52013DC0392

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Nederländerna att upphöra

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)       Enligt artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i sina offentliga finanser.

(2)       Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)       Den 2 december 2009 fastslog rådet i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget att det förelåg ett alltför stort underskott i Nederländerna[1] och avgav en rekommendation, i enlighet med artikel 126.7 i EG-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[2], för att korrigera det alltför stora underskottet senast 2013. För att få ned det offentliga underskottet till under 3 % av BNP på ett trovärdigt och hållbart sätt rekommenderades de nederländska myndigheterna att under 2010 genomföra de finanspolitiska åtgärderna som planerat i 2010 års budget, och att inleda konsolideringen under 2011 och få ett slut på det alltför stora offentliga underskottet senast år 2013. I detta syfte rekommenderades de att säkerställa en genomsnittlig årlig finanspolitisk ansträngning på ¾ % av BNP under perioden 2011-2013, specificera de åtgärder som var nödvändiga för att uppnå korrigeringen av det alltför stora underskottet senast 2013, om konjunkturförhållandena tillåter detta, och påskynda minskningen av underskottet om de ekonomiska eller finanspolitiska villkoren skulle bli bättre än förväntat vid den tidpunkten. I sina rekommendationer fastställde rådet att effektiva åtgärder skulle vidtas senast den 2 juni 2010.

(4)       Den 15 juni 2010 drog kommissionen slutsatsen att Nederländerna på grundval av kommissionens vårprognos 2010 hade vidtagit effektiva åtgärder i enlighet med rådets rekommendation av den 2 december 2009 för att få ned det offentliga underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP. Kommissionen ansåg att inga ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott därför var nödvändiga vid den tidpunkten.

(5)       Enligt artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1467/97 får rådet på kommissionens rekommendation anta en ändrad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, om effektiva åtgärder har vidtagits och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter på de offentliga finanserna inträffar, efter att rekommendationen antagits. Sådana ekonomiska händelser ska bedömas mot bakgrund av den ekonomiska prognos som låg till grund för rådets rekommendation.

(6)       I enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 ska rådet ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra inom en viss tid. I rekommendationen ska den berörda medlemsstaten få högst sex månader på sig att vidtaga effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet. I rekommendationen om att korrigera ett alltför stort underskott ska rådet också som ett riktmärke begära att årliga budgetmål uppnås som, på grundval av den prognos som ligger till grund för rekommendationen, är förenliga med en årlig förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP, dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(7)       I kommissionens höstprognos 2009, som låg till grund för rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget av den 2 december 2009, prognostiserades att den nederländska ekonomin skulle krympa med 4,5 % under 2009, följt av en svag återhämtning under 2010 och 2011, med en BNP-tillväxt på ¼ % respektive 1,5 %. Åren 2012 och 2013 låg bortom den prognoshorisonten, men utifrån antagandet att det stora negativa produktionsgapet gradvis kommer att slutas senast 2015, väntades tillväxten under 2012 och 2013 bli högre än 2011. BNP-tillväxten sjönk med 3,7 % under 2009, vilket är mindre än vad som väntas i kommissionens höstprognos 2009, och under 2010 var den exportdrivna återhämtningen starkare, med 1,6 %, men under 2011 minskade den ekonomiska tillväxten till 1 % och under 2012 halkade den nederländska ekonomin tillbaka till recession. Under 2011 hade Nederländerna redan registrerat negativ kvartalstillväxt under alla utom det första kvartalet, och 2012 krympte den nederländska ekonomin med 1 %. Tillväxten från kvartal till kvartal var svagt positivt under det första halvåret, men sjönk därefter. BNP-tillväxten visade sig vara betydligt lägre än vad som kunde ha förväntats under ett mönster av normal konjunkturuppgång, och den betydande avmattningen i ekonomin har påverkat sysselsättningen negativt. Arbetslösheten har ökat, de reala löneökningarna blev negativa och den inhemska efterfrågan har minskat.

(8)       I kommissionens vårprognos 2013 beräknas real BNP fortsätta att minska med 0,8 % år 2013, även om tillväxten gradvis väntas bli positiv under andra halvan av året och framåt. Handelsutvecklingen förväntas bidra till återhämtningen, medan den inhemska efterfrågan förväntas förbli låg långt in på 2013. Osäkerhet angående de allmänna ekonomiska utsikterna, genomförande av reformförslag och eventuella ytterligare konsolideringsåtgärder har lett till ytterligare kvävning av den inhemska efterfrågan. Under 2014 förväntas både exporten och importen ta fart, och den inhemska efterfrågan torde gradvis börja återhämta sig, vilket skulle främja en bräcklig återhämtning med en real BNP-ökning med 0,9 %.

