringsverksamhet inom ramen för genomförandekontrakt,

– tillhandahållandet av teknisk sakkunskap till kommissionen, inbegripet för förberedelserna av programmets tekniska aspekter,

– utvärdering av genomförandekontrakten.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Övervakningen av initiativet bör omfatta följande aspekter:

– Genomförande: Utbyggnad av infrastruktur i enlighet med kontraktsarrangemangen. Operativa mål kommer att fastställas för varje fas av det offentlig-privata partnerskapets utbyggnad av infrastrukturen, med tillhörande nyckelprestationsindikatorerna som också bör återspeglas i kontraktsarrangemangen. Nyckelprestationsindikatorer kommer att fastställas på grundval av operativa krav och säkerhetskrav och kommer att övervakas av kommissionen. Genom genomförandeakter kommer ytterligare krav att fastställas för tjänsteportföljen, tillhandahållandet av statliga tjänster, de allmänna säkerhetskraven och arbetsprogrammet.

– Tillämpning: Utförande av de tjänster som tillhandahålls inom ramen för initiativet och utvecklingen av behoven hos initiativets användare. Konkret mätt med hjälp av följande indikatorer:

– Global täckning

– Tjänsternas tillgänglighet

– Latens

– Antal användare

– Använd datavolym (dvs. systemet används och kapaciteten är korrekt dimensionerad)

Indikatorerna kommer att mätas årligen.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Kommissionen skulle ha det övergripande ansvaret för programmets genomförande, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten.

Kommissionen skulle ge ESA och EUSPA i uppdrag att bidra till ett sunt genomförande när det gäller utvecklings- och valideringsverksamhet respektive utnyttjandeverksamhet. EUSPA skulle dessutom utföra säkerhetsackrediteringen av den statliga infrastrukturen och de statliga tjänsterna i enlighet med avdelning V kapitel II i förordning (EU) 2021/696.

Betalningsformerna bör likna formerna under den föregående fleråriga budgetramen: förhandsberäkningar utarbetas av byråerna och kontrolleras av kommissionen (särskilt när det gäller den totala delegerade finansieringsramen) och betalning görs regelbundet för att göra det möjligt för de enheter som anförtrotts uppgifter att effektivt hantera upphandling och undvika finansieringsproblem. Kommissionen behåller befogenheten att godkänna en betalning, särskilt den lagliga rätten att minska utbetalningen om efterfrågan och förhandsberäkningen anses vara överdriven.

Den kontrollstrategi som kommer att fastställas i bidragsöverenskommelserna kommer att bygga på erfarenheter från den föregående fleråriga budgetramen, i synnerhet den kvartalsvisa rapporteringen (som omfattar programplanering, ekonomisk förvaltning och riskhantering) och uppdelningen på olika instanser (till exempel upphandlingskommission) och möten. Den framtida kontrollstrategin kommer att bygga på definitionen av alla risker programmet kan ställas inför och kommer att ta hänsyn till deras relativa betydelse och potentiella konsekvenser för programmet. Denna kontrollorganisation har visat sig vara effektiv för de viktigaste åtgärderna Galileo, Egnos och Copernicus, enligt vad som anges i respektive halvtidsutvärdering.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Identifierade risker:

Teknisk risk: användning av den senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas.

Industriell risk: upprättandet och uppdateringen av denna infrastruktur kan involvera många industriaktörer i flera länder, vilkas arbete måste samordnas effektivt så att det utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt ur säkerhetshänseende.

Förseningsrisk: varje försening kan äventyra möjligheterna att etablera systemen och kan medföra kostnadsöverskridanden.

Styrningsrisk: styrningen av programmet kräver att olika enheter arbetar tillsammans, och en tillräcklig stabilitet och organisationsnivå måste garanteras. Dessutom måste hänsyn tas till olika åsikter hos de involverade aktörerna, särskilt medlemsstaterna, i flera viktiga frågor. Här bör man överväga viss riskdelning, bl.a. av ekonomiska risker och säkerhetsrisker, mellan de aktörer som har bäst möjligheter att bära dem.

Finansiell risk: den finansiella risken är kopplad till otillräcklig finansiering från medlemsstaterna och den privata sektorn. Denna risk kommer att vara känd under upphandlingsprocessen, innan man drar slutsatser om några utgifter i samband med genomförandet av programmet.

