7.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 272/33

(1)

Den 4 januari 2016 ingav European Steel Association (Eurofer) (nedan kallad klaganden) ett klagomål som företrädare för tillverkare som svarar för mer än 90 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och en därav följande risk för väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes.

(2)

Efter detta klagomål inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) den 13 februari 2016 en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i rådets förordning (EU) nr 2009/1225 (2) (nedan kallad grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning  (3).

(3)

Därefter inledde kommissionen även följande två undersökningar:

(4)

Den 5 april 2016 ingav klaganden en begäran om registrering av import av den berörda produkten från Kina. Den 2 juni 2016 uppdaterade klaganden sin begäran genom att tillhandahålla mer aktuella ekonomiska uppgifter, men drog tillbaka dessa uppdateringar den 11 augusti 2016.

(5)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Den informerade uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(6)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande på de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den, med hänsyn till unionstillverkarnas stora antal, skulle göra ett urval bland dem. Kommissionen gjorde därefter ett urval på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man försökte säkerställa geografisk spridning. Kommissionen underrättade de preliminärt utvalda företagen och klaganden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(9)

En preliminärt utvald unionstillverkare meddelade kommissionen att den inte hade möjlighet att medverka. Dessutom påpekade både det italienska järn- och stålförbundet Federacciai och Eurofer att södra Europa inte fanns representerat i urvalet. För att säkerställa en bättre geografisk spridning ersatte kommissionen de unionstillverkare som beslutade att inte samarbeta med en unionstillverkare i södra Europa.

(10)

Det slutgiltiga urvalet bestod av fem unionstillverkare från fem olika medlemsstater. Urvalet representerar över 45 % av tillverkningen i unionen.

(11)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den de icke-närstående importörerna att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12)

Fyra importörer lämnade de begärda uppgifterna. Därför var det inte nödvändigt med ett stickprovsförfarande och frågeformuläret för importörer sändes till dem alla.

(13)

Trots att kommissionen kontaktat dem för att samla in relevanta uppgifter lämnade inga icke-närstående importörer in ett fullständigt svar på frågeformuläret inom ramen för denna undersökning.

(14)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval för Kina, uppmanade den de exporterande tillverkarna i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(15)

Tretton grupper av exporterande tillverkare i Kina lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen föreslog ett urval av tre grupper av företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Den uppmanade alla kända berörda exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter på det föreslagna urvalet.

(16)

En exporterande tillverkare, Jiangsu Tiangong Tools Company Limited (nedan kallat Tiangong Tools), hävdade att man borde ha ingått i urvalet eftersom man, till skillnad från de exporterande tillverkarna i urvalet, tillverkar verktygsstål och snabbstål. Företaget hävdade att om dess produkt betraktas som berörd produkt bör urvalet vara mer representativt och inkludera även den.

(17)

Denna begäran avslogs. Tiangong Tools exporterade endast små kvantiteter av en viss produkttyp till unionen. Därför skulle inkluderingen av denna exporterande tillverkare i urvalet inte ha gjort urvalet mer representativt. Kommissionen har analyserat frågan om representativitet ytterligare i samband med diskussionen om tillverkningens omfattning.

(18)

Därför beslutade kommissionen att behålla det föreslagna urvalet av tre grupper av exporterande tillverkare. De exporterande tillverkare som ingick i urvalet stod för 57 % av den totala importen till unionen av den berörda produkten från Kina och för 58 % av den totala importen till unionen av den berörda produkten från kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare.

(19)

Endast en exporterande tillverkare, Tiangong Tools, begärde en enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen och lämnade in ett besvarat frågeformulär för detta ändamål. Kommissionen godtog preliminärt denna begäran och kontrollerade lämnade uppgifter på platsen.

(20)

Undersökningen visade emellertid att detta företag endast tillverkar och till unionen exporterar verktygsstål och snabbstål. Eftersom kommissionen, i enlighet med vad som förklaras i skälen 29–35, preliminärt beslutade att undanta verktygsstål och snabbstål från denna undersökning har ingen preliminär dumpningsmarginal fastställts för Tiangong Tools. Om kommissionen i det slutgiltiga skedet skulle ändra sitt beslut om vilka produkter som ska omfattas, skulle denna exporterande tillverkares begäran om enskild undersökning komma att omprövas.

(21)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från Eurofer, fem unionstillverkare och deras närstående stålcentraler, en användare, tre grupper av exporterande tillverkare i Kina och en tillverkare i ett jämförbart land.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde var nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande risk för skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags/intresseorganisations lokaler:

(23)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015 (nedan kallad undersökningsperioden) och undersökningen av hur de faktorer utvecklades som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(24)

Den berörda produkten är vissa valsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål, även i ringar eller rullar (inklusive produkter skurna i längder och ”smala band”), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen (varmvalsad platta), varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag.

Den berörda produkten omfattar inte

Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-numren 7208 10 00, 7208 25 00, 7208 26 00, 7208 27 00, 7208 36 00, 7208 37 00, 7208 38 00, 7208 39 00, 7208 40 00, 7208 52 10, 7208 52 99, 7208 53 10, 7208 53 90, 7208 54 00, 7211 13 00, 7211 14 00, 7211 19 00, ex 7225 19 10, 7225 30 90, ex 7225 40 60, 7225 40 90, ex 7226 19 10, 7226 91 91 och 7226 91 99 och har sitt ursprung i Kina.

(25)

Varmvalsade platta produkter av stål tillverkas genom varmvalsning. Detta är en process för bearbetning av metall där upphettad metall förs genom ett eller flera par av varmvalsar för att minska tjockleken och göra den enhetlig, varvid metallens temperatur överstiger dess rekristallisationstemperatur. De kan levereras i olika former: i ringar eller rullar (oljade eller ej oljade, betade eller ej betade), i skurna längder (plåtar) eller smala band.

(26)

Det finns två huvudsakliga användningsområden för varmvalsade platta produkter av stål. För det första är de råvara för tillverkningen av olika stålprodukter i senare led med ett mervärde, börjande med kallvalsade (7) platta stålprodukter försedda med överdrag. För det andra används de som industriell insatsvara som köps av slutanvändarna för en rad olika tillämpningsområden, bland annat inom byggverksamhet (produktion av stålrör), varvsindustri, gasbehållare, bilar, tryckkärl och energiledningar.

(27)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper samt samma grundläggande användningsområden:

(28)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

En exporterande tillverkare (Jiangsu Tiangong Tools Company Limited) och en importör som var närstående en annan kinesisk exporterande tillverkare (Duferco S.A.) begärde att vissa typer av varmvalsade platta stålprodukter, i branschen kända som verktygsstål och snabbstål, borde undantas från produktdefinitionen. De hävdade att verktygsstål och snabbstål har helt andra egenskaper priser, specifikationer och användningsområden.

(30)

Den 21 april 2016 hördes den kinesiska exporterande tillverkaren i närvaro av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Den 22 juni 2016 hördes vidare importören om dennes begäran om undantag.

(31)

Klaganden ansåg att de påståenden som gjorts var ogrundade och att det fanns en risk för kringgående om de skulle godtas av kommissionen.

(32)

Kommissionen konstaterade att det finns stora fysikaliska och kemiska skillnader mellan å ena sidan andra typer av den berörda produkten än verktygsstål och snabbstål, och å andra sidan verktygsstål och snabbstål. Det finns flera kemiska element (8) som förekommer naturligt i verktygsstål och snabbstål, men som inte återfinns i den berörda produkten.

(33)

Dessutom finns det skillnader i tillverkningsprocessen, olika användningsområden och betydande prisskillnader mellan verktygsstål och snabbstål å ena sidan och andra typer av den berörda produkten å den andra. Till exempel används verktygsstål och snabbstål, till skillnad från andra typer av den berörda produkten, för att bearbeta, maskinbearbeta, strängpressa, skära, prägla och perforera andra material, vilket inte hör till den konventionella användningen av andra typer av den berörda produkten. Vidare följer tillverkningen av verktygsstål en annan tillverkningsprocess, och de särskilda egenskaperna uppnås under alla tillverkningsprocessens faser. Denna skillnad gör tillverkningsprocessen för verktygsstål och snabbstål mer kostnadsintensiv, vilket även i viss mån förklarar skillnaden i försäljningspris jämfört med andra typer av den berörda produkten.

(34)

Import av verktygsstål och snabbstål stod sett till volym för omkring 1,25 % av den totala importen från Kina under 2015. Verktygsstål och snabbstål klassificeras också enligt olika, specifika KN-nummer.

(35)

Därför har kommissionen preliminärt undantagit verktygsstål och snabbstål, och samtidigt underrättat de nationella tullmyndigheterna om möjliga risker för kringgående.

(36)

Vidare gjorde en italiensk användare, Marcegaglia Carbon Steel Spa, den 5 augusti 2016 gällande att vissa typer av den berörda produkten borde undantas från produktdefinitionen, närmare bestämt följande ståltyper: interstitial-free (IF), dual-phase, high carbon och non-grain oriented. Skälen till begäran om undantag för dessa typer var i huvudsak följande:

(37)

Samma användare begärde också att de produkttyper som används för kallvalsning borde undantas på grund av deras vidare användning i senare led.

(38)

När det gäller begäran om undantag för ståltyperna interstitial-free (IF), dual-phase, high carbon och non-grain oriented av den berörda produkten ansåg kommissionen att det inte hade visats att dessa produkter har andra egenskaper och användningsområden. Den slutliga detaljerade begäran om undantag kom också i ett mycket sent skede. Därför avslog kommissionen begäran i detta skede, men kommer att undersöka påståendet ytterligare.