(9)       Nederländerna hade valt att skjuta upp den finanspolitiska anpassningen till 2011. Denna strategi godkändes i rådets rekommendation från 2009, i vilken det uttryckligen rekommenderades att 2010 års budget skulle genomföras, medan konsolideringen inleddes först under 2011. Som svar på detta utarbetade Nederländerna ett flerårigt paket av huvudsakligen utgiftsbaserade åtgärder för perioden 2011-2015. Genomförandet av åtgärderna fram till 2013 löper i stort sett planenligt. Efter några oväntat goda resultat för real BNP under 2009 och 2010 (jämfört med kommissionens höstprognos 2009, som låg till grund för rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott), försämrades de ekonomiska resultaten i Nederländerna betydligt från och med 2011. Detta ledde till ett liknande utveckling av de offentliga finanserna, som till en början överträffade målen för de offentliga finanserna fram till och med 2011. Under 2011 uppgick det offentliga underskottet till 4,5 % av BNP och förbättrades därefter till -4,1 % av BNP i 2012. Om man ser till drivkrafterna bakom underskottet har det främst varit variationer i den ekonomiska tillväxten som påverkat statsintäkterna. Den ursprungliga återhämtningen från finanskrisen, med bättre än väntad ekonomisk verksamhet under 2010 och första delen av 2011 ledde först till relativt starka inkomstresultat. Därefter nådde inkomsterna emellertid inte upp till vad som förväntades, särskilt under andra halvåret 2011 och 2012, till följd av vacklande tillväxt. Detta negativa mönster förväntas fortsätta, och kommer kraftigt att bidra till svaga underskottsutsikter. De övergripande trenderna speglar hur konjunkturkänsliga inkomsterna i regel är i Nederländerna.

(10)     Enligt kommissionens vårprognos 2013 förväntas underskottet i den offentliga sektorns finanser förbättras ytterligare till 3,6 % av BNP 2013, på grund av de omfattande konsolideringsåtgärder som i huvudsak vidtagits på inkomstsidan, bland annat höjningen av mervärdesskatten och punktskatter, medan en frysning av lönerna för offentliganställda och att inkomstskatteskalan inte indexerats kommer att bidra till en konsolidering av de offentliga finanserna på utgiftssidan. Dessutom kommer betydande engångsåtgärder att påverka underskottet under 2013[3]. Försäljning av 4G-mobiltelefonilicenser och förstatligandet av SNS Reaal (båda påverkar 2013 års budget) uppväger i stort sett varandra. På det hela taget bidrar engångsåtgärder dock till att minska underskottet med cirka 0,2 % av BNP, bland annat genom avkastning från De Nederlandsche Bank och Havenbedrijf Rotterdams återbetalning av statliga bidrag till hamnutvidgningen. Specificerade och överenskomna åtgärder som ingår i de fleråriga finanspolitiska prognoserna medför fortsatta besparingar under 2014. Dessutom leder från De Nederlandsche Bank och en krisavgift på banker till positiva engångseffekter som kommer att pressa ned det nominella underskottet. Men eftersom intäkterna väntas förbli dämpade med tanke på den långsamma ekonomiska återhämtningen beräknas det offentliga underskottet stabiliseras på 3,6 % av BNP under 2014. I kommissionens vårprognos 2013 har man inte tagit hänsyn till det extra konsolideringspaket för 2014 som regeringen föreslog i mars 2013 men sedan drog tillbaka tillfälligt på grund av den överenskommelse som nåtts med arbetsmarknadens parter i april 2013.

(11)     De finanspolitiska utsikterna för 2014 och därefter kringgärdas av icke-försumbara genomföranderisker. När det gäller åtgärder som ingår i koalitionsavtalet härrör dessa risker huvudsakligen från de projekterade effektivitetsvinsterna som ska uppnås genom att decentralisera uppgifter till kommunerna. I Nederländerna har koalitionsavtal traditionellt genomförts i stort sett oförändrade. Det har nyligen förekommit flera exempel på omfattande ändringar, exempelvis till följd av koalitionspartnernas omprövning av ursprungliga planer eller enighet mellan arbetsmarknadens parter. Under alla omständigheter tyder prognosen för det nominella underskottet för 2014 på att det krävs betydande ytterligare åtgärder för att få ned underskottet under 3 % av BNP år 2014.

(12)     Enligt kommissionens uppdaterade vårprognos 2013 väntas det strukturella saldot i genomsnitt förbättras med cirka 0,7 % av BNP per år under perioden 2010-2013, men förväntas under 2014 försämras med omkring 0,3 procentenheter. På grundval av vårprognosen 2013 skulle den genomsnittliga finanspolitiska ansträngningen under perioden 2011-2013 således ligga nära de erforderliga ¾ % av BNP. Om dessa siffror justeras för den betydande nedjustering av den potentiella produktionstillväxten sedan 2009 års rekommendation och för anpassningarna inverkan på sammansättningen av ekonomisk tillväxt på inkomsterna, skulle den genomsnittliga årliga strukturella korrigeringen (1,1 % av BNP) under 2011-2013 med avsevärd marginal överstiga den rekommenderade genomsnittliga finanspolitiska ansträngning (¾ % av BNP) som krävs enligt rådets rekommendation 2009. Nederländerna kan därför anses ha vidtagit effektiva åtgärder i enlighet med rådets rekommendation. För perioden 2011-2013 uppgår den övergripande finanspolitiska ansträngningen enligt en bottom-up-strategi till 4 % av BNP, eller omkring 1,3 % av BNP per år, i stort sett jämnt fördelat mellan intäkts- och utgiftsåtgärder. Denna bedömning enligt metoden ”nedifrån och upp” av de finanspolitiska konsolideringsåtgärder som vidtogs under åren 2010-2013 bekräftar slutsatsen att effektiva åtgärder har vidtagits av Nederländerna.