Intern kontroll:

GD Försvarsindustri och rymdfrågors allmänna system för internkontroll bygger på de olika rapporter som tillhandahålls av de enheter som anförtrotts uppgifter på kvartalsbasis. Dessa rapporter följs genom riktade granskningar för att säkerställa att planeringen respekteras och för att lösa eventuella tekniska svårigheter och dessa granskningar omfattar en uppföljning av de risker som är knutna till genomförandet av programmet. Dessutom genomförs efterhandsrevisioner av GD Försvarsindustri och rymdfrågor för att säkerställa sund ekonomisk förvaltning från enheter som anförtrotts uppgifter.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Huvuddelen av budgeten för programmet förvaltas av byrån och ESA genom överenskommelser om medverkan. På grundval av tidigare uppgifter uppskattas de totala kostnaderna för kontrollen av alla enheter som anförtrotts uppgifter av kommissionen till mindre än 1 % av de förvaltade fonderna. Kostnaderna för genomförandeorganen beräknas på grundval av den föregående perioden, till mellan 5 % och 10 %.

Den förväntade risken för fel både vid utbetalning och vid avslutande är begränsad, med hänsyn till mekanismen för upphandling: kommissionen delegerar genomförandet av upphandlingarna till antingen byrån eller ESA enligt den fleråriga budgetramen och dessa organ rapporterar varje kvartal om faktiska och förväntade upphandlingar, inom gränserna för de delegerade beloppen.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

De överenskommelser om medverkan som till följd av denna förordning kommer att ingås med tredje part ska föreskriva övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida eller från en företrädare bemyndigad av kommissionen tillsammans med revisioner av revisionsrätten eller Olaf, enligt EU:s val, om så är nödvändigt på plats.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) (se tabellen i avsnitt 3.2)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av

utgifter

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff. 51

från Efta-länder 52

från kandidatländer 53

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

[XX.YY.YY.YY]

Diff./Icke-diff.

JA/NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
1	04.0301	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
5	13.05	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
6	14.07	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3.2.Finansieringskällor för unionens program för säker konnektivitet

3.2.1.Öronmärkning inom ramen för befintliga program

Rymdprogrammet	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
04.0101.03 Stöd för rymdprogrammet	0,900	0,550	0,300	0,300	0,300	0,300	0,450	3,100
04.0201 Galileo/Egnos	1,325							1,325
04.0203 Govsatcom/SSA	18,448	24,641	39,472	41,826	40,435	26,708	26,132	217,662
Totalt – rymd	20,673	25,191	39,772	42,126	40,735	27,008	26,582	222,087

Horisont Europa – klustret för digitala frågor, industri och rymden

86,000

430,000

Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen

50,000

150,000

Totalt – öronmärkning

20,673

25,191

125,772

128,126

176,735

163,008

162,582

802,087

3.2.2.Finansieringskälla för anslag inom unionens nya program för säker konnektivitet

Bidrag från rymdprogrammet	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Stöd för Galileo/Egnos			0,250	0,200	0,200	0,200	0,050	0,900
Galileo/Egnos					80,000	80,000	97,013	257,013
Totalt – Galileo/Egnos			0,250	0,200	80,200	80,200	97,063	257,913

Bidrag från fonden för ett sammanlänkat Europa	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Den digitala delen				50,000	50,000	50,000	50,000	200,000

Bidrag från programmet för ett digitalt Europa	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Programmet för ett digitalt Europa 54			88,000	88,000	88,000	88,000	88,000	440,000

Bidrag från Europeiska försvarsfonden	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Kapacitetsutveckling				51,000	61,000	71,000	85,000	268,000
Försvarsforskning				25,000	30,000	35,000	42,000	132,000
Totalt – Europeiska försvarsfonden				76,000	91,000	106,000	127,000	400,000

Bidrag från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Buffert för nya utmaningar och prioriteringar					50,000	50,000	50,000	150,000

Användning av marginalerna	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Rubrik 1			20,000	10,000	10,000	5,000	5,000	50,000
Rubrik 5			30,000	20,000	20,000	15,000	15,000	100,000
Totalt – marginaler			50,000	30,000	30,000	20,000	20,000	150,000

