5.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/6

1.

Kommittén betonar vikten av att kartlägga de olika grupperna inom den äldre befolkningen för att fastställa deras marknadspreferenser och behov i syfte att ta fram affärsplaner som är utformade för att på bästa sätt utveckla den åldersanpassade turismen i EU, med inriktning på såväl gruppresor som individuella turismtjänster. Vi framhåller också behovet av att fastställa de olika hinder som äldre turister kan ställas inför (t.ex. språksvårigheter, tillgång till information, organisatoriska utmaningar, åldersdiskriminering, tillgång till hälso- och akutsjukvård, reseförsäkringar, o.s.v.) liksom av att föreslå hur dessa hinder kan övervinnas.

2.

Kommittén betonar att det är viktigt att man använder en bestämd åldersgrupp eller en enda definition av turism för äldre i framtiden, så att övervakning och jämförande studier kan genomföras i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av den potential som finns i detta växande marknadssegment.

3.

Vi framhäver att en storskalig startmarknad eller en punkt för start (utbyggnad) av bredbandsinternet i hela Europa är en förutsättning för att de berörda regionerna ska få alla möjligheter att utveckla och utnyttja en strategiskt hållbar konkurrensfördel (inom turismen). Särskilt små och medelstora turistföretag kan dra nytta av detta.

4.

Vi uppmanar kommissionen att ge turism för äldre en framträdande plats i den digitala agendan för Europa, som en mekanism för att överbrygga den digitala klyftan.

5.

ReK anser att en politik för åldersanpassad turism kräver ett integrerat tillvägagångssätt. I synnerhet bör lokala och regionala myndigheter överväga ett sektorsövergripande förhållningssätt, där man involverar flera olika organisationer, till exempel sådana som är verksamma inom hälso- och sjukvård, fysisk tillgänglighet eller transporter.

6.

Kommittén erkänner betydelsen av en europeisk databas med uppgifter om denna ekonomiskt starka grupp av i allmänhet självständiga äldre människor. Inom denna systematiska ram kan man utarbeta analyser och indikatorer för att på ett effektivt sätt besvara frågan om vad det växande antalet äldre personer innebär för turistföretagens utbud i fråga om resmål, transportbolag, sevärdheter, övernattningsmöjligheter, affärer, informationsleverantörer och medier, som ger turisterna idéer och kunskaper som i stor utsträckning kan bidra till att berika deras personliga erfarenheter som turister. Med den växande turismen för äldre kommer denna databas att spela en allt viktigare roll.

7.

Vi hänvisar till målen i EU:s turistpolitik från 2010 (1) att ”främja utvecklingen av en hållbar och ansvarsfull turism av hög kvalitet” och den sysselsättning och sociala utveckling i EU som denna leder till.

8.

Kommittén uppmanar kommissionen att skapa större utrymme i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) för att utveckla turismen efter att ha utvärderat de lokala och regionala myndigheternas behov. Kommissionen kan dessutom tillhandahålla finansiellt stöd genom att fortsätta med Calypsoprogrammet, genom att se till att turistföretag får särskild uppmärksamhet inom Cosme (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) och genom att inrätta en Erasmus+-fond för äldre personer. Med tanke på den sysselsättning som sektorn kan skapa bör främjandet av turismen, också med hänsyn till de små och medelstora företagen, tas upp som en tyngdpunkt i den fleråriga ramen för tiden efter 2021.

9.

ReK understryker att tillgänglighet är en grundförutsättning för att all turismverksamhet ska kunna bedrivas på ett smidigt sätt, särskilt för äldre människor, eftersom en förutsättning för att de över huvud taget ska kunna resa är att de kan ta sig till turistmål och sevärdheter (hotell, spaanläggningar etc.) på ett hållbart och bekvämt sätt som är anpassat till de olika åldersgruppernas behov samt till ett överkomligt pris. Det vore därför lämpligt att involvera transportföretag, t.ex. flygbolag, rederier som transporterar passagerare, bussbolag, tågoperatörer och kryssningsföretag, i syfte att skapa ett samarbete mellan dem för att säkerställa intermodalitet mellan olika transportsätt så att äldre lätt och bekvämt kan ta sig till sina resmål, även i avlägset belägna regioner.

10.

Vi stöder därför förslaget från Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för utveckling av den europeiska turismen att utropa 2018 till ”Europaåret för turism”. I samband med detta bör särskild uppmärksamhet ägnas åt inrättningar för äldre personer och åt att främja turism under låg- och mellansäsong.

11.