(39)

När det gäller produkttyper som används för omvalsning är detta ett av de huvudsakliga användningsområdena för den berörda produkten, såsom anges i skäl 26 ovan. En annan användning är i sig inte ett skäl för undantag. Ett undantagande av dessa produkttyper skulle leda till undantag för flertalet av alla importerade typer av den berörda produkten. Till detta kommer en komplicerad, kanske t.o.m. omöjlig administrativ övervakning för att skilja mellan den berörda produkten när den används för omvalsning och när den inte används för det ändamålet. Därför avslog kommissionen i detta skede även denna begäran.

(40)

Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen ska kommissionen fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.1–2.6 i grundförordningen för de exporterande tillverkare i Kina som uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och kan beviljas marknadsekonomisk status. Ingen av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ansökte dock om sådan behandling.

(41)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen var det därför nödvändigt att fastställa normalvärdet på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(42)

I tillkännagivandet om inledande föreslog kommissionen att man skulle använda ett tredjeland med marknadsekonomi (jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen. Kommissionen sände frågeformulär till alla kända tillverkare i 11 länder med marknadsekonomi som nämns i tillkännagivandet om inledande (9) och åtta andra länder där det fanns uppgifter om tillverkning och försäljning av den likadana produkten, nämligen Argentina, Australien, Egypten, Iran, Japan, Sydafrika, Sydkorea och Taiwan. Sammanlagt 62 tillverkare i 19 potentiella jämförbara länder kontaktades. Endast ett företag i Förenta staterna (ArcelorMittal USA) var samarbetsvilligt och lämnade in ett besvarat frågeformulär.

(43)

Förenta staterna anses vara en lämplig jämförbar marknad, eftersom det är en öppen marknad med tio inhemska tillverkare av den likadana produkten och importen från andra länder står för upp till över 10 % av den totala förbrukningen. Därför, och eftersom endast en tillverkare i Förenta staterna var villig att samarbeta, valdes Förenta staterna preliminärt ut som ett lämpligt jämförbart land.

(44)

Berörda parter bjöds in att lämna synpunkter på detta val. Eftersom inga synpunkter lämnades valdes Förenta staterna ut som jämförbart land.

(45)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om försäljningen av den likadana produkten i Förenta staterna till oberoende kunder var representativ. Det konstaterades att den samarbetsvilliga tillverkarens likadana produkt såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden jämfört med den berörda produkten som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(46)

Därefter undersökte kommissionen om denna försäljning kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder fastställdes. Försäljningstransaktionerna ansågs vara lönsamma när enhetspriset var lika med eller högre än tillverkningskostnaden. Därför fastställdes tillverkningskostnaden för den amerikanska tillverkaren under undersökningsperioden.

(47)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den aktuella typen översteg kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(48)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den totala försäljningsvolymen för den produkttypen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(49)

För de produkttyper som inte var lönsamma, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen med hjälp av tillverkningskostnaden för den amerikanska tillverkaren plus försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för de av den amerikanska tillverkarens produkttyper som är lönsamma.

(50)

Vissa produkttyper som tillverkas i det jämförbara landet kunde inte matchas mot de produkttyper som exporteras från Kina till unionen, eftersom de inte säljs av den amerikanska tillverkaren. Därför var det nödvändigt att konstruera normalvärdet för de icke-matchande produkttyperna i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen utifrån tillverkningskostnaderna för tillverkaren i det jämförbara landet. Kommissionen tog dessa kostnader för den närmast liknande produkten och justerade dem med hänsyn till kostnaderna för det modifieringsarbete (skärning o.d.) som krävs för att säkerställa en rättvis jämförelse. Kommissionen lade därefter till ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (7–13 %), baserat på faktiska uppgifter om tillverkning och försäljning, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen. Slutligen adderades en skälig vinstmarginal (10–15 %) med hjälp av den genomsnittliga vinstmarginalen för försäljning av de lönsamma produkterna.

(51)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande tillverkarna i urvalet skedde både direkt till oberoende kunder och genom närstående företag.

(52)

För direkt försäljning grundades exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(53)

För transaktioner där de exporterande tillverkarna exporterar den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importör, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen.

(54)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes utifrån priset fritt fabrik. Dumpningsmarginalerna fastställdes genom att man jämförde de utvalda exporterande tillverkarnas enskilda priser på nivån fritt fabrik med den jämförbara tillverkarens inhemska försäljningspriser eller det konstruerade normalvärdet enligt vad som var lämpligt.

(55)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(56)

På denna grund gjordes i tillämpliga fall justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- och därmed sammanhängande kostnader (4 %), bankavgifter (0,02 %), kreditkostnader (0,05 %), provisioner (0,6 %) och indirekt beskattning (4 %).

(57)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämfördes det vägda normalvärdet för varje typ av likadan produkt i Förenta staterna med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande produkttyp, såsom anges i artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(58)

Dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet fastställdes i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal beräknades som ett vägt genomsnitt på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkarna i urvalet.

(59)

För alla andra exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen graden av samarbetsvilja i Kina. Den mättes genom en bedömning av andelen export från de samarbetsvilliga tillverkarna till unionen jämfört med den totala exportvolymen från det berörda landet till unionen.

(60)

Samarbetsviljan är hög. Därför fastställdes den återstående dumpningsmarginal som ska tillämpas på alla övriga exporterande tillverkare i Kina till en nivå som motsvarade den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för de samarbetsvilliga tillverkarna i urvalet.

(61)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Tabell 1

Dumpningsmarginaler, Kina

(62)

I samband med fastställandet av representativitet lämnade 17 företag tillverknings- och försäljningsuppgifter och angav att de tillverkat den likadana produkten under undersökningsperioden. På grundval av tillgängliga uppgifter i klagomålet står dessa företag för omkring 90 % av tillverkningen av den likadana produkten i unionen.

(63)

Utöver dessa 17 företag fanns det fem andra företag som tillverkade den likadana produkten under undersökningsperioden.

(64)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till cirka 74,7 miljoner ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom uppgifter från klaganden och från alla kända tillverkare i unionen. De fem unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 45 % av den totala tillverkningen i unionen av den likadana produkten (se skäl 10). Detta är ett representativt urval.

(65)

De unionstillverkare som svarar för unionens sammanlagda tillverkning utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen och kallas nedan unionsindustrin.

(66)

Unionstillverkarna uppvisade olika affärsmodeller och hade en varierande grad av vertikal integration. Unionsindustrin kan dock överlag karaktäriseras som en industri med hög grad av vertikal integration, vilket utvecklas ytterligare i skäl 68 nedan.

(67)

Såsom nämns i skäl 24 ovan klassificeras den berörda produkten enligt ett antal KN-nummer inklusive vissa ex-nummer. För att inte underskatta förbrukningen i unionen, och med tanke på den marginella inverkan dessa nummer uppenbarligen har på den totala förbrukningen, har importvolymerna för ex-numren beaktats till fullo vid beräkningen av förbrukningen i unionen.

(68)

Eftersom unionsindustrin till största delen är vertikalt integrerad och den berörda produkten anses vara råvara för tillverkningen av olika produkter i ett senare led med ett mervärde, börjande med kallvalsade produkter, analyserades företagsintern förbrukning och förbrukning på den öppna marknaden separat.

(69)

Det är viktigt att göra åtskillnad mellan den företagsinterna och den öppna marknaden vid skadeanalysen, eftersom de produkter som är avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för en direkt konkurrens från import, och internpriserna sätts inom gruppen enligt olika prissättningsstrategier. Tillverkning som är avsedd för den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och säljs till marknadspriser.

(70)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter för hela verksamheten när det gäller den likadana produkten och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Kommissionen konstaterade att ca 60 % av unionstillverkarnas sammanlagda tillverkning var avsedd för företagsintern användning.

(71)

Kommissionen fastställde den företagsinterna förbrukningen i unionen på grundval av den företagsinterna användningen och den företagsinterna försäljningen på unionsmarknaden för alla kända tillverkare i unionen. Den företagsinterna förbrukningen i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval:

Tabell 2

Företagsintern förbrukning på unionsmarknaden (i ton)

(72)

Under skadeundersökningsperioden ökade den företagsinterna förbrukningen på unionsmarknaden med ca 4 %. Denna ökning beror främst på en ökning av den företagsinterna marknaden, inklusive när det gäller komponenter för exempelvis bilindustrin.

(73)

Kommissionen fastställde förbrukningen på den öppna marknaden på grundval av a) alla kända unionstillverkares försäljning på unionsmarknaden och b) importen till unionen från samtliga tredjeländer enligt Eurostats uppgifter, men även med beaktande av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet. Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen uppvisade följande utveckling beräknad på denna grundval:

Tabell 3

Förbrukning på den öppna marknaden (i ton)

(74)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med ca 12 %. Ökningen berodde främst på den ekonomiska återhämtningen för industrin i senare led.

(75)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Marknadsandelen för importen fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna markaden i unionen enligt tabell 73.

(76)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(77)

Det framgår av tabellen ovan att importen från det berörda landet ökade betydligt i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade den totala marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen mer än femfaldigt under skadeundersökningsperioden.

(78)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpriser (i euro per ton)

(79)

De genomsnittliga priserna på importen minskade från 600 euro per ton 2012 till 404 euro per ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset per enhet för den dumpade importen med ca 33 %.