SAMMANFATTNING AV BIDRAG FRÅN PROGRAM OCH MARGINALER

Bidrag från program och marginaler	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
Rymd			0,250	0,200	80,200	80,200	97,063	257,913
Fonden för ett sammanlänkat Europa				50,000	50,000	50,000	50,000	200,000
Programmet för ett digitalt Europa			88,000	88,000	88,000	88,000	88,000	440,000
Marginal rubrik 1			20,000	10,000	10,000	5,000	5,000	50,000
Delsumma rubrik 1			108,250	148,200	228,200	223,200	240,063	947,913
Europeiska försvarsfonden				76,000	91,000	106,000	127,000	400,000
Marginal rubrik 5			30,000	20,000	20,000	15,000	15,000	100,000
Delsumma rubrik 5			30,000	96,000	111,000	121,000	142,000	500,000
Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete					50,000	50,000	50,000	150,000
Delsumma rubrik 6					50,000	50,000	50,000	150,000
Totalsumma – unionens program för säker konnektivitet			138,250	244,200	389,200	394,200	432,063	1 597,913

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

budgetramen

Inre marknaden, innovation och digitalisering – kluster 4 Rymd

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
04.0301 Driftsanslag säker konnektivitet 55	Åtaganden	(1)		0	108,000	148,000	228,000	223,200	240,013		947,013
	Betalningar	(2)			100,000	100,000	200,000	200,000	200,000	147,013	947,013
04.0101.03 – Stödutgifter	Åtaganden = betalningar	(3)			0,250	0,200	0,200	0,200	0,050		0,900
TOTALA anslag för programmets finansieringsram – rubrik 1	Åtaganden	=1+3			108,250	148,200	228,200	223,200	240,063		947,913
	Betalningar	=2+3			100,250	100,200	200,200	200,200	200,050	147,013	947,913

04 0301 Bidrag från budgeten för säker konnektivitet till EUSPA:s budget	Åtaganden	(4)			-1,950	-2,850	-3,850	-5,500	-5,850		-20,000
	Betalningar	(5)			-1,950	-2,850	-3,850	-5,500	-5,850		-20,000

			2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
TOTALA anslag inom programmets ramanslag	Åtaganden	=1+3+4	106,300	145,350	224,350	217,700	234,213		927,913
	Betalningar	=2+3+5	98,300	97,350	196,350	194,700	194,200	147,013	927,913

TOTALA anslag för rubrik 1	Åtaganden	=1+3			108,250	148,200	228,200	223,200	240,063		947,913
	Betalningar	=2+3			100,250	100,200	200,200	200,200	200,050	147,013	947,913

Rubrik i den fleråriga

budgetramen

Säkerhet och försvar – kluster 13 Försvar

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
13.0501 Driftsanslag säker konnektivitet	Åtaganden	(1)			30,000	96,000	111,000	121,000	142,000		500,000
	Betalningar	(2)			30,000	50,000	100,000	100,000	100,000	120,000	500,000
TOTALA anslag för programmets finansieringsram – rubrik 5	Åtaganden	=1			30,000	96,000	111,000	121,000	142,000		500,000
	Betalningar	=2			30,000	50,000	100,000	100,000	100,000	120,000	500,000

Rubrik i den fleråriga

budgetramen

Grannskapet och omvärlden – kluster 14 Yttre åtgärder

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
14.07 Driftsanslag säker konnektivitet	Åtaganden	(1)					50,000	50,000	50,000		150,000
	Betalningar	(2)					40,000	40,000	40,000	30,000	150,000
TOTALA anslag för programmets finansieringsram – rubrik 6	Åtaganden	=1					50,000	50,000	50,000		150,000
	Betalningar	=2					40,000	40,000	40,000	30,000	150,000

TOTALA driftsanslag (alla driftsrelaterade rubriker, inbegripet EUSPA:s överföringsbudget)	Åtaganden	(4)	138,000	244,000	389,000	394,000	432,013		1 597,013
	Betalningar	(5)	130,000	150,000	340,000	340,000	340,000	297,013	1 597,013
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program (alla driftsrelaterade rubriker)	Åtaganden = betalningar	(6)	0,250	0,200	0,200	0,200	0,050		0,900
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1 till 6 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+6	138,250	244,200	389,200	394,200	432,063		1 597,913
	Betalningar	=5+6	130,250	150,200	340,200	340,200	340,050	297,013	1 597,913

Rubrik i den fleråriga

budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Personalresurser			2,334	2,334	2,334	2,334	1,690	1,448		12,474
Övriga administrativa utgifter			0,343	0,343	0,343	0,343	0,343	0,343		2,058
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	(summa åtaganden = summa betalningar)		2,667	2,667	2,667	2,667	2,033	1,791		14,532

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

TOTALA anslag

för samtliga rubriker

i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

2,677

140,927

246,877

391,877

396,23341

433,854

1 612,445

Betalningar

2,677

132,927

152,877

342,877

342,23333

341,841

297,013

1 612,445

För kännedom: Utöver rymdprogrammet och unionens program för säker konnektivitet innehåller paketet om den fleråriga budgetramen ett separat ramanslag för EU:s bidrag till byrån, representerat av budgetpost 04.1001, som inledningsvis uppgår till 504 miljoner EUR. Det finns ett ytterligare bidrag på 20 miljoner EUR för finansiering av EUSPA:s ytterligare personal (30 tjänster 2027).