Kommittén betonar att turistnäringen genom sina intäkter och de arbetstillfällen som dessa skapar för många regioner i Europa är av stor betydelse och för vissa regioner till och med omistlig för att de ska kunna främja och befästa sin konkurrensfördel. Turistnäringen har en betydande tillväxtpotential och har direkt och indirekt en koppling till många ekonomiska, sociala och kulturella sektorer. Turismen är ofta motorn för att regionerna på ett heltäckande, strategiskt och hållbart sätt ska kunna utveckla och förstärka sin konkurrensförmåga. Här har de lokala och regionala myndigheterna en viktig roll att spela. Det är därför av yttersta vikt att man på bästa möjliga sätt utnyttjar deras kunskaper och erfarenheter genom att stimulera lokalt och regionalt samarbete på europeisk nivå.

12.

Vi upprepar att äldre personer på ett betydande sätt bidrar till den europeiska turistnäringen och innebär en enorm marknadspotential. Dessutom har européer över 65 en köpkraft på över 3 000 miljarder euro, medan antalet personer med åldersrelaterade funktionsnedsättningar kommer att växa från 68 miljoner 2005 till 84 miljoner 2020. För närvarande är över 128 miljoner EU-medborgare mellan 55 och 80 år, och de utgör ungefär 25 % av EU:s totala befolkning. 41 % av EU-medborgarna i de 28 medlemsstaterna har emellertid aldrig rest utanför det egna landets gränser, och 7 av 10 äldre gör enbart resor inom sitt eget land.

13.

Kommittén konstaterar att den demografiska utvecklingen har en stor inverkan på efterfrågan på turisttjänster, och följaktligen också på arbetsmarknaden. Turistnäringen har visat sig vara mycket mer motståndskraftig mot externa chocker och kriser än väntat. Med den ekonomiska tidsanda som råder är utgifterna för rekreation och turism fortfarande stora. Turismen är mycket arbetsintensiv, lämnar ett betydande bidrag till sysselsättningen och den sociala utvecklingen och förtjänar större uppmärksamhet i nästa fleråriga ram.

14.

Turistnäringen står inför många utmaningar, t.ex. a) förändringarna i befolkningsutvecklingen, b) den digitala tekniken och c) diversifieringen av turistutbudet. Genom den globala konkurrenskraften kullkastas konventionella marknadsstrategier till förmån för strategier som på ett flexibelt sätt ökar tillgången till tjänster för turisterna.

15.

Kommittén är övertygad om att hög kvalitet, hållbarhet, ständig innovation och välutbildad personal är viktiga faktorer när den åldersanpassade turismen utvecklas.

16.

Vi föreslår därför att man under de regionala operativa programmen kartlägger den demografiska utmaningens nationella och regionala betydelse. Dessa program berör bl.a. de små och medelstora företagens konkurrenskraft, sysselsättningen, arbetsmarknaden och den sociala integrationen. Detta är viktigt i kampen mot säsongsarbetslösheten och för hävstångseffekten hos arbetstillfällena inom turistnäringen.

17.

För att förlänga den lokala och regionala turistsäsongen, inom och utöver specifika åldersgrupper, bör beslutsfattarna också titta på specifika grupper med gemensamma intressen som kulturarv, historia, utbildning, religion, idrott och rekreation.

18.

Hälsoturismen utgör en allt större del av EU:s turismsektor, och dess två grenar (sjukvårdsturism och wellnessturism) bör stödjas. Särskilt ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att främja konkurrenskraft och göra europeiska resmål till hälsoresemål med högt mervärde. Hälsoturismen håller på att bli det snabbast växande marknadssegmentet inom turismnäringen, särskilt när det gäller äldre turister för vilka en av de främsta anledningarna till att resa är att söka hälso- och sjukvård.

19.

Vi är övertygade om att en förbättrad digital teknik för snabbare tillgång till IKT tjänar flera syften, däribland den åldersanpassade turismen, och kan kopplas till EU:s viktiga prioriteringar. Underlättad tillgång till teknisk infrastruktur kommer i hög grad att bidra till att den befintliga köpkraften utnyttjas. För närvarande ligger den till stor del i händerna på personer över 50 år (den så kallade silverekonomins ekonomiska potential).

20.

Kommittén framhåller vikten av gastronomisk turism för att skapa hållbara arbetstillfällen, regional tillväxt och sammanhållning med tanke på att turister lägger mer än en tredjedel av sina utgifter på mat.

21.

Kommittén anser att de regionala och lokala myndigheterna bör uppmärksamma följande åtgärder i de operativa programmen: att aktivt delta, att stimulera offentligt-privat samarbete, att bygga upp nätverk och att främja och utveckla den åldersanpassade turismen. Kommunikationsverksamheten för att öka medvetenheten om den åldersanpassade turismens marknadspotential bör därför också stå högt på de regionala och lokala myndigheternas dagordning.

22.

Kommittén konstaterar att det inte finns någon homogen marknad för äldre turister. Äldre personer utgör tvärtom en heterogen grupp individer med olika behov, drivkrafter och förväntningar. Det finns en risk för att äldre personer blir socialt isolerade. Turismen ger äldre möjligheter att knyta nya sociala kontakter. Forskningen visar att äldre som deltar i turistaktiviteter inte bara har bättre hälsa och därför är mindre beroende av vårdtjänster utan även aktivt väljer resmål som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet.