(13)     Skuldutvecklingen i Nederländerna har varit ogynnsam. Under 2008 var de omfattande statliga åtgärderna för att stödja de nederländska bankerna en viktig faktor i den stigande offentliga skuldkvoten, som ökade till 58,5 % från 45,3 % av BNP 2007. Under perioden 2008-2012 ökade skulden stadigt till 71,2 % 2012. På grundval av kommissionens vårprognos 2013 väntas skuldkvoten öka ytterligare till 74,6 % av BNP 2013 och 75,8 % av BNP 2014. Detta beror främst på de ihållande nominella underskotten i kombination med låg BNP-tillväxt i nominella termer, medan de insatser som europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska stabilitetsmekanismen vidtagit avseende den offentliga skulden endast medför relativt små förbättringar. Ökningen av den förväntade bruttoskuldkvoten för 2013 inbegriper skuldökande transaktioner motsvarande cirka 1 % av BNP i samband med förstatligandet av SNS Reaal i början av 2013 (utöver de underskottsökande åtgärderna motsvarande cirka 0,6 % av BNP).

(14)     I linje med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten talar alla dessa faktorer, särskilt den betydande försämringen av saldot i de offentliga finanserna till följd av att ekonomin generellt sett är svagare än vad som förväntats i rådets ursprungliga rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, för att en ny tidsgräns för korrigering av det alltför stora underskottet i Nederländerna senast 2014 är lämplig.

(15)     Mot bakgrund av de stora osäkerheterna kring den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen bör det budgetmål som rekommenderas för det sista året av korrigeringsperioden fastställas till en nivå klart under referensvärdet, för att garantera en effektiv och varaktig korrigering inom den begärda tidsfristen.

(16)     Beviljandet av ytterligare ett år för korrigeringen av det alltför stora underskottet skulle vara förenligt med de mellanliggande nominella underskottsmålen på 3,6 % av BNP år 2013 och 2,8 % år 2014. Den underliggande förbättringen av det strukturella budgetsaldot som dessa mål förutsätter är 0,6 % av BNP 2013, och 0,7 % av BNP år 2014. För att nå ovan nämnda strukturella mål skulle de nederländska myndigheterna sammanlagt behöva säkerställa att den planerade strukturella korrigeringen verkligen genomfördes under 2013 och anta ytterligare konsolideringsåtgärder på minst 1 % av BNP under 2014, utöver de åtgärder som redan ingår i referensscenariot. Dessa mål tar hänsyn till behovet av att kompensera för konsolideringens negativa andrahandseffekter på de offentliga finanserna, genom dess inverkan på BNP-tillväxten.

(17)     Europeiska kommissionens rapport om finanspolitisk hållbarhet 2012 visar att Nederländerna inte hotas av finanspolitiska påfrestningar på kort sikt. Landet löper medelstor hållbarhetsrisk på medellång till lång sikt. Även om 2013 års reform av pensionssystemen är ett viktigt positivt steg, krävs ytterligare åtgärder, i synnerhet för att tygla utgifterna för långtidsvård, för att till fullo säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

(18)     Nederländerna uppfyller villkoren för en förlängning av tidsfristen för att korrigera det alltför stora offentliga underskottet, i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

(1) Nederländerna bör få den rådande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast år 2014.

(2) Nederländerna bör nå sitt nominella underskottsmål på 3,6 % under 2013 och 2,8 % år 2014, vilket är förenligt med en förbättring av det strukturella saldot med cirka 0,6 % respektive 0,7 % av BNP, enligt kommissionens uppdaterade vårprognos 2013.

(3) Nederländerna bör genomföra de fleråriga åtgärder som redan har antagits med 2013 års budget, och samtidigt vara redo att kompensera dem om deras resultat skulle bli mindre än för närvarande planerat, och genomföra tillräckliga ytterligare åtgärder för att åstadkomma en korrigering av det alltför stora underskottet 2014. Rådets fastställer en tidsfrist fram till [den 1 oktober] för Nederländerna att vidta effektiva åtgärder och att, i enlighet med artikel 3.4a i rådets förordning (EG) nr 1467/97, i detalj rapportera om den konsolideringsstrategi som ska uppnå målen.

För att säkerställa att strategin för finanspolitisk konsolidering kröns av framgång kommer det dessutom också att vara viktigt att stödja denna med omfattande strukturreformer, i linje med rådets rekommendationer till Nederländerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inte minst de som rör den förebyggande delen av förfarandet vid alltför stora obalanser,

Denna rekommendation riktar sig till Konungariket Nederländerna.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               Alla handlingar som rör förfarandet vid alltför stora underskott i fråga om Nederländerna finns tillgängliga på följande webbplats: :http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/deficit/countries/netherlands_en.htm

[2]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.

[3]               Denna tolkning om hur dessa åtgärder ska klassificeras påverkar inte Eurostats formella bedömning.