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Driftsanslag 04.10 01 EU:s bidrag till byrån	Åtaganden	56,175	68,345	72,812	75,770	76,059	77,577	77,777		504,515
	Betalningar	56,175	68,345	72,812	75,770	76,059	77,577	77,777		504,515
Bidrag från budgeten för säker konnektivitet till EUSPA:s budget	Åtaganden			1,950	2,850	3,850	5,500	5,850		20,000
	Betalningar			1,950	2,850	3,850	5,500	5,850		20,000
TOTALT EUSPA	Åtaganden	56,175	68,345	74,762	78,620	79,909	83,077	83,627		524,515
	Betalningar	56,175	68,345	74,762	78,620	79,909	83,077	83,627		524,515

Tilläggsbudgeten för EUSPA är uppdelad enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Avdelning 1 – Löner	Åtaganden			1,225	1,825	2,450	3,700	3,950		13,150
	Betalningar			1,225	1,825	2,450	3,700	3,950		13,150
Avdelning 2 – Övriga administrativa utgifter	Åtaganden			0,450	0,750	1,000	1,400	1,400		5,000
	Betalningar			0,450	0,750	1,000	1,400	1,400		5,000
Avdelning 3 – Driftsutgifter	Åtaganden			0,275	0,275	0,400	0,400	0,500		1,850
	Betalningar			0,275	0,275	0,400	0,400	0,500		1,850
TOTAL tilläggsbudget EUSPA	Åtaganden			1,950	2,850	3,850	5,500	5,800		20,000
	Betalningar			1,950	2,850	3,850	5,500	5,800		20,000

Personalbehov för EUSPA 2021–2027 (i antal anställda):

Inledande EUSPA-personal, enligt rymdförordningen	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Tillfälligt anställda (AD)	189	229	249	249	249	249	249
Tillfälligt anställda (AST)	2	2	2	2	2	2	2
Kontraktsanställda	34	34	34	34	34	34	34
Utstationerade nationella experter	13	14	14	14	16	16	16
TOTALT	238	279	299	299	301	301	301

Ytterligare personalbehov för EUSPA	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Tillfälligt anställda (AD)	0	0	5	8	10	15	15
Tillfälligt anställda (AST)	0	0	0	0	0	0	0
Kontraktsanställda	0	0	4	5	7	10	12
Utstationerade nationella experter	0	0	1	1	2	3	3
TOTALT	0	0	10	14	19	28	30

TOTAL EUSPA-personal	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Tillfälligt anställda (AD)	189	229	254	257	259	264	264
Tillfälligt anställda (AST)	2	2	2	2	2	2	2
Kontraktsanställda	34	34	38	39	41	44	46
Utstationerade nationella experter	13	14	15	15	18	19	19
TOTALT	238	279	309	313	320	329	331

De 30 ytterligare tjänsterna för EUSPA avser driften av den statliga infrastrukturen och tillhandahållandet av statliga tjänster, inbegripet förvaltning av tillhörande kontrakt, säkerhetsackreditering av den statliga infrastrukturen och statliga tjänster samt övergripande samordning av användarrelaterade aspekter av de statliga tjänsterna.

3.2.4.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	2,334	2,334	2,334	2,334	1,690	1,448	12,474
Övriga administrativa utgifter	0,343	0,343	0,343	0,343	0,343	0,343	2,058
Delsumma för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	2,677	2,677	2,677	2,677	2,033	1,791	14,532

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur (tidigare s.k. BA-poster)	0,250	0,200	0,200	0,200	0,050	0,900
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	0,250	0,200	0,200	0,200	0,050	0,900