(80)

Kommissionen bedömde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(81)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under undersökningsperioden. De viktigaste justeringarna rörde leveranskostnader (varierande mellan 2,7 % och 6,3 % per unionstillverkare i urvalet) och rabatter (varierande mellan 0,1 % och 19,5 %). Eftersom inga icke-närstående importörer gav sig till känna i detta fall, adderades en justering för kostnader efter import på 7 euro per ton, vilket var den justering som gjordes i undersökningen med avseende på vissa kallvalsade platta stålprodukter (10). Detta bedömdes vara det lämpligaste sättet med hänsyn till det faktum att den berörda produkten i den aktuella undersökningen i många avseenden liknar vissa kallvalsade platta produkter av stål, såsom förklaras i skäl 221.

(82)

På grundval av ovanstående fastställdes att den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser med mellan 2,7 % och 5,6 %.

(83)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens verkningar på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(84)

De makroekonomiska indikatorerna (tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, lager, tillväxt, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek) bedömdes för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från klaganden, vilka dubbelkontrollerats mot uppgifter från unionstillverkare och tillgänglig officiell statistik (Eurostat).

(85)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, löner och tillverkningskostnader) gjordes på företagsnivå för unionstillverkarna i urvalet. Bedömningen gjordes på grundval av kontrollerade uppgifter från dessa.

(86)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin inhämtade kommissionen uppgifter för hela tillverkningen av den berörda produkten och fastställde om tillverkningen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. För vissa skadeindikatorer som rör unionsindustrin gjorde kommissionen separata analyser av uppgifterna avseende den öppna marknaden och uppgifterna avseende den företagsinterna marknaden samt en jämförande analys. Det rör sig om följande faktorer: Försäljning, marknadsandel, pris per enhet, lönsamhet och kassaflöde. Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att se till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning, eftersom de hänför sig till hela verksamheten, oavsett om produkterna säljs på den företagsinterna eller på den öppna marknaden. Det rör sig om följande faktorer: Tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, räntabilitet, sysselsättning, produktivitet, lager och arbetskraftskostnad. För dessa faktorer krävs det att man analyserar unionsindustrin i dess helhet för att man ska kunna få en fullständig bild av skadan för unionsindustrin, eftersom det inte går att urskilja vilka av de ifrågavarande uppgifterna som hänför sig till företagsintern försäljning respektive försäljning på den öppna marknaden.

(87)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(88)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins tillverkningsvolym med 2 %, trots att en italiensk unionstillverkare minskat sin produktion avsevärt under samma period (– 3 miljoner ton).

(89)

De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara normala) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. Produktionskapaciteten minskade under skadeundersökningsperioden på grund av den nedlagda tillverkningen i Belgien och Italien.

(90)

Det ökade kapacitetsutnyttjandet berodde på att produktionsvolymen ökat något, främst till följd av en ökning av den företagsinterna förbrukningen (+ 4 %) och förbrukningen på den öppna marknaden (+ 12 %), och detta trots den kraftiga minskning av produktionsvolymen som kunde hänföras främst till en italiensk unionstillverkare.

(91)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (på den öppna marknaden)

(92)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, dvs. mellan 27 och 28 miljoner ton.

(93)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel av förbrukningen i unionen med mer än 9 procentenheter, dvs. från 86,8 % till 77,7 %. Minskningen av unionsindustrins marknadsandel översteg betydligt den lilla ökningen av dess försäljning på den öppna marknaden i unionen.

(94)

Vad gäller den företagsinterna marknaden på unionsmarknaden utvecklades försäljningsvolymen och marknadsandelen för denna på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Volym och marknadsandel för den företagsinterna marknaden på unionsmarknaden

(95)

Unionsindustrins företagsinterna volym (dvs. företagsintern användning och företagsintern försäljning på unionsmarknaden) på unionsmarknaden ökade med 4 % under skadeundersökningsperioden, från ca 40,7 miljoner ton 2011 till 42,2 miljoner ton under undersökningsperioden.

(96)

Unionsindustrins företagsinterna marknadsandel (uttryckt som procentandel av den totala tillverkningen) var stabil under skadeundersökningsperioden, mellan 55,7 % och 56,7 %.

(97)

Vid beräkning av sysselsättningen beaktades endast anställda som arbetar direkt med den likadana produkten i unionstillverkarnas olika stålverk. Denna metod gav korrekta uppgifter som är relativt lätta att fastställa.

(98)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Sysselsättning och produktivitet

(99)

Unionsindustrin minskade sin sysselsättningsnivå under skadeundersökningsperioden i en strävan att minska sina tillverkningskostnader och öka sin effektivitet, för att bättre kunna möta den ökande konkurrensen från kinesisk och annan import på marknaden. Detta ledde till en minskning av personalstyrkan med 5 % under skadeundersökningsperioden, utan hänsyn till eventuell indirekt sysselsättning. Detta tillsammans med den ökade tillverkningsvolymen (+ 2 %) under skadeundersökningsperioden ledde till att produktiviteten för unionsindustrins personalstyrka, mätt som output per anställd och år, ökade mycket mer (+ 7 %) än den faktiska tillverkningen. Detta visar att unionsindustrin var villig att anpassa sig till de ändrade marknadsvillkoren för att behålla sin konkurrenskraft.

(100)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(101)

Under skadeundersökningsperioden minskade utgående lager något. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lager inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen. Såsom framgår ovan var denna indikator relativt stabil och låg på ca 3,5 – 4 % av tillverkningsvolymen.

(102)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De höga faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från det berörda landet.

(103)

Förbrukningen i unionen (öppna marknaden) ökade med ca 12 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden var stabil. Unionsindustrin upplevde därmed en viss förlust av marknadsandelar i motsats till importen från det berörda landet vars marknadsandel ökade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(104)

Unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris per enhet på den öppna marknaden i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Försäljningspriser på den öppna marknaden i unionen

(105)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet på den öppna marknaden i unionen och motsvarande tillverkningskostnad. Försäljningspriserna har i genomsnitt varit lägre än tillverkningskostnaden per enhet, med undantag för 2014 då marknaden började återhämta sig och den kinesiska importens marknadsandel var lägre än under undersökningsperioden.

(106)

Under 2012 och 2013 medförde efterdyningarna av euroområdets skuldkris och en vikande efterfrågan på stål under 2012 en negativ påverkan på unionsindustrins resultat. Under 2014 och under första halvåret 2015 började unionsindustrin att återhämta sig genom ökade ansträngningar att förbli konkurrenskraftig, i synnerhet genom förbättrad produktivitet hos unionsindustrins personalstyrka (se skäl 99), vilket lett till produktivitetsvinster och förbättrat kapacitetsutnyttjande.

(107)

Trots dessa ansträngningar låg tillverkningskostnaden generellt högre än de sjunkande försäljningspriserna, och för att begränsa förlusten av marknadsandelar följde unionstillverkarna den nedåtgående prisspiralen och sänkte sina försäljningspriser avsevärt, särskilt under 2015. Eftersom den berörda produkten är en råvara blev unionstillverkarna tvungna att följa den nedåtgående prisspiralen.

(108)

När tillverkarna i urvalet överlät eller levererade vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål avsedda för företagsintern förbrukning till internpriser för ytterligare bearbetning i senare led använde de sig av många olika prissättningsstrategier (kostnadsmetoden, kostnadsplusmetoden och marknadsprismetoden). Det går därför inte att dra någon meningsfull slutsats av prisutvecklingen för den företagsinterna förbrukningen.

(109)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnad utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(110)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 4 %.

(111)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt för unionstillverkarna under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(112)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna genom att nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten på den öppna marknaden i unionen uttrycktes i procent av omsättningen.

(113)

Lönsamheten utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden: Förluster uppstod under alla tre åren, med undantag av år 2014. Även om förlusterna under åren 2012 och 2013 delvis är knutna till euroområdets skuldkris (utöver en vikande efterfrågan på stål under 2012) kunde unionstillverkarna delvis återhämta sig under 2014 och första halvåret 2015.

(114)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet varierar avsevärt under skadeundersökningsperioden, men förblev totalt sett mycket positiv, huvudsakligen på grund av kostnader som inte påverkar kassaflödet, såsom avskrivningar.

(115)

Eftersom räntabiliteten sammantaget var negativ under alla åren med undantag för 2014 minskade unionsindustrin sina investeringar med 13 % mellan 2012 och 2015. Förmågan att anskaffa kapital påverkades av förlusterna under skadeundersökningsperioden, såsom framgår av de minskade investeringarna.

(116)

Slutligen har år 2015 i tabellen nedan delats upp i kvartal, eftersom klaganden i sitt klagomål gjort gällande att det förekom en betydande försämring under andra halvåret av 2015. Uppgifterna i tabellen visar faktiskt på en tydlig försämring under andra halvåret 2015 när det gäller lönsamhet och nettoförsäljningsvärde på grund av fortsatt sjunkande försäljningspriser på den öppna marknaden i unionen.

Tabell 14

Lönsamhet per kvartal för de unionstillverkare som ingick i urvalet

(117)

Å ena sidan kunde unionsindustrin som helhet öka sina tillverkningsvolymer något (trots den kraftiga minskning av tillverkningen som kunde hänföras främst till en italiensk unionstillverkare) och förbättra sitt kapacitetsutnyttjande tack vare ökad företagsintern förbrukning och förbrukning på den öppna marknaden. Den vidtog också konkreta effektivitetshöjande åtgärder genom att hålla noggrann kontroll på tillverkningskostnaderna (huvudsakligen råvaror) och genom att öka produktionen per anställd. Som ett resultat minskade tillverkningskostnaden med 25 %. Dessutom förblev kassaflödet positivt under hela skadeundersökningsperioden. De unionstillverkare som ingick i urvalet kunde fortfarande investera omkring 250–330 miljoner euro per år under skadeundersökningsperioden.