23.

Vi rekommenderar att man upprätthåller kopplingen till det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande när det gäller att främja rörlighet, säkerhet, tillgänglighet i den offentliga miljön, hälso- och sjukvård samt social omsorg.

24.

Kommittén påminner EU:s institutioner och medlemsstaterna om att lokala och regionala myndigheter spelar en stor roll i samordningen av politiken inom enskilda sektorer, t.ex. transporter, vård, stadsplanering och landsbygdsutveckling. Dessa sektorer har i sin tur direkt och indirekt inverkan på den lokala turismen, som består av små och medelstora familjeföretag.

25.

Vi instämmer i att de lokala myndigheterna bör utnyttja de möjligheter som turismen ger att utveckla ”smarta” städer och att de bör bygga vidare på de färdigheter som finns hos enskilda små och medelstora företag och stödja dem. Inom ramen för detta stöd finns det olika slags aktiviteter som kan öka medvetenheten. Det kan handla om att bygga upp kapacitet för att informera om möjligheter till finansiering, att samordna partnerskap kring europeiska projekt genom t.ex. partnerskapsprogram samt att skapa samriskföretag som grundar sig på god praxis från lokal och regional nivå i fråga om metoder för att underlätta tillgången till information, transportinfrastruktur och produkter avpassade till behoven hos alla åldrar.

26.

Kommittén uppmanar beslutsfattarna att skapa nödvändiga förutsättningar för att turismsektorn ska kunna

27.

Vi noterar att bokningssystem, sociala medier och elektroniska marknadsplatser bara är några av de mest utbredda tillämpningarna för turister på internet. Också de lokala myndigheterna kan välja att använda modern kommunikationsteknik, t.ex. i form av sökmotorer, som är överskådliga för användarna, så att de äldre lär sig vilken kvalitet de kan förvänta sig till vilket pris. Inte alla äldre människor är dock insatta i hur onlinebokningssystem och webbplatser som specialiserat sig på att samla omdömen fungerar. På grund av den digitala klyftan kan det hända att äldre förlitar sig mer på traditionella bokningsmetoder och personliga kontakter med bl.a. resebyråer. För att möjliggöra för den äldre generationen att ta del av de digitala möjligheterna kan till exempel lokala och regionala myndigheter erbjuda utbildningar för äldre.

28.

Vi anser att kontakter ”kan hjälpa äldre att hålla sig friska, oberoende och aktiva på sina arbeten och i samhället”. Detta kan uppnås genom att man främjar sociala nätverk och deltagande av berörda parter (t.ex. forskningscentrum och forskningsinstitutioner, privata it-företag, det civila samhället och lokalsamhället) i utformningen och utvecklingen av tekniska gränssnitt och universell design för åldersanpassade samhällen.

29.

Kommittén är medveten om att effekten av digital interaktion mellan berörda parter har utvecklats avsevärt och visar hur viktigt det är med en europeisk databas. För att dra största möjliga nytta av de befintliga instrumenten är det möjligt att det virtuella observationscentrumet för turism kan tillhandahålla en databas över turism för äldre. I samband med detta bör man också fastställa vem som ska utarbeta modellen och vem som ska samla in data för indikatorerna.

30.

De skyhöga kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat intresset för åldrande och för att skapa sektorsövergripande partnerskap. Exempelvis kan dagordningen för e-hälsa också ha en mycket positiv inverkan på den åldersanpassade turismen. Äldre resenärer anför ofta hälsan som ett andra skäl för att inte resa. Om äldre personer fick (elektronisk) tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård utanför bostadsorten, skulle detta kunna begränsa eller ta bort deras rädsla. På så sätt blir de kanske mer äventyrslystna på fritiden. Resor till ett mer gynnsamt klimat och exponering för nya erfarenheter kan samtidigt bryta slentrianen och gagna hälsan.

31.

Kommittén betonar vikten av ett direktiv om gränsöverskridande hälso- och sjukvård och uppmanar de regionala och nationella myndigheterna att förbättra tillgången till information om hälso- och sjukvårdstjänster utomlands för äldre så att de kan göra medvetna val om behandlings- och vårdförfaranden och resa inom EU utan att oroa sig för sin hälsa.

32.

Kommittén rekommenderar att man förbättrar rörligheten, vidtar säkerhetsinitiativ och förbättrar den allmänna tillgängligheten till offentliga platser för alla åldrar. Det är viktigt att man skapar starka band mellan turismen för äldre å ena sidan och det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande å andra sidan.

33.

ReK stöder idén om att lansera ett europeiskt borgmästaravtal om demografiska förändringar och anser att turismen bör erkännas som ett viktigt politikområde som kan bidra till att stimulera innovation och en sund och aktiv livsstil samt främja solidariteten mellan generationerna.