TOTALT

2,677

2,927

2,877

2,233

1,841

15,432

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4.1.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) för GD Försvarsindustri och rymdfrågor
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna			11	11	11	11	8	7
Delegationer
Forskning
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter för GD Försvarsindustri och rymdfrågor Rubrik 7
Finansierat genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	- vid huvudkontoret		7	7	7	7	5	4
	- vid delegationer
Finansierat genom programmets ramanslag	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
Forskning
Annat (ange vad)
TOTALT			18	18	18	18	13	11

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Elva heltidsekvivalenter för att inleda verksamheten, minskat till sju 2027 för att säkerställa förvaltningen av det offentlig-privata partnerskapet samt operativ, finansiell och rättslig övervakning av verksamheten.
Extern personal	Sju heltidsekvivalenter för att inleda verksamheten (tre kontraktsanställda och fyra utstationerade nationella experter), minskat till fyra 2027 (en kontraktsanställd och tre utstationerade nationella experter) för att säkerställa förvaltningen av det offentlig-privata partnerskapet samt operativ övervakning av verksamheten.

3.2.5.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

–☑ kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Rubrikerna 1, 5 och 6. Se närmare uppgifter i avsnitt 3.2.

–☑ kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Marginalerna i rubrikerna 1 och 5. Se närmare uppgifter i avsnitt 3.2.

–◻ kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.6.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

–◻ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–☑ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2023	2024	2025	2026	2027		Totalt
ESA och/eller medlemsstaterna	bekräftas senare	bekräftas senare	bekräftas senare	bekräftas senare	bekräftas senare	bekräftas senare
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

ESA och/eller medlemsstaterna kommer att bekräfta sitt deltagande i sådan verksamhet senare

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 56

År

n+1

År

n+2

År

n+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

(1) Ägare av offentliga satellitkommunikationstjänster (Govsatcom) är bl.a. Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg och Spanien.

(2) T.ex. det tyska Satcom BW eller det luxemburgska GovSat.

(3) Europeiska rådets slutsatser den 19–20 december 2013

(4) En rymdstrategi för Europa, COM(2016) 705 final.

(5) En europeisk försvarshandlingsplan, COM(2016) 950 final.

(6) December 2013 Europeiska rådet , December 2014, rådet (konkurrens och rymd), maj 2015 rådet (utrikes och försvar)

(7)

PwC (2016), Satellite Communication to support EU Security Policies and Infrastructures .

(8) Till exempel European Networking for satellite Telecommunication Roadmap for the governmental Users requiring Secure, inTeroperable, InnovativE and standardiseD services ( ENTRUSTED ), ett forskningsprojekt med anslag från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, samt studien Building Blocks Towards a Secure Space Connectivity System (DEFIS/2020/OP/008)

(9) Latens: fördröjning, mätt i millisekunder (ms), vid överföring av data tur och retur till en satellit.

(10) Förklaring om European Quantum Communication Infrastructure (EuroQCI)

(11) Strategic_Foresight_Report_2021_en.pdf (europa.eu) .

(12) T.ex. Transport Layer från US Space Development Agency, en konstellation på 300–500 satelliter i låg bana på 750–1 200 km höjd och ryska Roskosmos Sfera, en konstellation på 640 satelliter i banor på 870 km höjd.

(13) DEFIS/OP/2020/008

(14) European Networking for satellite Telecommunication Roadmap for the governmental Users requiring Secure, inTeroperable, InnovativE and standardiseD services (ENTRUSTED) ENTRUSTED är ett forskningsprojekt som finansieras av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.

(15) Europeiska unionens råd: EU i rymden.

(16) IADC

(17) Standarder för begränsning av rymdskrot som antagits av stater och internationella organisationer

(18) CSDP/PSDC 152, CFSP/PESC 274, COPS 103.

(19) COM(2021) 70 final.

(20) JOIN(2021) 30 final.

(21) EEAS(2017) 359.

(22) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014, (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(31) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(32) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(33) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(34) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(35) Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

(36) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(37) Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(38) Rådets beslut (Gusp) 2021/698 av den 30 april 2021 om säkerheten i de system och tjänster som har byggts ut, tagits i drift och använts inom ramen för unionens rymdprogram som kan påverka säkerheten i unionen och om upphävande av beslut 2014/496/Gusp (EUT L 170, 12.5.2021, s. 178).

(39) Rådets beslut av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (2010/427/EU) (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(40) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s 13).

(42) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).

(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(45) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(46) Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

(47) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(48) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(49) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(50) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(51) Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(52) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(53) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(54) Förväntas mestadels från cybersäkerhet

(55) Följande budget kommer att samdelegeras till GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik:

(56) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Choose the experimental features you want to try