(118)

Men trots unionsindustrins ansträngningar under skadeundersökningsperioden för att förbättra sitt resultat överlag, visade andra skadeindikatorer på en försämring av situationen på den öppna marknaden: Med undantag för 2014 och början av 2015, då unionsindustrin börjat återhämta sig något, uppkom förluster under hela skadeundersökningsperioden. Under andra halvåret 2015 nådde dessa ohållbara nivåer. Trots att försäljningsvolymerna höll sig på en relativt stabil nivå på den öppna marknaden i unionen, förlorade unionsindustrin marknadsandelar och tvingades till följd av den negativa räntabiliteten att minska sina investeringar.

(119)

Mot bakgrund av vad som har sagts drar kommissionen i detta skede slutsatsen att ovannämnda uppgifter visar att unionsindustrin var i en svag situation i slutet av undersökningsperioden, men inte i sådan utsträckning att unionsindustrin har lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(120)

I analysen av risk för väsentlig skada för unionsindustrin tas, i enlighet med artikel 3.9 andra stycket i grundförordningen, hänsyn även till följande faktorer:

(121)

Formuleringen ”bland annat” i artikel 3.9 andra stycket visar att det utöver dessa fyra faktorer kan finnas ytterligare faktorer att analysera för att fastställa risken för skada. Kommissionen utsträckte analysen särskilt till faktorer som lönsamhet och orderingång, för vilka det fanns uppgifter såväl för undersökningsperioden som för tiden efter undersökningsperioden.

(122)

Med avseende på skadeundersökningsperioden granskade kommissionen på nytt de uppgifter som samlats in för 2012–2015, eftersom en förståelse av den situation som unionsindustrin för närvarande befinner sig i är nödvändig för att kunna fastställa om unionsindustrin riskerar att drabbas av skada (11). Därefter gjorde kommissionen en framåtblickande analys av samtliga faktorer. Dessutom kunde den samla in uppgifter om dumpad import, kinesisk kapacitet och importpriser för perioden januari–juni 2016 för att bekräfta eller vederlägga prognoserna, i enlighet med vad domstolen begärt (12). När det gäller lönsamhet och orderingång fanns det dock inga fullständiga uppgifter för perioden januari–juni 2016 och endast partiella uppgifter fram till slutet av mars 2016. Beträffande lagerhållningens omfattning gick det inte att hitta några samlade uppgifter för tiden fram till slutet av juni 2016, särskilt inte för unionsindustrin. Dessa uppgifter kommer att uppdateras efter offentliggörandet av denna förordning och om möjligt kommer även andra faktorer att analyseras. I detta skede var uppgifterna om lönsamhet, orderingång och lagerhållning de bästa tillgängliga uppgifterna.

(123)

Enligt artikel 3.9 första stycket andra meningen i grundförordningen måste förändringen i omständigheter klart ha kunnat förutses och risken måste vara överhängande.

(124)

Importen från det berörda landet ökade betydligt från 246 720 ton till 1 519 304 ton mellan 2012 och undersökningsperioden, vilket framgår av tabellen i skäl 76 ovan. Denna import har konsekvent skett till ständigt lägre priser. Den kraftigt ökade marknadsandelen för den kinesiska dumpade importen (+ 550 %) bekräftar att utvecklingen av denna inte är följden av ökad efterfrågan (+ 12 %). De kinesiska exporterande tillverkarna har tagit sig in på en ny marknad och vunnit marknadsandelar genom lågprisimport på bekostnad av andra ekonomiska aktörer, inbegripet unionstillverkare. Den kinesiska importen ökade ytterligare (med 8,5 %) under det första halvåret 2016 (773 275 ton) (källa: Eurostat), jämfört med första halvåret 2015 (712 390 ton). Av de tillgängliga uppgifterna framgår inte endast att den dumpade importen från Kina har uppvisat en betydande ökning under skadeundersökningsperioden, utan även att denna utveckling inte har stoppats eller vänts under tiden efter undersökningsperioden.

(125)

När det gäller den kinesiska råstålskapaciteten visar de tillgängliga uppgifterna att denna har ökat snabbt under en längre tid. Kina stod för 25,6 % av den totala råstålsproduktionen i världen 2004 (13) men har sedan dess nästan fördubblat sin faktiska produktion, som 2015 motsvarade 50,3 % av världsproduktionen. I kommissionens stålmeddelande anges följande: ”… den outnyttjade produktionskapaciteten [har] i vissa länder utanför EU, särskilt Kina, ökat dramatiskt. Överkapaciteten enbart i Kina är uppskattningsvis 350 miljoner ton 2, nästan dubbelt så mycket som EU:s årsproduktion (14).”

(126)

OECD uppskattade Kinas totala ståltillverkningskapacitet till 1 140 miljoner ton (15) år 2014, medan den faktiska kinesiska tillverkningen beräknades till 822,8 miljoner ton (16). Följaktligen uppgår den tillgängliga kinesiska överskottskapaciteten till mer än 300 miljoner ton.

(127)

Sådan överkapacitet när det gäller stål är inte heller förenlig med efterfrågan på den likadana produkten i Kina eller i andra länder. I själva verket saktar tillväxten av efterfrågan på världsmarknaderna in och gapet mellan kapacitet och efterfrågan har växt, enligt en ny OECD-rapport (17).

(128)

Det faktum att det berörda landet har en kraftig överkapacitet i sin ståltillverkning har inte ifrågasatts av de kinesiska myndigheterna: Det kinesiska statsrådet avgav den 1 februari 2016 ett yttrande om åtgärder för att lösa överkapaciteten inom stålindustrin. Där fastställs en samlad kinesisk strategi för att på ett mer beslutsamt sätt ta itu med detta problem. Åtgärderna skulle bland annat bestå av en minskning av råstålskapaciteten med 100–150 miljoner ton under fem år och ett strikt förbud mot tillförande av ny tillverkningskapacitet. China Iron & Steel Association (CISA) angav också i en inlaga att den kinesiska regeringen och CISA under de senaste åren har vidtagit effektiva åtgärder. Sedan 2011 har Kina aktivt undanröjt föråldrad kapacitet och stärkt sina energisparande åtgärder (18).

(129)

Nyligen har det emellertid rapporterats om inkonsekvenser mellan det ovannämnda kinesiska tillkännagivandet av kapacitetsminskningar under tiden efter undersökningsperioden och den faktiska situationen, enligt följande:

(130)

Slutligen analyserade kommissionen de utfästelser och åtaganden från de kinesiska myndigheterna som nämns i skäl 128. Tillkännagivandena i början av 2016 har ännu inte lett till konkreta resultat.

(131)

Följaktligen får problemet med överkapacitet inom stålsektorn i Kina anses vara välkänt och det bekräftas också av de kinesiska myndigheterna.

(132)

Den likadana produkten bedöms utgöra en stor del av den totala råstålsproduktionen, och detta av följande skäl: Den totala kinesiska råstålsproduktionen uppgick till 822 000 miljoner ton respektive 822 698 miljoner ton, och den totala kinesiska produktionen av varmvalsade platta produkter uppgick till 311 564 miljoner ton (eller omkring 37,9 % av den totala råstålsproduktionen) respektive 317 387 miljoner ton (eller omkring 38,6 % av den totala råstålsproduktionen) under åren 2013 och 2014 (22). Därför kan ovanstående uppgifter om råstål ge en god indikation också om överkapaciteten när det gäller den likadana produkten i Kina.

(133)

För det andra hänvisas det till tabellen i skäl 185, där den faktiska tillverkningen av den likadana produkten i Kina jämförs med den faktiska tillverkningen i andra länder för åren 2014 och 2013. Denna tabell visar till exempel att 2014 års faktiska tillverkning av den likadana produkten i Kina (317,4 miljoner ton) är ungefär 5 gånger så stor som den samlade tillverkningen i Ryssland, Ukraina, Iran och Brasilien (57,4 miljoner ton). Detta tyder på att det finns en enorm kapacitet i Kina för tillverkning av den likadana produkten.

(134)

För det tredje bekräftade undersökningen att under undersökningsperioden hade de kinesiska exporterande tillverkarna ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 65 %. Detta innebär att det fanns mer än 14 miljoner ton fritt tillgänglig kapacitet för den berörda produkten i endast tre företag. Detta är ytterligare en indikator på den lediga kapaciteten för tillverkning av den likadana produkten. Om man antar att liknande förhållanden gäller för andra kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter, kommer man fram till att det finns en hög total outnyttjad kapacitet hos tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter i Kina.

(135)

Vidare är unionsmarknaden en öppen marknad med betydande import från flera länder, vilket framgår av tabellen i skäl 177. Såsom framgår av tabell 4 i skäl 76 har de kinesiska exporterande tillverkarna exporterat till unionsmarknaden huvudsakligen från och med 2012 och framåt, och snabbt vunnit marknadsandelar med lågprisimport på bekostnad av andra ekonomiska aktörer, inbegripet unionstillverkare. Detta visar att penetrationen av marknaden har gått relativt smärtfritt och varit mycket framgångsrik för de exporterande kinesiska tillverkarna under skadeundersökningsperioden, vilket i sig är en indikation på unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska och andra exporterande tillverkare.

(136)

I enlighet med artikel 3.9 andra stycket b i grundförordningen undersökte kommissionen förekomsten av andra exportmarknader för kinesiska exporterande tillverkare som skulle kunna ta emot ytterligare export.

(137)

Vissa (stora) exportmarknader blir allt mer svårtillgängliga för de kinesiska exporterande tillverkarna på grund av handelspolitiska skyddsåtgärder (länder som Förenta staterna, Malaysia, Indien och Mexiko) och/eller undersökningar (länder som Thailand) eller höjda tullar (Sydafrika).

(138)

Statistiska uppgifter – för 2015 och för de första sex månaderna av 2016 – avseende ett urval (23) av KN-nummer för den likadana produkten, visar emellertid oförändrade exportvolymer från Kina till resten av världen.

(139)

För det första exporterade det berörda landet ungefär samma volym under de första 6 månaderna 2016, om dessa siffror omräknas till årsbasis och jämförs med 2015. Ändå var det genomsnittliga försäljningspriset per enhet lägre under de första 6 månaderna 2016 jämfört med 2015. För det andra kompenseras förlusten av marknadsandelar i vissa länder (t.ex. Indonesien och Vietnam) under de första 6 månaderna 2016 jämfört med 2015 av ökade marknadsandelar i andra länder (t.ex. Bangladesh och Demokratiska folkrepubliken Korea). Kommissionen konstaterade därför att det inte är troligt att tredjeländer skulle kunna absorbera den stora mängden fritt tillgänglig kapacitet i Kina. Även om det för närvarande råder status quo i den kinesiska exporten till andra tredjeländer, kommer den attraktiva unionsmarknaden, i enlighet med vad som anges i skäl 135, sannolikt att fortsätta att vara ett av de främsta målen för dumpad kinesisk export.

(140)

Inte heller Kina har tillräcklig absorptionsförmåga. Den inhemska efterfrågan på stål i Kina mattas av: Enligt World Steel Association förväntades Kinas efterfrågan på stål först minska med – 3,5 % år 2015 och – 2,0 % år 2016, efter efterfrågetoppen år 2013 (24). Dessa siffror justerades dock senare av samma organisation, som då angav att efterfrågan på stål i Kina förväntas minska med – 4,0 % år 2016 och med – 3,0 % år 2017, vilket innebär att efterfrågan ligger på 626,1 miljoner ton stål (15 % lägre än 2013) för 2017, således en minskning av stålanvändningen på världsmarknaden till 41,9 % från en nivå på 47,9 % år 2009 och 44,8 % år 2015 (25).

(141)

Sammanfattningsvis är det sannolikt att betydande volymer av den väldiga befintliga överkapaciteten inom stålsektorn, inbegripet den likadana produkten, även i fortsättningen kommer att styras till unionsmarknaden. Den rådande överkapaciteten och den otillräckliga absorptionsförmågan hos tredjeländer eller Kina självt visar på sannolikheten för starkt ökad kinesisk export till unionen, där marknaden har visat sig tämligen lätt att penetrera framgångsrikt under skadeundersökningsperioden.

(142)

Under skadeundersökningsperioden sjönk de genomsnittliga priserna på import från det berörda landet med 33 %, från 600 euro/ton 2012 till 404 euro/ton 2015 (se skäl 78).

(143)

I nedanstående tabell jämförs de genomsnittliga kinesiska importpriserna per enhet med försäljningspriset per enhet för de fem unionstillverkare som ingick i urvalet:

Tabell 15

försäljningspris på den öppna marknaden i unionen jämfört med de kinesiska importpriserna under skadeundersökningsperioden

(144)

De genomsnittliga kinesiska priserna var betydligt högre än unionstillverkarnas priser under 2012. Under 2015 har emellertid priserna på kinesisk import (404 euro/ton) blivit betydligt lägre än unionsindustrins priser (427 euro/ton). Detta bekräftas av analysen av prisunderskridandet i skäl 82 ovan.

(145)

Följande tabell visar att de kinesiska priserna per enhet fortsatte att sjunka under tiden efter undersökningsperioden vid införseln på unionsmarknaden (januari–juni 2016).

Tabell 16

De kinesiska importpriserna under tiden efter undersökningsperioden

(146)

De negativa effekterna av de låga priserna på kinesisk import bedöms vara av två slag:

(147)

Kommissionen ansåg att denna faktor inte är särskilt signifikant för analysen, eftersom det normalt sett är handlarna (lagerhållarna) som håller lager och inte tillverkarna. Vidare tillverkar unionstillverkarna huvudsakligen på beställning, vilket gör det möjligt för dem att behålla sina lagernivåer så låga som möjligt. Trots detta valde kommissionen att analysera denna faktor, som uttryckligen nämns i artikel 3.9 andra stycket i grundförordningen (se skäl 120 nedan).

(148)

Minskande lagernivåer kunde i slutet av undersökningsperioden konstateras både i Kina och på unionsmarknaden (26). Detta kan förklaras inom ramen för prissänkningarna under 2015 och 2016, enligt följande: Om en tillverkare eller aktör förväntar sig att priserna ska stiga bör den snabbt bygga upp lager, för att därigenom kunna göra proportionellt större vinster när priserna stiger.

(149)

Kommissionen lyckades inte få fram heltäckande uppgifter om lager för tiden efter undersökningsperioden, trots upprepade begäranden och egna efterforskningar. Den konstaterade dock att lagren av den berörda produkten sannolikt ligger kvar på en tämligen låg nivå i unionen i början av 2016: I Tyskland konstaterade den tyska sammanslutningen för ståldistribution (BDS) att lagren av platta stålprodukter i slutet av förra året minskade till den lägsta nivån sedan december 2003. De senaste uppgifterna har visat på vissa förbättringar, men med lager av platta stålprodukter på 1,4 miljoner ton i februari, låg de fortfarande 7 % lägre än motsvarande period föregående år (27).

(150)

I Kina uppges stållagren i 40 stora kinesiska städer ha minskat till 8,86 ton i slutet av juni 2016 från 9,47 ton i slutet av maj 2016, vilket ska jämföras med 12,86 ton i slutet av juni 2015. Under maj 2016 uppgick stållagren vid 80 stora kinesiska stålverk till 14,17 ton, jämfört med 16,71 ton i slutet av maj 2015 (28).

(151)

Sammanfattningsvis minskade stållagren såväl under undersökningsperioden som under tiden efter undersökningsperioden. Även om denna faktor inte är avgörande för analysen kan den tyda på potentiella ytterligare prissänkningar som ökar risken för skada.

(152)

Unionsindustrin behöver hållbara vinster. Därför är denna skadeindikator mycket viktig. Orderingångar är bekräftade åtaganden från kunder och visar utvecklingen av unionsindustrins försäljning under de kommande månaderna. Kommissionen har kunnat samla in och analysera uppgifter om vinst och orderingång för undersökningsperioden och tiden efter undersökningsperioden.

(153)

Såsom anges i skäl 113 började unionstillverkarna återhämta sig något i lönsamhetshänseende under 2014 och de två första kvartalen 2015. Såsom anges i skäl 116 vändes lönsamheten i unionen under andra halvåret 2015 till förlust, och förlusterna nådde den ohållbara nivån -10 % under det 4:e kvartalet av undersökningsperioden.

(154)

För tiden efter undersökningsperioden fanns det ännu inga tillgängliga siffror för unionsindustrin som helhet. Lönsamhetssiffror samlades emellertid in för klagandena, vilka representerar ca 90 % av unionsindustrins totala produktion, såsom anges i skäl 62. Dessa uppgifter kommer att uppdateras efter offentliggörandet av denna förordning och om möjligt kommer även andra faktorer att analyseras. I detta skede av undersökningen var uppgifterna om lönsamhet och orderingång de bästa tillgängliga uppgifterna.

(155)

Såsom framgår av tabellen i skäl 145 sjönk de kinesiska exportpriserna ytterligare under första halvåret 2016 och låg lägre än tillverkningskostnaden för unionstillverkarna. Detta visar på en aggressiv kinesisk prissättningspolitik på den unionsmarknaden som unionstillverkarna i förlängningen inte kommer att kunna matcha. Detta bekräftas av nedanstående tabell som ger information om de klagandes lönsamhet. Undersökningen visade på en ytterligare försämring av lönsamheten för de klagande.

Tabell 17

Utveckling av de klagandes lönsamhet och orderingång

(156)

I artikel 3.9 i grundförordningen föreskrivs att ”… den förändring i förhållanden som skulle kunna skapa en situation där dumpning skulle vålla skada måste klart ha kunnat förutses och vara nära förestående.”

(157)

Alla dessa faktorer har analyserats och kontrollerats med avseende på undersökningsperioden. Särskilt påtagligt är att lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet nådde den ohållbara nivån – 10 % under det 4:e kvartalet 2015, när den kinesiska prispressen var mest påtaglig. Dessutom visade uppgifterna avseende tiden efter undersökningsperioden att denna negativa trend, som inleddes under andra halvåret 2015, inte har brutits under det första halvåret 2016. Om denna trend fortsätter kommer unionsindustrins bräckliga situation att övergå i väsentlig skada inom kort. På grundval av uppgifterna för undersökningsperioden drog kommissionen därför slutsatsen att det fanns en klart förutsebar och omedelbar förändring av förhållandena vid undersökningsperiodens slut, vilket skulle komma att skapa en situation där dumpningen skulle vålla skada.

(158)

Trots att unionsindustrin återhämtade sig under 2014 och de två första kvartalen 2015 började nästan alla skadeindikatorer att sjunka dramatiskt under andra halvåret 2015. Undersökningen avslöjade att denna negativa trend, som inleddes under andra halvåret 2015, inte har brutits under det första halvåret 2016. Unionsindustrins prognos om framtida lönsamhet och framtida försäljning är negativ och kan bekräftas (se tabell 17 i skäl 155). Minskande försäljning och lägre/negativa marginaler kommer troligtvis att leda till stora förluster, tappade order och minskad sysselsättning. Som en följd av detta pekar alla faktorer som bedömts inom ramen för artikel 3.9 i grundförordningen, i synnerhet den betydande ökningen av dumpad import under 2015 (som fortsatte 2016) till fortsatt sjunkande priser, den stora överkapaciteten i Kina och den negativa utvecklingen av unionsindustrins lönsamhet, i samma riktning.

(159)

Mot bakgrund av denna analys kom kommissionen i detta skede till slutsatsen att det förelåg en risk för en klart förutsebar och omedelbart förestående skada för unionsindustrin i slutet av undersökningsperioden.

(160)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida risken för väsentlig skada för unionsindustrin orsakades av befintlig dumpad import från det berörda landet. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även om andra kända faktorer samtidigt kunde ha riskerat att vålla unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell risk för skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: Den ekonomiska krisen och den minskade efterfrågan på stål, kostnaden för råvaror som leder till lägre försäljningspriser, import från andra tredjeländer, unionstillverkarnas exportresultat och påståendet att en unionstillverkare på egen hand vållar unionsindustrin skada.

(161)

De kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser minskade i genomsnitt från 600 euro per ton 2012 till 404 euro per ton under undersökningsperioden (-33 %). Genom att kontinuerligt sänka sina försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden, i enlighet med vad som anges i skäl 76, kunde de kinesiska exporterande tillverkarna öka sin marknadsandel mellan 2012 (0,79 %) och undersökningsperioden (4,32 %). Under undersökningsperioden skedde en betydande ökning av importen från Kina jämfört med föregående år.

(162)

Även om den minskade efterfrågan på stål och euroområdets skuldkris påverkade unionsindustrins resultat negativt 2012 och 2013 kunde unionsindustrin återhämta sig något under 2014. Särskilt från och med andra halvåret 2015 fick den oavbrutna ökningen av importen från det berörda landet till priser som underskred unionsindustrins priser en klart negativ inverkan på unionsindustrins resultat. Samtidigt som unionsindustrin lyckades minska sina kostnader under 2015 genom produktivitetsökningar, inbegripet genom vissa nedskärningar av personalstyrkan och lägre råvarupriser, fortsatte den dumpade importen att öka, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser ytterligare för att inte förlora ännu fler marknadsandelar. Ett resultat av detta var att även om unionsindustrin förbättrade sin lönsamhet något genom minskade förluster under 2014 och första halvåret 2015, vände denna utveckling helt från och med andra halvåret 2015: Importen från Kina ökade ytterligare och de kinesiska priserna sjönk ännu mer, medan unionsindustrins priser och lönsamhet sjönk fortsatte neråt.

(163)

Mot bakgrund av det tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den ständigt ökande mängden dumpad import till ständigt sjunkande priser och å andra sidan unionsindustrins minskade marknadsandel och sjunkande priser som ledde till ytterligare förluster, särskilt från och med andra halvåret 2015, drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen påverekade unionsindustrins situation negativt.

(164)

Den gradvisa inbromsningen i den kinesiska ekonomin och den högst betydande överkapaciteten i den kinesiska stålindustrin gjorde vidare att de kinesiska ståltillverkarna styrde sin överskottstillverkning till exportmarknaden, där unionsmarknaden är en attraktiv exportdestination. Vissa andra traditionellt viktiga exportmarknader införde åtgärder mot kinesiska stålprodukter, däribland varmvalsade platta stålprodukter.

(165)

Eftersom handelspolitiska skyddsåtgärder används alltmer världen över är det sannolikt att unionsmarknaden har blivit en av de mest attraktiva exportmarknaderna för dumpad import från Kina av den berörda produkten, vilket är till nackdel för unionsindustrin. Denna slutsats stöds av

(166)

Den minskade efterfrågan på stål främst under 2012 och i efterdyningarna av euroområdets skuldkris påverkade resultaten inom unionens stålindustri negativt under 2012 och 2013. Som anges i skäl 106 erkänner kommissionen denna negativa effekt. Det noteras dock även att unionsindustrin började återhämta sig under 2014 och 2015.

(167)

Även om unionsindustrin påverkades av euroområdets skuldkris under åren 2012–2013 återhämtade sig marknaden så sakteliga från detta med en relativt stabil och till och med ökande efterfrågan på unionsmarknaden från och med 2013. Detta innebär att unionsindustrin mellan 2014 och 2015 kunde ha dragit större nytta av återhämtningen på marknaden om den inte hade hindrats av en kraftig ökning av importen från Kina. Den kinesiska importen till låga priser ökade gradvis och tog marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad. Det kontinuerliga trycket från importen började bli fullt kännbart från och med andra halvåret 2015.

(168)

Kommissionen drar i detta skede således slutsatsen att euroområdets skuldkris hade haft en negativ inverkan främst under åren 2012 och 2013 och under undersökningsperioden. Den bidrog dock inte till den risk för skada som konstaterades i slutet av 2015.

(169)

En berörd part hävdade att priserna på den berörda produkten och den likadana produkten skulle följa en och samma globala pristrend och i stort sett återspegla de sjunkande priserna på järnmalm. Enligt denna tolkning var det inte den kinesiska exporten utan en global trend som ledde till prispressen och orsakade risken för skada.

(170)

Kommissionen analyserade utvecklingen av råvarupriserna för varmvalsade platta stålprodukter under skadeundersökningsperioden.

(171)

På de etablerade stålmarknaderna, såsom unionsmarknaden, konkurrerar inhemska tillverkare med många importkällor, vilket framgår av tabell 18 i skäl 177 nedan. Detta leder till ökad prispress och, i förlängningen, till urholkade priser.

(172)

För det andra gäller att även om Kina hör till de största stålkonsumenterna i världen, har landet en betydande överskottskapacitet. De kinesiska tillverkarna har därmed ett incitament att exportera sin överskottsproduktion till låga priser till sina mest attraktiva marknader, däribland unionsmarknaden. Därför är utvecklingen av råvarupriserna inte den enda faktor som påverkar priserna globalt.

(173)

För det tredje håller kommissionen med om att priserna för de viktigaste råmaterialen (järnmalm, kokskol och skrot) för tillverkning av varmvalsade platta stålprodukter sjönk avsevärt mellan 2012 och 2015, enligt följande:

(174)

Om man analyserar tillverkningskostnaden för den största av de unionstillverkare som ingick i urvalet visar det sig dock att konsekvenserna av de fallande råvarupriserna är mycket mindre än den ovannämnda prisutvecklingen. Utvecklingen handlar om medelvärden och återspeglar inte unionstillverkarnas kostnader, som även beror på kvalitet, kvantitet och ingångna avtalsförbindelser. Exempelvis stod de tre ovannämnda råmaterialen för ca 60 % av den totala tillverkningskostnaden för en stor tillverkare under 2012, men motsvarade fortfarande 50 % av dess totala tillverkningskostnad under 2015. Detta visar att det inte finns något direkt samband mellan de fallande råvarupriserna och minskade tillverkningskostnader för varmvalsade platta stålprodukter.

(175)

Vidare minskade tillverkningskostnaden inom unionsindustrin sammantaget med 25 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 104), vilket inte bara berodde på lägre kostnader för råvaror, utan även på effektivitetsvinster som uppnåddes av unionsindustrin. Dessutom minskade de genomsnittliga importpriserna med en högre procentsats, dvs. med 33 % under samma period (se skälen 78 och 79).

(176)

Vid rättvisa marknadsvillkor skulle unionsindustrin kunnat bibehålla sina försäljningspriser, vilket skulle ha gjort det möjligt för den att dra nytta av de minskade kostnaderna och bli lönsam igen. Unionstillverkarna var dock tvungna dock följa trenden för priserna på unionsmarknaden och priserna sjönk. Under undersökningsperioden var unionstillverkarna till och med tvungna att sälja till priser som låg under tillverkningskostnaderna, trots att de redan hade lyckats minska sina tillverkningskostnader avsevärt.

(177)

Importvolym och marknadsandel (i volym av total import) för tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 18

volymer, pris per enhet och marknadsandelar för import från tredjeländer

(178)

Såsom anges i tabellen i skäl 76 ökade importen från Kina med 516 % under skadeundersökningsperioden. Även om tillväxttakten under skadeundersökningsperioden var ännu högre för Brasilien (+ 736 %) och Iran (+ 952 %), var deras import (580 525 ton från Brasilien respektive 1 015 088 ton från Iran) betydligt lägre än importen från Kina i absoluta tal (1 519 304 ton från Kina) under undersökningsperioden.

(179)

Vid en jämförelse av absoluta exportsiffror kan det dessutom konstateras att det berörda landet var den näst största exportören till unionsmarknaden under undersökningsperioden, efter Ryssland. Importen från Ryssland (29) kan ha bidragit till risken för skada, men bröt inte orsakssambandet på grund av följande överväganden.

(180)

För det första är tillväxttakten för Kina under skadeundersökningsperioden (+ 516 %) mycket högre än tillväxttakten för Ryssland (+ 28 %).

(181)

För det andra minskade Kina gapet till Ryssland, som exporterade obetydligt mer, nämligen 773 686 ton (källa: Eurostat), under första halvåret 2016. Kina exporterade en volym på 773 275 ton (källa: Eurostat) under samma period.

(182)

För det tredje är Rysslands överskottskapacitet inte så betydande som överskottskapaciteten i Kina enligt tabellen nedan:

Tabell 19

Faktisk tillverkning av den likadana produkten i tredjeländer (i tusentals ton)

(183)

Även om uppgifterna om kapacitet ovan uteslutande avser råstål, och även under det mycket osannolika antagandet att allt råstål i Ryssland skulle användas för att tillverka den likadana produkten, ligger den ryska överskottskapaciteten även i ett sådant osannolikt scenario långt under överskottskapaciteten i Kina.

(184)

Kommissionen bedömde därefter priser och marknadsandelar för importen från tredje land. Den noterade att importen av den likadana produkten från vissa andra länder som t.ex. Iran, Ryssland och Ukraina skedde till priser som var ännu lägre än priserna för importen från det berörda landet. Men vid en analys av trender och importvolymer står det dock klart att importen från Iran var mycket lägre än importen från Kina under undersökningsperioden, och att importen från Ryssland och Ukraina verkligen ökade i volym under skadeundersökningsperioden, men mycket långsammare än importen från Kina. Till skillnad från importen från Kina, tappade importen från Ryssland och Ukraina en betydande andel av unionens totala import under skadeundersökningsperioden.

(185)

Slutligen jämförde kommissionen den faktiska tillverkningen i tredjeländer med tillverkningen i det berörda landet, varvid framgick att Kina överträffar alla andra länder när det gäller såväl tillverkning av den likadana produkten som råstålskapacitet.

Tabell 20

Faktisk tillverkning av den likadana produkten i tredjeländer (i tusentals ton)

(186)

Ovannämnda tillverkningssiffror för den likadana produkten visar att det berörda landet med råge överträffar alla andra stora exportländer. Dessutom tyder kapacitetssiffrorna för råstål också på att endast Kina har en sådan kraftig överkapacitet.

(187)

Kommissionen ansåg därför att Kina utgör en risk för överhängande skada för unionsindustrin. Som tidigare nämnts har denna risk för skada till och med blivit mer realistisk, på grund av den kombinerade effekten av att den kinesiska efterfrågan på stål avtar och att vissa andra kinesiska exportmarknader gradvis blir mer svårtillgängliga. Som en följd av detta kommer en del av de kinesiska volymerna sannolikt att styras till unionen under den närmaste framtiden.

(188)

Det är emellertid också troligt att importen från Brasilien, Iran, Ryssland, Serbien och Ukraina har bidragit till risken för väsentlig skada. Likväl är den underliggande tillverkningen, importtrenderna och den exakta importvolymen i absoluta tal inte av sådan omfattning att de bryter orsakssambandet mellan en växande och alltmer kraftigt dumpad import från Kina och risken för skada för unionsindustrin.

(189)

Exportvolymen för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 21

Export till icke-närstående kunder från unionstillverkarna i urvalet

(190)

Exportvolymen till icke-närstående kunder ökade med 3 % under undersökningsperioden. Vad priserna beträffar minskade de betydligt (– 24 %) under skadeundersökningsperioden,

(191)

Exportförsäljning svarade för mer än 4 % av unionens totala tillverkning och för 22 % av den totala försäljningen till icke-närstående kunder under undersökningsperioden. De sänkta exportpriserna följde vid en procentuell jämförelse samma trend som unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden. Därför drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionstillverkarnas exportförsäljningsresultat bidrog till industrins svaga situation. Emellertid bröt emellertid inte heller denna faktor orsakssambandet mellan den dumpade importen och risken för väsentlig skada för unionsindustrin.

(192)

En berörd part hävdade att en italiensk tillverkare eventuellt vållade unionsindustrin skada. Parten gjorde gällande att denna italienska tillverkare drar nytta av olagligt statligt stöd till nackdel för övriga unionstillverkare på unionsmarknaden, eventuellt i en omfattning som skulle kunna leda till att orsakssambandet bryts. Den hävdade också att den italienska tillverkarens faktiska tillverkning minskade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(193)

För det första baseras definitionen och analysen av unionsindustrins situation på unionsindustrin som helhet, inklusive den berörda italienska tillverkaren. Trots att den italienska tillverkaren faktiskt minskat sin tillverkning under skadeundersökningsperioden, ökade unionsindustrins totala tillverkning (se skäl 87) med 2 %. Detta innebär att alla andra unionstillverkare ökade sin produktion under skadeundersökningsperioden.

(194)

För det andra är påståendet att den italienska tillverkaren drar nytta av olagligt statligt fortfarande föremål för utredning av kommissionen fram till 2017. Inledandet av en undersökning påverkar inte utgången av dessa förfaranden. Följaktligen är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om påståendet i fråga. Kommissionen fann dock att den italienska tillverkarens försäljningspris var lägre än det genomsnittliga försäljningspriset i unionen under undersökningsperioden. Om den italienska tillverkaren hade en betydande inverkan på försäljningspriserna i unionen skulle man ha förväntat sig att de genomsnittliga priserna i unionen skulle ha stigit efter det att tillverkaren i fråga minskat sin tillverkning. Så var emellertid inte fallet.

(195)

Det förhållandet att vissa unionstillverkare presterar bättre på unionsmarknaden än andra kan bero på en rad faktorer, men påverkar inte den preliminära slutsatsen att unionsindustrin som helhet lider av dumpad import.

(196)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att den särskilda situationen för en italiensk tillverkare inte har bidragit till unionsindustrins svaga situation.

(197)

Ett orsakssamband fastställdes preliminärt mellan den dumpade importen från Kina och risken för väsentlig skada för unionsindustrin. Det finns ett tydligt tidsmässigt samband mellan den kraftiga ökningen av i första hand den dumpade importen till ständigt sjunkande priser från Kina, och unionens allt sämre resultat, särskilt från och med andra halvåret 2015. Unionsindustrin hade inget annat val än att följa den prisnivå som den dumpade importen medförde för att dess marknadsandel inte skulle minska ytterligare. Detta ledde till en förlustbringande situation som sannolikt kommer att förvärras ytterligare.

(198)

Kommissionen har avgränsat och separerat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar, som ligger bakom risken för väsentlig skada för unionsindustrin som helhet i slutet av undersökningsperioden. Situationen för den italienska tillverkaren bidrog inte till att försvaga unionsindustrins situation. De övriga identifierade faktorerna, såsom den ekonomiska krisen, kostnaden för råvaror, importen från tredjeländer och unionstillverkarnas resultat av exportförsäljningen konstaterades inte bryta orsakssambandet mellan risken för väsentlig skada och den dumpade importen från Kina. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina under undersökningsperioden medförde en risk för väsentlig skada för unionsindustrin i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Kända faktorer utöver den dumpade importen från Kina som samtidigt inverkade på unionsindustrins situation konstaterades inte bryta orsakssambandet.

(199)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall. Den tog särskild hänsyn till behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och till behovet av att återställa en effektiv konkurrens. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(200)

Unionsindustrin finns i flera medlemsstater (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Italien, Luxemburg, Belgien, Polen, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige, Portugal, Ungern och Spanien) och har ca 18 000 anställda som är direkt sysselsatta i tillverkningen av varmvalsade platta produkter av stål.

(201)

Sjutton tillverkare samarbetade i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Som framgått ovan i samband med analysen av skadeindikatorerna, visade hela unionsindustrin vissa tecken på skada under skadeundersökningsperioden. Framför allt var påverkan mycket stor när det gäller de skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet, t.ex. lönsamhet. De upplevde en försämring av industrins situation, särskilt från och med andra halvåret 2015, och påverkades negativt av den dumpade importen, som låg bakom risken för skada, vilken blev överhängande i slutet av undersökningsperioden.

(202)

Införandet av provisoriska antidumpningstullar förväntas leda till att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden genom att det sätts ett stopp för prisnedgången så att unionsindustrin får en möjlighet att återhämta sig. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökade till sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri. Det är därför viktigt att priserna åter kommer upp till nivån för icke-dumpade priser eller icke-skadevållande priser så att alla tillverkare kan agera på unionsmarknaden under rättvisa handelsvillkor. Om inga åtgärder vidtas är det mycket sannolikt att risken för skada kommer att realiseras och att unionsindustrins ekonomiska situation försämras ytterligare. Ett negativt resultat för segmentet varmvalsade platta produkter av stål skulle påverka segmenten både i tidigare och senare led för många av unionstillverkarna, eftersom kapacitetsutnyttjandet i dessa segment är nära kopplat till tillverkningen av den undersökta produkten.

(203)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(204)

Såsom nämns i skälen 11–13 var det ingen av de icke-närstående importörerna som besvarade frågeformuläret eller försåg kommissionen med uppgifter som visar i vilken omfattning importörerna skulle skadas av att åtgärder införs. Därför, och också med tanke på att det utöver Kina finns många andra länder som exporterar till unionen, drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det är troligt att införandet av åtgärder skulle strida mot importörernas intresse.

(205)

De varmvalsade platta produkterna av stål används som industriell insatsvara som köps av slutanvändarna för en rad olika tillämpningsområden, bland annat inom byggverksamhet (produktion av stålrör), varvsindustri, gasbehållare, tryckkärl och energiledningar.

(206)

Endast en användare från Italien (Marcegaglia Carbon Spa) som importerar från det berörda landet och bland annat tillverkar rör och stålprodukter i senare led besvarade frågeformuläret. Den berörda produkten/likadana produkten är en kostnad för denna användare.

(207)

Denna italienska användare hävdade att ett införande av åtgärder mot import från det berörda landet skulle leda till en situation där man inte längre skulle ha tillgång till tillförlitliga leveranser av den berörda produkten på unionsmarknaden, särskilt högkvalitativa rullar avsedda för omvalsning. Det gjordes gällande att endast 16 företag som tillhör åtta stora grupper står för 88 % av unionens samlade tillverkning, där den största delen av tillverkningen (omkring 70 %) används på den företagsinterna marknaden. Följaktligen skulle unionstillverkarna, i kraft av sin fortfarande relativt stora marknadsandel, kunna utöva ett starkt tryck både på den berörda produktmarknaden och på marknaden i efterföljande led.

(208)

För det första konstaterar kommissionen att målet med antidumpningstullar inte är att stänga unionsmarknaden för import, utan att återupprätta rättvis handel genom att undanröja effekterna av skadevållande dumpning. Importen från Kina förväntas därför inte upphöra, utan fortsätta, om än till icke-dumpade priser.

(209)

Kommissionen konstaterade för det andra att användaren inte är helt beroende av den kinesiska importen, utan även under undersökningsperioden köpte den berörda produkten från unionstillverkare och från andra tillverkare i andra tredjeländer än det berörda landet.

(210)

För det tredje, även om priserna på den berörda produkten från Kina skulle öka med cirka 30 %, skulle detta endast ha ett genomslag på 3 % av tillverkningskostnaden för denna italienska användare. En sådan påverkan anses vara av mindre betydelse.

(211)

För det fjärde, eftersom importen från det berörda landet och från andra länder väntas fortsätta efter införandet av antidumpningstullar, och eftersom det fortfarande finns alternativa leveranskällor, är påståendet om att införandet av antidumpningstullar skulle leda till att unionsindustrin skulle kunna utöva stark prispress ogrundat. Unionsindustrin utgörs av 23 tillverkare som erbjuder användarna ett brett utbud redan inom unionen, vartill tillkommer möjligheten att importera från andra tredjeländer som tillverkar och exporterar den likadana produkten. Därför avvisade kommissionen i detta skede påståendet att införandet av åtgärder skulle leda till en brist på den berörda produkten/den likadana produkten.

(212)

Med beaktande av eventuella negativa effekter på konkurrensen på unionsmarknaden är det riktigt att EU:s konkurrensregler ställer strängare krav på agerandet för ett företag som har en betydande marknadsandel. Men det är i sista hand de behöriga konkurrensmyndigheternas sak att fastställa om det föreligger en dominerande ställning och om denna missbrukas.

(213)

Mot bakgrund av ovanstående dras i detta skede slutsatsen att införandet av åtgärder skulle strida mot användarnas intresse men inte ha en oproportionerligt negativ effekt på dem. Särskilt beaktades det breda utbud som finns på marknaden, och att undersökningen visade att åtgärdernas inverkan på kostnaderna för de användare som gav sig till känna var mindre betydande än vad som gjordes gällande.

(214)

Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att införandet av åtgärder skulle bidra till unionsindustrins återhämtning i termer av lönsamhet. Införandet av åtgärder skulle göra det möjligt för unionstillverkarna att göra de investeringar och forsknings- och utvecklingssatsningar som krävs för att de ska kunna förbättra sin utrustning för tillverkning av varmvalsade platta produkter av stål och öka sin konkurrenskraft.

(215)

Unionsindustrin har helt nyligen genomgått en betydande omstrukturering. Om inga åtgärder införs kan risken för en omedelbart förestående skada vid slutet av undersökningsperioden komma att realiseras. Vissa unionstillverkare av varmvalsade platta produkter av stål kan komma att behöva upphöra med eller minska sin tillverkning av sådana produkter, vilket skulle leda till att anställda förlorar sitt jobb och till att många användare i unionen skulle få ett begränsat utbud av försörjningskällor.

(216)

När det gäller icke-närstående importörers och användares intressen drar kommissionen i detta skede slutsatsen att införandet av åtgärder på den föreslagna nivån endast skulle få en begränsad verkan. Mer specifikt skulle priserna, lönsamheten och sysselsättningen i användarens industri inte drabbas oproportionerligt. Införandet av åtgärder på den föreslagna nivån har således endast en begränsad inverkan på priserna i försörjningskedjan och på användarnas resultat. Dessutom ligger åtgärderna på en nivå som skapar konkurrens på lika villkor men ändå ge utrymme för import från det berörda landet (till rimliga priser).

(217)

Efter avvägningar mellan en viktig unionsindustris starka intresse av att skyddas från otillbörliga affärsmetoder, å ena sidan, och de begränsade sannolika verkningarna för icke-närstående importörer och användare, som fortsätter att ha tillgång till ett brett utbud i unionen, drar kommissionen i detta skede slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl till att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder avseende import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

(218)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, risk för skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den omedelbara risk för väsentlig skada som unionsindustrin utsätts för genom den dumpade importen realiseras.

(219)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja risken för väsentlig skada. Enligt rättspraxis är riktpriset det pris som unionsindustrin skäligen skulle kunna räkna med under normala konkurrensförhållanden utan dumpad import. Enligt kommissionens beslutspraxis beräknas riktpriset normalt genom fastställande av kostnaderna för tillverkning av den likadana produkten, med tillägg för den vinstmarginal som unionsindustrin skäligen skulle kunna räkna med under normala konkurrensförhållanden, utan dumpad import.

(220)

När det gäller fastställandet av ett vinstmål analyserade kommissionen först förslaget från klaganden, som hänvisade till de 12,9 % som angivits i ett tidigare kommissionsbeslut rörande samma produkt (30). Det ska emellertid påpekas att denna siffra går tillbaka till år 2000, och att över 15 gamla uppgifter inte längre kan betraktas som representativa med hänsyn till de tekniska och finansiella förändringar som unionsindustrin har genomgått sedan dess.

(221)

Kommissionen övergick därefter till att behandla uppgifter om lönsamheten för år 2008, som den betraktade som det mest representativa året för en produkt i senare led i förädlingskedjan, nämligen kallvalsade stålprodukter (31). Den produkt som berörs av den pågående undersökningen liknar i många avseenden vissa kallvalsade platta stålprodukter (kallvalsade produkter) av följande skäl:

På denna grund kom kommissionens fram till en vinstmarginal på 14,4 %.

(222)

Vissa inslag i det ovannämnda ärendet rörande skadevållande dumpning från Kina och Ryssland föreligger inte i det här aktuella fallet, där kommissionen har konstaterat en risk för skada från kinesisk export, och som innefattar en framåtblickande analys. Särskilt gäller att i det fallet hade import till låga priser från de länder som omfattades av undersökningen ägt rum under den fyraårsperiod som föregick undersökningsperioden.

(223)

Kommissionen försökte därefter att fastställa en vinstmarginal genom att simulera hur unionsindustrins återhämtning från den recession som orsakades av den ekonomiska och finansiella krisen 2009 kunde ha utvecklats om den inte hade hämmats av stora volymer prispressande kinesisk import. Här förlitade sig kommissionen på nyare uppgifter och en framåtblickande analys som lagts fram för OECD:s stålkommitté i december 2013. En studie med titeln Laying the foundations for a financially sound industry innehöll en expertgranskning av lönsamheten inom den globala stålindustrin under senare år och fastställde ett tröskelvärde för en långsiktigt hållbar vinstnivå. Denna undersökning förespråkade särskilt en övergripande s.k. EBITDA-marginal (rörelseresultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar) på i genomsnitt 17 % (32). Rapporten pekar också på investeringskostnader på i genomsnitt 7 % och en genomsnittlig skuldsättning på 3 %. Kommissionen bortsåg från dessa två poster och kom fram till en nivå på 7 % för resultat före skatt (EBT). I avsaknad av andra tillförlitliga uppgifter använde den dessa siffror för stålindustrin som helhet på den berörda produkten, eftersom varmvalsade platta stålprodukter representerar en stor andel av tillverkningen av råstål.

(224)

Sammanfattningsvis konstaterade kommissionen i detta skede preliminärt att en vinstmarginal på 7 % kan användas för att beräkna risken för skada för den unionsindustri som tillverkar varmvalsade platta stålprodukter, men kommer att fortsätta att undersöka om mer exakta uppgifter finns tillgängliga för den berörda produkten.

(225)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(226)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(227)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglade alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som är producerad av de rättssubjekt som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(228)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten eller inrättar en ny tillverknings- eller försäljningsenhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (33). Begäran ska innehålla all relevant information, inbegripet följande: Ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning. Inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov att uppdatera förteckningen över företag med individuella antidumpningstullar.

(229)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(230)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(231)

Undersökningsresultaten om införande av preliminära tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

—

produkter av rostfritt stål och kornorienterat kiselelektrostål,

—

produkter av verktygsstål och snabbstål,

—

produkter, inte i ringar eller rullar, utan reliefmönster, med en tjocklek av mer än 10 mm och en bredd av minst 600 mm, och

—

produkter, inte i ringar eller rullar, utan reliefmönster, med en tjocklek av mer än 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av minst 2 050 mm.

(a)

begära att få ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av denna förordning,

(b)

inkomma med skriftliga synpunkter till kommissionen, och

(c)

begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.